UTBILDNINGSKONTORET L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Norrboda förskola
Rapport Maj 2013 Innehåll Inledning... 3 1. Utvärderingens genomförande... 3 1.1Utvärderingsgrupp... 3 1.2 Genomförande... 3 2. Iakttagelser... 4 2.1 Normer och värden... 4 2.2 Utveckling och lärande... 6 2.3 Barns inflytande... 8 2.4 Förskola och hem... 9 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet... 10 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling... 10 2.7 Förskolechefens ansvar... 11 3. Bedömning och sammanfattande slutsatser... 12 4. Utvecklingsområden... 13 5. Lärande exempel... 13 2
Inledning LJUS på kvalitet är ett samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna kommuner. Syftet med det kommunala samarbetet är att stimulera en aktiv dialog på och mellan alla nivåer i verksamheterna kring hur kvaliteten kan utvecklas i enlighet med gällande styrdokument. Ett av målen för denna samverkan är att bidra till att resultaten förbättras och måluppfyllelsen ökar. För ytterligare information hänvisas till www.ljuspakvalitet.se Kort beskrivning av enheten. Norrboda förskola ligger i Kungsängen, nära naturen, i ett nybyggt område som till stor del består av villor. Förskolans gård gränsar till ett skogsparti som är lätt att ta sig till. Förskolan, som startade i december 2009 är modernt byggd med ljusa, luftiga lokaler, ett torg, en matsal, två ateljeer för skapande och en för musik. Förskolan är indelad i tre hemvister med två arbetslag; Älvorna, röd och blå, med barn i åldrarna 4 5 år, Trollen, röd och blå, där 3 4 åringarna går och Tomtarna, röd och blå där barnen är mellan 1 och 2 år. Förskolan är byggd för 120 barn, vid utvärderingstillfället var inte alla platser fyllda. Av de 18 fasta tjänsterna är 8 förskollärare anställda varav en ateljerista. En kock och en matsalsvärdinna. Kungsängen tillhör Upplands-Bro kommun som ligger nordväst om Stockholm, ca 40 minuter med pendeltåg från Stockholms central. Upplands-Bro har ca 24 000 invånare och är en expanderande kommun med mycket nybyggnation. Här finns stora områden med natur, skog och sjöar. Kungsängen är en av de två tätorterna, Bro den andra. 1. Utvärderingens genomförande 1.1Utvärderingsgrupp Utvärderingen har genomförts av Agneta Blohm, utvärderingsledare och ansvarig för denna rapport och utvärderarna Ulrica Ericsson, förskolechef, Lidingö stad och Annette Krus, förskollärare, Lidingö stad. 1.2 Genomförande Utvärderingens övergripande frågeställningar: Som utgångspunkt har utvärderingsgruppen använt sig av följande övergripande frågeställningar 3
På vilket sätt framgår det att förskolan arbetar utifrån värdegrunden, uppdraget, målen och riktlinjerna inom varje område i: mötet med barn mötet med föräldrar/vårdnadshavare utformning av förskolmiljön/lärmiljön utformning av och innehåll i undervisningen Utvärderingsgruppens uppdrag är att få en samlad bild av hur förskolan arbetar Utvärderingen inleddes med att ett urval av dokument studerades och enheten besöktes av utvärderingsgruppen den 2013-02-05 och 02-07 Under besöket genomfördes samtal med förskolechef, biträdande förskolechef, personal och föräldrar/vårdnadshavare. Vidare har utvärderingsgruppen varit närvarande i den dagliga verksamheten. Ett utkast av denna rapport har skickats till förskolechefen en vecka före den muntliga återrapporteringen som genomfödes den 11 april. Vid denna deltog, Agneta Blohm, Ulrika Ericsson, och Annette Krus från utvärderingsgruppen och Ing-Britt Andersson och Ines Rivera från Norrboda förskola. 2. Iakttagelser 2.1 Normer och värden Utvärderingsområdets huvudsakliga innehåll På vilket sätt framgår det att förskolan: aktivt och medvetet arbetar för att påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem, Låter värderingar komma till uttryck i praktisk och vardaglig handling. Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser Pedagogerna på förskolan har en gemensam barnsyn, som visar sig i deras bemötande. Samarbete och hjälpsamhet är i fokus. Barnsyn diskuteras på arbetsplatsmöten. Pedagogernas arbete grundas i öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. På frågan; vilka är verktygen som ni vill att barnen ska ha med sig från Norrboda förskola (hämtat ur arbetsplanen) svarar förskolechef och biträdande förskolechef/pedagogisk utvecklingsledare att barnen ska kunna göra sina röster 4
