Fördjupat bibliotekssamarbete i nordöstra Skåne

Fördjupat bibliotekssamarbete i nordöstra Skåne Inventering med förslag till åtgärder 2003-09-01 På uppdrag av Länsbibliotek Skåne Christer Bergqvist och Roland Persson

1 1/9 Sammanfattning I februari 2003 fick Länsbibliotek Skåne i uppdrag att ta fram en gemensam biblioteksplan för folkbiblioteken i Hässleholm, Kristianstad, Osby, Bromölla, Perstorp, Hörby och Östra Göinge. Utredningen finansieras av ledningsgruppen för kommunerna i nordöstra Skåne. Planen skall ställa vuxnas lärande i fokus och målet för samarbetet uttrycks så här: att hitta viktiga samarbetspunkter och se de möjligheter till ökad service som ett samarbete kan ge. På ett tidigt stadium visade Högskolebiblioteket stort intresse av att delta i samarbetet. Förslagen som presenteras i utredningen har följande utgångspunkter: Intervjuer med biblioteksansvariga Studiebesök på samtliga huvudbibliotek och högskolebiblioteket i Kristianstad Tillgänglig biblioteksstatistik Kommunala måldokument Förutsättningar för vuxnas lärande Vi konstaterade på ett tidigt stadium att det fanns ett starkt intresse för fördjupat samarbete från alla deltagande bibliotek och fick uppdrag från ansvariga chefer att lägga fram tydligt målinriktade samarbetsförslag. Förslagen till samarbete, som diskuterats med och förankrats hos samtliga biblioteksansvariga, kan sammanfattas så här: Erfarenhetsutbyte (praktik, arbetsmöten m.m.) Effektiv medie- och informationsstruktur (tekniksamarbete, profilering m.m.) Kompetensutveckling (pedagogik, databaser, informationssökning, bibliotekskörkort m.m.) Studiecentrum i varje kommun Medieplanering Två ansökningar, till Bibsam (ansökan beviljad) och Finansdepartementet, med begäran om medel för att kunna utveckla samarbetet, har tagits fram och lämnats in. Härmed överlämnas föreliggande rapport till berörda nämnder för behandling. Christer Bergqvist Regionbibliotek Kalmar Roland Persson Länsbibliotek Skåne

2 I. Uppdraget Den 6 februari 2003 lämnade länsbibliotek Skåne offert på uppdraget att ta fram en gemensam biblioteksplan för Skåne Nordost för bibliotekens arbete med vuxnas lärande. Länsbibliotek Skåne fick uppdraget och särskilda utredare blev Roland Persson, länsbibliotek Skåne och Christer Bergqvist, Regionbibliotek Kalmar. Till utredarna knöts en referensgrupp bestående av läns/regionbibliotekarierna inom SIM-projektet. Målet för de sju kommunbibliotekens strävan till samarbete är enligt uppdraget att hitta viktiga samarbetspunkter och se de möjligheter till ökad service som ett samarbete kan ge. Vidare betonas fokus på vuxnas lärande (samarbete med högskola, nätuniversitet, studieförbund, lärcentrum och folkbildning). Den 10 februari träffade utredarna styrgruppen bestående av, Inga Brattberg, Hörby, Maria Ehrenberg, Östra Göinge, Torsten Ekelund, Osby, Inger Frigell, Hässleholm, Gunilla Genberg, Perstorp, Kristina Hedberg, Kristianstad, Anette Mjöberg, Bromölla Kristin Johansson och Karin Sundén, Högskolebiblioteket i Kristianstad. Vi detta möte i Broby diskuterades bl.a. inriktning på samarbetet mellan de åtta biblioteken. En tydlig viljeinriktning skulle vara vuxnas lärande. Vidare togs beslut att skriva två ansökningar, en Sesim Skåne, till Finansdepartementet (se bil. 1), och en Ett nätverk i verkligheten, till BIBSAM (se bil. 2). Den 21 mars träffades styrgruppen och utredarna i Kristianstad för avstämning av förslag till samarbetsområden. Ytterligare ett avstämningsmöte ägde rum den 22 april i Hässleholm. II. Biblioteken och deras omvärld Biblioteken har under 1900-talet genomgått genomgripande förändringar. Historiskt har folkbiblioteken varit arkiv och huvudsakligen lånebibliotek. Sedan 1960-talet har de utvecklats med uppsökande verksamhet och en aktiv läsfrämjande verksamhet, speciellt för barn. Efter mitten av 1990-talet har en avgörande utveckling påbörjats. Högskolor och högskolefilialer har startats och antal studerande har ökat kraftigt vid våra universitet och högskolor. Fler och fler har deltagit i vuxenutbildning genom satsningar som kunskapslyftet och vuxnas lärande. De studerande har strömmat till folkbiblioteken som aldrig förr. Biblioteken har blivit viktigt och nödvändigt stöd i utbildningen. Bakgrunden till denna utveckling, som just börjat, är övergången från industri- till informations- och kunskapssamhälle. Jordbrukssamhället fann sin näring där jordmånen var god. Industrisamhället utvecklades där det gick att kombinera råvaror och kraftkällor bäst. I informations- och kunskapssamhället kommer troligen drivkrafterna för lokal och regional utveckling att vara kopplade till institutioner som står för just kunskap och information.

