Delårsrapport för första halvåret 2009 (Dnr 2009:03 / 12) 1. Inledning Samordningsförbundet Jönköping är en fristående juridisk person som bildats av Jönköpings kommun, Landstinget i Jönköpings län, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Samordningsförbundet Jönköping är bildat enligt lag (2003:1210) om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (Finsam). Avtal finns om en prövoperiod till och med 20091231. Målgrupp för den finansiella samordningen är personer i förvärvsaktiv ålder (18-64 år) som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och som uppbär offentlig försörjning. Syftet med den finansiella samordningen är att underlätta en effektiv resursanvändning. De samordnade resurserna ska användas för insatser som syftar till att den enskilde ska uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Samordningsförbundet har enligt Verksamhetsplan 2009 följande målgrupper: - smärtpatienter som har kontakt med vårdcentral - psykiskt funktionshindrade - unga vuxna med psykisk ohälsa - personer som väntar på neuropsykiatrisk utredning - personer med diffus problematik - personer som står långt från arbetsmarknaden - personer med psykosocialt arbetshinder Samordningsförbundet ska enligt verksamhetsplanen inrikta sig på - finansiering eller delfinansiering av verksamheter som riktar sig direkt till ovan angivna målgrupper - fördjupad kartläggning och analys av ovan angivna målgruppers behov - fortsatt utveckling av effektiva administrativa och ekonomiska rutiner - information till och kompetensutveckling för berörda handläggare och beslutsfattare - uppföljning och utvärdering av förbundets verksamhet och gjorda insatser 2. Styrelsen Samordningsförbundets styrelse består av följande ledamöter: Jan-Egon Leo (M), Jönköpings kommun, ordförande Lisbeth Rydefjärd (KD), Landstinget i Jönköpings län, vice ordförande 1 (11)
Klas Rydell, områdeschef Jönköping, Försäkringskassan Håkan Gustafsson, arbetsförmedlingschef med områdesansvar Personliga ersättare från respektive huvudman är: Allan Tovhult (S), Jönköpings kommun Marcus Eskdahl (S), Landstinget i Jönköpings län Marita Thalin, Försäkringskassan Andreas Appelberg, Arbetsförmedlingen Arbetsutskottet består av ordförande, vice ordförande och ansvarig tjänsteman. Styrelsen har haft 4 sammanträden och arbetsutskottet 9 sammanträden. Styrelsen har dessutom gjort en studieresa till samordningsförbunden i Linköping och Motala i april. I juni genomförde styrelsen en halv arbetsdag tillsammans med förbundets beredningsgrupp. Styrelseprotokoll och många andra handlingar finns på förbundets hemsida. 3. Verksamheter Samordningsförbundets verksamheter består av följande delar o kansli o kartläggning och analys av behov o åtgärder och insatser på individ- och gruppnivå o kompetensutveckling för personal o uppföljning och utvärdering 3.1 Kansli Kansliet ansvarar bl a för samordning och beredning av ärenden till styrelsen, sekreterarfunktion, verkställande av beslut, projektstöd, utvecklings- och kompetensutvecklingsfrågor, information, ekonomi och arkivhållning. Kansliet bemannas med ansvarig tjänsteman på halvtid. Tjänsten som ansvarig tjänsteman har köpts från Jönköpings kommun. I avtalet ingår också kostnader för hyra av lokaler, IS/IT, kontorsutrustning mm. Bokföring och ekonomiredovisning samt support av hemsidan köps också från Jönköpings kommun. 3.2 Kartläggning och analys av behov En inventering av angelägna områden för finansiell samordning gjordes 2007 bland huvudmännen. Återkommande samtal kring olika gruppers behov har därefter hållits med representanter från huvudmännen. 2 (11)