hörda, ha en känsla av att jag kan allt och att de tror på sig själva. Utvärderingsgruppen såg självgående och lugna barn. Arbetet med normer och värden syns i verksamheten genom pedagogernas förhållningssätt till barnen. De arbetar aktivt och medvetet för att barnen skall utveckla förståelse för demokratiska värderingar. Barnen bemöts med respekt och en lugn tilltalston. I och med pedagogernas lugna samtalston blir också barnen lugna och trygga. Pedagogerna undviker att använda ordet inte vilket bidrar till att skapa en kultur av bejakande, att se möjligheter och finna lösningar. Detta kan bekräfta barnens initiativförmåga och träning i att välja och fatta beslut. Exempel; ett barn ville måla mer, men hade redan målat mycket. Hen fick i stället hjälpa andra barn med målningsuppgiften. Ett annat exempel; när ett barn tog fram en trampbil mitt i snödrivan var det ingen som stoppade det utan barnet fick på egen hand uppleva hinder och möjligheter. Pedagogerna hjälper barnen genom att visa och instruera och barnen uppmuntras till hjälpsamhet. I en dokumentation där barnen använder lärplatta hjälper barnen med erfarenhet av dessa de barn som inte har denna erfarenhet. Den pedagogiska miljön är tillåtande och funktionell för barnen och de har stora möjligheter att påverka den. Miljön fungerar som en tredje pedagog. Barnen delar upp sig i olika grupper och använder det material som finns att tillgå i verksamheten. Några barn arbetar vid den nya smart - boarden, medan andra gör andra saker. Ingen trängs eller klagar över att de inte får plats. Miljön är tydlig - var sak har sin plats, och barnen är väl införstådda med att de måste plocka undan efter sig. Det är tydligt för dem vad som finns att göra. En tydlig miljö ger barnen möjlighet att dela upp sig och göra saker på många ställen, vilket kan underlätta för lugn och koncentration. I ett rum pågår verksamhet med musikinstrument och i samma rum sitter några pojkar och snickrar, två barn leker rollek med en haj och i rummet intill pågår RÖRIS. En sagosamling pågår medan ett par barn bygger lego och ett annat barn läser en bok. Ingen verkar störd av vad som pågår bredvid. En pojke med många frågor och funderingar fick mycket uppmärksamhet samt att material plockades fram till honom för att stimulera och utmana hans nyfikenhet. Barnens egna val respekteras, exempelvis får de själva ta mat eller plocka fram pussel, som de sedan städar undan. På gården delar pedagogerna upp sig och är där barnen är, vilket ger trygghet för både barn och pedagoger. I alla aktiviteter utanför gården har barnen sina reflexvästar på sig och syns därmed väl. Pedagogerna är aktiva och verkar genuint intresserade av vad barnen sysselsätter sig med. Vid de platser där eventuellt konflikter skulle kunna uppstå finns hela tiden en närvarande pedagog. Att dela upp barnen i mindre grupper ger lugn och trygghet, även ute på gården. 5
Kommunikationen var riktad till barnen - sällan eller aldrig hördes prat mellan pedagoger över barnens huvuden. Pedagogerna samtalade med de barn som var i deras närhet till exempel vid matbordet. Pedagogerna gav uttryck för en professionell medvetenhet om att värna verksamheten före de individuella behoven. Vid sjukdom till exempel ses hela verksamheten över och en erfaren pedagog ersätter den frånvarande pedagogen (i stället för en oerfaren vikarie). Barnens intressen uppmärksammas. Ett exempel är att en pedagog hade en musikstation där barnen hade möjlighet att sjunga och spela hela dagen. Barnen uppmuntrades att spela tillsammans och att våga låta sina röster höras i mikrofonen. En grupp barn byggde bondgårdar och där såg utvärderingsgruppen att förskolan engagerar sig i samspelet både med det enskilda barnet och med barngruppen. I pedagogernas samtal involveras ibland hela barngruppen, ibland en liten grupp av barn och ibland ett enskilt barn. Till exempel; en pedagog och ett barn samtalar om hajar i soffan när alla andra pratar bondgård. Ledning och pedagoger