ATT LEVA MED EN HÖRSELNEDSÄTTNING

Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ45E VT 2012 Examensarbete, 15 hp ATT LEVA MED EN HÖRSELNEDSÄTTNING En litteraturstudie Författare:

Malin Jonasson Eveline Karlsson

Titel Författare Utbildningsprogram Handledare Examinator Adress Nyckelord Att leva med en hörselnedsättning En litteraturstudie Malin Jonasson och Eveline Karlsson Utbildningsprogram för sjuksköterskor Lisbet Andersson Kerstin Wikby Linnéuniversitetet, Institutionen för hälsooch vårdvetenskap. Hörselhjälpmedel, hörselnedsättning, kommunikation, livskvalitet, upplevelse SAMMANFATTNING Bakgrund: Cirka 1,3 miljoner människor i Sverige har någon grad av hörselnedsättning. Nedsatt hörsel räknas som ett funktionshinder och kan innebära alltifrån en lätt nedsättning till dövhet. Ett funktionshinder kan innebära begränsningar som påverkar livskvaliteten negativt. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen har hörselnedsatta rätt till rehabilitering och hjälpmedel utifrån individuella behov och förutsättningar. Syfte: Att belysa vad det innebär att som vuxen leva med en hörselnedsättning. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes. Studien baserades på elva vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades utifrån ett bedömningsprotokoll och analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I studiens resultat framkom fyra olika kategorier som beskrev innebörden av att leva med en hörselnedsättning. Dessa var känsla av förändrad identitet, svårighet att kommunicera, begränsningar i vardagen och faktorer som främjar välbefinnande. Slutsats: Hörselnedsättning utgör hot mot identiteten och ger kommunikationssvårigheter som påverkar förmågan att interagera med andra människor. Rehabilitering och hjälpmedel underlättar delaktighet i samhället som i sin tur resulterar i ökad livskvalitet. Förståelse och anpassad kommunikation är förutsättningar för att kunna ge god vård till hörselnedsatta patienter.

INNEHÅLL INLEDNING... 1 BAKGRUND... 1 Hörselnedsättning... 1 Kommunikation... 1 Funktionshinders påverkan på livet... 2 Rehabilitering och hjälpmedel till personer med hörselnedsättning... 2 TEORETISK REFERENSRAM... 2 Livsvärld... 3 Välbefinnande / lidande... 3 PROBLEMFORMULERING... 3 FRÅGESTÄLLNINGAR... 4 SYFTE... 4 METOD... 4 Datainsamling... 4 Urval... 5 Analys... 5 Etiska överväganden... 5 RESULTAT... 6 Känsla av förändrad identitet... 6 Svårighet att kommunicera... 7 Begränsningar i vardagen... 7 I sociala livet... 7 I arbetslivet... 8 I möte med sjukvården... 8 Faktorer som främjar välbefinnande... 9 DISKUSSION... 9 Metoddiskussion... 10 Resultatdiskussion... 11 Slutsatser... 13 Bilagor 1. Artikelsökning 2. Kvalitetsbedömningsmall 3. Analysförfarande 4. Artikelöversikt

INLEDNING Att inte höra och ej veta vad det var jag uteslöts ifrån (Söderlind, 2012). Denna dikt speglar en upplevelse av begränsad delaktighet och ger en antydan om hur livet med en hörselnedsättning kan erfaras. Författarna till studien har under verksamhetsförlagd utbildning och tidigare arbete i vården, men även vid andra tillfällen, mött och uppmärksammat människor med nedsatt hörsel. Vi har upplevt att det lätt uppstått oklarheter och missförstånd i möte med dessa människor till följd av kommunikationsproblem. Det har väckt ett intresse för att få veta mer om hur det är att leva med en hörselnedsättning och erhålla mer kunskap om hur vi som vårdpersonal kan ge en god vård till patienter med nedsatt hörsel. Denna studie beskriver vad det innebär att som vuxen leva med en hörselnedsättning. BAKGRUND Hörselnedsättning I Sverige är det cirka 1,3 miljoner människor som har någon grad av hörselnedsättning, över hälften är under 65 år. En hörselnedsättning innebär alltifrån en lätt nedsättning till dövhet (Hörselskadades riksförbund [HRF], 2009). En mindre grupp människor har nedsatt hörsel sedan födseln eller tidig barndom men majoriteten har drabbats i vuxen ålder (HRF, u.å.). Vanligen beror en hörselnedsättning på skador i innerörat vilket benämns sensorineurala hörselskador (Helvik, Jacobsen & Hallberg 2006). Dessa skador beror oftast på buller eller åldersförändringar men kan också orsakas av olyckor, sjukdomar eller vara medfödda. Risken att få bullerskador eller åldersförändringar påverkas av våra genetiska anlag och alla individer är därmed olika känsliga. En hörselnedsättning kan även bero på ledningsfel i mellanörat vilket kan orsakas av sjukdomar exempelvis öroninflammation. I sällsynta fall kan en hörselnedsättning också bero på skada på hörselnerven (HRF, u.å.). Nedsatt hörsel innebär oftast svårighet att höra diskantljud, det vill säga ljud med hög frekvens. Detta medför problem att uppfatta konsonantljud och att de ljud som hörs blir förvrängda (Socialpedagogiska skolmyndigheten, 2010). Antalet hörselnedsatta har ökat under de senaste 20 åren. Det hävdas ofta att ökningen beror på att befolkningen blir allt äldre men faktum är att förekomsten av hörselnedsättning ökar i alla åldrar. Orsaken till detta är inte klarlagd (HRF, 2009). Kommunikation Hörseln har stor betydelse för förmågan att kommunicera (Pryce & Gooberman-Hill, 2012). Fungerande kommunikation är en förutsättning för förståelse och gemenskap mellan människor (Socialpedagogiska skolmyndigheten, 2010). Kommunikation innebär ett samspel mellan parter, detta samspel kan påverkas av sociala faktorer och av miljön, exempelvis buller (Park & Song, 2005; Pryce & Gooberman-Hill, 2012). Kommunikation kan klassificeras som verbal, icke-verbal och skriftlig (Park & Song, 2005). Verbal kommunikation handlar inte enbart om att uppfatta ord som sägs utan även tempo, tonfall och rytm ger viktig information (Socialpedagogiska skolmyndigheten, 2010). Vid problem att kommunicera verbalt kan ickeverbala strategier användas för att hantera situationen. Val av strategier påverkas av 1

