SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN HARNÄS LÄSÅRET 2014-2015

Relevanta dokument
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Borgens förskola. Verksamhetsplan

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE VINSBO FÖRSKOLA

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Systematiskt kvalitetsarbete Skogsgläntans förskola 2012/2013

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN HARNÄS LÄSÅRET

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Kvalitetsredovisning läsåret Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Sagor och berättelser

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

NORRBACKA FÖRSKOLOR HEMVIST LJUS SPRÅKPEDAGOGISK ARBETSPLAN 2010

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Arbetsplan Stockby Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Sagor och berättelser

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

TUNETS FÖRSKOLA. Verksamhetsplan

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

Kvalitetsredovisning SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA

Solens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Mårbacka Barn- och utbildningsförvaltningen

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret Barnens verkstad med många möjligheter!

Lärande & utveckling.

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET RÖDA BERGA LÄSÅRET 13/14

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Kvalitetsdokument 2013/2014

Kvalitetsberättelse. Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret

Innehållsförteckning

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014

FALKENBERGS KOMMUN. Kvalitetsredovisning Slättens förskola

Bakgrund och förutsättningar

Lokala arbetsplan

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan

Kvalitetsredovisning. Anneli Ottosson, förskolechef. Eksjö kommun. Barn och ungdomssektorn Kenneth Mattelin & Katarina Nóren

Kvalitetsredovisning

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Arbetsplan för avdelningen GLÄNTAN. Hanemålagårdens förskola

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Skollagen, 14 a kap. har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever.

Kvalitetsredovisning

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång

Välkommen till Killingens förskola

Lokal arbetsplan för Vittjärvsgårdens förskola

Kvalitetsrapport Så här går det

SLOTTSVILLANS VERKSAMHETSPLAN 2015/

Hösten 2010 och Våren 2011

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Verksamhetsplan höst- vårtermin

2015/2016. Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se

Sadelmakarens förskola plan mot diskriminering och kränkande behandling

Systematiskt kvalitetsarbete Skattkammarens förskola Förskolechef

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd JÄRFÄLLA 08/ Gäller från

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt

Sallerups förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Redovisning till Huvudman av Systematiskt Kvalitetsarbete i VIM

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Bedömningsunderlag förskola

VÄLKOMMEN METALLENS FÖRSKOLA TILL. Egna anteckningar:

Odenplans förskolor. Förskolebarns framtidstro vår utmaning

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Kolibri AB Rotorvägen 6, Västerås Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar

Transkript:

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN HARNÄS LÄSÅRET 2014-2015 Barnantal Födda -09 Födda -10 Födda-11 Födda -12 Födda -13 F/P Blåsippan 16 barn - - 7 st 5 st 4 st 5/11 Vitsippam 19 barn 14 st - 5 st - - 12/7 Gulsippan 11 barn - 11 st - - - 6/5 Totalt 46 barn 23/23 Avdelning Förskollärare Barnskötare Blåsippan 2.0 1.0 Vitsippan - 2.75 Gulsippan 1.0 1.0 FAKTA OCH ORGANISATION Harnäs förskola ligger högst upp på Fabergsvägen, med skog och el-ljuspår alldeles i närheten. En liten bit bortom förskolan ligger Klubbstugan för Harnäs IF, bredvid vägen till förskolan slingrar sig en liten bäck. På våren, är marken vid sidan om bäcken, alldeles översållad av vitsippor. Kanske är det på grund av denna vackra vitsippsbacke som avdelningarna först fick heta Blåsippan och Vitsippan. När tredje avdelningen tillkom blev namnet automatiskt Gulsippan. Barnen har fördelats i grupper enligt ovanstående tabell. I köket finns en egen kokerska som under 2014 överfördes till den nystartade kostorganisationen för skola, barnomsorg och äldreomsorg. Förskolan ingår i ett utbildningsområde tillsammans med Sagans, Vinsbo och Hattstugans förskolor. Efter utbyggnaden som blev klar 2014 fick förskolan ett kök med bra utrustning för att kunna laga mat enligt livsmedelslagen och de behov som finns på en förskola. Samtidigt byggdes förskolan ut med en mindre avdelning som är tänkt att kunna ta c:a 10 barn. Smedjebackens kommun Familje- och utbildningsförvaltningen 777 81 Smedjebacken E-post: fou@smedjebacken.se Telefon: 0240-66 00 00 Telefax: 0240-763 89 Bankgiro: 820-9538 Org.nr: SE2120002205 Säte Smedjebacken 1