har talat med föräldrarna om barnens bästa, att det är vägledande i arbetet på hela förskolan. Utvärderingsgruppens möte med föräldrarna visade att föräldrarna känner sig trygga med att ha sina barn där och att barnen känner sig trygga. Föräldrarna uttalade att de litade på personalen och upplevde att de alltid hade barnen och verksamhetens bästa för ögonen till exempel när de fördelade vikarier vid sjukdom. En likabehandlingsplan finns och skall utvecklas vidare. Pedagogerna och ledningen menar att de gör likabehandling varje dag i verksamheten, genom att vara goda förebilder, samarbeta, skapa trygghet och ha likartade regler och rutiner. Utvärderingsgruppens upplevelse är att i det dagliga arbetet på förskolan finns likabehandlingsplanens tankar och handlingar. 2.2 Utveckling och lärande Utvärderingsområdet huvudsakliga innehåll På vilket sätt framgår det att förskolan: präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet, stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande, har en miljö som är öppen, innehållsrik och inbjudande, främjar leken kreativiteten och det lustfyllda lärandet, tar till vara och stärker barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter, bidrar till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld, främjar utforskande, nyfikenhet och lust att lära i verksamheten, utgår från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter, tar till vara barnens tankar och idéer för att skapa mångfald i lärandet. 6
Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser: Utvärderingsgruppen ser att pedagogernas förhållningssätt ger en verksamhet där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. I samtal med förskolechefen framgår att Lpfö 98/10, förskolans styrdokument ses som det viktigaste arbetsverktyget. Detta framgår också av olika dokument såsom årsplanen, reflektionsnoteringar och underlag för APT diskussioner. Arbetet med Pettsson temat omfattar alla målområden under Utveckling och lärande. På hela förskolan är den pedagogiska miljön tydlig för barnen. Matsalen ger möjlighet till miljöombyte och arbetsro på avdelningarna. Den variationsrika buffén som dukas fram till måltiderna ger en sinnlig upplevelse. Barnen ges möjlighet att välja vilken mat de vill ha och var de vill sitta runt sitt bord. God och näringsrik mat ger glada och nyfikna barn som orkar forska vidare. Den estetiskt tilltalande miljön bidrar till välbefinnande och lugn. Utvärderingsgruppen såg engagerade vuxna som vill göra barnen delaktiga i alla dagliga rutiner Det finns mycket material som främjar kreativitet och lustfyllt lärande. Lekfullhet hos pedagogerna, till exempel besök av Pettson lockar och engagerar. Barnens verksamhet syns i den pedagogiska dokumentationen som är tydligt presenterad. I dokumentation har utvärderingsgruppen sett exempel på teknik (mucklan), språk (skrivit brev), skapande, matematik och IT-användning. På ett enkelt sätt repeteras kunskaper som förskolläraren vill att barnen ska komma ihåg genom att ställa samma fråga vid ett flertal tillfällen. När barnen bygger egna bondgårdar uppmuntras ett utforskande lärande som utgår från barnens intressen och erfarenheter och tar till vara deras tankar och idéer. De ställs inför nya utmaningar. På Älvorna arbetar barnen under en längre tid med pärlplattor. De har kommit långt i sitt arbete med att göra mönster. De gör figurer och bokstäver som kräver visst mått av matematiskt tänkande. På Trollen används troll där en pedagog i dramalek tillsammans med barnen gör en saga med hjälp av olika rekvisita och med rörelser, rim och ramsor. På Tomtarna ges olika val i uteverksamheten. Barnen fick bestämma om de ville åka spark eller vara kvar på gården. Pedagogernas bestämmer aktiviteter som barnen kan välja mellan och det är frivilligt att delta. Pedagogisk dokumentation används för att visa barn och föräldrar vad som pågår i verksamheten. Pedagogerna dokumenterar också för att kunna använda dokumentationen i verksamheten, tillsammans med barnen. I intervjuer framkommer att de genom utbildningen med Emelie Bernemyr lär sig att det handlar om ett förhållningssätt; att undvika prestige, att till exempel reflektera över varför de valt att arbeta på Norrboda förskola. Pedagogerna beskriver att; tidigare var det dokumentation, nu är det mer av pedagogisk dokumentation. 7