emotionella och kognitiva faktorer (Hallberg, L., Hallberg, U. & Kramer, 2008). Teckenspråk är exempel på ett icke-verbalt sätt att kommunicera, det uttrycks med kroppsspråk och uppfattas med synen. Teckenspråk används framförallt av personer som är hörselnedsatta sedan födseln eller tidig ålder. För personer som drabbats av grav hörselnedsättning i vuxen ålder kan tecken som stöd (TSS) vara användbart. TSS innebär att verbalt språk används men att tecken samtidigt utgör stöd för betydelsebärande ord (Socialpedagogiska skolmyndigheten, 2010). Äldre personer drar sig dock ofta undan från kommunikationssituationer istället för att använda aktiva strategier för att hantera problemet (Hallberg et al., 2008). Funktionshinders påverkan på livet Nedsatt hörsel räknas som ett funktionshinder vilket kan definieras som något som begränsar en människas möjlighet att delta i ekonomiskt, socialt eller kulturellt liv. Begränsningar till följd av funktionshinder kan påverka upplevelse av livskvalitet negativt. Livskvalitet beror på flera samverkande dimensioner som kan ändras över tid, beroende på erfarenheter och på vilket perspektiv som tas. Vanligtvis är ändå känsla av välbefinnande, socialt engagemang och möjligheter att uppnå personlig utveckling i fokus. Hur stor påverkan ett funktionshinder utgör beror på den egna attityden, anpassningsförmåga, personlighet, tidigare erfarenheter, kunskap samt upplevelse av fysisk hälsa. Möjlighet att upprätthålla det som anses betydelsefullt i livet är viktigt för upplevelse av välbefinnande. (Murphy, Cooney, Shea & Casey, 2008). Hörselnedsättning kan begränsa kommunikationsförmågan och därmed begränsa samspelet med omgivningen vilket ökar risken att drabbas av depression (Sheppard & Badger, 2010; Chew & Yeak, 2010) och kan påskynda utveckling av demenssjukdom (Chew & Yeak, 2010). Rehabilitering och hjälpmedel till personer med hörselnedsättning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 1982:763), 3, har alla som är i behov av rehabilitering och hjälpmedel rätt till detta. Rehabilitering avser insatser som bidrar till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återfår och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt ger goda villkor för ett självständigt liv (Socialstyrelsen, 2012). Hörselrehabilitering kan bland annat innebära kommunikationsträning och psykosocialt stöd (HRF, 2009). Flera olika tekniska hjälpmedel finns tillgängliga, exempelvis hörapparat, ljudförstärkare till telefon, tv eller radio och system som förstärker tal från mikrofoner till en hörapparat via så kallad teleslinga. Hörapparat är det viktigaste hjälpmedlet (HRF u.å.). Ändå är det nästan 40 % av alla förskrivna hörapparater som sällan eller aldrig används. Detta beror på flera olika orsaker, exempelvis dålig passform (Hindhede, 2010). Trots lagstadgad rätt till rehabilitering och hjälpmedel förekommer det att människor inte får utredning och hjälp för sin hörselnedsättning (Chew & Yeak, 2010; HRF, 2009) på grund av ekonomiska besparingar i kommuner och landsting (HRF, 2009). Personer som får hjälp får ofta finna sig i långa väntetider (Hindhede, 2010). Det är viktigt med detaljerad utredning av problemet för att kunna göra lämpliga åtgärder (Pryce & Gooberman- Hill, 2012). Vilken rehabilitering och vilka hjälpmedel som behövs beror på grad och typ av hörselnedsättning samt den individuella livssituationen (HRF, u.å.). TEORETISK REFERENSRAM Studien utgår från ett vårdvetenskapligt synsätt. Vårdvetenskapen tydliggör vad god vård är och hur vården blir vårdande i olika sammanhang. Syftet är att skapa kunskap för att utveckla 2

och förbättra vårdandet. Människan ses som en enhet där kropp, psyke, själ och ande inte skiljs åt utan ses som olika aspekter (Dahlberg, Segesten, Nyström, Suserud & Fagerberg, 2003). Människan måste alltid förstås i relation till det sammanhang hon befinner sig i (Wiklund, 2003). Patientperspektivet är utgångspunkten, ett patientperspektiv som vilar på vårdvetenskapens syn på människan kännetecknas av integritet och värdighet. För att tydliggöra patientperspektivet kan begreppen livsvärld och välbefinnande/lidande användas (Dahlberg et al., 2003). Livsvärld Begreppet livsvärld utgör en central del i förståelsen av människan (Wiklund, 2003). Med livsvärld menas den vardagsvärld och dagliga tillvaro människan lever i, det är den värld som omedvetet tas för given (Dahlberg et al., 2003). Den är inte synonym med den fysiska verkligheten utan är verkligheten som den upplevs. Livsvärlden utgör en värld som delas med andra men den är ändå högst personlig och unik för var och en (Dahlberg & Segesten, 2010). Företeelser, människor och ting i världen erfars på ett speciellt och unikt sätt av varje individ (Wiklund, 2003). Ett funktionshinder såsom hörselnedsättning påverkar livsvärlden i stor utsträckning (Murphy et al., 2008). Livsvärldsperspektivet konkretiserar det etiska patientperspektiv som kännetecknar vårdvetenskapen genom att det fokuserar på hur patienten upplever sin hälsa, sitt lidande, sitt välbefinnande och sin vård (Dahlberg et al., 2003). För att kunna ge optimal vård måste vårdandet bygga på insikten om vad situationen innebär för just den individ som vårdas vilket förutsätter öppenhet och följsamhet för patientens levda värld (Dahlberg et al., 2003). Välbefinnande / lidande Ett vårdvetenskapligt förhållningssätt med fokus på patientens livsvärld kommer oundvikligen att beröra individens välbefinnande och lidande. Både välbefinnande och lidande är naturligt förekommande i människors liv. Välbefinnande beror på en människas inre upplevelser och är därför unikt och personligt. Välbefinnande utgår från individens livsvärld och uttrycker en känsla. Det är individens subjektiva upplevelse och kan därför inte bedömas på objektiva grunder (Wiklund, 2003). Lidande kan handla om observerbara symtom men också om en inre process. Det berör i grunden människans värdighet och därför är det vanligt att lidande förnekas, ignoreras eller undanröjs (Dahlberg et al., 2003). Lidande berör hela människan och beskrivs ofta som någon form av hot, kränkning eller förlust av människans själv (Wiklund, 2003). Att drabbas av ett funktionshinder såsom hörselnedsättning kan innebära förlorad eller förändrad roll i livet och därigenom orsaka lidande (Murphy et al., 2008). Lidande kan också uppkomma exempelvis på grund av ohälsa, till följd av vård eller brist på vård. Det kan även vara förknippat med levandet och livssituationen. Vårdandets mål är att lindra eller förhindra lidande och skapa förutsättningar för välbefinnande. Välbefinnande och lidande är inte motpoler till varandra utan kan förekomma samtidigt och det är därmed fullt möjligt att uppleva välbefinnande trots sjukdom (Dahlberg et al., 2003). PROBLEMFORMULERING Cirka 1,3 miljoner människor i Sverige har någon grad av hörselnedsättning. Förekomsten av hörselnedsättning ökar i alla åldrar men orsaken till detta är inte klarlagd. En hörselnedsättning innebär alltifrån en lätt nedsättning till dövhet och räknas som en funktionsnedsättning vilket kan definieras som något som begränsar en människas möjlighet 3

att delta i ekonomiskt, socialt eller kulturellt liv. Tidigare forskning visar att en hörselnedsättning kan innebära begränsningar som ger ökad risk att drabbas av depression och kan påskynda utveckling av demenssjukdom. Trots lagstadgad rätt till rehabilitering och hjälpmedel förekommer det att människor inte får det stöd som behövs. Med bakgrund av detta är det viktigt att belysa hörselnedsatta människors situation. Studien kan leda till en ökad förståelse och kunskap som i sin tur kan förbättra bemötandet och vården till människor med hörselnedsättning. FRÅGESTÄLLNINGAR Hur påverkas vardagslivet vid en hörselnedsättning? Vilka tankar och känslor infinner sig? SYFTE Syftet var att belysa vad det innebär att som vuxen leva med en hörselnedsättning. METOD Avsikten med studien var att få ökad förståelse för hur det är att leva med nedsatt hörsel. För att besvara studiens syfte genomfördes en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar vilket innebär en sammanställning av data från tidigare genomförda studier (Forsberg & Wengström, 2008). En litteraturstudie är lämplig då man har ett problemområde där människors upplevelser är i fokus (Dahlborg Lyckhage, 2006). Då en djupare förståelse för människors upplevelser eftersträvades valdes en kvalitativ inriktning. En kvalitativ studie strävar efter att beskriva, tolka och förstå människans subjektiva upplevelse av världen och kännetecknas av en induktiv ansats (Forsberg & Wengström, 2008). Induktiv ansats innebär att fakta förutsättningslöst samlas in utifrån problemområdet och att tolkningen kan växa fram efterhand utifrån det material som framkommer (Sohlberg P. & Sohlberg B-M., 2009). Datainsamling Databaserna Cinahl och PsycINFO användes för datainsamling eftersom dessa innehåller omvårdnadsforskning (Forsberg & Wengström, 2008). För att få struktur i sökprocessen och finna relevanta artiklar gjordes systematiska sökningar i enlighet med Östlundhs (2006) modell för systematisk informationssökning. Arbetet utefter denna modell började med att sökbegrepp formulerades utifrån studiens syfte och kontrollerades i databasernas ämnesordlistor för att få fram rätt begrepp. Begreppen som användes var hearing disorders, quality of life, experience och hearing aids. Begreppet hearing disorders användes i samtliga sökningar dels ensamt, dels i kombination med de övriga begreppen (se bilaga 1). För att sökningarna skulle generera träffar på kvalitativa artiklar begränsades sökningarna med begreppen qualitative stud*, interview eller focusgroup. För att med säkerhet avgöra att artiklarna var vetenskapliga begränsades sökningarna till peer rewiewed vilket innebär att artiklarna är granskade och godkända av sakkunniga (Högskoleverket, 2012). Sökningarna dokumenterades fortlöpande för att sökprocessen senare skulle kunna redovisas. Bedömning 4

om artiklarna som framkom i sökningarna passade för studiens syfte gjordes genom läsning av studiernas abstrakt. De artiklar som utifrån abstrakten ansågs relevanta granskades utifrån Willman, Stoltz & Bahtsevanis (2006) protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod (se bilaga 2). Protokollet innebar 15 ja- och nej-frågor där ett positivt svar gav en poäng, varje artikel kunde därmed få maximalt 15 poäng. Antalet poäng räknades om till procent och artiklarna klassificerades utefter procentsatsen till medel eller hög kvalitet. Detta underlättar jämförelse av artiklarnas kvalitet (Willman et al., 2006). Positivt svar på minst 80 % av frågorna i protokollet, vilket motsvarades av tolv ja-svar, bedömdes som kvalitet medel. Positivt svar på minst 93%, vilket motsvarades av 14 ja-svar, bedömdes som kvalitet hög. Elva kvalitativa artiklar valdes ut till studien, samtliga fick positivt svar på minst tolv av frågorna i granskningsprotokollet. Urval För att finna artiklar relevanta för studiens syfte gjordes ett strategiskt urval. Denna typ av urval innebär att individer som delar vissa karakteristika, exempelvis personer med nedsatt hörsel, väljs ut vilket är lämpligt då en djupare förståelse eftersträvas (Forsberg & Wengström, 2008). Inklusionskriterier för urvalet var att artiklarna skulle handla om vuxnas upplevelser, vara vetenskapliga originalartiklar, kvalitativa och publicerade mellan år 2004 och år 2012. Med vuxna avsågs personer över 18 år. Ytterligare inklusionskriterier var att artiklarna skulle innehålla etiska överväganden och vara skrivna på engelska. Exklusionskriterier var artiklar av studier där informanterna hade tinnitus eller något ytterligare funktionshinder förutom hörselnedsättning. Detta eftersom tinnitus är en hörselskada som inte nödvändigtvis behöver innebära en hörselnedsättning (HRF u.å.) och att ytterligare funktionshinder ansågs kunna påverka upplevelsen av att leva med nedsatt hörsel. Analys Analys av artiklarna genomfördes enligt Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys för kvalitativa artiklar. Kvalitativ innehållsanalys innebär att data analyseras systematiskt för att kategorier ska kunna identifieras (Forsberg & Wengström, 2008). Eftersom studien baserades på artiklar där informationen redan var tolkad av artikelförfattarna gjordes en manifest innehållsanalys vilket innebär att det uppenbara och synliga i texten analyseras (Graneheim & Lundman, 2004). För att få en sammanhängande bild av helheten i varje enskild artikel lästes varje artikel ett flertal gånger. Därefter togs meningsbärande enheter ut. En meningsbärande enhet är en följd av ord som anses besvara studiens syfte (Graneheim & Lundman, 2004). Enheterna kondenserades sedan till kortare fraser där meningarnas centrala innebörd var bevarad. Processen att ta ut meningsbärande enheter och kondensera dessa utfördes enskilt av författarna. Därefter jämfördes de kondenserade enheterna gemensamt av författarna och varje enhet tilldelades en kod som bestod av ett fåtal ord. De koder som hade liknande betydelse sammanfördes sedan till kategorier. Fyra kategorier kunde urskiljas, i en av dessa framkom variationer som bildade tre underkategorier. Kodernas gemensamma innehåll fick ett kategorinamn som motsvarade studiens syfte. Exempel på analysförfarandet visas i bilaga 3. Etiska överväganden I samtliga artiklar som ingick i litteraturstudien framgick noggranna etiska överväganden eller godkännande av en etisk kommitté. Det framgick tydligt att studierna grundades på frivilligt medverkande och att personuppgifter hanterats konfidentiellt. Enligt Helsingforsdeklarationen (2008) ska deltagande i en studie alltid vara frivilligt. Nyttan måste överväga riskerna för 5

