Globala byn vilken roll kan biblioteken få i ett nytt etniskt landskap?

Transkript

1 Globala byn vilken roll kan biblioteken få i ett nytt etniskt landskap? Projektanordnare: Bibliotek, bildning och media, Kultur Skåne Projektledare: Karin Ohrt och Ann Lundborg, Bibliotek, bildning och media, Kultur Skåne karin.ohrt@skane.se Kontaktperson om annan än projektledare: Margaretha Eriksson, Bibliotek, bildning och media, Kultur Skåne Projektgrupp: Annelie Bengtsson Stenquist, Hawar Hamarashid, Britt- Marie Jönsson, Eslöv Helen Bengtsson, Olof Eliasson, Kristianstad Annika Liljengren, Margareta Rydhagen, Landskrona Mats Petersson, Desiree Wilhelmsson, Åstorp Tidplan: November Mars 2010 Projektplanering Juni 2010 april 2011 Utvecklingsprocess ledd av BBM dialog, erfarenhetsutbyte, förbättring genom utvärdering, utbildningsinsatser, nätverksuppbyggnad Mars 2010 april 2011 Genomförande av delprojekten under handledning av BBM Rapporter, utvärdering och beslut om fortsättning i maj 2011 Ny projektansökan i eventuell fas 2 mars 2011 omfattande projekt för flera/alla kommuner inom regionen Målgrupp: Paraplyprojekt: Personalen på de deltagande biblioteken Delprojekt: Barn och vuxna med annat modersmål än svenska i förskola, förberedelseklasser, grundskola och vuxna inom SFI samt barnens föräldrar. Samarbetspartners och medfinansiärer Samarbete med skolan (förskola, förberedelseklass, grundskola), SFI, Öresundsteatern, kvinnogrupper på biblioteket och de kommunala förvaltningar som ansvarar för integration och invandring.folkbildning (Ibn Rushd), Kort beskrivning av projektet Den globala byn är det sammanhållande paraplyprojektet. Under hösten 2009 har Regionbibliotek Skåne hållit möten med fyra bibliotek i områden med hög andel invandrare/flyktingar som velat fördjupa och utveckla sitt arbete mot olika invandrargrupper. Man har berättat om det arbete man gör idag, framgångar och svårigheter, utbytt erfarenheter och fått nya idéer. Vid möte 2 presenterade vart bibliotek sin projektidé. Projektledarna besökte efter jul de fyra olika kommunerna och i diskussioner, ofta utmanande och ifrågasättande, bearbetades projektidéerna. Här återkom också många behov som skall ingå i gemensamma kompetensutvecklingsinsatser under projekttiden utbildning i medborgardialog, förbättring av kunskaper i förvärv på invandrarspråk, hur man hittar kommunal statistik och annan omvärldsbevakning.

