Låga löner och hög personalomsättning inom vår förvaltning?



Relevanta dokument
Lönestrategi

Omslagsbild foto: Mikael Sjöberg Övriga fotografier: Mikael Sjöberg och Ulises Jacas Grafisk form: Blue media, Sthlm. Tryck: Federativ, Stockholm

Lönekartläggning Helsingborgs Stad

Lönekartläggning 2009

Fakta om tidsbegränsade anställningar

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Riktlinjer för handläggning av ärenden som rör våld i nära relationer

Lönekartläggning Alingsås kommun

Jämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden

Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten

Lönekartläggning och analys samt Handlingsplan för jämställda löner

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, maj 2015

Dnr KK12/364 RIKTLINJER. Riktlinjer för mångfald. ur ett medarbetarperspektiv Antagen av KS

Södertörns nyckeltal 2009

Svar på motion om att satsa på yrkesintroduktion för ungdomar

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Cirkulärnr: 2005:65 Diarienr: 2005/1536 P-cirknr: :27 Nyckelord: Lönestatistik Handläggare: Kerstin Blomqvist Avdelning: Avdelningen för

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2014

Lönekartläggning Tyresö kommun

Plan för lika rättigheter och möjligheter

Är sjukvården jämställd och går det åt rätt håll?

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av november månad 2013

Ängelholms kommun Personalredovisning 2015

att anta den uppdaterade Jämställdhetsplanen.

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015

Nationella jämställdhetsmål

SOCIALPOLITIK OCH VÄLFÄRD, 2SC113, VT 2015

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. för Söderhamns kommun 2006/2008

Jämställdhetsplan 2007/2008

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

Lönekartläggning 2011

Yttrande till förvaltningsrätten i Stockholm angående utdömande av vite

Personalöversikt 2009

Personalredovisning 2011

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet

Revisionsrapport* Sjukfrånvaro. Krokoms kommun. Mars 2008 Maj-Britt Åkerström. *connectedthinking

Datum Dnr Studentmedarbetare i Region Skåne. studentmedarbetarsystemet, Svenskt Näringsliv

Ljungby kommun. Personalekonomisk årsredovisning

AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING Spårtrafik. Giltighetstid:

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Jämställdhetsplan för Trosa kommun

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 1999 till september 2000

Personalöversikt 2008

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2014

Feriearbeten sommaren 2003

Mångfaldsplan plan för lika rättigheter och möjligheter för kommunens medarbetare

rw"'x}-c". ':- TRANÅS KOMMUN

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Falköpings kommun. Jämställdhetsplan. Personalavdelningen

Lön för mödan!? Från förhandlingsprocess till vad du ska ta upp vid lönesamtalet

234 Principer för långsiktig lönebildning ( ) i Region Halland RS140434

Lönebildning och lönesamtal

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor

Personalredovisning Ängelholms kommun

Plan för jämställd personalpolitik. Åtaganden 2015 Tekniska nämnden - Gatukontoret

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande, Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri.

Dnr: Statliga pensioner trender och tendenser

Förslag till reviderade riktlinjer för familj e- vård för barn och ungdomar

Barnomsor Bar nomsor 130

Arbetsmiljöbokslut 2015

Lönekartläggning. Borgholm Energi AB och Elnät AB. I samarbete med

Partsgemensamt arbete om AT-läkares löneprocess

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö

Personalekonomisk redovisning 2012

Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad. Rapport, Almedalen

Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplan

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag

ATT VARA CHEF. vid Centralsjukhuset i kristianstad

Arbetsvillkor fo r personal inom ekonomiskt bista nd

Riktlinjer inför löneöversyn. Antaget i Personalutskottet 32/2004, reviderat KS PU 75/2006. Reviderat i kommunstyrelsen 187/2009.

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Östersund

Statistik. om Stockholm. Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Lennart Nilsson (C) Bengt Sävström (S) Ola Carlsson (M) Eva Kullenberg (FP) 84-90

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2014/224-NF-702 Helena Vesterlund - bh998 E-post: helena.vesterlund@vasteras.se

Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män

BEFOLKNING: S 2010: Frida Saarinen

PERSONAPOLITISKT PROGRAM FÖR POLISMYNDIGHETEN I KRONOBERGS LÄN

Protokoll Central samverkan Tid: , kl

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport augusti The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Beslut och verksamhetsrapport

Utbildning och kunskap

29 JANUARI Jämställdhetsredovisning för 2009

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport oktober The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARLSHAMNS KOMMUN

Jämställdhetsplan år 2008 för Regionplane- och trafikkontoret

Hälso- och friskvårdspolicy

Personalpolicy i Hultsfreds kommun

PM nr 2 inför löneöversyn 2016

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i januari 2016

Lust och motivation, LuMo Projektbeskrivning

JÄMSTÄLLDHETSPLAN

Transkript:

RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING ADMINISTRATIONEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.6.-822-2011 2013-06-05 SID 1 (7) SDN 2013-06-13 Handläggare: Håkan Serdén o Sivan Månsson Telefon: 08-508 01 114 o 08-508 01 503 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Låga löner och hög personalomsättning inom vår förvaltning? Svar på skrivelse från Mia Päärni m.fl. (S) Förslag till beslut Tjänsteutlåtandet utgör svar på skrivelsen. Olle Johnselius stadsdelsdirektör Verner Stadthagen administrativ chef Sammanfattning I en skrivelse till nämnden från Mia Päärni m.fl. (S) ställs frågor om en lönekartläggning för socialsekreterare i Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning med jämförelser över staden samt om hur personalomsättning ser ut inom denna grupp. Förvaltningen kan redovisa att den genomsnittliga löneskillnaden för socialsekreterarna i Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning i förhållande till stadens genomsnitt under perioden november 2009 till januari 2013 minskat från 1 000 kr till 550 kr (-45 %) eller korrigerat för olika medianålder från 400 kr till 300 kr (-25 %). Under nämnda period har den genomsnittliga lönenivån för socialsekreterarna ökat med 6,4 procent i hela staden (inkl. Rinkeby-Kista) och med 8,4 procent i Rinkeby-Kista. Samtidigt har socialsekreterarnas medelålder i staden sjunkit med tre år. Ingångslönerna och p10-lönen (tio procent har lägre lön) tycks vara mycket lika över staden, medan lönerna i det högre löneintervallet skiljer sig åt. Förvaltningen kan konstatera att personalomsättningen inom individ- och familjeomsorgen (IoF) i Rinkeby-Kista under senare år inte nämnvärt avvikit från förvaltningen i övrigt eller från motsvarande verksamhetsområde inom staden i övrigt, men med ett undantag - år 2011. Detta har analyserats av förvaltningen och mötts av bland annat lönesatsningar, utökat antal handläggare och förslag till organisationsförändringar. Härutöver kan konstateras att personalomsättningen inom hela Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning under de senaste fyra åren varit lägre än genomsnittet för såväl stadsdelsförvaltningarna som staden totalt. Personalomsättningen inom individ- och familjeomsorgen i Rinkeby-Kista har visserligen under ett eller ett par år varit högre än genomsnittet för stadens samlade IoF, men ligger sedan förra året i nivå med detta genomsnitt. Bilaga: Skrivelse 2011-12-15 Låga löner och hög personalomsättning i vår förvaltning? [Skriv text]

SID 2 (7)

SID 3 (7) Skrivelsen Vid stadsdelsnämndens sammanträde den 15 december 2011 fick förvaltningen i uppdrag att bereda en skrivelse från Mia Päärni m.fl. (S) rubricerad Låga löner och hög personalomsättning i vår förvaltning?. I skrivelsen ställs frågor om en lönekartläggning för socialsekreterare med jämförelser över staden samt hur personalomsättningen ser ut inom denna grupp. Skrivelsen bifogas i sin helhet. Svar på skrivelsen Löner för socialsekreterare (månadsavlönade - AID-kod 351010) Under hösten 2011 bildades en partssammansatt lönepolitisk grupp inom Rinkeby- Kista stadsdelsförvaltning. Gruppen har i uppdrag att arbeta fram ett lönepolitiskt program för förvaltningen. Målet med programmet ska vara att sträva efter en god löneutveckling för alla och att ha en tydlig och enhetlig lönepolitik. Redan i februari 2011 hade förvaltningen påbörjat en löneanalys för socialsekreterare. Stadens lönestatistik för år 2009 var det första år som analyserades. I sammanställningen nedan jämförs utfallet av denna analys för löneläget i november 2009 med en likadan för januari 2013. Analysen avser den genomsnittliga lönen för månadsanställda socialsekreterare och ger följande resultat. Medianlön Medianålder Rinkeby-Kista nov. 2009 26 525 kr 41 år Hela staden nov. 2009 27 525 kr 44 år Skillnad nov. 2009-1 000 kr - 3 år Skillnad efter korrigering för ålder nov. 2009 1-400 kr +/- 0 år Rinkeby-Kista jan. 2013 28 750 kr 39 år Hela staden jan. 2013 29 300 kr 41 år Skillnad jan. 2013-550 kr - 2 år Skillnad efter korrigering för ålder jan. 2013 2-300 kr +/- 0 år 1 Ålder och år i yrket får antas samvariera. Antal år i yrket får vidare antas ge utdelning i ökad lön (i vart fall genomsnittligt), särskilt för de yngre. En närmare studie av medianlön och medianålder i tillgänglig statistik från staden samt SCB:s lönedatabas för 2009-års löner låter antyda att ett år ytterligare i yrket för socialsekreterare medför i storleksordningen 200 kr högre månadslön. En motsvarande analys av åldersfaktorns betydelse för lönen baserad på det senast tillgängliga löneunderlaget inom staden låter antyda att antalet år i yrket numera betyder mindre för lönen eller numera cirka 125 kr per månad. I syfte att göra data för hela staden och Rinkeby-Kista mer rättvist jämförbara används i den ovanstående tabellen en korrigeringsfaktor för den skilda medianåldern (år 2009 = 3 år, år 2013 = 2 år). Eftersom åldersfaktorns betydelse minskat under den studerade perioden blir också korrigeringsfaktorn olika för de båda undersökta åren (200 kr/år resp. 125 kr/år). 2 Se fotnot 1 ovan!

SID 4 (7) Av det statistiska underlag, som staden sammanställt, framgår även att spridningen av socialsekreterarnas medianlöner mellan förvaltningarna, under den studerade perioden om drygt tre år, har minskat med 625 kr (-22 %) från 2 825 kr till 2 200 kr. Samtidigt har spridningen av socialsekreterarnas medianålder mellan förvaltningarna minskat med 4 år (-31 %) från 13 år till 9 år. Slutsatsen av föreliggande statistiska underlag är att den genomsnittliga löneskillnaden för socialsekreterarna i Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning i förhållande till stadens genomsnitt under perioden november 2009 till januari 2013 minskat från 1 000 kr till 550 kr (-45 %) eller ålderskorrigerat från 400 kr till 300 kr (-25 %). Under nämnda period har den genomsnittliga lönenivån för socialsekreterarna ökat med 6,4 procent i hela staden (inkl. Rinkeby-Kista) och med 8,4 procent i Rinkeby- Kista. Samtidigt har socialsekreterarnas medelålder i staden sjunkit med tre år! Mätningen i januari 2013 redovisar, som ovan visats, en lägre spridning av medianlönen mellan förvaltningarna. Ingångslönerna och p10-lönen 3 (tio procent har lägre lön) tycks vara mycket lika över staden. Den spridning mellan p10- och p90-lönen 4 (nittio procent har lägre lön) som föreligger i de olika förvaltningarna, mellan 4 525 kr (Kungsholmen) och 10 400 kr (Skärholmen), beror därför i allt väsentligt på att lönerna i det högre löneintervallet skiljer sig åt mellan stadsdelsförvaltningarna. I Rinkeby-Kista, liksom i ett antal andra stadsdelsförvaltningar, ligger de högsta lönerna för socialsekreterare således under de för staden genomsnittliga för motsvarande grupp. Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten. Det fastslås i centrala huvudöverenskommelser mellan SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och de fackliga organisationerna. Eftersom lönen, enligt överenskommelserna, ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet ska den vara individuell och differentierad. Lönen ska också avspegla uppnådda mål och resultatet. Detta innebär att det finns kända lönekriterier för vad som styr löneutvecklingen för enskilda medarbetare. I stadens centrala medelsreserv finns inte några medel avsatta för löneutjämnade åtgärder. Personalomsättning bland socialsekreterare m.fl. Förvaltningen har studerat personalomsättningen under åren 2009 2012 bland samtliga tillsvidareanställda socialsekreterare m.fl. vid förvaltningens tolv enheter 3 p10-lön och p90-lön avser att belysa den lönenivå som föreligger för de grupper som har lägst respektive högst lön i det undersökta materialet. För p10-lönen gäller att 10 procent har lägre lön och således 90 procent högre lön. För p90-lön gäller på motsvarande sätt att 90 procent har lägre lön och 10 procent har högre lön. På detta sätt påverkas inte redovisningen av de extremer som av olika skäl kan föreligga. 4 Se fotnot 3 ovan!

SID 5 (7) (IKB:n) inom verksamhetsområdena Social omsorg, Ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder samt Förebyggande ungdomsinsatser och medborgarservice. Antalet anställningar som studerats uppgår till mellan 204 och 211 per år. Den största personalgrupp som ingår utgörs av socialsekreterarna (cirka 130 st per år). I den studerade gruppen ingår även administrativa assistenter, ekonomihandläggare och chefer. En redovisning i procent per enhet blir här missvisande, eftersom en tumregel säger att en procentberäkning inte bör redovisas när en observation/individ utgör mer än fem procentenheter, samtidigt som endast fem-sex av de tolv enheterna har fler än 20 anställda. Tabellen nedan redovisar därför samtliga tolv enheter aggregerade. % Intern pers.oms. Extern pers.oms. Total pers.oms. 2009 2,5 2,9 5,4 (11 av 203,5) 2010 1,9 3,9 5,8 (12 av 206,5) 2011 5,2 6,6 11,8 (25 av 211) 2012 4,3 5,2 9,5 (20 av 210) En normal personalomsättning om 2-3 procent bör föreligga på grund av pensioneringar och likaså ett par procent på grund av befordringar till chefstjänster eller specialistbefattningar. Härutöver förekommer normalt en viss personalomsättning som snarare beror på förändringar av de anställdas personliga/familjemässiga situation än på förhållandet i och till anställningen/yrket. Dessutom föreligger en naturlig personalomsättning på ett par procentenheter, framförallt bland de yngre i yrket, som beror på en vilja att förkovra sig genom nya utmaningar på annat håll. En total personalomsättning om 5-10 procent får därför anses som normal. Först när personalomsättningen märkbart och stadigvarande börjar överstiga denna andel finns anledning till ett närmare studium av orsakerna härtill. I tabellen nedan jämförs den externa personalomsättningen inom individ- och familjeomsorgen (IoF) i Rinkeby-Kista med den för IoF i hela staden, den för Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning totalt, den för stadsdelsförvaltningarna totalt samt den för Stockholms stad totalt. Statistiken är framtagen av Sweco (f.d. USK) för Stockholms stads årsredovisningar för åren 2009-2012. Extern pers.oms. % 2009 2010 2011 2012 09-12/år IoF Rinkeby-Kista (c. 200 anst.) 2,9 3,9 6,6 5,2 4,7 IoF hela staden (c. 2 900 anst.) 2,7 2,9 3,3 5,1 3,5 Rinkeby-Kista totalt (c. 1 300 anst) 1,8 3,5 3,7 4,4 3,4 Stadsdelsförv. totalt (c. 17 600 anst.) 3,0 3,0 4,9 5,6 4,1 Stockholms stad totalt (c. 34 500 anst.) 3,3 2,7 4,3 5,3 3,9