RUTINER FÖR ATT TA FRAM UNDERLAG TILL KVALITETSARBETET Det här läsåret har arbetet med att göra kvalitetsarbetet både systematiskt och kontinuerligt fortsatt. All pedagogisk planering utgår från förskolans strävansmål och dokumenteras och utvärderas kontinuerligt. Under läsåret har hela förskoleområdet haft en gemensam satsning på Språkstimulering i olika former. Som en del i detta startades, med stöd från Kulturrådet, ett språkprojekt Språkgiva. Specialpedagogerna, biblioteket, barnavårdscentralen och kommunens folkhälsoplanerare har varit involverade. Inom projektet ges personal stöd med material och handledning genom så kallade work-shops. Följande kvalitetsstärkande aktiviteter har genomförts: Miljön den tredje pedagogen. En föreläsning om hur man med möbleringen och exponering av material kan arbeta för att utmana barn och göra dem nyfikna i sitt lärande. Föreläsning om förhållningssätt och språkstimulerande arbetssätt i boksamtal med läsfixarmaterial. Annika Löthagen. Naturvetenskap och teknik. Inspiration för att arbeta med vardagsteknik och experiment i förskolan. Boksamtal. Specialpedagogerna informerade, diskuterade och berättade om hur man genom systematiska boksamtal kan öka barn lärande och ge barn en start för att bli goda läsare och öka läsförståelsen i deras framtida lärande. Vid slutet av höstterminen gjordes en personalenkät med utvärdering och analys gällande likabehandlingsplanen. Mot slutet av vårterminen har analyser och förbättringsåtgärder arbetats fram främst angående det pedagogiska arbetet. Vid en kvalitetsdag i maj har arbetslagen summerat resultaten av årets arbete mot strävansmålen. Detta har sedan sammanställts till förskolans egna dokument för det systematiska kvalitetsarbetet. ANALYS OCH RESULTAT AV FÖREGÅENDE ÅRS ÅTGÄRDER Förskolan har anammat ett språkutvecklande arbetssätt som gynnar alla barn på förskolan. Berättarpåsar med rekvisita till olika böcker har använts och ett material så kallade läsfixarna har i viss utsträckning använts. Barnen har delats in i grupper vid sagoläsning och aktiviteter. Förskolan har som mål att barnen ska utveckla förståelse och respekt för andra kulturer. Vi har tillsammans med barnen uppmärksammat förskolans fadderbarn. På vårfesten samlade vi, genom vårt loppisbord, in pengar till förmån för fadderbarnet. De barn som har rötter i andra kulturer ska uppmärksammas. Vi har frågat de tvåspråkiga barnens föräldrar vilka högtider de firar, men har inte fått något konkret att berätta för de andra barnen. Vi fokuserade på de barn som bott utomlands och gått i engelskspråkiga skolor. Då startades temat med Sagan om den lilla gumman Vårt värdegrundsarbete ska utarbetas utifrån barngruppens behov. På avdelningsplaneringarna har barngruppernas lek- och förhållningssätt utvärderats och vårt värdegrundsmaterial med kompiskort har använts. Lekgården har utvidgats med en liten skog i anslutning till förskolans mark. Arbetet med Grön Flagg har fortsatt med inriktning på konsumtion och återvinning.

HELHET/ALLSIDIGHET Barnen i de olika grupperna får träna sin självständighet och tillit till den egna förmågan i de dagliga aktiviteterna så som; av- och påklädning, rim & ramsor, rita och måla, uteaktiviteter i skogen med Hitta Vilse kurs m.m. Genom uppmuntran och hjälp vid behov har barnen fått utveckla kunskaper, färdigheter utifrån sin egen kunskapsnivå. Genom ett samarbete över avdelningsgränserna blir barnen trygga med personal från hela förskolan. Barnen ges många tillfällen att testa och prova på uppgifter efter sin egen förmåga. Efter Hitta-Vilse kursen kunde barnen berätta fritt hur/vad man kan göra om man kommer bort. Förskolan arbetar mycket med den svenska kulturen och har vid vissa tillfällen kunnat arbeta även med andra kulturer. HÄLSA OCH RÖRELSE Barnen tränar varje dag sin motorik och koordinationsförmåga vid både innelek och utelek. Barnen tränar upp sin motorik både inom styrda aktiviteter och inom den fria leken. Genom att ha återkommande skogsdagar, ofta med lunch utomhus, lär sig barnen vikten av att vara ute i alla väder och de lär sig uppskatta skog och mark. Under våren fick förskolan delta i ett projekt från dans- och musikskolan. Barnen fick lära sig nya rörelselekar och sånger. Orientering, skridsko/skidåkning, gymnastik samt arbetet med Grön Flagg har också utvecklat barnens motorik och kroppsuppfattning. Lekgården är bra och kunde under våren utvidgas med en liten skog i anslutning till förskolans mark. Nu kan även de yngsta barnen fritt röra sig i skogsmark under utevistelsen. Projektet med dans- och musikskolan har berikat förskolans verksamhet och barnen uppskattade besöken och såg fram emot dessa, de fick ta del av många nya sång- och danslekar. SPRÅK OCH KOMMUNIKATION För att främja språkutvecklingen har barnen delats upp i läs- och aktivitetsgrupper. Under dessa aktiviteter har barnen fått undersöka olika saker och därigenom utvecklat begrepp, ordförråd, intresse för skriftspråk m.m. Experiment och teknik är en del av detta. De äldsta barnen har under året arbetat med läslandet ett material som på ett lekfullt sätt arbetar med bokstäverna. Genom barn som bott utomlands startade ett tema med Sagan om den lilla gumman på engelska. Boken lånades på både engelska och svenska och man läste och berättade sagan med rekvisita från en berättarpåse.