3 I framtiden kommer utbildning och lärande att vara mera kopplat till de studerandes arbete, fritid och boende. Denna utveckling kräver en annan infrastruktur för lärande än den vi har idag. Kommuner som redan nu börjar planera för denna framtida utveckling kommer att vara vinnare i morgondagens samhälle. De svenska folkbiblioteken skulle kunna inta en central roll i den lokala och regionala utvecklingen av flera skäl: Folkbiblioteken innehåller både gamla och nya medier som ger tillgång till relevant information Bibliotekarier är utbildade i att söka, värdera och strukturera information Biblioteken har ofta hög tillgänglighet, ligger centralt och har bra öppettider De erbjuder bra studiemiljöer De har tillgång till nationella och globala informationsnätverk De erbjuder sina bastjänster gratis När man gör en biblioteksöversyn bör man bl.a. ställa sig följande frågor: Vad i omvärlden kommer att påverka biblioteken de närmaste åren? Vilka möjligheter erbjuder utvecklingen? Vi kan här endast göra troliga skattningar av utvecklingen och har valt ett möjlighetsbaserat tänkande. Det medför att vi i det som följer i första hand ser till möjligheter och inte problem. I sökandet efter trender, tendenser och omvärldsfaktorer med relevans för biblioteken har vi använt Internet, engelskspråkig litteratur och facktidskrifter. 1. Ett nytt produktionssystem Flera faktorer pekar på att vi är på väg in i ett nytt produktionssystem. Antalet anställda inom industrin har sjunkit stadigt de senaste 30 åren och antalet anställda inom servicenäring och kunskapsföretag har ökat kraftigt. Under industrialismen hade råvaror stor betydelse vid framställning av produkter. Idag har råvarans betydelse minskat och kunskapsinnehållet i produkten ökat. Industrialismens viktiga infrastruktur bestod bl.a. av vägar, järnvägar och telefon. Idag hävdar forskare att bredband kommer att vara en viktig del av informationsoch kunskapssamhällets infrastruktur. 2. Data och kommunikation En av drivkrafterna bakom den teknologiska revolutionen är utvecklingen inom data och kommunikation. Metoder för att lagra, återvinna, kommunicera och publicera information utvecklas i hög takt. Internet växer med flera miljoner hemsidor per dag och kommer på sikt att bli den viktigaste informationskällan för offentlig förvaltning, företag och i studier. Att kunna behärska söktekniken för Internet och olika databaser kommer i framtiden att ge konkurrensfördelar. En viktig förutsättning för industrisamhällets framväxt var de tre basfärdigheterna läsa, skriva och räkna. Idag talar vi om en fjärde basfärdighet, informationskompetens, d v s färdigheten att söka, värdera

