Innehåll informations- och utbildningsmaterial Kom-kIT

Innehåll informations- och utbildningsmaterial Kom-kIT 1. Rätten att kommunicera 2. Kommunikationspass 3. Olika AKK fördelar & nackdelar 4. Konkreta föremål som kommunikationsstöd 5. Teckenkommunikation och autism 6. Exempel och jämförelse mellan några olika foto-, bild- och symbolsystem 7. Kort om digital kamera 8. Exempel på olika visuella stöd för förståelse 9. Hur får man bildkommunikation att fungera i verkligheten? 10. Kort om PECS 11. Kort om vokabulär, ordförråd eller scripts 12. Talande mattor 13. Datorlek 14. Stöd för läs- och skrivutveckling 15. Sociala berättelser och seriesamtal 16. Läs mer om AKK och autism

Rätten att kommunicera Alla individer, oavsett grad och art av funktionsnedsättningar, har en grundläggande mänsklig rättighet att genom kommunikation påverka sina egna livsvillkor. Bakom denna allmänna rättighet ligger ett antal specifika kommunikativa rättigheter som bör garanteras i alla dagliga interaktioner och i alla behandlingsinsatser som rör personer med funktionsnedsättningar. Dessa grundläggande rättigheter är följande: 1. Rättighet att begära önskade föremål, handlingar, händelser och personer och att uttrycka personliga preferenser och känslor. 2. Rättighet att erbjudas valmöjligheter och alternativ. 3. Rättighet att förkasta eller vägra oönskade föremål, händelser eller handlingar inklusive rätten att avböja alla erbjudna valmöjligheter. 4. Rättighet att kalla på och få delta i samspel med en annan person. 5. Rättighet att begära återkoppling eller information om ett tillstånd, ett föremål, en person eller en händelse av intresse. 6. Rättighet till aktiv behandling och aktiva behandlingsinsatser för att möjliggöra för en person med grava funktionsnedsättningar att uttrycka sig så effektivt och smidigt som möjligt utifrån individens förutsättningar. 7. Rättighet att få sin kommunikation (kommunikativa handlingar) bekräftad och besvarad även om avsikten i den inte kan infrias av den som svarar. 8. Rättighet att alltid ha tillgång till de alternativa och kompletterande kommunikationssystem och andra tekniska hjälpmedel som personen behöver samt att dessa är i funktionellt skick. 9. Rättighet till en god kommunikativ miljö (rikligt med samspelstillfällen) där man förväntar sig och uppmuntrar personer med funktionsnedsättningar att delta som fullvärdiga samtalspartners, även med jämnåriga. 10. Rättighet att vara underättad om personer, föremål och händelser i deras omedelbara närhet. 11. Rättighet att samtalas med på ett sätt som erkänner och medger den inneboende värdigheten hos den tilltalade, och rättighet att ta del i de samtal som förs i deras närvaro om olika individer. 12. Rättighet att samtalas med på ett sätt som är meningsfullt, förståeligt och språkligt och kulturellt lämpligt. Översatt av SÖdra regionens Kommuniaktionscentrum (SÖK) med tillstånd av American Speech-Language-Hearing Association 1

Kommunikationspass Är ett dokument i form av en liten bok som på ett personligt sätt tillhandahåller information om en person och hans/hennes kommunikation Syftet är att: ge information till ny personal sprida kunskap om sig själv bringa reda bland alla kommunikationssätt uppnå ökad självständighet och ökat självbestämmande avdramatisera möten ge lättillgänglig och konkret information. uppnå konsekvent bemötande och förståelse från olika personer i omgivningen ge ett första positivt intryck där det annars hade varit svårt avmystifiera expertkunnande är oftast en del i ett kommunikationssystem och ersätter inte en kommunikationsbok/karta Handboken Vågar du prata. går att beställa från Hjälmedelsinstitutet: www.hi.se Företaget Nilbild säljer bra mappar som är lämpliga att använda till Kommunikationspass. 2