studiens deltagare och sekretess av personlig information måste vidtas för att studien ska anses vara etiskt försvarbar. Denna studie baserades på redan publicerat material och ansågs därför inte utgöra någon risk för informanterna. Samtliga artiklar som ingått i studien redovisas i en översikt (se bilaga 4). Artiklarna analyserades och översattes noggrant med hjälp av ordbok och citaten i resultatet behölls på engelska. Detta för att kunna redovisa ett sanningsenligt resultat vilket enligt Helsingforsdeklarationen (2008) är författarens skyldighet. RESULTAT Efter analys av insamlad data framkom fyra olika kategorier som beskrev innebörden av att leva med en hörselnedsättning. I en av kategorierna framkom variationer som bildade tre underkategorier (se tabell 1). Tabell 1. Kategorier. Känsla av förändrad identitet Svårighet att kommunicera Begränsningar i vardagen I sociala livet Faktorer som främjar välbefinnande I arbetslivet I möte med sjukvården Känsla av förändrad identitet Innebörden av nedsatt hörsel påverkades av tankar om omgivningens åsikter vilket kunde ge upplevelse av att inte vara hel, att vara funktionshindrad, kognitivt nedsatt och annorlunda gentemot andra (Wallhagen, 2009). Att drabbas av hörselnedsättning innebar ändrad självuppfattning, förlorad självkänsla och hot mot identiteten. Det kunde även innebära upplevelse av att livet var förstört och minskad livsvilja. Känslor som ilska, frustration, nedstämdhet och sorg var vanliga reaktioner (Barlow, Turner, Hammond & Gailey, 2007). Att ha nedsatt hörsel ledde till otrygghet och rädsla för att bli förnedrad (Barlow et al., 2007; Hallberg & Ringdahl, 2004). Många såg nedsatt hörsel som en naturlig del av åldrande. Upplevelse av att inte själv bära skuld till nedsättningen och tanken att alla drabbas förr eller senare skyddade identiteten. Att förneka hörselnedsättning genom att skylla på att människor i omgivningen talade för lågt gjorde också att identiteten skyddades. Det förekom uppfattningar om att det inte var nödvändigt att höra allt som sades eftersom det ofta samtalades om ointressanta saker och att det vid hög ålder inte fanns behov av så mycket bekräftelse och information eftersom identiteten redan var etablerad. Identiteten upplevdes vara mer hotad i sällskap av främlingar än i sällskap av bekanta eftersom identiteten var etablerad sedan tidigare i relationen med bekanta (Karlsson Espmark & Hansson Scherman, 2003). Det förekom upplevelse av stigmatisering med anledning av hörselnedsättning. Upplevelse av stigmatisering var relaterat till förväntningar om hur omgivningen skulle reagera, vilket 6

påverkade acceptansen av hörselnedsättningen. De som hade kämpat mest för att acceptera situationen var de som hade upplevt en plötslig hörselnedsättning under en kort tidsperiod (Barlow et al., 2007). Hörselnedsättning sågs som ett handikapp som helst inte accepterades (Wallhagen, 2009). Ett synligt hjälpmedel, såsom hörapparat, upplevdes visa en fysisk defekt (Southall, Jennings & Gagné, 2011; Wallhagen, 2009) och göra personen mindre attraktiv samt att personer i omgivningen stirrade (Wallhagen, 2009). I don t think anyone likes to come right out and say: I m handicapped (Wallhagen, 2009, s.68). Upplevelse av stigmatisering var även relaterat till förändringar i självuppfattning, åldrande och fåfänga (Barlow et al., 2007). Viljan att bli bemött som alla andra och inte bli märkt som gammal eller handikappad gjorde att många låtsades höra för att dölja hörselnedsättning (Wallhagen, 2009). Avslöjande innebar dock att människor i omgivningen hade möjlighet att anpassa kommunikationen vilket kunde vara positivt. För- och nackdelar vägdes mot varandra i beslut om att dölja eller avslöja nedsättningen (Southall et al., 2011). Individer som drabbats av psykisk ohälsa till följd av hörselnedsättning var ofta oroliga över att även den psykiska ohälsan skulle avslöjas vilket ansågs innebära dubbel skada (Prior & Conway, 2008). Svårighet att kommunicera Hörselnedsättning upplevdes utgöra ett stort problem för kommunikation (Cardoso, Rodriques & Bachion, 2006; Prior & Conway, 2008). Att samtala beskrevs som ansträngande, tålamodskrävande och kunde skapa missförstånd (Barlow et al. 2007; Hallam, Ashton, Sherbourne & Gailey, 2008). Nedsatt hörsel ledde till gissningar om vad som sades och vilket svar som förväntades (Catherine & Aquino-Russell, 2006; Karlsson Espmark & Hansson Scherman, 2003). Att inte förstå och inte kunna delta i diskussioner upplevdes pinsamt och skapade känslor av att vara dum (Hallam et al., 2008; Karlsson Espmark & Hansson Scherman, 2003; Wallhagen, 2009). Det förekom även att missförstånd ledde till skratt som gav känsla av helande (Catherine & Aquino-Russell, 2006). At times I don t hear and I give the wrong answer. Sometimes you take a chance and say yes and that will often be right. Sometimes you say no, then you can be lucky and that will be right. You often take a chance. (Karlsson Espmark & Hansson Scherman, 2003, s.110). Det beskrevs vara skillnad på konversation med obekanta och bekanta människor, bland bekanta vågade man be om upprepning (Karlsson Espmark & Hansson Scherman, 2003). Att umgås och samtala i grupp upplevdes komplicerat vilket gjorde att hörselnedsatta helst umgicks och kommunicerade med en person åt gången (Hallam et al., 2008). Konversation i snabbt tempo och att inte se munnen på personen som talade, så att det inte var möjligt att läsa läppar, beskrevs också komplicera kommunikation (Cardoso et al., 2006). Även bullrig miljö upplevdes vara en störande faktor (Southall et al., 2011). Det ansågs att kunskaper i teckenspråk och att kunna läsa läppar var till stor hjälp vid kommunikation men att viss mänsklig kontakt missades trots dessa kunskaper (Barlow et al., 2007; Cardoso et al., 2006). Begränsningar i vardagen I sociala livet Negativa och förödmjukande känslor upplevdes i kontakt med allmänheten (Hallam et al., 2008). I sällskap av hörande personer blev den hörselnedsatta ofta ignorerad och utesluten 7

från samtal vilket orsakade känslor av ensamhet trots sällskap med andra (Barlow et al., 2007; Catherine & Aquino-Russell, 2006; Hallam et al., 2008). Personer som agerade hjälp vid samtal med andra utgjorde problem då den hörselnedsatta inte alltid gavs möjlighet att ifrågasätta (Cardoso et al., 2006). Annoyance when we are out socializing and I am stood at the side of my husband and people look past me to him, and don t include me. Even if they are asking me something, they ask him as a third party to ask me and it is like you become a different person (Hallam et al., 2008, s.383). En hörselnedsättning innebar känsla av att inte vara fullt delaktig i samhället, förlust av vänner, minskade sociala nätverk och oförmåga att delta i aktiviteter som kräver god hörsel (Barlow et al., 2007; Catherine & Aquino-Russell, 2006; Karlsson Espmark & Hansson Scherman, 2003; Laplante-Lévesque, Hickson & Worrall, 2010). Minskad delaktighet och brist på förståelse från omgivningen kunde leda till isolering och ensamhet vilket gjorde det svårt att gå vidare i livet och orsakade psykisk ohälsa såsom stress och depression (Barlow et al., 2007; Hallam et al., 2008; Prior & Conway, 2008). Familjerelationer påverkades negativt då kommunikationsproblem skapade frustration och ilska som ledde till ökad påfrestning och minskad intimitet (Barlow et al., 2007; Hallam et al., 2008). Det ansågs betydelsefullt att höra allt som sades i privata samtal för att inte förlora samhörighet med familjen. Ansträngningen att försöka höra gjorde att enkla vardagssituationer blev betungande, tröttande och frustrerande (Barlow et al., 2007; Laplante- Lévesque et al., 2012). Svårigheter att höra vardagliga ljud, såsom varningssignaler vid fara, skapade beroende av andra människor (Hallam et al., 2008) men kunde innebära positiva känslor genom att omvärlden upplevdes lugn och fridfull. (Catherine & Aquino-Russell, 2006; Hallam et al., 2008; Hallberg & Ringdahl, 2004). I arbetslivet Hörselnedsättning innebar svårigheter på arbetsmarknaden (Barlow et al., 2007; Hallam et al., 2008; Prior & Conway, 2008). Det upplevdes svårt att både söka och erhålla arbete på grund av att arbetsgivare fokuserade mer på funktionshindret än på personens förmågor (Prior & Conway, 2008). Nedsatt hörsel skapade känsla av begränsad tillhörighet och ledde till social uteslutning på arbetsplatsen. Det upplevdes att arbetskamrater hade fördomar och inte visste hur de skulle kommunicera med en hörselnedsatt person (Southall et al., 2011) och att diskutera sin hörsel i relation till behov på arbetet upplevdes ofta obekvämt (Laplante- Lévesque et al., 2012). Kommunikationsproblem bidrog till en stressig situation och svårigheter att utföra arbetsuppgifter (Southall et al., 2011). Dessa svårigheter gjorde att många tvingades sluta arbeta trots viljan att fortsätta (Barlow et al., 2007; Prior & Conway, 2008). Att mista jobbet innebar negativ påverkan på självkänslan och oro för den ekonomiska situationen (Barlow et al., 2007). I möte med sjukvården Hälso- och sjukvårdspersonal ansågs kunna utgöra ett betydelsefullt stöd. Det fanns dock ett missnöje med sjukvården till följd av upplevelse av att vårdpersonal saknade medkänsla, förståelse och kunskap om att kommunicera med hörselnedsatta patienter (Barlow et al., 2007; Catherine & Aquino-Russell, 2006). Det fanns också en känsla av att samhället ansåg att det inte skulle läggas så mycket resurser på att hjälpa människor med hörselnedsättning på 8

grund av att problemet inte ansågs vara stort nog (Karlsson Espmark & Hansson Scherman, 2003). Till följd av kommunikationssvårigheter var det svårt att få adekvat sjukvård (Cardoso et al., 2006). Många kunde inte uppsöka vården själva på grund av problem med att förstå vad som sades och problem att göra sig förstådda (Barlow et al., 2007). Kommunikationssvårigheterna skapade rädsla för sjukvården och rädsla för att till följd av missförstånd ta fel medicin och att sjukdom därför skulle fortgå. Hörselnedsatta som kunde teckenspråk upplevde att medling via teckenspråkstolk var det bästa sättet att undvika missförstånd (Cardoso et al., 2006). Faktorer som främjar välbefinnande Intresse för att söka hjälp uppstod när hörselnedsättningen upplevdes orsaka minskad kontakt med livet (Karlsson Espmark & Hansson Scherman, 2003). Rehabilitering sågs som ett sätt att förebygga ytterligare hörselnedsättning samt underlätta familjesituationen (Southall et al., 2011; Wallhagen, 2009) och hade stor betydelse för det dagliga livet (Laplante-Lévesque et al., 2012). Rehabilitering i form av kommunikationsträning ansågs vara till hjälp men hörselhjälpmedel sågs som den enda långsiktiga lösningen till problemet (Laplante-Lévesque et al., 2010; Southall et al., 2011). Det upplevdes vara en lång process att vänja sig vid att använda hjälpmedel. Exempelvis upplevdes en hörapparat ge metalliska och otydliga ljud till en början men efterhand blev ljuden mer naturliga (Hallberg & Ringdahl, 2004; Laplante- Lévesque et al., 2012). Hjälpmedel återställde inte hörseln till det normala men gjorde det möjligt att uppfatta information samt underlättade självständighet och kommunikation vilket förenklade deltagande i sociala sammanhang (Catherine & Aquino-Russell, 2006; Hallberg & Ringdahl, 2004; Karlsson Espmark & Hansson Scherman, 2003). Ökad självständighet och delaktighet i det sociala livet resulterade i ökad självkänsla och ökad livskvalitet (Hallberg & Ringdahl, 2004). You become more open, your self-esteem and your confidence improves and contact with other people becomes much easier (Hallberg & Ringdahl, 2004 s.120). Anpassning av den fysiska miljön, såsom ökning av ljudet på tv och radio samt upprätthållande av kontinuitet i vardagen kunde minska hörselnedsättningens påverkan på livet och ansågs betydelsefullt för att vardagen skulle upplevas enklare (Karlsson Espmark & Hansson Scherman, 2003). Förstående och stödjande omgivning gav kraft att se möjligheter till att kunna gå vidare i livet (Barlow et al., 2007; Hallam et al., 2008; Prior & Conway, 2008), möjlighet att känna sig bekväm med hjälpmedel och inte känna sig dömd eller ignorerad vilket gav ökat självförtroende och ökad självkänsla (Barlow et al., 2007; Wallhagen, 2009). Att utbyta erfarenheter med personer i samma situation ansågs betydelsefullt och gav känsla av hopp och inspiration inför framtiden (Barlow et al., 2007; Catherine & Aquino-Russell, 2006; Laplante-Lévesque et al., 2010). DISKUSSION I studiens resultat framkom att innebörden av en hörselnedsättning påverkades av tankar om omgivningens åsikter. Det utgjorde ett hot mot identiteten, påverkade självkänslan negativt och gav känsla av att vara annorlunda gentemot andra. Nedsatt hörsel ledde till betydande kommunikationsproblem vilket gjorde det svårt att interagera med andra människor. Det gav upplevelse av att inte vara delaktig i samhället, känsla av isolering, svårigheter att arbeta och 9

delta i aktiviteter samt problem att få adekvat sjukvård. Det framkom att rehabilitering, hjälpmedel och stöd från omgivningen underlättade livet och bidrog till ökad livskvalitet. Metoddiskussion Studiens syfte var att belysa vad det innebär att som vuxen leva med en hörselnedsättning. En kvalitativ litteraturstudie genomfördes och gav svar på syftet. Kvalitativ ansats valdes med anledning av att författarna till studien ville erhålla en djupare förståelse för hörselnedsatta vuxnas situation. Då syftet är att beskriva, tolka och förstå människans subjektiva upplevelse är en kvalitativ studie användbar (Forsberg & Wengström, 2008). En litteraturstudie baserad på självbiografier kunde ha varit lämplig men då viljan var att grunda studien på aktuell information valdes att basera studien på vetenskapliga artiklar. Det är i dessa artiklar den senaste forskningen kring ett ämne finns publicerad (Segesten, 2006). Enbart kvalitativa artiklar användes eftersom kvantitativa artiklar inte ansågs kunna ge den djupa förståelse som efterstävades. Även en intervjustudie kunde ha varit en lämplig metod för att besvara studiens syfte. Då författarna ansåg sig ha bristfälliga kunskaper i intervjuteknik och att en intervjustudie därför skulle ha varit svår att genomföra under den tid som fanns till förfogande valdes denna metod bort. Databaserna som användes för artikelsökningen, Cinahl och PsycINFO, ansågs lämpliga eftersom de innehåller omvårdnadsforskning. PubMed kunde ha varit ytterligare en lämplig databas då även den innehåller omvårdnadsforskning (Forsberg & Wengström, 2008) men då tillräckligt många relevanta artiklar framkommit av sökningar i Cinahl och PsycINFO ansågs det inte nödvändigt att söka i fler databaser. För att finna aktuella artiklar begränsades sökningarna till artiklar publicerade mellan år 2004 och år 2012. Vid sökning i PsycINFO var det inte möjligt att begränsa sökningen från år 2004, begränsning sattes då från år 2003. En artikel publicerad år 2003 ansågs vara av stort värde för studien då innehållet precis motsvarade studiens syfte och inkluderades därför. Flera olika sökbegrepp användes och kombinerades för att erhålla artiklar som motsvarade studiens syfte. Då begreppet hearing disorders kombinerades med begreppet quality of life framkom åtta artiklar varav ingen var relevant för studien. Sju av dessa artiklar var kvantitativa och den åttonde undersökte upplevelser hos en partner till en hörselnedsatt person. Övriga sökbegrepp gav träffar på användbara artiklar. Sökning på hearing disorders som ensamt begrepp resulterade i 112 träffar i Cinahl respektive 66 träffar i PsycINFO. Då det genom läsning av studiernas abstrakt enkelt kunde avgöras om artiklarna var relevanta ansågs dessa sökningar användbara trots många träffar. Endast originalartiklar kontrollerade och godkända av sakkunniga (peer reviewed) och som efter granskning utifrån Willman et al. (2006) protokoll för kvalitetsbedömning bedömdes ha god kvalitet användes, vilket stärker resultatets trovärdighet. Kvalitetsbedömning måste anpassas efter varje enskild studie (Willman et al., 2006) men detta exempel på bedömningsprotokoll ansågs lämpligt för denna studie. Fördelen med att använda kvalitetsbedömningsprotokoll med poängsystem är att kvalitetsbrister kan identifieras. En nackdel är dock att det kan ge en falsk bild av kvaliteten då det finns risk att vissa faktorer över- eller undervärderas. (Willman et al., 2006). Artiklar bedömdes vara av god kvalitet då de fick positivt svar på minst tolv (80%) av frågorna i granskningsprotokollet. För att lättare kunna jämföra artiklarnas kvalitet bedömdes 12-13 poäng som kvalitet medel och 14-15 poäng som kvalitet hög. 10

Elva artiklar ansågs tillräckligt, fler artiklar skulle ha stärkt studiens resultat ytterligare men då mycket information upprepades upplevdes materialet vara innehållsrikt. Artiklarna belyste hörselnedsatta personers situation ur flera olika perspektiv, de intervjuade hade olika grad av hörselnedsättning och hade drabbats vid olika tidpunkter i livet. Detta ansågs positivt för studien då det gav en omfattande bild. En av artiklarna undersökte både hörselnedsatta individers och nära anhörigas upplevelser, enbart de hörselnedsatta individernas upplevelser användes till studien. Författarna valde att i resultatet använda begreppet hjälpmedel och i det innefatta alla olika varianter på grund av att det inte alltid framgick i artiklarna vilka hjälpmedel som menades. Att studera vuxnas upplevelser valdes med anledning av att majoriteten drabbas i vuxen ålder. För att erhålla ett tillförlitligt resultat valdes Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys för analys av data. Eftersom forskarens förförståelse alltid påverkar tolkningen av data (Forsberg & Wengström, 2008) innebar det faktum att studien baserades på information som redan var tolkad av artikelförfattarna en svaghet. Med anledning av detta användes manifest innehållsanalys, det var alltså det synliga och uppenbara i texten som tolkades, och författarna försökte vara så neutrala och öppna som möjligt. Att artiklarna var skrivna på engelska och översattes till svenska innebar också en svaghet med anledning av risken för förvrängning av information. För att undvika detta gjordes noggrann översättning med hjälp av ordlista. Materialet analyserades först enskilt av författarna och jämfördes sedan gemensamt. Detta är en styrka eftersom trovärdigheten i resultatet ökar om två författare individuellt analyserar ett material och analyserna överensstämmer med varandra (Patel & Davidsson, 2011). Studiens tillvägagångssätt är noggrant beskrivet och analys av data förtydligad med exempel vilket stärker validiteten i studien (Patel & Davidsson, 2011). Citat användes för att öka trovärdigheten genom att tydligt visa hur informanterna själva uttryckt sig, därför behölls citaten på engelska. Resultatdiskussion Resultatet visar att hörselnedsättning innebär hot mot identiteten, förlorad självkänsla och känsla av att vara annorlunda vilket kan resultera i minskad livsvilja. Detta framkommer även i en studie av Southall, Gagné och Jennings (2010). Förlorad, hotad eller kränkt självmedvetenhet och identitet orsakar lidande. Detta lidande ger skuldkänslor och känsla av förlorad kontroll vilket ofta leder till att personen sluter sig inom sig själv (Wiklund, 2003). I resultatet framkommer också att många upplever stigmatisering med anledning av nedsatt hörsel och att stigmatisering påverkar acceptansen av hörselnedsättningen. Detta bekräftas av Jennings och Shaw (2008). De menar också att acceptans är ett villkor för att kunna gå vidare i livet, återetablera självkänsla och kunna tillgodose sina behov. Acceptans av den befintliga situationen är en förutsättning för upplevelse av välbefinnande (Wiklund, 2003). Hörselnedsättning utgör stora kommunikationssvårigheter. Nedsatt hörsel gör det svårt att delta i samtal och risken för missförstånd är stor. Att samtala i grupp upplevs komplicerat vilket gör att hörselnedsatta helst umgås och kommunicerar med en person åt gången. Bullrig miljö, tal i snabbt tempo och att inte se munnen på den som talar komplicerar kommunikation ytterligare. Detta bekräftas av Jennings och Shaw (2008) samt Lezzoni, O Day, Killeen och Harker (2004). Lezzoni et al. (2004) menar också att båda parter i en konversation påverkas negativt av otillfredsställande kommunikation. Dahlberg et al. (2003) menar att missförstånd kan göra att samtal upplevs meningslösa och leda till minskad gemenskap och förtrolighet. Författarna till föreliggande studie anser att det i resultatet tydligt framgår hur 11

kommunikationsproblem till följd av nedsatt hörsel minskar känsla av samhörighet och tillit samt att detta innebär stort lidande för hörselnedsatta människor. Studien visar att en hörselnedsättning innebär känsla av att inte vara fullt delaktig i samhället, förlust av vänner, minskat socialt nätverk och oförmåga att delta i aktiviteter som kräver god hörsel. Jennings & Shaw (2008) bekräftar detta och menar att mer engagemang läggs på aktiviteter som utförs i ensamhet exempelvis att läsa och måla samt att aktiviteter som tidigare upplevts meningsfulla förlorar mening. Wiklund (2003) menar att de konsekvenser som en nedsättning medför, såsom begränsning av deltagande i aktiviteter och umgänge, kan leda till stort lidande. Detta lidande kan hanteras på olika sätt exempelvis genom att anpassa aktiviteter efter förmåga. Även Southall et al. (2010) menar att nedsatt hörsel leder till minskad delaktighet och minskat socialt umgänge. De beskriver att umgänge med andra både minskar i kvantitet och förlorar kvalitet på grund av nedsatt hörsel och att försämrade vänskaps- och familjerelationer orsakar frustration och ilska. I studien framkommer att nedsatt hörsel innebär stora svårigheter i arbetslivet. Nedsatt hörsel leder till social uteslutning på arbetsplatsen och gör det svårt att utföra arbetsuppgifter vilket skapar en stressig situation. Det framkommer också att många tvingas sluta arbeta trots viljan att fortsätta. Jennings och Shaw (2008) menar att de största svårigheterna i arbetet upplevs vara krav på kommunikation och sociala situationer. Att inte kunna ha samma funktion och ställning som tidigare på arbetet och i det sociala livet skapar enligt Wiklund (2003) känsla av att inte kunna leva upp till sin roll vilket leder till lidande. Nedsatt hörsel kan upplevas positivt genom att världen upplevs lugn och fridfull i frånvaro av ljud. En intressant jämförelse kan göras med en studie av Cook, Brown-Wilson och Forte (2006) som visar att ljud i omgivningen ger viktig information om vad som sker. Det beskrivs vara skönt att höra dessa ljud och att ljud som intygar att andra människor som befinner sig i närheten minskar känsla av isolering. Detta skulle enligt författarna till föreliggande studie kunna ses som bekräftelse på att innebörden av en hörselnedsättning är mycket individuell, vilket även framgår av studiens resultat. Studien visar att hälso- och sjukvårdspersonal kan utgöra ett betydelsefullt stöd till personer med nedsatt hörsel. Jennings och Shaw (2008) betonar att stöd och information har stor betydelse för det dagliga livet. Studien visar dock att kommunikationssvårigheter till följd av nedsatt hörsel gör det svårt att få adekvat vård. Det upplevs att vårdpersonal saknar medkänsla, förståelse och kunskap om att kommunicera med hörselnedsatta patienter vilket skapar missnöje med sjukvården. Betydelsen av fungerande kommunikation mellan vårdpersonal och patient betonas av Lezzoni et al. (2004) samt Pandhi, Schumacher, Barnett och Smith (2011). De menar att fungerande kommunikation är en förutsättning för tillfredsställande vård och upplevelse av tillgänglighet till vården samt att missförstånd till följd av kommunikationsproblem kan utgöra allvarliga hälsorisker. Dahlberg et al. (2003) menar att förmåga att kommunicera med och förstå patienten är en förutsättning för att kunna ha ett livsvärldsperspektiv i vården. Det handlar inte enbart om verbal kommunikation utan även kroppsspråk kan ge mycket information om patientens tillstånd och upplevelse av situationen. Författarna till föreliggande studie anser att de problem som hörselnedsatta upplever i möte med sjukvården tydligt visar betydelsen av fungerande kommunikation. Att anpassa kommunikationen och verkligen förvissa sig om att patienten har förstått är en förutsättning för god vård till patienter med hörselnedsättning. 12

I studiens resultat framkommer att rehabilitering och hjälpmedel är av stor betydelse då det underlättar självständighet och kommunikation. Det bekräftas av Jennings och Shaw (2008) som beskriver att hjälpmedel kan underlätta många situationer och att olika hjälpmedel kan fungera som komplement till varandra. En person som får rätt information kan identifiera behov och göra förändringar som gör att situationen underlättas. Enligt Southall et al. (2010) är det dock många som inte får tillräckligt med information om tillgång till hjälpmedel och rehabilitering. Författarna till föreliggande studie anser att den upplevda bristen på information är anmärkningsvärd då det i resultatet tydligt framgår hur stor betydelse hjälpmedel och rehabilitering har för livskvaliteten. Resultatet visar också att stödjande och förstående omgivning ger kraft att orka gå vidare i livet samt kan bidra till ökat självförtroende. Detta bekräftas av Cook et al. (2006) som menar att stöd och förståelse från omgivningen är en förutsättning för upplevelse av välbefinnande. Dahlberg et al. (2003) påstår att känsla av att någon bryr sig kan räcka för att välbefinnande ska upplevas. Betydelsen av att utbyta erfarenheter med andra personer i samma situation betonas av Southall et al. (2010) som menar att stöd från andra hörselnedsatta, som verkligen förstår situationen, kan ge känsla av social tillhörighet och underlätta utveckling av nya attityder till sin hörselnedsättning. Även Jennings och Shaw (2008) beskriver att stöd från andra i samma situation är värdefullt och ger nya perspektiv som gör det lättare att hantera situationen. Den information som framkommit i studien kan komma till stor användning inom sjukvården. Enligt Socialstyrelsen (2005) ska en sjuksköterska ha förmåga att kommunicera på ett respektfullt och lyhört sätt med patienter som har speciella behov. Insikt i de kommunikationssvårigheter som upplevs kan förbättra bemötande och kommunikation till hörselnedsatta patienter och möjliggöra att patienternas behov tillgodoses. Förståelse av hörselnedsatta människors situation är en förutsättning för ett livsvärldsperspektiv och en individuellt anpassad vård till dessa patienter. Studiens resultat visar att stöd från sjukvårdspersonal upplevs betydelsefullt. Det framgår dock inte hur vårdpersonal bäst kan stötta patienter med hörselnedsättning och det skulle därför vara värdefullt med mer forskning kring detta. Det skulle även vara betydelsefullt med forskning om hur behovet av information om rehabilitering bättre kan tillgodoses då det framkommer att många upplever brist på denna information. Slutsatser Studiens resultat ger kunskap om vad det innebär att leva med nedsatt hörsel. Det framgår tydligt att hörselnedsättning utgör ett hot mot identiteten och självkänslan. Det ger även kommunikationssvårigheter som påverkar förmågan att interagera med andra människor. Minskad social delaktighet skapar känsla av isolering, upplevelse av försämrad livskvalitet och kan leda till depression. Rehabilitering, individanpassade hjälpmedel samt stöd och förståelse från omgivningen underlättar situationen och bidrar till ökad livskvalitet. Författarna till studien anser därför att det är av stor vikt att behovet av adekvat rehabilitering, stöd och hjälpmedel tillgodoses. Sjukvårdspersonal kan utgöra ett betydelsefullt stöd till hörselnedsatta personer men många upplever problem i möte med sjukvården till följd av kommunikationssvårigheter. Förståelse och anpassad kommunikation är förutsättningar för att kunna ge god vård till hörselnedsatta patienter. Då dessa patienter återfinns i alla delar av vården anser författarna att såväl allmänsjuksköterskor som övrig sjukvårdpersonal bör ha kunskap om hörselnedsatta människors situation. 13

REFERENSER Barlow, J., Turner, A., Hammond, C. & Gailey, L. (2007). Living with late deafness: Insight from between worlds. International journal of audiology 8(46), 442-448. Cardoso, A., Rodriques, K. & Bachion, M. (2006). Perception of persons with severe or profound deafness about the communication process during health care. Rev Latino-am Enfermagem 4(14), 553-560. Catherine, E. & Aquino-Russell, RN. (2006). A phenomenological study: The lived experience of persons having a different sense of hearing. Nursing science quarterly 4(19), 339-348. Chew, H S. & Yeak, S. (2010). Quality of life in patients with untreated age-related hearing loss. The Journal of Laryngology & Otology 8(124), 835 841. Cook C., Brown-Wilson, C. & Forte D. (2006). The impact of sensory impairment on social interaction between residents in care homes. International journal of older people nursing 4(1), 216 224. Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: I teori och praxis. Stockholm: Natur & kultur. Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O. & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Dahlborg Lyckhage, E. (2006). Kunskap, kunskapsanvändning och kunskapsutveckling. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.17-26). Lund: Studentlitteratur. Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och kultur. Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 2(24), 105-112. Hallam, R., Ashton, P., Sherbourne, K. & Gailey, L. (2008). Persons with acquired profound hearing loss (APHL): How do they and their families adapt to the challenge? Health: An interdisciplinary journal for the social study of health, illness and medicine 3(12), 369-388. Hallberg, L., Hallberg, U. & Kramer, S. (2008). Self-reported hearing difficulties, communication strategies and psychological general well-being (quality of life) in patients with acquired hearing impairment. Disability and Rehabilitation 3(30), 203-212. Hallberg, L. & Ringdahl, A. (2004). Living with cochlear implants: Experiences of 17 adult patients in Sweden. International journal of audiology 2(43), 115-121. 14

Helsingforsdeklarationen. (2008). Hämtad 13 februari, 2012, från http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/index.html.pdf?print-mediatype&footer-right=[page]/[topage] Helvik, A-S., Jacobsen, G. & Hallberg, L. (2006). Psychological well-being of adults with acquired hearing impairment. Disability and rehabilitation 9(28), 535-545. Hindhede, A. (2010). Everyday trajectories of hearing correction. Health Sociology Review, 3(19), 382 394. Högskoleverket. (2012). Svensk-engelsk ordbok. Hämtad 30 april, 2012, från Högskoleverket, http://hsv.se/densvenskahogskolan/svenskengelskordbok.4.47873ee11827f812de8000359.htm l Hörselskadades riksförbund. (2009). John Wayne bor inte här: Om hörselskadade och hörselvården i Sverige. Trosa: Trosa tryckeri AB. Hörselskadades riksförbund. (u.å). Hörselnedsättning. Hämtad 13 februari, 2012, från Hörselskadades riksförbund, http://hrf.se/templates/startpage.aspx?id=2039 Jennings, M B. & Shaw, L. (2008). Impact of hearing loss in the workplace: Raising questions about partnerships with professionals. Work: A journal of prevention, assessment and rehabilitation 3(30), 289-295. Karlsson Espmark, A-K. & Hansson Scherman, M. (2003). Hearing confirms existence and identity: Experiences from persons with presbyacusis. International journal of audiology 2(42), 106-115. Laplante-Lévesque, A., Hickson, L. & Worrall, L. (2010). Factors influencing rehabilitation decisions of adults with acquired hearing impairment. International journal of audiology 7(49), 497-507. Laplante-Lévesque, A., Knudsen, L., Preminger, J., Jones, L., Nielsen, C., Öberg, M., Lunner, T., Hickson, L., Naylor, G. & Kramer, S. (2012). Hearing help-seeking and rehabilitation: Perspectives of adults with hearing impairment. International journal of audiology 2(51), 93-102. Lezzoni, L., O Day, B., Killeen, M. & Harker, H. (2004). Communicating about health care: Observations from persons who are deaf or hard of hearing. Annals of Internal Medicine, 5(140), 356-363. Murphy, K., Cooney, A., Shea, E. O. & Casey, D. (2008). Determinants of quality of life for older people living with a disability in the community. Journal of Advanced Nursing, 3(65), 606 615. Pandhi, N., Schumacher, J., Barnett, S. & Smith, M. (2011). Hearing loss and older adults perceptions of access to care. Journal of Community Health 5(36), 748 755. Park, E-K. & Song, M. (2005). Communication barriers perceived by older patients and nurses. International Journal of Nursing Studies 2(42), 159 166. 15

Patel, R. & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur. Prior, S. & Conway, M. (2008). All the doors are closing : National deaf services users thoughts and views on deafness, mental health and employment. British journal of occupational therapy 3(71), 95-102. Pryce, H. & Gooberman-Hill, R. (2012). There s a hell of noise : Living with a hearing loss in residential care. Age and ageing 1(41), 40-46. Segesten, K. (2006). Användbara texter. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.37-44). Lund: Studentlitteratur. SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Riksdagen. Sheppard, K. & Badger, T. (2010). The lived experience of depression among culturally Deaf adults. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 9(17), 783 789. Socialpedagogiska skolmyndigheten. (2010). Hörselboken: Hörselnedsättning vad innebär det. Hämtad 5 mars, 2012, från http://www.horselboken.se/ Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2012). Rehabilitering för vuxna med syn- eller hörselnedsättning: Landstingens habiliterings- och rehabiliteringsinsatser. Stockholm: Socialstyrelsen. Sohlberg, P. & Sohlberg, B-M. (2009). Kunskapens former vetenskapsteori och forskningsmetod. Malmö: Liber. Southall, K., Gagné J-P. & Jennings, M B. (2010). Stigma: A negative and a positive influence on help-seeking for adults with acquired hearing loss. International journal of audiology 11(49), 804-814. Southall, K., Jennings, M B. & Gagné J-P. (2011). Factors that influence disclosure of hearing loss in the workplace. International journal of audiology 10(50), 699-707. Söderlind, O. (2012). Haiku. Hämtad 4 april, 2012, från http://blogg.horsam.se/ Wallhagen, M. (2009). The stigma of hearing loss. The gerontologist 1(50), 66-75. Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur & kultur. Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad : En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. Östlundh, L. (2006). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.45-70). Lund: Studentlitteratur. 16