4 och strukturera information. Elektroniska böcker och elektroniska tidskrifter kommer också att bli viktiga informationskällor. Den fråga vi ställer oss är om biblioteken kan bli den part som förser kommunen, näringslivet och utbildningen med relevant, strukturerad och värderad information. 3. Informationsexplosionen Det har producerats mer information de sista 30 åren än det gjorts under mänsklighetens hela historia. En statlig utredning visar att informationsmängden i världen kommer att fyrdubblas mellan 1999 och 2003. Samtidigt som företag, kommuner och enskilda har stort behov av information och information finns i överflöd är det svårt att hitta just den information de behöver. Att finna rätt information vid rätt tidpunkt kommer att vara ett viktigt konkurrensmedel för både kommuner och företag. Kompetensen att söka, strukturera, värdera, presentera och använda information kommer att vara central. Vilken roll kan biblioteken spela här? För vem? 4. Det livslånga lärandet Arbetslivets kunskap förändras snabbt. I det nya kunskapssamhället är det en överlevnadsfråga för både kommuner och företag att ha välutbildad och kunskapssökande arbetskraft. I framtiden kan vi förvänta att en stor del av de anställda kommer att delta i kortare eller längre utbildningar hos olika utbildningsanordnare. Framtidens lärande kommer att vara flexibelt och utgå från individen, ta sig nya former och äga rum i andra miljöer. Det är inte troligt att det blir fler högskolor, däremot kan man räkna med ett virtuellt nätuniversitet i varje kommun. Det livslånga lärandet kommer att ställa andra krav på kommunal planering och samverkan över förvaltningsgränserna. Det blir nödvändigt med en infrastruktur som sätter individen i centrum för lärandet och som förutsätter den enskildes eget sökande efter information. Vilken roll skall biblioteken ha i denna struktur? Hot och möjligheter Det finns andra faktorer, som t. ex. den ekonomiska utvecklingen, befolkningsutvecklingen, brukarnas behov och politikernas viljeinriktning, som påverkar bibliotekens utveckling. Men det som oftast nämns i artiklar och annat material om framtidstrender med betydelse för biblioteken är de fyra faktorer vi tagit upp här. Hur kommer biblioteken att kunna ta till vara de möjligheter som förändringar innebär? Man kan välja att vara passiv åskådare Men man kan också, som biblioteken i nordöstra Skåne, välja att se möjligheter, arbeta målinriktat och

5 planerat och utveckla biblioteken till en viktig faktor i den lokala och regionala utvecklingen. III. Intervjuer och generella slutsatser Slutsatserna nedan grundar sig på intervjuer med ansvariga för biblioteksverksamheten vid de åtta biblioteken under perioden februari till mars 2003. Intervjuerna, som varade mellan en och två timmar och som bandades, gjordes utifrån färdiga och i förväg utsända frågor (se bilaga. 3). Varje bibliotek har besökts och inspekterats efter särskild mall. De flesta kommunbibliotek är i stort behov av gallring av framförallt vuxenlitteratur och speciellt facklitteratur. Både okulärbesiktning och framräknat cirkulationstal visar det. I samband med medieplaneringen bör en enkel gallringsplan tas fram (se bil. 4) Om inriktningen för de sju kommunbiblioteken ska vara vuxnas lärande måste samarbete med utbildningsansvariga förbättras. Samarbetet, där också informationsoch näringslivsansvariga kan ingå, skulle göra informationsförsörjningen mer effektiv. De kommunala medlen skulle därigenom användas bättre. Ansvariga politiker bör uppmärksammas på de möjligheter kommunbiblioteken har när det gäller vuxnas lärande. Där finns personal med informationskompetens, nya och gamla medier lämpliga för studerande, och övriga informationsresurser. Bibliotekens regionala, nationella och globala informationsnätverk bör också framhållas. Om vuxen- och distansstuderande kommer att stå i centrum måste de flesta kommunbibliotek skapa utrymmen för tekniska hjälpmedel, datorer och studieplatser. Det kan ske på flera sätt: * Omdisponering av befintliga lokaler * Gallring * Tillskapande av nya ytor För att kunna ge ett bättre stöd åt distans- och vuxenstuderande måste bibliotekspersonalen bl.a. utbildas i att använda de licensdatabaser som Högskolebiblioteket har tillgång till. Vidare behövs utbildning i bibliotekspedagogik. Biblioteksansvariga önskar helst samarbete inom följande områden: - fria fjärrlån - ny teknik och nya medier - profilering av biblioteken - gemensamma möten för utbyte av erfarenheter mellan ansvariga för olika verksamheter - marknadsföring