OLIKA AKK FÖRDELAR & NACKDELAR AKK-FORM FÖRDEL + NACKDEL - Kroppsspråk Teckenkommunikation +Naturligt, nedärvt +Alltid med +Till viss del naturligt +Alltid med +Stor utvecklings-potential bli språk Föremål +Lätt förstå -Begränsat -Svårt ta med -Svårtolkat för utomstående -Begränsade uttrycksmöjligheter -Krav på motorik, praxis och syn -Visuell uppmärksamhet -Kräver kunskap hos omgivning utbildning behövs Foton (digital kamera) Tecknade bilder/symboler Grafiska symbolspråk - Bliss Datorbaserade hjälpmedel med tal +Relativt lätt att förstå +Specifikt och personligt +Relativt lätt att förstå +Möjlighet styra/fokusera mer än fotot +Mer generellt/specifikt +Stora språkliga utvecklingsmöjligheter: grammatik och möjligheter nyskapa +Alternativt skriftspråk +Rel lätt förstå +Brygga mellan bild/symbolbrukare och talande omgivning +Kommunikation på avstånd och utan visuell uppmärksamhet möjlig +ökade möjligheter få tillgång till ljud förstå skrivkod +del av talande gemenskap + göra sin röst hörd! -Visuell förmåga o tolkning krävs både av brukare och omgivning -Begränsat eller svårt att tolka beroende på hur många bilder som används -Abstrakta begrepp svårare -Måste tas med -Kräver visuell uppmärksamhet -Begränsat när mer abstrakta begrepp kommer in - Mindre personligt och specifikt än foton -Måste tas med - Kräver visuell uppmärksamhet -Svårare förstå, utbildning till omgivning för bra resultat -Måste tas med -Problem förstå för utomstående icke läs-kunniga -måste bäras med -kunskap hos omgivning krävs utbildning viktig särskilt för avancerade hjälpmedel -ömtåligt -kräver mycket underhåll 3

Konkreta föremål som kommunikationsstöd Egentligen är det fantastiskt hur vi människor så tidigt i vår utveckling förstår att ett ord eller en bild kan "vara detsamma som" eller symbolisera ett föremål, handling eller t ex känsla. För personer med ett språkligt funktionshinder är detta inte givet. Personer med autism tänker mycket konkret. Det kan därför dröja längre att förstå idén med symboler än det gör för barn utan funktionshinder. För en del personer som har autism i kombination med utvecklingsstörning kan det vara så att de aldrig lär sig detta. Tal blir aldrig något mer än ett mummel eller lustiga ljud och bilder aldrig mer än en papperslapp med färg och streck på. För andra kan det vara så att kommunikationsstöd och pedagogik kan hjälpa personen att kunna förstå och börja använda symboler. Användning av konkreta föremål kan då vara det som personen behöver en tid - eller i hela sitt liv. Med konkreta föremål menar man vardagliga föremål som används i kommunikativt syfte. Oftast är det personer i omgivningen som använder föremålen till personen med kommunikationssvårigheter. Omgivningen visar då eller låter personen känna på föremålet, t ex en sked, i nära anslutning till aktiviteten t ex måltiden. Tanken är att skapa förväntan och förståelse för vad som skall hända och på så vis också ge vardagen mer struktur. Det är viktigt att vara så konsekvent som möjligt, så att personen förstår kopplingen mellan föremål och aktivitet - det som signaleras. Samtidigt som föremålet visas eller överräcks till personen säger man ordet eller en fras t ex "äta" eller "nu är det middag". Förhoppningen är att personen så småningom själv skall kunna titta på, sträcka sig mot eller överräcka föremål för att kunna visa vad de vill - kommunicera. När man skall börja använda föremål som kommunikationsstöd är det viktigt att göra ett bra urval av föremål. Tänk på att föremålet helst skall användas under aktiviteten och att man bara kan låta ett föremål signalera en sak. Vill man att personen skall börja kommunicera tillbaka är det extra viktigt att fundera över om de aktiviteter man väljer verkligen är motiverande för personen. Föremål som man väljer bör finnas i flera miljöer och/eller gå att ta med. Exempel på föremål och "betydelse": Föremål Betydelse Föremål Betydelse Spade Lekplats Badbyxa/baddräkt Gå och simma Glas Dricka/törstig Sko Gå ut Tamburin Musik Ryggsäck Dagis/skola/dagcent er Godispapper Handla godis Kastrull Kök Kudde Vila Visp Baka Har personen förstått föremålskommunikation brukar det lättaste sättet att gå vidare till bildtolkning vara att börja använda fotografier (ev digitala), om möjligt i naturtrogen storlek. För att lära sig förstå tal kan det också vara till hjälp att använda föremål tillsammans med en pratapparat t ex godispapper på pratapparat som säger: godis, jag vill ha godis. Men - som sagt - alla personer har inte förmåga att lära sig mer abstrakta symboler utan behöver stöd för att kunna utnyttja föremål så effektivt som möjligt! 4