Medel beviljades 2008 för en förprojektering kring behoven för personer i åldern 18-29år med neuropsykiatriska funktionshinder. Denna förprojektering ledde fram till förslag om ett gemensamt kompetensutvecklingsprojekt (se kapitel 3.4.3). Ett större samråd om lämpliga målgrupper och åtgärder planeras under hösten. Samrådet sker i fokusgrupper, som genomförs om beslut tas om att förbundets verksamhet ska fortsätta. 3.3 Åtgärder och insatser på individ- och gruppnivå Förbundet har delfinansierat två projekt under första halvåret 2009: o Från ohälsa till hälsa o Arbetslivsinriktat projekt för kvinnor med långvarigt beroende av försörjningsstöd (Kvinnoprojektet) Förbundet har också beviljat medel till ett projekt och en förprojektering av gemensam verksamhet, vilka kommer att genomföras under hösten 2009: o Projekt Steg In, för nyanlända invandrare med behov av rehabilitering o Förprojektering Företagskontakter, för ett gemensamt nätverk bland företagare som är beredda att erbjuda praktikplatser vid rehabilitering 3.3.1 Från ohälsa till hälsa Från ohälsa till hälsa är ett smärtrehabiliteringsprojekt som startade i januari 2008 och avslutades i juni 2009. Projektägare var Landstinget i Jönköpings län, genom Öxnehaga Vårdcentral. Samarbete har skett med bl a Kungsportens Konferens och Friskvård AB, andra vårdcentraler i kommunen, Jönköpings kommun, Försäkringskassan och föreningslivet. Projektet innebar 7 omgångar med gruppverksamhet/kurs 5 veckor med bl a smärtteori, fysisk träning och samhälls- och föreningsinformation. Efter respektive kurs fortsatte man ge stöd anpassat efter varje deltagares önskemål och behov, i form av sjukgymnastik, annan fysisk träning, social träning, arbetsträning mm. Projektets individmål var att - 75 % av deltagarna ska bibehålla en ökad fysisk aktivitet 6 månader efter avslutad 5-veckorskurs - 75 % av deltagarna som fullföljt hela projekttiden ska uppge en förbättrad livskvalitet, - 50 % av deltagarna som fullföljt hela projekttiden ska ha fått en faktiskt ökad arbetsförmåga vid avslut ur projektet jämfört med innan projektstart. Verksamhetsmål var att hitta bättre metoder att hjälpa smärtpatienter, i samverkan med berörda myndigheter och frivilligorganisationer, som kan fortsätta användas efter projekttidens slut. 3 (11)
39 kvinnor och 13 män deltog i projektet. Projektets deltagare och resultat beskrivs i bilaga 1 till denna delårsrapport. En sammanställning av resultaten i detta projekt och Kvinnoprojektet finns i kapitel 3.3.2 nedan. Analysen av i vilken mån målsättningarna uppfylldes är inte klar än. En vetenskaplig utvärdering av hur projektet påverkat deltagarnas hälsa görs av primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet. De följer upp hälsosituationen mm 6 respektive 12 månader efter avslutad 5-veckorskurs. Resultatet av denna utvärdering kommer att publiceras i en rapport i början av år 2010. 3.3.2 Kvinnoprojektet Projektet för kvinnor med långvarigt beroende av försörjningsstöd drivs av socialtjänsten i Jönköpings kommun. Det innebär en fördjupad kartläggning av kvinnornas resurser, motiverande intervju, gruppverksamhet för en del, bedömning av arbetsförutsättningar och hälsosituation, individuellt stöd och samverkan med andra berörda myndigheter och vården. Syftet är att kvinnorna ska återfå eller förbättra sin arbetsförmåga och därigenom underlätta deras tillträde till arbetsmarknaden. Projekttiden är februari 2008 januari 2010. 96 kvinnor har börjat i projektet t o m juni 2009. Av dem har 48 avslutats. Deltagarna och resultatet av projektet beskrivs mer noggrant i bilaga 2 till denna delårsrapport. För att ge en snabb uppfattning om vad förbundets båda projekt lett till, görs här en sammanfattning: Från ohälsa till hälsa Kvinnoprojektet Antal deltagare 52 96 Avslutade 090701 52 48 Samh.stöd i över 6 år 17 av 52 26 av 48 Betyg för insatsen, 57% 73% svar 9-10 (10=max) Förbättrad livssituation, 21% 35% svar 9-10 Bättre hälsotillstånd 47% 50% Arbete vid avslut 6 7 Studier vid avslut 1 8 Försörjningsstöd Smärre förändringar 3,1 milj mindre/år 4 (11)