6 Biblioteksansvariga vid kommunbiblioteken ser Högskolebiblioteket som en mycket viktig samarbetspartner och ansvariga vid Högskolebiblioteket uttrycker starkt viljan till utökat samarbete. IV. Utgångspunkt för samverkan: fokus på vuxnas lärande Med intervjuerna som utgångspunkt och med vuxnas lärande i fokus och med den erfarenhet vi har från positiva exempel i Sverige, bedömer vi det som nödvändigt med samarbete inom följande områden: Att det i varje kommun och mellan kommunerna byggs en effektiv informations- och medieförsörjningsstruktur i samverkan med Högskolans bibliotek Att erfarenhetsutbyte mellan de åtta biblioteken och lärcentra kommer till stånd Att bibliotekspersonalen utbildas / fortbildas i användning av relevanta databaser och i informationssökning Att en icke traditionell gemensam chefsutveckling med vardagsarbetet i centrum sker Att samarbetet förankras både bland personalen och bland politiker på lokal och regional nivå Dessutom krävs följande på lokal nivå: Att ett aktivt samarbete på ledningsnivå mellan bibliotek och utbildning/folkbildning kommer till stånd Att studiecentra inrättas på huvudbiblioteken i varje kommun. Att en systematisk planering av biblioteks- och informationsresurser sker i varje kommun, d v s att en biblioteksplan upprättas V. Programförklaring Huvudmål De sju kommunbiblioteken och Högskolebiblioteket i Kristianstad vill bidra till en god infrastruktur för vuxnas lärande i Skåne Nordost. Senast 2006 vill biblioteken tillsammans med andra aktörer att en effektiv medie- och informationsförsörjningsstruktur skall ha förverkligats.

7 Delmål: Detta vill biblioteken i Nordöstra Skåne åstadkomma genom att på lokal nivå bl.a. under 2003 och 2004 ta initiativ till kommunövergripande planer för en effektiv medie- och informationsförsörjning under 2003 presentera planer för studiecentra på huvudbiblioteken presentera samarbetsplanerna för kommunstyrelserna under hösten 2003 profilera genom ämnesbevakning på Internet senast under 2004 ha färdiga medieplaner inom prioriterade områden och på regional nivå under 2004 och 2005 genomföra ett gemensamt chefsutvecklingsprogram bedriva gemensam kompetensutveckling inom områdena databaser, informationssökning och bibliotekspedagogik under perioden 2003-2005 under 2004 starta Sesim Skåne ett teknikutvecklingsprojekt starta arbetsmöten mellan studiebibliotekarierna hösten 2003 under 2004 starta praktikutbyte ta fram ett körkort för biblioteksanställda som underlag för kompetensutveckling under 2004 VI. Förslag till åtgärder och samarbetsområden 1. Gemensamma projekt Ansökningar till två projekt, Ett nätverk i verkligheten (se bil. 2) och Sesim-Skåne (se bil. 1), har inlämnats till Bibsam respektive Finansdepartementet. Projektet Ett nätverk i verkligheten är en ansökan om ekonomiska medel från Bibsam för att, genom Högskolebibliotekets försorg, utbilda kommunbibliotekens studiebibliotekarier i informationskompetens, d v s färdighet att söka, värdera och strukturera information, och dess pedagogik. 45 450 kr har redan beviljats. Projektet Sesim-Skåne går ut på att förbättra de studerandes informationsförsörjning bl. a. med hjälp av det senaste inom tekniken (metalib och Sfx). Hos Finansdepartementet sökes 270 000 kr. Finansdepartementet fattar beslut i augusti 2003.