Teckenkommunikation och autism Teckenkommunikation kallas ibland också TAKK Tecken som AKK eller Tecken till Tal. Med detta menas just att tecken används som ett stöd eller komplement till tal. Den som använder teckenkommunikation tecknar ej fullständig svenska utan endast huvudorden i det som skall kommuniceras. Man talar också samtidigt i den mån man har förmåga att tala. Teckenkommunikation har framförallt använts som AKK för personer med utvecklingsstörning och barn med avvikande språkutveckling. Både genom praktisk erfarenhet och forskning har man kunnat konstatera att tecknen underlättat dessa personers kommunikation och dessutom stimulerat såväl tal- som språkutveckling. I många verksamheter för personer med funktionshinder i Sverige, både barn och vuxna, finns det kunskap om och erfarenhet av teckenkommunikation. I Sverige är det därför vanligt att man rekommenderar och använder teckenkommunikation även för personer med autism. Detta är dock omdiskuterat och vissa experter är tveksamma till detta. Den största invändningen är att teckenspråk är alltför abstrakt för personer med autism. Ser man till litteratur och forskningsresultat visar dess överlag ändå goda resultat av att använda teckenkommunikation för personer med autism. Åtminstone om det är teckenkommunikation som berörs och att få igång en språk- och kommunikationsutveckling. I detta tidiga skede av språkutvecklingen är dessutom tecken tämligen konkreta, särskilt om man jämför med det talade språket. Tecken är också visuella, vilket är positivt eftersom den visuella kanalen är den starkaste för flertalet personer med autism. Tecknens största fördel som AKK är dock att de alltid finns till hands! En mycket viktig aspekt eftersom de flesta personer med autism är mycket rörliga. Den största nackdelen är å andra sidan att omgivningen måste ha viss kunskap för att förstå tecken. Många personer med autism har också svårt att teckna med precision, eftersom de har svårt med perception och finmotorik. Således finns det många saker att tänka på när det gäller teckenkommunikation och ett individuellt ställningstagande måste alltid göras. Söker man en mer allmän rekommendation kan man säga att teckenkommunikation inte bör väljas som det enda kommunikationsstödet för personer med autism, men att det kan vara ett komplement. De flesta experter är också eniga om att grafisk AKK dvs foton, bilder och text är bäst när det gäller autism. Man kan också säga att finns det kunskap om teckenkommunikation i personens omgivning så bör den utnyttjas. Det går inte att hitta belägg i litteratur för att tecken skulle skada eller förvirra. Däremot är det vanligt att personer med autism som ännu inte förstått vad språk är, inte alls tar in tecken, precis på samma sätt som de inte tar in tal. 5

Exempel och jämförelse mellan några foto-, bild och symbolsystem Symboltyp: Begrepp Bliss Dynasyms Foto PCS Pictogram Rebus hund kläder sova vem? ev. teckenspråkstecken vill (ha) teckenspråk saknas Detta material är hämtat från hemsidan www.kommed.nu med tillstånd av logoped Bitte Rydeman, som också gjort sammanställningen. 6

Kort om digital kamera Ett fantastiskt redskap för direkt, specifik och personlig kommunikation särskilt som stöd för förståelse. Komplement till annat: bilder, symboler, ord, tecken. Hantering av digitala foton tar tid inte att förglömma! Därför kan det också vara bra att köpa in färdiga fotobanker som komplement (exempelvis från Specialpedagogiska Institutet). Pris? Mellan 3.500:- - 15.000:-. Idag får du en riktigt bra kamera för ca 5000:- Vem/vilka skall sköta bildhantering? Om kameran skall användas av flera personer kolla då att det finns ett snabbt och lätt sätt att ladda ur bilderna t ex diskettenhet, memorystick el dyl. En del har möjlighet att videofilma (några sekunder). Några har vridbart objektiv (så man kan ta kort på sig själv) Megapixlar är måttet på hur tät och skarp en datorbild är. En del personer med autism tycks ha hjälp att rikta sin uppmärksamhet och uppfatta vad som händer genom att också själva använda kameran och titta i displayen. Inget nytt universalmedel eller ny metod! Vanligen kan man inte få digital kamera som personligt hjälpmedel från Hjälpmedelscentralen även om vissa landsting har börjat pröva detta. Till sist: glöm inte att du idag kan lämna in bilder tagna med din vanliga kamera och få dessa digitalt på CD-skiva eller över Internet. Bra hemsida för aktuell information om digitalkameror: www.photodo.se 7

Exempel på olika visuella stöd för förståelse Verktyg för att ge information: Schema (ex för dagen) Mini-schema (ex för en aktivitet under dagen) Kalendrar Välja-tavlor och menyer Kommunicera nej inte (förbud) Lokalisera människor Hjälp vid övergångar och förflyttningar Verktyg för att ge utförliga instruktioner: Klassrumsfunktioner Tillvägagångssätt (t ex genomföra en aktivitet och matlagning) Bruksanvisning (lära sig använda nya eller gamla prylar) Verktyg för att organisera omgivningen Etikettering av miljön Organisera tillvaron i allmänhet Verktyg för att överföra kommunikation mellan miljöer Visuella broar - bilder och digitala foton Kommunikationspass Sammanställningen är till större delen hämtad och översatt från boken Visual Strategies for Improving Communication skriven av Linda Hodgdon, amerikansk logoped med specialisering på autism. Denna bok ger en bra översikt och många praktiska och konkreta tips på hur visuella stöd kan användas, dock med tyngdpunkt på förståelse. 8

Hur får man bildkommunikation att fungera i verkligheten? Vanlig talspråksutveckling bra modell och hur gör vi då egentligen? Vi pratar med barnet! I olika situationer och aktiviteter Vi måste alltså bilda med personen i olika situationer och aktiviteter! Bildmaterial behöver finnas till hands för person och i miljö! Gärna aktivitetsbaserat till att börja med sedan kompletterat med ett bas-ordförråd. Vi förenklar och förtydligar och utvecklar oss under det att barnet utvecklas - Ibland behövs övergång till bild via föremål - Enklare bilder behövs i början (foton, bildlika som NIL och PCS) sedan mer utbyggda och abstrakta för att kunna täcka in fler begrepp och grammatik (rebus, bliss) - Ibland behövs utarbetad metod för att lära bildförståelse och bildkommunikation: PECS (Picture Exchange Communication System) jättebra! - Tal med hjälp av pratapparat eller dator kan för vissa barn underlätta förståelsen av bildkommunikation att bilden pratar kan göra det tydligt att jag kan prata med bilden! Tal och ljud verkar lockande och stimulerande. Vi utgår från barnets intressen och motivation - Innehållet i bilder/kartor måste vara meningsfullt för personen man måste vilja kommunicera om det som finns på bilderna! Barnets språk utvecklas i samspel med andra barn - Försöka skapa möten/kontakt med andra barn som använder bildkommunikation - Lära barn/vuxna i och utanför grupper, där det finns bildanvändare, om bildsystemen. SPRÅK ÄR KULTUR - VI MÅSTE SKAPA DENNA KULTUR OCH VARA EN DEL AV DEN!! SVÅRT MEN VIKTIGT! 9

Kort om PECS Picture Exchange Communication System Är en metod för att lära sig kommunicera med hjälp av bilder skapad av det amerikanska paret Lori Frost som är logoped och Andrew Bondy som är psykolog. Metoden stammar från den beteendeterapeutiska traditionen men har tagit inspiration från andra miljöinriktade interventionsmodeller. Har använts fr a för barn med diagnos inom autismpektrat men också med vuxna och vid andra diagnoser. Kräver inte att personen förstår bilder men att det finns en viss förståelse för orsakverkan. Metoden är indelad i olika steg som är utförligt beskrivna. Man utgår från personens intressen och motivation kommunikationen måste vara funktionell. I det första steget hjälper man personen att överräcka en bild till en person för att få ett föremål som man tycker mycket om. Hjälpen plockas sedan bort successivt. Man tränar sedan att kommunicera med bilder med olika personer och i olika miljöer (generalisering). I steg 2 börjar man jobba med bildförståelse då personen måste välja en av två bilder för att få det han/hon önskar (det andra föremålet/bilden är något som inte alls personen vill ha). Forskning (2 redovisade studier) har visat att metoden fungerar bra för att lära sig begära med hjälp av bilder. Metodens stora styrka är att den tydligt konkretiserar överförandet av budskap och hur man riktar kommunikation. PECS är inte lösningen på alla kommunikationsproblem och alla personer med autism behöver inte PECS för att lära sig bildkommunikation! För att utvecklas vidare till en mer utbyggd bildkommunikation behövs andra metoder eftersom PECS lätt blir tungrott! Det har alltså ett egenvärde att försöka lära barnet att lära sig visa bilder genom att peka och därmed kunna lämna PECS! Det finns mycket bra kurser för att få information om eller lära sig PECS de ges av Utbildningscenter Autism (www.autism.se). 10

Kort om vokabulär, ordförråd eller scripts Basordförråd: Kallas också generellt ordförråd eller kärnvokabulär. Ord vi använder ofta och i alla situationer. Ofta indelat grammatiskt och/eller i kategorier Specifikt ordförråd: Kallas också aktivitetsspecifikt ordförråd, situationsvokabulär eller script Utgår från individ (personlighet och intresse), situation och/eller aktivitet Kombinationer behövs av bas- respektive specifika ordförråd Kan täckas med olika kommunikationssätt/hjälpmedel Ett ordförråd bör vara: Motiverande för brukaren Ge framgång i omgivningen Åldersadekvat Adekvat med hänsyn till språklig förmåga Ge möjlighet till utveckling Stimulerande till socialt samspel Tillvägagångssätt: Samverka med brukaren själv (om det går) och närstående personer Fråga och studera personer ur samma åldersgrupp och miljö (hur går snacket?) Bolla med personal med kunskap om AKK. Försök att få tag i kärnordlista att utgå från. Identifiera kommunikativa miljöer Kartlägg vilka aktiviteter i de olika miljöerna som individen deltar i,och hur han deltar Tänk efter om det går att öka deltagande och socialt samspel i aktiviteterna genom val av vokabulär. Glöm inte: att ge möjlighet att inleda respektive avsluta samspel och/eller aktivitet att ge stoff till en bra introduktionsstrategi (berätta om sig själv och sin kommunikation) ge möjlighet att fråga ge möjlighet att reparera misstag humor!!!!! kul kommentarer mm 11

Talande mattor Talande mattor är ett redskap och en metod som används för att kommunicera om åsikter och värderingar. Metoden utvecklades i Skottland under slutet av 1990-talet. Man såg då att trenden att integrera funktionshindrade personer i samhället i många fall medförde nedsatt livskvalitet för personer med kommunikationssvårigheter. Genom svårigheter att uttrycka sin mening påverkas möjligheten att delta i avgörande beslut om t ex boende, arbete, skola, personal mm. Talande mattor (Talking Mats) utvecklades som en del i ett utbildningspaket till skotska socialtjänstemän. Dessa ansvarade för att utvärdera funktionshindrades livskvalitet. Talande mattor har blivit en omtyckt och framgångsrik metod och har även använts av personer med autism i olika åldrar. Grundtankar med Talande mattor: grundas på bilder (ibland text) helst inplastade kardborremärkta visuellt verbalt taktilt meningsfullt och handgripligt bilden fästs på akrylmatta (dörrmatta eller restbit från mattaffär) flexibelt inget test! Metod: illustrera ämnen som är viktiga i intervjun visa möjliga positiva och negativa faktorer som hör till varje ämne så många skalsteg som behövs och personen klarar symbolisera olika känslor för att låta deltagarna uttrycka sina åsikter dokumentera digital kamera utmärkt! Fördelar: tydliga, roliga, avdramatiserande kan användas oavsett ålder och förmåga gör det möjligt att utveckla begrepp skiljer ut olika ämnesområden kan anpassas efter person förbättrar befintliga kommunikationssätt kan användas av personer med nedsatt handfunktion 12

Datorlek för barn med autism För barn med autism kan datorlek vara ett sätt att stödja och stimulera barnets lek, utveckling och kommunikation. Lek vid datorn kan vara ett bra komplement till annan aktivitet. Datorn är konsekvent och erbjuder ett begränsat arbetsområde där materialet sitter fast. Den bygger mycket på visuell information och ger direkt återkoppling, därmed ges barnen möjlighet att lyckas och vara självständiga. Att sitta vid datorn ökar koncentrationen hos många barn. Datorn erbjuder också ett gemensamt fokus och ger många möjligheter till samspel och kommunikation på olika sätt utifrån barnets förmåga. Miljön vid datorn bör vara avgränsad, erbjuda en ren arbetsyta och rätt sittoch arbetsställning. Ett anpassat styrsätt ex kontakt eller rullboll kan underlätta. Hur programvaran skall vara utformad beror på barnets förutsättningar och behov men också på vilka mål som finns med datorleken. Programvara för barn med autism bör vara tydlig vad det gäller färg, form och innehåll samt ha en klar struktur. Visuell information i programmet underlättar samt tydlig feedback på att uppgiften är färdig. Rörelse och ljud i programmen stimulerar många barn. Olika inställningsmöjligheter i programmet underlättar för individuell anpassning. I Sverige finns 30 Datatek, samtliga i anknytning till habiliteringen. Datateket vänder sig till barn och ungdomar med funktionshinder som ännu inte lärt sig att läsa och skriva. På datateket finns möjlighet att prova datorlek, få råd och stöd för att hitta bra programvara, lämplig metodik och anpassat styrsätt. Det går även att hyra program och ibland dator. För att hitta ditt närmaste datatek kan du söka på www.datatek.info/ eller vända dig till habiliteringen. Annika Pilups, specialpedagog på Datateket i Göteborg 13

Stöd för läs- och skrivutveckling När det gäller personer med autism, antingen de lärt sig tala eller inte, är det ganska svårt att på förhand veta hur det kommer att gå att lära sig att läsa och skriva. En del personer lär sig läsa till synes på egen hand i mycket tidig ålder och har vad man kallar hyperlexi dvs att man kan läsa mer än man egentligen förstår. Andra personer lär sig aldrig läsa, fast de kanske kan tala och tycks ha goda förutsättningar. Det man ändå kan säga är att personer med autism som också har utvecklingsstörning och talsvårigheter, har svårare att lära sig läsa och skriva. En av anledningarna är att vårt västerländska skriftspråk utgår från de talade ljuden. Kan man inte tala, blir det svårt att ljuda och därmed mycket tufft med läs- och skrivinlärning. Många personer med autism har en god visuell förmåga och ett bra visuellt minne. En del kan därför lära sig att läsa och skriva genom helordsmetod dvs. att memorera hela ord. Idag finns programvaror till datorn som både kan läsa upp text (så kallad talsyntes) och ge bildstöd till ord vilket både kan underlätta denna typ av inlärning och ge stöd för att kunna utveckla ljudande. Ett sådant program är Widgit symbolskrift. Detta program kan också vara bra att använda för personer som faktiskt kan läsa, men har svårt med att tolka det de läser. Även om personen aldrig lär sig att förstå vad de enskilda bokstäverna egentligen står för, så är det idag alltså möjligt att skriva/dokumentera genom att kunna trycka på bilder i datorn och att kunna läsa/förstå genom att titta på bilder och lyssna. En del personer med autism kan också behöva använda dator på grund av att de har svårt med den viljemässiga kontrollen av handmotoriken. Detta kan ibland vara svårt att förstå, när barnet förefaller ha så lätt att göra andra saker med fingrarna. Finns den här problematiken är det viktigt att barnet får lära sig att använda dator hela barnets energi får inte gå till att lära sig behärska papper och penna! Ytterligare en anledning att använda dator vid läs- och skrivinlärning är att barn med autism har lättare med uppmärksamhet och koncentration framför datorskärmen (se datorlek). 14

Sociala berättelser och seriesamtal En social berättelse och/eller ett seriesamtal är ett sätt att försöka förklara en social situation på ett tydligt och lättbegripligt sätt. Antingen skrivs berättelsen ner eller så används foton, teckningar eller bilder för att illustrera berättelsen, vanligen i form av en serie. Oftast är det bra att använda kombinationer av text och bild. Ofta berör sociala berättelser och seriesamtal kommunikationssvårigheter och kan då också betraktas som en slags AKK eller kommunikationsstöd. Sociala berättelser försöker visa tillrätta och förtydliga sociala mönster och oskrivna regler. De kan göras till barn i treårssåldern och uppåt till personer i vuxen ålder. En social berättelse bör alltid utgå från ett behov hos personen själv. Ofta utformas den sociala berättelsen som en liten bok. Har man flera sociala berättelser kanske man samlar dem i en pärm. Ett seriesamtal innebär att man tillsammans med personen här och nu sitter ner och använder metoden för att förklara en social situation som känns svår. Begreppen Sociala berättelser och Seriesamtal började först användas av den amerikanska pedagogen Carol Gray i början av 90-talet. Många personer hade säkert arbetat på liknande sätt tidigare, men med Carol Grays arbete blev metoden utförligt beskriven och kunde därmed lyftas fram och föras ut på ett tydligt sätt. Metoden är nu tämligen spridd och använd i Sverige. Det finns svensk litteratur att tillgå i ämnet och kurser för att lära sig använda Sociala berättelser (bl a hos Utbildningscenter Autism och Specialpedagogiska Institutet). Det finns också ett datorprogram som är särskilt utvecklat för att underlätta tillverkandet av sociala berättelser och att använda under seriesamtal: Bubbel-Kommunikation (www.kungalvsmotorik.se). 15

Läs mer om autism, kommunikation och AKK På svenska: Alén M, Hollanti C: Att utveckla samspel mellan barn med autism och deras föräldrar med hjälp av dator Handikappinstitutet 1996 Andersson L: Sociala berättelser och seriesamtal Teori och praktik Riksföreningen Autism 2001 Andersson, B: Sociala berättelser, Seriesamtal Erfarenhetsbibliotek Gravander & Widelöv AB 2000 Axeheim K, Gustafsson M o A, Lindqvist E, Jönsson B: Autismen finns där - men det skall gå bra ändå! Del 1. Före Kennies datorisering CERTEC/LTH, Lund 1996 Bergh M, Bergsten C: AKK på rätt nivå Hjälpmedelsinstitutet 1998 Beyer J, Gammeltoft L: Autism och lek Liber 2000 Gammeltoft L, Sunesen B: Kommunikation hos börn med autisme Bröndagerskolen, Danmark Hansson T, Öckerman A: När barn behöver pratapparater: vad gör man då? Hjälpmedelsinstitutet 1998 Heimann M, Tjus T: Datorer och barn med autism Natur och Kultur 1997 Heister-Trygg, B.m fl: AKK i teori och praktik Hjälpmedelsinstitutet 1998 Howlin P, Baron-Cohen S, Hadwin J: Lära barn med autism att "läsa" andras tankar och känslor Handbok för lärare och föräldrar Cura 2001 Mandre E, Jönsson B: Fria Freja Del 1. Före datoriseringen, Del 2. En explosiv utveckling, Del 3. Ett år med pedagogik inom psykiatrin. CERTEC, LTH, Lund 1996-1998 Martinsen H, Siverts B E: Tegntrening og kommunikasjon Opplaering av autister og andre språksvake mennesker Gyldendal Norsk forlag, Oslo 1990 16

Söderberg, L: Livstecken Språkutveckling hos en döv pojke med autism. Rapport från en personlig assistent Riksföreningen Autism 1993 Thunberg, G: Konsekvenser av IT-insatser till personer med autism Hjälpmedelsinstitutet 2001 Thurfjell, F: Prata med apparat eller dator vid autism Hjälpmedelsinstitutet 1999 Gerd Zachrisson, Bitte Rydeman och Eva Björck-Åkesson Gemensam problemlösning vid Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Hjälpmedelsinstitutet 2002 Waclaw, W, Alnerud, U, Ilstedt, S: Barn med autism och Asperger syndrom Futurum 1999 På engelska: Hodgdon, L: Visual Strategies for Improving Communication QuirkRoberts 1997 Quill, K A: Do-Watch-Listen-Say. Social and Communication Intervention for Children with Autism Paul H Brookes co 2000 17