Den viktigaste vinsten med de genomförda projekten är den förbättring av hälsa och livskvalitet som uppnåtts för deltagarna. Samtidigt kommer vi inte ifrån att även samhällsekonomiska effekterna är intressanta. En förenklad samhällsekonomisk analys av kostnader och vinster med projekten genomförs just nu i förbundet. Vid analysen har beräkningar av nationalekonom Ingvar Nilsson, SEE AB, använts. Den visar att de båda projekten lönat sig för samhället på mindre än ett år, och att båda projekten genererar en stor samhällsvinst de närmaste åren. Rapporten publiceras på förbundets hemsida så snart den är klar. Följande siffror är fortfarande preliminära: Medel beviljade av samordningsförbundet under 2008-2009 Medel från huvudmännen under 2008-09 Från ohälsa till hälsa 1.084.320kr 40.000kr Kvinnoprojektet 690.000kr 2.400.000kr Andra kostnader 79.500kr 200.000kr Totala projektkostnader 1.203.820kr 3.290.000kr Beräknad samhällsvinst per år med det delresultat som redovisats 090701 2.350.000kr 3.500.000kr Beräknat netto efter ett år + 1.146.180kr + 210.000kr Beräknad samhällsvinst efter tre år + 5,85 milj kr + 7,2 milj kr 3.3.3 Projekt Steg In Invandrar- och flyktingsektionen och Vuxenutbildningsenheten i Jönköpings kommun har tillsammans med Arbetsförmedlingen beviljats medel till ett projekt under hösten 2009 för nyanlända flyktingar med behov av rehabilitering. Med nyanländ menar man flyktingar som anlänt till Sverige inom 36 månader. Projektet genomförs i samarbete med Kungsportens Konferens och Friskvård AB. Meningen är att man ska ta vara på erfarenheter från projekt Från ohälsa till hälsa. Projekttiden är augusti december 2009. 5 (11)
12 deltagare som inte lyckats komma till arbete trots omfattande stöd från Arbetsförmedlingen och/eller Invandrar- och flyktingsektionen ska få delta i en inledande gruppverksamhet på Kungsportens Friskvård. Därefter ska deltagarna få fortsatt individuellt stöd genom Kungsportens Friskvård, Vuxenutbildningsenheten m fl: språkstöd efter behov, handledning/coachning, livsstilskunskap, arbetsplatskunskap och arbetslivskultur, motivationssamtal, avslappning, fysisk träning, studiebesök, praktik/arbetsträning och externa föreläsare. Individmål: 75 % klarat av en eller ökat en betygsnivå, enligt målen i kursplanen för Sfi. 100% har fått ökade kunskaperna om sin arbetsförmåga. 100% har fått ökad kunskap om vad som krävs för att få ersättning vid sjukdom eller handikapp. 20% har fått arbete eller en tids arbetslivsinriktad praktik. Projektmål: Att hitta förbättrade samverkansformer för projektets målgrupp, en arena som efter projekttiden kan övergå i ordinarie programutbud. 3.3.4 Förprojektering Företagskontakter Nätverket Arbetslivscoacher (se kapitel 3.4.1) och deras chefer har märkt ett gemensamt behov av att utveckla kontakterna med privata näringslivet. Många verksamheter söker samtidigt efter praktikplatser för personer man försöker hjälpa till arbete eller meningsfull sysselsättning. Det innebär att flera personer samma dag kan ringa från samma huvudman till samma arbetsgivare med förfrågningar om det finns plats. Jönköpings kommuns Arbetsmarknadsavdelning (AMA) har beviljats medel för en förprojektering av hur ett gemensamt nätverk med företagare ska byggas upp. Tanken med detta nätverk är att samordna flera av våra verksamheters kontakter med företagare och att hitta former för att utveckla samarbetet till förmån för alla berörda. 