8 2. Lokala uppdrag (början till biblioteksplan) För att lokalt få igång en effektiv informations- och medieförsörjning för distans- och vuxenstuderande krävs att den enskilde studeranden sätts i centrum och att alla aktörer samarbetar. Så här kan situationen i en kommun se ut: Exemplet Katmahult och vuxnas lärande Högskola Fb Fh Hc Ι Lc Sy.V SF (Fritt efter Ann Wiklund, Kulturrådet). Förklaring: Fb=folkbibilotek, Hc=högskolecentrum, Sy.V=Syo-vägeldningscentrum, SF=Studieförbund, Lc=Lärcentrum, Fh=Folkhögskola I detta exempel finns ett nybyggt lärcentrum, ett högskolecentrum och ett bibliotek som planerar att bygga ett mindre studiecentrum för distans- och vuxenstuderande. I anslutning till lärcentrum finns en Syo/vägledningsfunktion. På orten finns också studieförbund och en folkhögskola. Något samarbete mellan vuxenutbildning och kommunbibliotek existerar inte. Bilden visar en brist på lokalt samarbete som tyvärr snarare är regel än undantag. Om den studerande individen sattes i centrum borde de kommunala aktörerna självklart samarbeta för att få igång en effektiv informationsoch medieförsörjning. Vi föreslår att bibliotekschefen under maj bjuder in ansvariga för Komvux/ Gymnasiet /Lärcentrum, vuxenutbildning och högskola /högskolecentrum för en diskussion om samarbete. Vid detta tillfälle kan den regionala biblioteksplanen vara en huvudpunkt, liksom eventuella planer på studiecentrum. att berörda nämnder från fullmäktige begär i uppdrag att göra en nulägesbeskrivning: hur ser informations- och medieförsörjningen ut i kommunen idag; att kartlägga framtida behov; att göra en plan på kort och lång sikt med förslag till finansiering

9 att utredningen, som görs i samarbete mellan berörda aktörer, om möjligt skall vara klar i samband med budget 2005. 3. Regional konferens: Kommunal samverkan för vuxenlärandets behov Vi föreslår att en regional konferens anordnas i september/ oktober på temat Kommunal samverkan för vuxnas lärande, i samarbete med Kulturrådets konferens Arenor, i Kristianstad. Målgrupp är politiker och ledande tjänstemän inom Komvux, studieförbund övrig vuxenutbildning och bibliotek i södra Sverige. Konferensen anordnas och administreras av Länsbibliotek Skåne. att ett seminarium på temat anordnas några veckor senare för de sju Skånekommunerna. Målgrupp är verksamma vid lärcentra och kommunbibliotek. Styrgruppen, i samarbete med Länsbibliotek Skåne, ansvarar för planering. 4. Kommunstyrelsebesök Vi föreslår att utredarna tillsammans med berörda bibliotekschefer och ordförande besöker samtliga kommunstyrelser under hösten 2003 för presentation av utredningen. Bibliotekscheferna anordnar dessa möten. 5. Chefsutveckling Det finns en stor entusiasm och vilja i Styrgruppen att driva ett gemensamt utvecklingsarbete med vuxnas lärande i fokus. Vi föreslår ett chefsutvecklingsprogram, som utgår från deltagarnas konkreta vardag. Förutom det stöd deltagarna i utvecklingsprogrammet kan ge varandra kan även professionellt stöd vara värdefullt. Vi föreslår att det under 2004 genomförs fyra utvecklingsdagar och under 2005 en dag à 4 timmar vardera under ledning av en konsult. Följande områden tas upp: Ledarrollen Vision och mål för verksamheten Verksamhetsplaner Förankringsarbete Samarbetsfrågor Mellan utvecklingsdagarna är konsulten dialogpartner via telefon och e-post. En dag under hösten 2003 avsätts för planering med konsulten.