I de olika grupperna har barnen lättare att komma till tals, de får möjlighet att berätta, det är lättare för dem att vänta på sin tur och de har fått träna på att förstå varandras olika perspektiv. Under temaarbetet med Sagan om den lilla gumman har barnen stärkt sin språkliga förmåga på både svenska och engelska. Arbetet med läslandet intresserade de äldsta barnen mycket. LEK Genom rollek och bredvidlek lär sig de yngsta barnen att samspela och utveckla sina lekar. Leken är en stor och viktig del av barnens vardag och vår förskola ger leken stort utrymme i verksamheten. Leken, både styrd och fri, ger barnen möjlighet att utveckla sin kreativitet, de lär sig kompromissa och hantera konflikter och ökar sin förståelse för omvärlden. Under året har lekar rörande frisör, pick-nick och doktor varit återkommande lekar för de yngsta barnen. Under barnens lek försöker vi både uppmuntra till samlek, men vi vill även freda och skydda lek. Vi tillför nytt material för att utveckla leken. SKAPANDE Genom sånger, rim & ramsor, genom att måla med olika typer av färg; krita, tusch, vattenfärger samt pysslande med olika material utvecklas barnens skapande förmåga och kreativitet. Blötlagda ärtor och tandpetare, potatistryck, gips, kristyr har även utvecklat de äldre barnens skapande förmåga. Dans och musik har bl.a. kommit till uttryck i projektet med dans- och musikskolan. Rörelsesånger och dans både i spontanlek och som styrd aktivitet är ofta förekommande. Barnen har fått prova på att arbeta med olika material och tekniker. Genom projektet med dansoch musikskolan berikades och utökades barnens upplevelser.

MATEMATIK Genom att dagligen använda begrepp som hel/halv, räkna barn/personal, beskriva händelser tex. när Kalle går hem hur många är vi då? utvecklas barnens förmåga och förståelse för mängd och antal, samt att föra matematiska resonemang. Genom våra dagsscheman får barnen även en uppfattning om tid. Under hitta Vilse kursen ska man lägga tre saker över stigen, tex tre pinnar för att uttrycka stopp. Mattekunskaperna utvecklas tidigt med bara räknandet. Det gäller att ta vara på vardagens möjligheter till dessa diskussioner. Genom att vi sedan utvidgat och utvecklat de matematiska diskussionerna har barnen kunnat följa resonemang, använda matematiska begrepp, undersöka och reflektera. NATURVETENSKAP/TEKNIK Vi har mycket material som utvecklar barnens tekniska förmåga tex. lego, duplo, pussel, pluss-plus, lutande plan i rutschkanor, vattenlek. En studiedag inspirerade personalen i arbetet med naturvetenskap och teknik. Barnen har fått fundera över; den magiska hinken, russinhissen, teknikgrytan, de har tillverkat ljussläckare, lekt med luft och ballonger, haft veckans experiment m.m. Genom arbetet med Grön Flagg har barnen arbetat med återvinning och kretslopp. Eftersom förskolan har närhet till skog och mark är växter och djur i vår närmiljö ett återkommande tema, och barnen tar upp många saker spontant i samband med utevistelsen. Genom experimenten och när barnen själva får prova på saker uppstår diskussioner och barnen gör hypoteser om vad som kommer att hända och drar slutsatser efteråt. Barnen har berättat för föräldrar om de olika experimenten de varit med om och barnen har ritat och skrivit ner sina funderingar. Vi upplever att detta bidragit till ökad måluppfyllelse. De tekniska material vi har på förskolan intresserar barnen mycket. Den orörda naturen i vår lillskog invid gården har intresserat och berikat barnen i alla åldrar.