2 I Den globala byn vill vi låta genomförandet av de olika delprojekten vara basen i en lärprocess: metodutveckling genom att testa tankegångar och formulera angreppssätt i praktiken utbildningar med uppgift att testa nya kunskaper i de pågående projekten och förankra på hemmaplan engagerande och framåtblickande samtal där deltagarna lär av varandra och biblioteken flyttar fram sina positioner ett utbyte av kunskaper och erfarenheter mellan olika kommunbibliotek och projekt, mellan projektledare och kommunbibliotek Projektledarnas uppgift blir att i möten med projektgruppen och med enskilda projekt hålla ihop, samla/visa på vinster och problem, driva processen framåt. De fyra delprojekten handlar alla om språk och om att nå invandrare och göra dem och deras språk synliga i biblioteksverksamheten. Att utveckla sitt modersmål och därigenom få en bättre språkinlärning. Att se om biblioteket kan spela en roll för analfabeter och hur man når dem vars språk man inte behärskar. Att via sagor lägga tonvikt på det som förenar. Globala byn är också en möjlig början till ett framtida samarbete mellan folkbibliotek, folkbildning och museer och en mer omfattande regional kompetensutveckling för biblioteken. Bakgrund: Var femte skåning har sina rötter utanför de skandinaviska länderna. Flera undersökningar har visat att biblioteket upplevs som en viktig partner i integration och mångfald för information om Sverige, för språkinlärning och som kunskapscentrum 1. Andra generationens invandrare är också flitigare biblioteksbesökare än dem som har svenskfödda föräldrar. Speglar biblioteken denna mångspråkliga verklighet? Många insatser görs idag men samtidigt är biblioteken själva väl medvetna om den svenska dominansen i såväl mediaurval som i programverksamhet. I en undersökning 2008 av regionbiblioteket hade med undantag av Malmö med 11% endast ett fåtal kommuner en särskild budget (mellan 2 och 8%) för inköp på andra språk utöver svenska och skolspråken. Man förlitar sig på depositioner från regionbiblioteket istället för eget förvärv. De flesta bibliotek har visningar för SFI-elever och 30% har dessutom någon annan verksamhet som sagostunder, språkcafé eller läxhjälp i samarbete med ex. Röda korset. I diskussioner fastnar man ofta i frågor om media och svårigheter kring förvärv på andra språk än svenska och skolspråken. Vi tror dock inte att det är den enda förklaringen till att dominansen av medier på svenska ter sig orimlig i förhållande till befolkning och etnicitet i de områden där biblioteken verkar. Pressdisplay databasen för dagstidningar på mer än 90 språk utnyttjas inte heller till fullo beror det på lågt intresse från målgruppen, på dålig exponering i biblioteket eller på låg förtrogenhet från bibliotekets sida? Det finns en osäkerhet i hur man når ut. Vissa försök med arrangemang som gjorts har lockat mycket få deltagare eller så har inte de som man haft avsikt att nå inte kommit. Hur får man reda på vad användarna önskar av biblioteket det är ovanligt att man frågar målgruppen. Vi vet att det finns behov av metodutveckling för att lokala bibliotek bättre skall spegla det mångkulturella samhälle de finns i. Det finns mycket vi kan lära från t ex museernas arbete med mångfald SKI (Språk, kultur, identitet) och familjemodellen. Vilken roll önskar man att 1 Framgångsrikt, men förbisett om bibliotekets betydelse för integration. Svensk Biblioteksförening april 2008 En forskningsöversikt.

3 biblioteket har? Finns det uttalade krav/förväntningar från medborgare eller från politiken? Släpper biblioteken in omvärlden för att påverka? Håller biblioteken en monolog eller går man in i en dialog? Hur stärker man samarbetet med exempelvis invandrarföreningar, idrottsföreningar, Röda korset, SFI och skola? Hur kan vi arbeta med användarinflytande och medborgardialog? Vilka konsekvenser får en fördjupad dialog? Är biblioteken beredda på att ta in andras tolkningar. Det är sådana frågor som vi vill arbeta med. Syfte Att personer med andra modersmål än svenska skall känna sig sedda och känna att biblioteket har något att ge dem. Att bibliotekspersonal skall få erfarenhet av och kunskaper om arbete med invandrargrupper, integration och mångspråklighet men också generellt om metoder att gå i dialog med sina användare. Övergripande mål för paraplyprojektet Att biblioteken i dialog med invandrare/omvärlden ger en biblioteksservice som motsvarar dessas behov. Att skapa nätverk utanför projektet för framtida samarbeten Att genom utbildning visa på nya sätt att arbeta med mångfaldsproblematiken Aktiviteter De fyra delprojekten är olika exempel på samarbete, plattform för samtal och utgångspunkt för en gemensam kontinuerlig dialog. Personal från BBM fungerar som bollplank och handledare i projekten. Parallellt med delprojekten arrangeras olika möten och utbildningstillfällen för projektdeltagarna. Deltagande i utbildning i medborgardialog kurs anordnad av Malmö stad. Omvärldsbevakning utvärderingsmetoder, utredningsarbete och kommunal statistik Inköp på andra språk samarbete kring inköpsprojekt med Malmö stadsbibliotek. Spridning av dessa kunskaper i regionen Mångfaldsutbildning tillsammans med folkbildningen Samarbetets svåra konst nya aktörer, nya kompetenser och öppenhet för förändring Eventuellt studiebesök på bibliotek som arbetar aktivt med mångkulturella frågor och aktiviteter Resursbehov/projektbudget och finansiering Paraplyprojektets kostnader: Arbetstid BBM 2x en månad (Handledning vid två tillfällen 25 t, 4 utbildningstillfällen 20 t, Mötesarrangemang 40 t, Projektadministration 80t) Utbildning (kurskostnader, föreläsararvoden, slutkonferens) Studieresa Delprojektens kostnader Kristianstad: Egna kostnader , projektfinansiering Eslöv: Egna kostnader , projektfinansiering Landskrona: Egna kostnader , projektfinansiering Åstorp: har tidigare erhållit projektmedel från KUR