På torget fanns dokumentation om arbetet med grön flagg och i Pettsson-temat finns möjlighet att väva in grön flagg temat. I matsalen serverades en salladsbuffé med många olika sorters grönsaker. Maten lagas från grunden av en engagerad kock. Sopsortering finns I utvärderingsgruppens samtal med föräldrarna framkom att de vet vad deras barn gör på förskolan och de anser att de har koll på sitt barns utveckling och lärande. 2.3 Barns inflytande Utvärderingsområdets huvudsakliga innehåll På vilket sätt framgår det att förskolan lägger grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är, förskolan ger barnen förutsättningar att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, barnens behov och intressen ligger till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser: I dokumentationen från Pettsson -temat ser vi tydliga exempel på att förskolläraren medvetet arbetar med att barnen ska förstå vad demokrati är. Den pedagogiska miljön erbjuder många valmöjligheter. Barnen deltar i verksamheten av egen fri vilja de kan välja att delta eller ej i aktiviteter som pedagogerna erbjuder. Barnen på Tomtarna, som äter på sina hemvister, får maten serverad, de övriga tar mat själva och väljer vad de vill ha. Barnen har ansvar för att städa undan efter sig och hjälpa sina kompisar. Genom att använda sig av mikrofon som barnen får sjunga i, ges de möjlighet att göra sina röster hörda på ett lekfullt och spännande sätt.. Gemensamma samlingar genomförs enkelt, barnen bjuds in, när tillräckligt antal kommit börjar samlingen och resterande barn ansluter allt eftersom. Genom att berätta för föräldrar att flickor också börjat vara i legorummet förstår vi att frågan om pojkars och flickors lika möjligheter på förskolan har diskuterats. I ett av månadsbreven berättas om tillfällen då barnen måste lösa problem tillsammans. 8
Barnens verksamhet syns i den pedagogiska dokumentationen. 2.4 Förskola och hem Utvärderingsområdets huvudsakliga innehåll På vilket sätt framgår det att: förskolan kompletterar hemmet och ger bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt, förskolans arbete med barnen sker i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen, föräldrarna/vårdnadshavarna har möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten, förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll för att skapa förutsättningar för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser: Pedagogerna beskriver att de strävar efter en god relation till föräldrarna. De vill vara tydliga med att det är viktigt att respektera tiden för morgonsamling. I samtal med föräldrarna framkommer att de också upplever detta. Pedagogerna är tydliga med vad de vill, men kommer inte med pekpinnar. Norrboda förskola erbjuder föräldrarna utvecklingssamtal en gång per år. Föräldrarna bjuds in till föräldramöten, där information om Lpfö 98/10 ges. Gemensamma aktiviteter förekommer några gånger per år. Ett föräldraråd finns som är öppet för alla föräldrar. Genom veckobrev eller månadsbrev får föräldrarna information om verksamheten på respektive avdelning. Förskolechef skickar också ut Norrbodanytt en gång i månaden till föräldrarna. Föräldrarna uppmuntras att ta del av den pedagogiska dokumentationen. De informeras också om likabehandlingsplanen som också finns tillgänglig i hallen på respektive avdelning. Förskolan har inte en enhetlig modell för utvecklingssamtal. Vissa pedagoger har fria samtal, andra följer en mall, någon har barnintervju och film som underlag. De äldsta barnen deltar i sitt sista utvecklingssamtal. Föräldrarna uttrycker en viss osäkerhet om utvecklingssamtalets innehåll, men upplever att det handlar om barnets utveckling och lärande Alla pedagoger verkade klara över att detta är ett utvecklingsområde att det vore bra med en gemensam modell/mall. Vid samtal med föräldrarna framkommer att de upplever att det finns tydlig information via lappar och e: mail. Dock upplevs distributionen av vecko- /månadsbreven lite förvirrande De hävdar med bestämdhet att deras barn är nöjda på förskolan. 9