3.4 Kompetensutveckling Förbundet har anordnat eller finansierat flera former av kompetensutveckling under första halvåret 2009: - Nätverket Arbetslivscoacher och dess chefsgrupp - Utbildning i arbetsmetoden Supported Employment - Fördjupad samverkan kring unga personer med psykiskt funktionshinder - Seminariet Har vi råd att inte ha samordningsförbund? 3.4.1 Nätverket Arbetslivscoacher Under 2008 medverkade förbundet till att Nätverket Arbetslivscoacher startade. 6 (11)
Nätverket består av ett 40-tal anställda hos förbundets huvudmän som direkt eller indirekt arbetar med arbetslivsinriktad rehabilitering. Nätverket fyller flera funktioner: att lära känna varandra, att få mer kunskap om varandras verksamheter och att hitta nya former för samarbete och gemensam kompetensutveckling. Syften med detta är främst att underlätta samarbetet kring individer med komplexa problem och att samhällets resurser ska användas mer effektiv. Sammanfattningar av vad som skett på nätverkets möten finns på förbundets hemsida. Berörda chefer kring Nätverket Arbetslivscoacher har mötts återkommande för samråd kring fördjupat samarbete och gemensam kompetensutveckling. Gruppen har bland annat gjort en analys av sina olika verksamheter i relation till den så kallade rehabtrappan. Analysen och kontaktvägar till de olika verksamheterna presenteras på förbundets hemsida. 3.4.2 Utbildning i Supported Employment Förbundets största egna satsning på kompetensutveckling under våren var en ny 4- dagars utbildning i Supported Employment, en metod för att stödja personer med olika typer av arbetshinder att klara arbete. Chefsgruppen kring Nätverket Arbetslivscoacher samordnade denna gemensamma utbildning, som gavs till 15 anställda i de olika verksamheterna. Enligt utvärderingen gav utbildningen både användbara kunskaper och inspiration i det fortsatta arbetet. 3.4.3 Fördjupad samverkan kring personer med psykiskt funktionshinder Strategigrupp psykiatri genomförde 2008 en förprojektering kring behoven för och samarbetet kring personer i åldern 18-29 år med psykiskt funktionshinder. Denna förprojektering ledde fram till en ny ansökan om medel. För att skapa bättre förutsättningar för dessa unga personer att nå öppna arbetsmarknaden har Strategigrupp psykiatri under 2009 beviljats 100.000 kr från förbundet för att utveckla parternas medarbetares kompetens bl a genom en ökad medvetenhet om andra parters uppdrag och ansvar, i syfte att utveckla och förbättra samverkan. Under våren har en konferensdag med temat Arbetslivsinriktad samverkan för unga personer med psykiska funktionshinder genomförts. 75 medarbetare hos parterna fick då information om andra parters uppdrag och ansvar samt ökad kunskap om 80- och 90-talisters värderingar och syn på framtiden. Inför och efter konferensen har konferensdeltagarna svarat på kunskapsfrågor om de punkter som togs upp på konferensen. Ett informationsmaterial delades ut till konferensdeltagarna. 7 (11)
De medarbetare som arbetar utåtriktat med praktikplatser deltog i samordningsförbundets utbildning i arbetsmetoden Supported Employment. Resterande delar i projektet kommer att genomföras under hösten 2009. 3.4.4 Seminariet Har vi råd att inte ha samordningsförbund? I april 2009 anordnade förbundet ett seminarium med nationalekonom Ingvar Nilsson, som ansvarat för utvärderingar och analyser av många nationella, regionala och lokala projekt och verksamheter. Han har bland annat granskat utanförskapets kostnader i socioekonomiska analyser av projekt, där han visat att samordning av rehabilitering snabbt lönar sig för alla berörda. Hans bildspel och en sammanfattning av det han sa på seminariet finns på förbundets hemsida. 3.5 Uppföljning och utvärdering Varje projekt som får stöd genom förbundet gör en egen uppföljning av verksamheten. Rapportering sker vid styrgruppsmöten och skriftligt enligt avtal. Dessutom kan varje projekt genomföra en djupare utvärdering med egen och extern kompetens. Så sker i projektet Från ohälsa till hälsa, som utvärderas av primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet. Försäkringskassan, Arbetsmarknadsstyrelsen och Socialstyrelsen har utvecklat ett sektorsövergripande System för Uppföljning av Samverkan inom rehabiliteringsområdet (SUS). Systemet ska bland annat användas för projekt som drivs genom finansiell samordning. Försäkringskassan har fått skarp kritik från bl a Statskontoret för att det inte fungerar tillräckligt bra, men det måste ändå användas. Statistik från denna uppföljning används i beskrivningen av projekten (bilaga 1-2). En samhällsekonomisk analys av de båda projekt som finansierats av förbundet helt eller delvis håller på att göras. Vid analysen har beräkningar av nationalekonom Ingvar Nilsson, SEE AB, använts. Rapporten publiceras på förbundets hemsida så snart den är klar. Den visar att samordnad rehabilitering snabbt innebär en stor vinst för samhället, se kapitel 3.3.2 ovan. 8 (11)
4. Ekonomi Ekonomisk rapport 090101-090630 och helårsprognos jämfört med budget Budget 2009 Uppföljning Helårsprognos jan-juni 2009 per 091231 Fotnot Intäkter Jönköpings kommun 500 000 250 000 500 000 1 Landstinget i Jönköpings län 500 000 500 000 500 000 Försäkringskassan 1 000 000 1 000 000 1 000 000 Ränta 2 Resultat föregående år 170 000 272 387 272 387 3 Summa intäkter 2 170 000 2 022 387 2 272 387 Kostnader Verksamhet 1 655 000 4 Åtgärder individ och grupp Från ohälsa till hälsa 171 278 291 320 Kvinnoprojektet 120 000 360 000 Företagskontaktare 287 600 Steg In 337 000 Kompetensutveckling 86 651 120 000 5 Fördjupad samverkan 100 000 Kartläggning/analys Uppföljning/utvärdering 10 000 Administration 515 000 6 Information 10 000 Styrelse och revision 37 045 50 000 Personalkostnader (50% tjänst) 170 000 350 000 7 Ekonomihantering 26 000 Övr adm kostnader 2 045 10 000 Summa kostnader 2 170 000 587 019 1 951 920 Periodens resultat 0 1 435 368 320 467 2009-06-30 2009-12-31 Tillgångar Kundfordringar 19 625 Momsfordran 18 685 - Kassa och bank 1 437 139 320 467 1 475 449 320 467 9 (11)
Eget kapital och skulder Balanserat från fg år 272 387 272 387 Prel. årets resultat 1 162 981 48 080 8 Kortfristiga skulder 40 081-1 475 449 320 467 9 Fotnot 1. 250.000kr betalas ca 090831 2. Förbundet får ränta på stående kapital, men det tas ej med i prognosen. Uppskattad summa ca 4.000kr 3. Resultatet blev ca 100.000kr högre än vad som beräknats då Verksamhetsplan med budget 2009 fastställdes, pga lägre kostnader än beräknat 4. Hittills har 1.505.920kr av budgeten för verksamhet reserverats 5. I summan ingår ca 16.000kr till seminarium med Ingvar Nilsson 090416. Styrelsen beslutade använda en del av det extra resultatet 2008 för denna kostnad, men det kan visa sig att summan ryms inom grundbudgeten 6. I dagsläget beräknas 446.000kr av budgeten för administration förbrukas 7. Kostnader för tjänsteman, lokaler, telefon, kopiering, datorer mm utrustning, via Jönköpings kommun 8. Ränta tillkommer. 9. Förväntat resultat vid årsskiftet (exkl ränta) om inga nya ekonomiska åtaganden görs 5. Sammanfattning Samordningsförbundet Jönköping startade 071030 och befinner sig fortfarande i en prövoperiod, som pågår till 091231. Trots begränsningen i tid har mycket hunnit genomföras. - Kansli och förbundsledning drivs med fungerande rutiner. - Viss kartläggning och analys av målgruppers behov har skett - Smärtrehabiliteringsprojektet Från ohälsa till hälsa avslutades 090630. Flera deltagare har påbörjat arbete vid avslutning ur projektet. 47% anger att projektet har lett till en tydlig förbättring av hälsotillståndet. En samhällsekonomisk analys pekar preliminärt på att projektet under 3 år genererar en samhällsvinst på närmare 6 miljoner kr! - Kvinnoprojektet, för kvinnor som är beroende av försörjningsstöd sedan lång tid, fortsätter. 48 av hittills 96 deltagare hade avslutats 090701. 7 av dem hade börjat arbeta vid avslut ur projektet och 8 blivit självförsörjande genom studier med inriktning arbete. En analys av behovet av försörjningsstöd visar att det minskat med ca 3,1 milj kr för de avslutade, på 10 (11)
årsbasis. En samhällsekonomisk analys visar preliminärt att projektet genererar en samhällsvinst på 7,2 milj kr under en 3-årsperiod! - Ett nytt projekt, för nyanlända invandrare med behov av rehabilitering, genomförs under hösten 2009. - Flera former av kompetensutveckling och förprojekteringar har genomförts och planeras under hösten. - Den ekonomiska redovisningen och helårsprognosen visar att ekonomin är i balans. Jönköping 2009-08-31 Jan-Egon Leo (M) Jönköpings kommun Ordförande Lisbeth Rydefjärd (KD) Landstinget i Jönköpings län Vice ordförande Klas Rydell Försäkringskassan Håkan Gustafsson Arbetsförmedlingen 11 (11)
Bilaga 1 till Delårsrapport för första halvåret 2009 Statistik gällande projekt Från ohälsa till hälsa Period 080101-090701 52 deltagare, varav 39 kvinnor och 13 män. Alla har avslutats ur projektet. 4 är 25-29 år, 15st 30-39 år, 18st 40-49 år, 15 st 50 år eller äldre 15 är födda i Sverige, 37 utrikes födda 9 är ensamstående med barn (0-19 år), 10 ensamstående utan barn, 28 sammanboende med barn och 5 sammanboende utan barn 2 har gått folkskola eller mindre utbildning, 9 grundskola, 26 gymnasium och 15 högre utbildning Orsak till insats var för 11 endast fysiska besvär, för 38 psykiska och fysiska och för 2 fysiska, psykiska och missbruksproblem i kombination. För en var det endast psykiska besvär. Bristande utbildning, språksvårigheter eller kulturella/sociala faktorer fanns med som orsak i någon kombination för 9 deltagare, som samtidigt hade fysiska eller fysiska och psykiska besvär. 2 deltagare uppgav att de hade arbete innan projektet, 7 uppgav arbetslöshet utan daglig sysselsättning, 37 sjuk utan daglig sysselsättning, 2 hemarbetande och 4 annat 13 uppgav att de haft behov av stöd från en/flera aktörer mindre än 1 år, 14 uppgav 1-3 år, 8st 4-5 år och 17st uppgav mer än 5 år Som försörjning innan insats har 1 uppgett lön och 1 a-kassa, 20 sjukpenning, 14 sjukersättning och 11 ekonomiskt bistånd från kommunen. 5 har en kombination. 30 har uppgett att de har svåra smärtor eller besvär medan 1 uppgett att hon inte har några smärtor eller besvär. 31 har uppgett sig vara oroliga eller nedstämda i viss utsträckning medan 18 uppgett i högsta grad 6 deltagare uppger ett förbättrat allmänt hälsotillstånd idag jämfört med de senaste 12 månaderna, 18 oförändrat tillstånd och 28 sämre hälsotillstånd. På Euroqolbarometern har 14st angett sitt hälsotillstånd med något av värdena 0-20, 19st 25-35, 16st 40-75 och 2st 80 och över 1 Vad hade hänt och vad svarade de vid avslut? 090701 har alla 52 deltagarna avslutats ur projektet. 30 av dem började i projektet våren 2008, 22 under hösten. En avbröt oplanerat, övriga fullföljde projektet fram till avslut. Alla har deltagit i sociala insatser och fysisk träning. Alla utom en deltog i utbildning. 20 fick del av medicinska insatser och 12 deltog i arbetsträning under projekttiden.
Deltagarna har betygsatt insatsen i skala 0 (mycket dålig) till 10 (mycket bra). 2 deltagare svarade 2 respektive 4, 6 st svarade 5 eller 6, 10 svarade 7-8 och 24 svarade 9-10. Bortfall 10. Kommentar: Det kan bara tolkas som ett mycket tydligt positivt omdöme. Har insatserna medfört att deltagarens livssituation förändrats? Svar 0 (försämrats mycket) via 5 (oförändrat) till 10 (förbättrats mycket)? Ingen har svarat 0-4. 18 svarade 5-6, 16 svarade 7-8 och 9 svarade 9-10 (förbättrats mycket). Bortfallet var 9. Kommentar: Projektdeltagare svarar ofta positivt på vad man anser om ett projekt där de har blivit sedda och har fått en viss relation till kursledningen. Att dessutom svara att ens livssituation har förändrats är ett mer genomgripande positivt omdöme om projektets effekt. Direkt efter avslutad insats försörjer sig 4 deltagare helt genom arbete utan lönesubvention och två har deltidsarbete i kombination med sjukpenning eller sjukersättning. Alla sex hade enbart sjukpenning eller sjukersättning innan start i projektet. 13 deltagare har sjukpenning och 20 sjukersättning. 10 har försörjningsstöd. I dessa grupper har smärre förändringar skett, bl a en viss förskjutning från sjukpenning till sjukersättning. En deltagare har a-kassa vid avslut, en studiemedel och en har avstått från ersättning från samhället. Kommentar: Varje deltagare som kommer igång i arbete igen innebär snabbt att projektet lönat sig, både för individen och för samhället. Alla vinner också på att var och en har rätt ersättning, även om det är offentlig försörjning typ sjukersättning. 29 deltagare uppger fortfarande att de har måttliga och 20 svåra smärtor eller besvär, vid avslut. 33 uppger oro eller nedstämdhet i viss utsträckning och 9 i högsta grad. Det är ovanligt att någons besvär ökat under projekttiden. Störst förändring är att oron minskat för många. Samma tendens märks i avslutande barometern över nuvarande hälsotillstånd. 22 anger fortfarande låga värden (under 50). Det är dock bara 4 personer som anger klart sämre värde än vid inskrivning i projektet, 23 anger oförändrat värde (+-10 på 100-skalan) medan 24 st (47% av dem som svarat på frågan) anger en tydlig förbättring av hälsotillståndet! Personliga kommentarer efter 5-veckorskursen: Kursen är bra och det är coolt att träffa andra människor som har samma problem! Jag har blivit piggare, gladare och orkar mer. Känner mig inte så ensam längre. Familjen upplever mig som gladare Kommentar: En egenupplevd förbättrad hälsa är mycket positiv både för deltagaren och samhället, med minskade kostnader och ökade möjligheter att bidra i relationer, försörjning och på andra sätt. En erfarenhet från projektledningen är att många av deltagarna tidigare kommit till vårdcentralen med skiftande, ofta diffusa besvär. Flera deltagare har inte besökt läkare akut en enda gång efter start i projektet. Det har inneburit en minskad arbetsbelastning på vårdcentralen. 2
Statistik gällande Kvinnoprojektet Period 080201-090701 Bilaga 2 till Delårsrapport för första halvåret 2009 96 deltagare har rapporterats. Av dessa har 48 avslutats och gett samtycke till registrering. Följande statistik och analys gäller dessa 48. 2 är 20-29 år, 13 st 30-39 år, 12 st 40-49 år, 21 st 50 år eller äldre (födda 1948-59) 1 är född i Sverige, 47 är födda i annat land 11 är ensamstående med barn (0-19 år), 7 ensamstående utan barn, 22 sammanboende med barn och 8 sammanboende utan barn 30 har gått folkskola eller mindre utbildning (många av dem är analfabeter), 5 har gått grundskola, 9 gymnasium och 4 högre utbildning Inom spektrat fysiska besvär/psykiska besvär/missbruk som orsak till insats var angivet för 4 endast fysiska besvär, för 5 endast psykiska besvär, för 12 psykiska och fysiska, för 1 psykiska besvär och missbruk och för 2 fysiska, psykiska och missbruksproblem i kombination. Övriga hade inga av dessa besvär. Inom spektrat bristande utbildning/språksvårigheter/kulturella eller sociala faktorer som orsak till insats saknades sådana skäl för 6 deltagare medan 21 angavs ha samtliga dessa arbetshinder. Övriga hade ett av arbetshindren eller en kombination av dem. 4 deltagare uppgav att de var arbetslösa innan insatsen. Ingen av dem var i åtgärd. 15 var sjuka utan daglig sysselsättning, 20 hemarbetande, 8 studerande och 1 annat 4 uppgav att de haft behov av stöd från en/flera aktörer mindre än 1 år, 10 uppgav 1-3 år, 8 st 4-5 år och 26 st uppgav mer än 5 år Som försörjning innan insats har 40 uppgett endast ekonomiskt bistånd. 2 har uppgett en kombination mellan ekonomiskt bistånd och a-kassa eller sjukersättning och 6 en kombination med annat (ofta föräldrapenning). 13 har uppgett att de har måttliga smärtor eller besvär och 14 har svåra smärtor eller besvär. 11 har uppgett sig vara orolig eller nedstämd i viss utsträckning medan 18 har uppgett i högsta grad orolig eller nedstämd På Euroqolbarometern har 22 st angett sitt hälsotillstånd med något av värdena 0-20 (0=sämsta tänkbara tillstånd), 2 st 25-40, 7 st 50-60, 6 st 70-80 och 10 st däröver (varav 5 st 100=bästa tänkbara tillstånd). Bortfall = 1 1
2 Vad hade hänt och vad svarade de vid avslut? Av de 48 har 38 fullföljt tiden och 10 avbrutit planerat. Kommentar: Skäl till avbrott har bl a varit flyttning från kommunen och ny graviditet. Alla utom en har deltagit i kartläggning, 13 i sociala insatser, 6 i fysisk träning, 17 i medicinska insatser, 11 i arbetsmarknadsinsatser, 28 i utbildning, 9 i arbetsprövning, 9 i Arena-samråd, 2 i annan samverkansinsats, 9 i utredning på FMC och 5 i annan insats. Exempel på sociala insatser har varit kvinnofridsrådgivning, kuratorskontakt, extra försörjningsstöd och social träning/praktik. Vad gäller betyg till insatsen (skala 0-10) har 12 svarat 5-8 medan 33 svarat 9-10. Bortfall 3. Kommentar: Detta kan bara tolkas som ett mycket positivt omdöme. Angående om insatsen bidragit till att livssituationen förändrats svarade ingen deltagare 0-4 (försämring), 7 st 5 (ingen förändring), 18 st 6-7 (viss förbättring) 11 st 8-9 och 10 st 10 (förbättrats mycket). Bortfall 2. Kommentar: Projektdeltagare svarar ofta positivt på vad man anser om ett projekt där de har blivit sedda och har fått en viss relation till kursledningen. Att dessutom svara att ens livssituation har förändrats är ett mer genomgripande positivt omdöme om projektets effekt. Angående försörjning direkt efter avslutad insats svarade 6 st arbete utan subvention, varav 2 st deltid i kombination med studiemedel. En uppgav arbete med subvention. 8 st uppgav studiemedel. Ingen uppgav sjukpenning men 12 st sjukersättning. 13 st uppgav fortsatt försörjningsstöd men för 7 av dem var det i kombination med annan ersättning. 7 st angav annan ersättning, t ex a-kassa eller föräldrapenning. Bortfall = 1 Kommentar: Varje deltagare som kommer igång i arbete igen innebär snabbt att projektet lönat sig, både för individen och för samhället. Alla vinner också på att var och en har rätt ersättning, även om det är offentlig försörjning typ sjukersättning. Enligt projektledaren har ännu fler deltagare fått arbete en tid efter avslut ur projektet. I augusti 2009 känner hon till 13 avslutade deltagare som har arbete, bland annat ett par av deltagarna som uppgett försämrad hälsa vid avslut ur projektet jämfört med vid projektstart. Av de 48 försörjer sig 15 på arbete eller studier. Om man gör ett genomsnitt av deras bakgrund så säger den att de är ca 40 år, födda utanför Sverige, har man/sambo och barn, har läst max 9 år grundskola, varken har smärtor eller psykisk ohälsa men en komplex problematik vad gäller språkkunskaper, bristande utbildning och kulturella/sociala faktorer. De är hemarbetande och har haft försörjningsstöd som huvudförsörjning i flera år. På Euroqolbarometern angav 9 st sitt hälsotillstånd vid avslut ur projektet med något av värdena 0-25 (jämfört med 22 st vid start), 6 st 30-40, 10 st 50-60, 7 st 70-80 och 14 st däröver (varav 8 st 100). Bortfall 2. 4 deltagare har angett lägre värde på barometern vid avslut jämfört med start i projektet, 19 st har angett samma värde (+-10 på 100-skalan) och 22 har angett klart högre värde vid avslut. Bortfall 3 deltagare. Kommentar: En egenupplevd förbättrad hälsa är mycket positiv både för deltagaren och samhället med minskade kostnader och ökade möjligheter att bidra i relationer, försörjning och på andra sätt. Enligt projektledaren har flera deltagare under projekttiden drabbats av nya hälso- och familjeproblem som inte gått att påverka genom projektet. Ett exempel är en deltagare som trots ökad smärta och oro och försämrad hälsa enligt barometern uppgett betyg 10 för projektet och att projektet medfört viss förbättring (7) av livssituationen.