4 Informationsplan Projektgruppen förbinder sig att informera om utbildningar, erfarenheter och överväganden vid personalmöten på det egna biblioteket Information till regionen på bibliotekschefsmöten under året och vid konferens i januari Projektrapport. Biblioteksinformation på olika språk delas med andra bibliotek. Se i övrigt respektive delprojekt Förväntade effekter och resultat Fler program och aktiviteter riktade mot nya svenskar inom de fyra deltagande kommunerna. Fler besökare från målgruppen. Mångspråklig information på hemsidor och i broschyrer på biblioteken. Bättre urval framförallt av barnböcker på invandrarspråken. Upparbetade relationer med och tätare kontakter till skola och SFI. En mer avspänd attityd till olika former av brukarkontakt och brukarundersökningar. Projektredovisning och uppföljning Konferens i maj 2011 i samband med publicering av projektrapport. Eventuell fortsättning i form av större kompetensutvecklingsprojekt gentemot hela regionen. Kort beskrivning av delprojekten. Eslöv Allas berättelser är våra att höra sagor på bibliotekets hemsida Tillsammans med en grupp barn och vuxna vill man arbeta med urval och inläsning av sagor, och använda gruppen som en fokusgrupp där delaktighet är ett centralt begrepp och där brukarnas behov och önskemål ska vara i centrum. Man vill arbeta tillsammans med barnen för att försäkra sig om att urvalet av sagorna samt utformningen av materialet blir tilltalande. Inläsning av SFI och/eller kvinnogrupp som brukar träffas på biblioteket. Inläsningarna skall läggas upp på bibliotekets hemsida så att man skall kunna erbjuda nedladdning av ett antal sagor på de vanligast förekommande språken i Eslövs kommun. Man vill utgå från dem i aktiviteter på biblioteket, bl a tänker man låta barn göra teckningar till dem som sedan kan ingå i en utställning. Kristianstad Ett rum för alla att tillgängliggöra biblioteken för förberedelseklasserna Utveckla nya former för och förbättra kvaliteten på den verksamhet som idag bedrivs riktad gentemot förberedelseklasserna. Syftet är att, genom ett specialutformat program grundat i målgruppens behov, på ett tidigt stadium tillgängliggöra biblioteket och dess resurser till nyanlända flyktingbarn. Varje skola kommer att besöka biblioteken vid fyra tillfällen. De olika programpunkterna är biblioteksintroduktion, IT samt sagor och berättande på hemspråk och svenska. Barnens föräldrar bjuds in till en avslutning. Vi hoppas att projektet skall leda till ett återkommande och väl fungerande arbetssätt.

5 Landskrona Berättandets magi - ett gemensamhetsskapande sagoprojekt på Landskrona Stadsbibliotek För att underlätta introduktionen i det svenska samhället besöker SFI i sin undervisning av (i detta fall) analfabeter olika institutioner i samhället. Sedan flera år tillbaka besöker man museet, tittar på nya utställningar och har workshops i anslutning till utställningens tema. På samma sätt vill SFI komma till biblioteket för att ge eleverna en vana att besöka biblioteket själva och/eller tillsammans med sina barn. Sagor gestaltas för deltagarna på biblioteket av en skådespelare. Det ska finnas en igenkänningsfaktor genom att sagornas tema finns i flera olika kulturer. Gestaltningen filmas och deltagarna tar den med sig hem i lektionssalen för att fortsätta arbeta med sagotemat. Återberättandet är ett led i att lära sig svenska språket och att skapa sammanhang i det svenska samhället. Åstorp Modersmålsprojektet - Fifi och Imil Att introducera svenska barnboksklassiker till barn med olika språk i förskolan. Bibliotekets personal bestämmer tillsammans med SFI-elever och förskolan vilka böcker som skall läsas och försöker köpa in tillräckligt många exemplar av böckerna översatta till de språk som finns representerade på förskolorna. Studerande på SFI/Sas läser dessa böcker på sitt modersmål för förskolebarn med samma språk Personalen på förskolorna läser böckerna på svenska för förskolans barn.. Föräldrar ges också möjlighet att låna hem dessa böcker. Biblioteket medverkar på föräldramöten med information om högläsningens betydelse för språkutveckling och med bokprat. SFI/Sas-eleverna läser dessa böcker på svenska i sin undervisning. På biblioteket hålls också sagostunder på svenska och de vanligare språken på lördagar då föräldrar och barn har möjlighet att komma tillsammans. Man planerar att samtidigt ha en caféverksamhet.