Föräldrarna säger att de får information om läroplan och likabehandlingsplan på föräldramöten. Föräldrarna upplever att det finns en öppen dialog och att alla på förskolan tar sig tid att svara på frågor. Man är inte en i mängden. De utrycker också att de kan lämna negativ kritik. 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Utvärderingsområdets huvudsakliga innehåll På vilket sätt framgår det att: förskolan strävar efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv, samarbetet utgår från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet, förskolan har former för att avrunda och avsluta förskoleperioden, vid övergången ägnas särskild uppmärksamhet åt de barn som behöver särskilt stöd. Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser: Det finns ett väl utvecklat samarbete. Pedagoger som arbetar med 5 - årsgrupperna träffas regelbundet med förskoleklassernas personal i nätverk där de diskuterar pedagogiska frågor. Barnen besöker skolgårdarna och skolan och lärarna från skolan besöker barnen på förskolan. Vid områdesträffar möts förskolechefer och rektorer och tar upp aktuella frågor De flesta av barnen börjar på Berga- och Lillsjöskolan 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Utvärderingsområdets huvudsakliga innehåll På vilket sätt framgår det att: förskolans kvalitet kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp, utvärderas och utvecklas, barns utveckling och lärande följs upp, dokumenteras och analyseras, förskolan har kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över intresse för de olika målområdena, 10
förskolan tar till vara barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang och hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull, förskolan utvecklar bättre arbetsprocesser, bedömer om arbetet sker i enlighet med målen och undersöker vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan, förskolans analyser av utvärderingens resultat pekar ut väsentliga utvecklingsområden alla former av utvärdering utgår från ett tydligt barnperspektiv, att barn och föräldrar/vårdnadshavare är delaktiga i utvärdering och deras röster lyfts fram. Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser: Norrboda förskola har en väl utarbetad utvärderingsstruktur som arbetats fram det senaste året med ett tydligt barnperspektiv. Det pedagogiska året är tydligt. Varje månad utvärderar avdelningarna verksamheten med hjälp av pedagogisk dokumentation och planerar för fortsättningen tillsammans med biträdande förskolechef och förskolechef. Reflektioner sker vid varje veckomöte samt varje avdelningsmöte. Till jul sammanställs en verksamhetsberättelse av förskolechefen. Vid läsårets slut utvärderar avdelningarna sitt arbete. De väljer sedan vilka utvecklingsområden som är viktigast för dem att arbeta med under nästa läsår och planerar för detta. Pedagogerna är mycket nöjda med detta sätt att arbeta, de menar att de får struktur på sitt arbete. Pedagogisk dokumentation används för att följa barnens utveckling och lärande, samarbete och kommunikation, både verbal och kroppslig. Utvärderingsgruppen har sett exempel på att pedagogerna uppmuntrar barnen genom att inte ge lösningar utan att ställa frågor så att barnen kan hitta egna lösningar. Pettsson-temat gör verksamheten intressant, rolig och meningsfull och ger möjlighet till en verksamhet där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Föräldrarna är delaktiga i utvärderingen genom utvecklingssamtal och genom att de kan ta del av den pedagogiska dokumentationen på avdelningen samt genom de årliga enkätundersökningarna. 2.7 Förskolechefens ansvar Utvärderingsområdets huvudsakliga innehåll På vilket sätt framgår det att förskolechefen: är förskolans pedagogiska ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal ansvarar övergripande för att verksamheten som helhet inriktas mot uppsatta mål 11
ansvarar för förskolans kvalitet i förhållande till uppsatta mål Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser: Förskolechef och biträdande förskolechef har ett nära samarbete. Utvärderingsgruppen upplever att ledarskapet nästintill är delat. De är tydliga i informationen till medarbetarna. Lpfö 98/10 är det viktigaste styrdokumentet för förskolechefen Förskolechefen uttrycker att det är viktigt att stå för vissa beslut. Hon reflekterar över sitt uppdrag att ha verksamheten i fokus. Utvärderingsgruppen uppfattar att hon uppskattas av medarbetarna som chef. Förskolechef och biträdande förskolechef har stor kunskap om det pedagogiska uppdraget. I samtalet med pedagogerna framkom att biträdande rektors starka engagemang för barnens rättigheter och inflytande har stor påverkan på arbetet. Under tre år har förskolan utvecklat en kvalitativ pedagogisk miljö. Barnsyn diskuteras regelbundet och har gett en i huvudsak gemensam barnsyn Den pedagogiska dokumentationen har utvecklats genom kompetensutveckling med Emelie Bernemyr och tillsammans med biträdande förskolechef och ateljerista. Föräldrarna uttrycker att ledningen är osynlig. Men vid behov vet de att de kan kontakta dem. Vanligtvis får de svar på sina frågor av pedagogerna. 3. Bedömning och sammanfattande slutsatser En samlad bedömning har skett av det underlag som utvärderingsgruppen fått fram genom dokumentstudier, iakttagelser och samtal. Intrycket av Norrboda förskola är att det är en mycket bra förskola för barn och pedagoger. Den fysiska och pedagogiska miljön, ledningens engagemang, prestigelösheten hos pedagogerna, arbetet med grönflagg, öppenhet och glädje skapar en i grunden god pedagogisk miljö. Man arbetar utifrån en gemensam barnsyn och med samarbete och hjälpsamhet i fokus, i alla led. Den pedagogiska miljön är väl genomarbetad. Barnen är trygga och lugna. Det finns ett tematiskt arbete som genomsyrar hela förskolan och som innefattar alla delar i läroplanen. Det finns flera duktiga pedagoger, både förskollärare, barnskötare och outbildade som fångar barnens lärande, skapar undervisningssituationer som är lekfulla och som reflekterar över barnens utveckling och lärande och sin egen roll som pedagog. 12
Utvärderingsgruppen ser en röd tråd i samtalen med ledning, pedagoger och föräldrar, om verksamheten på Norrboda förskola. Diskussioner på APT kring värdegrund och barnsyn har resulterat i att alla arbetar åt samma håll. Läroplansmålen genomsyrar verksamheten, även i köket och barnen och verksamheten är alltid i fokus. Norrboda förskola har en professionell ledning och professionella pedagoger. Mellan pedagogerna finns ett tillåtande attityd och det finns öppenhet för förändringar i arbetslagen. De har ett medvetet förhållningssätt. Utvärderingsmaterialet är gediget och genomarbetat. Pedagogerna är nöjda med det stöd som materialet ger. 4. Utvecklingsområden För att höja verksamhetens kvalitet rekommenderar utvärderingsgruppen följande utvecklingsområden: Vidareutveckla likabehandlingsplanen utifrån både skollag och diskrimineringslag. Utveckla gemensamma dokument och/eller modeller för utvecklingssamtal. Att arbeta för att vidareutveckla och fördjupa det gemensamma förhållningssättet ytterligare så att det lyfter alla pedagoger. Kompetensen finns i personalgruppen och kan utvecklas. Genom att medvetet använda sig av varandras styrkor och framgångsfaktorer kan man lära av varandra. Genom att vässa ögon och öron, medvetet iaktta och observera varandra, upptäcka det goda och ta efter på sitt eget vis kan lärande exempel tydliggöras. Nya personer och vikarier behöver stöd och tydlig handledning. Arbeta med barns talutveckling till exempel genom teckenkommunikation. Synliggöra/tydliggöra arbetet med grön Flagg Förändra placeringen av grinden till huvudingången 5. Lärande exempel Utvärderingsgruppen vill lyfta fram följande exempel som kan vara av särskilt intresse för andra enheter: Utvärderingsstrukturen Pedagogernas gemensamma förhållningssätt. Den lugna samtalstonen och bejakande kulturen både när det gäller i relationen till barnen och till varandra. Pettsson - temat. Lekpedagogiskt arbetssätt. 13
Det engagerade, målmedvetna, pedagogiska, humanistiska och tydliga ledarskapet. Delat ledarskap mellan förskolechef och biträdande förskolechef. Ateljerista och övriga specialkompetenser som tas till vara i verksamheten. Den fysiska miljön 14