10 Kostnaderna får totalt inte överstiga 50 000 kr. 6. Gemensam kompetensutveckling Eftersom Styrgruppen vill att fokus i samarbetet skall ligga på vuxnas lärande föreslår vi följande gemensamma utbildningar för 2003 och 2004: Informationssökning för studiebibliotekarier höstterminen 2003 Utbildning i informationssökning och i Högskolebibliotekets i Kristianstad databaser, för att kommunbiblioteken bättre skall kunna handleda distans- och vuxenstuderande. Utbildare är personal vid Högskolans bibliotek. Antal platser är maximalt 17. För denna utbildning söks 45 450 kr hos Bibsam (se bilaga). Utbildning i Metalib och Sfx Ht 2003 och Vt 2004 För att kunna utnyttja den teknik för sökning som kommer att användas inom Sesimprojektet bör alla som har yttre tjänst på huvudbiblioteken utbildas i Metalib och Sfx. Vårt förslag är att Länsbibliotek Skåne utbildar 1-3 personer per bibliotek och att de som utbildats i sin tur får hålla i lokala kurser. Bibliotekspedagogik höstterminen 2004 Beteendevetenskapliga institutionen vid Högskolan tar fram en 5-poängskurs i Bibliotekspedagogik, som kan utvecklas till 10 poäng. Detta sker i samverkan med Högskolebiblioteket. Styrgruppen för samarbertet fungerar som Referensgrupp. 7. Studiecentrum I dag har samtliga huvudbibliotek i varierande grad möjlighet att skapa ett studiecentrum. - Kristianstad har redan nu ett studiecentrum - Hässleholm, Bromölla, Perstorp och Osby har lokalmässiga förutsättningar att starta - Hörby kommer att dröja eftersom det behövs ombyggnader som kräver investeringar - Broby har utrymmesbrist, men kan tillskapa ett mindre studiecentrum Vi föreslår att samtliga huvudbibliotek har presenterat förslag till studiecentrum innan utgången av 2003. att målet är att samtliga huvudbibliotek officiellt har invigt sina studiecentrum innan utgången av 2005.

11 8. Bidrag från Finansdepartementet / SIM-Skåne Om beslutet från Finansdepartementet blir positivt i augusti 2003 föreslår vi att tillkännagivandet sker på en officiell presskonferens med bibliotekschefer och politiker från Skåne Nordost att motsvarande presskonferens hålles om och när Sesim-Skåne startar 9. Medieprofilering För att få till stånd ett bättre informationsutbud i regionen och samtidigt höja personalens Internetkompetens föreslår vi att bibliotek bevakar länkar på Internet med utgångspunkt från kommunens informationsbehov att bevakningen har både bredd och djup och utgår från ämne snarare än traditionell klassifikation att bevakningen av länkar startar hösten 2003 att förutsättningar för att placera ett gemensammt länkskafferi på Skånewebben undersöks, liksom möjlighet att nå det via Sesim att varje bibliotek fattar beslut om sin profilering 10. Körkort för biblioteksanställda Vilka krav på kunskap ska man ställa på en bibliotekarie eller assistent i yttre tjänst på något av biblioteken i Nordöstra Skåne, om fokus ligger på vuxnas lärande? Det gäller kunskap om det egna biblioteksdatasystemet, olika databaser och Internet samt i bemötande. Vem ska stå för de olika utbildningar som behövs för att nå upp till något slags basnivå? Basutbildning kompletteras med spetsutbildning inom relevanta områden. Vi föreslår att Styrgruppen tillsätter en arbetsgrupp som tar fram underlag till körkort under 2004. Länsbibliotek Skåne fungerar som diskussionspartner att ett gemensamt utbildningsprogram för 2005 och 2006 tas fram av Styrgruppen, för att alla ska uppnå körkortsstandard

12 11. Praktikutbyte För att utbyta erfarenheter och förbättra verksamheten bör ett systematiserat praktikutbyte ske. Praktikutbytet ska vara koncentrerat till ett fåtal områden och förenas med en hemuppgift med inriktning på vuxnas lärande. Vi föreslår att praktikutbytet främst ska ske inom följande områden: - Informationskompetens/användarundervisning - Nätverksbygge och marknadsföring mot vuxenutbildningsanordnare - Integrering av databaser i informationsarbetet att praktikperioden varar 3-5 dagar att hemuppgiften består i att jämföra de olika bibliotekens sätt att arbeta med de tre nämnda områdena och att möjligheterna till förbättringar diskuteras gemensamt att Styrgruppen under våren 2004 tillsätter en mindre grupp som får förbereda praktikutbytet praktiskt och innehållsmässigt 12. Arbetsmöten för studiebibliotekarier Eftersom vuxnas lärande är ett relativt nytt arbetsfält för folkbiblioteken kan mycket vinnas genom erfarenhetsutbyte mellan de sju kommunbiblioteken och Högskolans bibliotek. Vi föreslår att kommunbibliotekens studiebibliotekarier, tillsammans med personal från Högskolebiblioteket, träffas minst en gång per termin med början höstterminen 2003 att Styrgruppen kallar till det första mötet, därefter fungerar ett rullande ordförandeskap att frågor som skall diskuteras lämnas in i förväg till ordföranden som gör dagordning 13. Styrgrupp för samarbetet Eftersom samarbetet mellan biblioteken i Skåne Nordost blir omfattande krävs en permanent styrgrupp. Vi föreslår att biblioteksansvariga vid de sju biblioteken och Högskolans bibliotek utgör en styrgrupp som träffas två gånger per termin. att samarbetet följs upp vid varje möte att rullande schema med ansvar för mötesplanering görs

13 14. Lokala medieplaner Av tre skäl föreslår vi att de sju biblioteken startar med medieplanering: - För att få ett bestånd som är anpassat till lokala behov - För att frigöra yta (gallring) - För att frigöra resurser Det är ett omfattande arbete att ta fram en heltäckande medieplan och därför föreslår vi en begränsad medieplan. Vi föreslår att medieplanen begränsas till de områden som varje kommunbibliotek prioriterar med tanke på bl.a. vuxnas lärande att varje kommunbibliotek tar fram en enkel gallringsplan (se bilaga 4) att samtliga bibliotek har sina medieplaner klara till sommaren 2004 att ett par gemensamma möten mellan ansvariga för arbetet äger rum under perioden höstterminen 2003 och vårterminen 2004, för utbyte av erfarenheter och stöd att styrgruppen kallar till första mötet 15. Digitala tjänster Inom detta område föreslås ett begränsat samarbete. Ett omfattande samarbete sker inom ramen för projekt KULDA och kommer också att ske inom ramen för projekt Sesim. Vi föreslår att Styrgruppen upprättar en e-postlista för utbyte av information inför eventuella köp av databastjänster och för en diskussion om hur de digitala tjänsterna kan integreras i informationsarbetet. I bil. 5 presenteras förslagen inlagda på en tidsaxel. VII. Efterord Utredningsuppdraget, som varat under mars - april 2003, har varit mycket inspirerande och lärorikt för oss. Under perioden har vi träffat ansvariga för biblioteken vid tre tillfällen. Dessutom har utredarna träffats flera gånger i Alvesta och en gång i Hörby för att utbyta tankar och erfarenheter om samarbetet mellan biblioteken. Från första till sista mötet med biblioteksgruppen har det funnits en stark vilja till förändring och fördjupat samarbete och till att pröva nya idéer. Samarbetet som de sju kommunbiblioteken i nordöstra Skåne och Högskolebiblioteket i Kristianstad nu inleder är unikt i Sverige och förtjänar allt stöd. Vi är övertygade om att vi får se fler samarbeten likt det i nordöstra Skåne i Sverige i framtiden. Både ekonomi och teknikutveckling kommer att framtvinga det.

14 I nordöstra Skåne är dock idéerna om samarbete ett resultat av insikten att ett plus ett blir mer än två om man samarbetar. Vi kan inte annat än att önska de åtta biblioteken lycka till. Kalmar den 15 maj 2003 Kristianstad den 15 maj 2003 Christer Bergqvist Roland Persson Bilagor: 1. Ansökan till Finansdepartementet 2. Ansökan till Bibsam 3. Intervjufrågor 4. Gallringsplan 5. Tidsatt åtgärdsplan