SOCIAL KOMPETENS/VÄRDEGRUND Alla avdelningar har arbetet med att skapa trivselregler tillsammans med barnen. Föräldrar har tagit del av dessa regler. Genom att vuxna är närvarande i lek och aktiviteter utvecklar barnen hela tiden sin förmåga att samarbeta och respektera varandra. Genom att förskolan har ett fadderbarn utvecklas barnen förmåga gällande människors lika värde, förmåga att leva sig in i andra människor situation samt vilja att hjälpa andra. Vi har ett värdegrundsmaterial med kompiskort som kan användas för att berika, påvisa och skapa diskussioner kring olika dilemman: att inte få vara med, att kunna säga stopp. När barnen har varit med om att utforma trivselreglerna så är det lättare för dem att efterleva dem, och det är bra att kunna påvisa när/om reglerna inte efterföljs. Värdegrundsmaterialet har varit bra för den avdelning som under hösten bildade en ny avdelning. Enkätsvar från vårdnadshavare för barn på förskolan. Fråga: Frågeställning: 1 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. 2 Förskolan erbjuder en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en enhet. 3 Jag upplever att föreskolverksamheten stimulerar och uppmuntrar mitt barns lust att lära. 4 Jag upplever att mitt barns förskola medverkar till att barnen utvecklar demokratiska värderingar. 5 Jag är på det hela taget nöjd med mitt barns förskola 6 Jag har inte upplevt att någon på förskolan utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. (kön, könsidentitet, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder) Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra 21 2 19 4 17 6 18 5 Stämmer ganska dåligt 18 3 1 Stämmer inte alls 17 3 1 7 Jag känner till förskolans 13 4 3 1

likabehandlingsplan. 8 Jag känner mig väl bemött av personalen på förskolan 9 Jag har tagit del av exempel på förskolans pedagogiska dokument 17 4 10 8 1 1 C:a 50% av föräldrarna har svarat på enkäten. Föräldrar och barn känner sig trygga med förskolan och anser att de blir bemötta på ett bra sätt. Barnen utvecklas och får stimulans genom förskolans pedagogiska verksamhet. Likabehandlingsplanen och pedagogisk dokumentation är något mindre kända av föräldrar.

Enkätsvar från personalen angående den psykosociala arbetsmiljön. 1 Trivsel / relationer: Trivs du på din arbetsplats? 2 Meningsfullhet i arbetet: Vet du hur ditt arbete bidrar till arbetsplatsens mål? 3 Kompetens nog för att klara jobbet: Har du den rätta kompetensen, så att du kan göra ett bra jobb? 4 Arbetsbelastning: Känner du att du hinner med dina arbetsuppgifter? 5 Hälsa: Lever du så att du mår bra till kropp och själ? 6 Feedback: Delger ni varandra både konstruktiv och positiv feedback på arbetsplatsen? Inflytande / påverkansmöjlighet: Känner du dig delaktig i hur ditt arbete / dina arbetsuppgifter 7 utformas? Ledarskap: Får du det stöd du behöver av din 8 chef? 9 Sammantaget tycker jag att situationen jämfört med för 3 månader sedan är: Enkäten visade att personalen upplever trivsel, känner att arbetet är meningsfullt och att de har god kompetens för arbetet. Arbetsbelastningen upplevs stor. Kontakt med arbetsledning fungerar bra.

ÅTGÄRDER INFÖR LÄSÅR 2015-2016 : Det språkutvecklande arbetssättet ska fortsätta utvidgas. Vi ska dela upp barngruppen i mindre grupper Arbetet med Grön Flagg gällande konsumtion och kretslopp ska redovisas under nästa läsår Det hälsofrämjande arbetet med skogsdagar, Hitta Vilse kurser, skridskoåkning har utvecklat barnens motorik och naturkunskap. Detta ska fortsätta Vi har ansökt om fortsatt musikprojekt i samarbete med dans- och musikskolan, eftersom vi upplevde detta projekt som en stor glädje för barnen och att det bidrog till att öka måluppfyllelsen i många strävansmål Arbetet med tillgängligheten i lillskogen är bra och vi ska utveckla barnens lekar där Vår grillplats ska iordningsställas : Ort: Datum: Underskrift av ansvarig förskolechef: Namnförtydligande: