TRAST &TRAFIKSTRATEGIER VARFÖR ARBETA MED TRAST? Grund i ett välbalanserat trafiksystem för en attraktiv stad Stöd och handledning i kommunens trafik- och stadsplanering Utvecklar kommunen i önskvärd riktning Bred förankring Uppföljning TRAST i Europa 1
ATT ARBETA MED TRAST 3 ARBETE I TRE FASER 4 2
KVALITETSASPEKTER Stadens karaktär Tillgänglighet Trygghet Trafiksäkerhet Miljöpåverkan och hälsa 5 TRAST-FAMILJENS HUVUDDOKUMENT TRAST Handbok TRAST Underlag TRAST-Guiden 6 3
TRAST-FAMILJENS FÖRDJUPNINGAR En hållbar handelspolicy (2015) Introduktion till TRAST (2014) Gångbar stad (2013) Trafiksäkra staden (2013) Kol-TRAST (2012) Effekter av trafikstrategier (2012) Hållbart resande i praktiken (2011) Handbok för godstransporter i den goda staden (2011) Rätt fart i staden (2008) Exempelbok (2005) 7 TRAFIKSTRATEGIER I SVERIGE Lista Trafikverket, jan 2013 Ca 50 st, samt 10-15 st på gång SKL-enkät 2013: 59 st (av 213 svarande) Boverkets Miljömålsenkät 2014 41 st kommuner har trafikstrategier (av 221 svarande) Uppskattning, jan 2015: Omkring 75-90 st kommuner har trafikstrategi antagen eller på gång (25-30 % av alla kommuner) SHIFT2017: 3 av 4 av de största kommunerna har en trafikstrategi 8 4
SUMP SUSTAINABLE URBAN MOBILITY PLAN A Sustainable Urban Mobility Plan is a Strategic plan designed to satisfy the mobility needs of people and businesses in cities and their surroundings for a better quality of life. It builds on existing planning practices and takes due consideration of integration, participation, and evaluation principles. EU SUMP Guidelines, 2013 http://www.eltis.org/guidelines/sump-guidelines 9 SUMP- PROCESSEN 10 5
SUMPS-UP Provide cities with training, tools and support to help them develop high quality SUMPs SUMP Learning Programme Expert and practitioner Workshops Innovation Pilot Pool nästa utlysning våren 2018 http://sumps-up.eu/ 11 POLY-SUMP REGIONAL TRAFIKSTRATEGI http://www.poly-sump.eu/home/ 12 6
TA FRAM EN TRAFIKSTRATEGI 13 FAS 1. STARTA ARBETET OCH FÅ ETT UPPDRAG Avstämning inom kommunen Ta fram tidigare planer/program/utredningar Ta fram enkla basdata och påbörja en översiktlig nulägesanalys Ta fram ett uppdragsförslag inkl. tidplan och organisation Förankra och besluta (politiskt om uppdraget) Trafikdag som kick-off för arbetet! 14 7
AVSTÄMNING INOM KOMMUNEN Beskriva nyttan med en trafikstrategi Projektgrupp tid och resurser för att arbeta med trafikstrategin Politisk vilja, ambitionsnivå och involvering under arbetet Hur förankra inom och utanför kommunen 15 TA FRAM TIDIGARE PLANER/PROGRAM/UTREDNINGAR Inventera det som redan har tagits fram Stärker legitimiteten om trafikstrategin bygger vidare på redan framtaget (och beslutat) material Mål, visioner, översiktsplan, andra strategier, trafikutredningar mm. 16 8
UPPDRAGSFÖRSLAG OCH PROJEKTBESKRIVNING Mål Politiska och andra beslutsnivåer Organisation Tidplan Budget/resursplan Riskanalys 17 TRAFIKDAG KICK-OFF FÖR ARBETET Inledande dag för inspiration, låta alla komma till tals och få energi till fortsatta arbetet Gärna några veckor in i arbetet för att få tid att samla information om nuläget 18 9
FAS 2. ARBETA FRAM EN TRAFIKSTRATEGI Genomföra nulägesanalys Vision, scenarier och mål Inriktning, strategier och handlingsplan Konsekvenser 19 GENOMFÖRA NULÄGESANALYS Viktigt moment, men blir lätt för omfattande Fokusera på de viktiga frågorna från fas 1 och utgå från befintligt material Fokusera på analys och mindre på beskrivning 20 10
VAD SKA DEN INLEDANDE NULÄGESKARTLÄGGNINGEN BIDRA TILL? Gemensam förståelse över brister, styrkor, utmaningar Tänk på att det ska mynna ut i problemformuleringar / utmaningar att arbeta vidare med Vad fungerar bra respektive mindre bra? Konsekvenser med dagens situation? Beskriv kvaliteten i transportsystemet försök att avvakta med lösningarna! 21 NULÄGESBESKRIVNING ENLIGT TRAST Stadens karaktär Trafikens omfattning Flöden, färdmedelsfördelning Trafiksystemets uppbyggnad Parkering, antal, användning Tillgänglighet Hastighet, belastning, restider, restidskvoter Trygghet Enkätundersökningar med allmänhet (trygghetsundersökningar) Trafiksäkerhet Olycksstatistik Miljö och hälsa Bullerkartläggning, luftkvalitet, hälsa 22 11
EGEN INDELNING FRÅN SÖDERTÄLJE 23 VISION Kommunens verksamhet har sin grund i medborgarnas behov, som beskrivs i visioner, mål och budget. Visionen uttrycker den framtid, som staden bör eller kan utvecklas mot. Visionen ska vara skriven, begriplig, accepterad och utmanande. En vision bör vara någorlunda realistisk, men den behöver inte vara tidsbunden eller mätbar. Tas fram av politik eller tjänstemän? 24 12
VISION Kan bygga på redan existerande vision i kommunen (eller endast använda existerande vision). Kan vara målande och beskriva en framtidsbild av hur kommunen fungerar då man arbetat med trafikstrategins olika delar. Kan både vara längre och kortare (klatschigare och mer som en slogan). 25 26 13
27 BESKRIV MÅL FÖR TRAFIKSTRATEGIN Preciserade mål för er kommun Utgå från problembilden Ta hänsyn till och avstamp i redan beslutade mål Regionala mål Nationella mål Lokala mål Mål för Trafikstrategin 28 14
STÖD I TRAST-GUIDEN 29 MÅL ATT TÄNKA PÅ Mål enligt TRAST-indelning, fördelar och nackdelar Tänk efter vad ni redan mäter samla inte på er (onödigt) extraarbete Datatillgänglighet, kostnadseffektivitet, enkelt att förstå, relevans Trafikbokslut bra sätt att summera en trafikstrategi och för att hålla dokumentet levande 30 15
31 ARBETA FRAM EN TRAFIKSTRATEGI Inriktning & principer Strategier Handlingsplan 32 16
INRIKTNING OCH PRINCIPER Finns inte med i alla trafikstrategier Ibland räcker det med mål/vision och strategierna direkt efteråt. Oftast grundläggande fundament som ska genomsyra trafikplaneringen. Alla beslut ska gå i linje med principerna. 33 STRATEGIER/DELSTRATEGIER Ofta tyngdpunkten i trafikstrategin det man ska arbeta efter. Uppdelning enligt TRAST-aspekterna. Om man presenterat nuläget enligt TRAST-aspekterna blir det en tydlig återkoppling och röd tråd. Uppdelning enligt identifierade behov. Visar tydligt på vad kommunen behöver/vill arbeta med framöver. Uppdelning efter trafikslag. Ofta så (den större) kommunen är organiserad. Kan kallas för många olika saker välj det begrepp som stämmer bäst in och bäst passar med kommunens arbete. 34 17
ESLÖV STRATEGIER Uppdelat i TRASTaspekterna. Går även igenom vilka mål delstrategierna påverkar. 35 LUND Fokusområden valda efter de områden som kommunen behöver arbeta inom för närvarande. Sammanställt i Lunda- MaTs-hjulet. 36 18
HANDLINGSPLANEN FRÅGOR ATT TA STÄLLNING TILL Integrerad del eller separat? Alla TRAST-aspekter eller fokuserad? Åtgärdspaket eller åtgärdslista? Inspiration/önskelista eller mer handlingsinriktad (med tidsplan, budget, ansvar, etc)? Tidsperspektiv? Räcker åtgärderna för att nå målen? Framför allt: Vad passar i min kommun? 37 VÄLJA ÅTGÄRDER UTGÅ IFRÅN ERT NULÄGE Källa: SUMPS-UP (http://sumps-up.eu) 38 19
SUMPS-UP FÖRSLAG INNEHÅLL HANDLINGSPLAN Steg 1: Definiera åtgärder och åtgärdspaket Steg 2: Definiera handlingsplanens tidplan och utse en koordinator Steg 3: Lägg till egenskaper till åtgärderna Kort beskrivning Koppling till vision och mål Ansvarig för genomförandet Genomförandeperiod Finansieringskällor Indikatorer för uppföljning och utvärdering Steg 4: Gör en konsekvensanalys av åtgärderna Steg 5: Hitta relationer och synergier mellan åtgärderna Steg 6: Gör en genomförandeplan 39 KONSEKVENSER/STRATEGISK BEDÖMNING Bristanalys (differens mål-nuläge) Trend Scenarier Viktiga åtgärder Påverkansmöjlighet Ekonomi Andra effekter/effekter på andra områden 40 20
EXEMPEL SCENARIER Scenario: Ett grönt Eslöv Scenario: Ett Eslöv i stark tillväxt Scenario: Ett rättvist, jämlikt och jämställt Eslöv MÅLUPPFYLLELSE I SCENARIERNA Stadens karaktär 5 Miljöpåverkan 4 3 2 1 Trafiksystem Trafiksäkerhet Trafikens omfattning Trygghet Tillgänglighet Nuläge Scenarie grönt Scenarie tillväxt Scenarie jämlikt 21
FAS 3: ARBETA MED DIN TRAFIKSTRATEGI Genomföra Förvalta Följa upp Kommunicera Uppdatera Aktualitetsförklara 43 GENOMFÖRANDEPLANERING Fastställa ansvar och bestämma mera detaljerat vem som ska göra vad. Anpassa organisationen i de fall det behövs, t.ex. att tillföra nya kompetenser och/eller personella resurser. Bestämma vem som ska ansvara för uppföljningen. Beskriv hur målen och insatserna ska mätas och hur avvikelser ska hanteras. Välj ambitionsnivå. Gör tids- och budgetplan för respektive åtgärd, mera detaljerat för de som ligger nära i tiden och översiktligt för övriga. Etappindela åtgärder och prioritera vilka som ska genomföras först. Få budgetutrymme och finansieringsbeslut för de åtgärder som ligger närmast i tiden. 44 22
FÖLJ UPP OCH UTVÄRDERA, KOMMUNICERA RESULTATEN Förändras de mått som valts för att följa önskvärd riktning? Går utvecklingen som helhet åt rätt håll? Varför/varför inte? Har genomförda åtgärder gett förväntat resultat? 45 KÄVLINGE 46 23
47 TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN! Caroline Mattsson, Trivector caroline.mattsson@trivector.se 48 24