SID 6 (7) I nedanstående tabell redovisas för Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning den totala personalomsättningen uttryckt i det lägsta antalet avgångar eller rekryteringar per undersökt enhet och år. Inom parentes redovisas det genomsnittliga antalet tillsvidareanställningar per enhet under perioden 2009-2012. Antal avg./rekryt. (st.) 2009 2010 2011 2012 Barnenheten (19 st) 0 1 6 6 Ungdomsenheten (23 st) 4 1 3 0 Resurs- och boenheten (27 st) 2 3 1 1 Familjevårdsenheten (26 st) 0 0 2 3 Kvinnofridsenheten (7 st) 0 0 0 1 R-K mottagningen (21 st) 0 0 1 3 Stöd o rehab-enheten (27 st) 1 2 1 2 Unga vuxna, enh. f (9 st) 2 2 0 0 Nära arbete, enh. f (22 st) 0 0 1 0 Mottagningsenheten (14 st) 0 0 3 0 Arbetsmarknadsåtg, enh. f (9 st) 0 1 1 0 Förebyggande o trygghet (5 st) 0 0 0 0 Beträffande personalomsättningen per enhet kan följande noteras. Av de tolv undersökta enheterna uppvisar sju inga nämnvärda avvikelser över huvud taget. Fem kan uppvisa en total personalomsättning som för ett enstaka år klart överstiger tio procent. I de flesta fall har detta berott på slumpfaktorer. För endast en enhet (barnenheten) kan sådant värde redovisas för ett par år i rad. Den ökade personalomsättningen hade i detta fall ett klart samband med en ökad ärendemängd av dessutom mer komplicerade ärenden. Som en följd av detta har bland annat antalet handläggare inom denna enhet ökats för att möta den ökade arbetsbelastningen. Sammanfattningsvis kan konstateras att personalomsättningen inom IoF i Rinkeby-Kista under senare år inte nämnvärt avvikit från förvaltningen i övrigt eller motsvarande verksamhetsområde inom staden i övrigt, men med ett undantag - år 2011. Inom hela IoF i Rinkeby-Kista uppgick den externa personalomsättningen till 6,6 procent detta år. Inom den del av IoF som utgör verksamhetsområdet Social omsorg var personalomsättningen i gruppen socialsekreterare 12 procent detta år. Inom den del av IoF som utgörs av verksamhetsområdet Ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder var motsvarande värde 2,5 procent samma år. Detta har analyserats av förvaltningen och mötts av bland annat lönesatsningar, utökat antal handläggare och förslag till organisationsförändringar. Härutöver kan konstateras att personalomsättningen inom hela Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning under de senaste fyra åren varit lägre än genomsnittet för såväl stadsdelsförvaltningarna som staden totalt. Personalomsättningen inom individ- och familjeomsorgen inom Rinkeby-Kista har visserligen under ett eller ett

SID 7 (7) par år varit högre än genomsnittet för stadens samlade IoF, men ligger sedan förra året i nivå med detta genomsnitt. Arbetsmiljö och fortbildning Förvaltningen undersöker årligen arbetsmiljön. Handlingsplaner för en god arbetsmiljö tas fram inom alla enheter. Att se över rutiner är en viktig del i att förhindra en alltför hög arbetsbelastning. För att underlätta det dagliga arbetet har vissa enheter medhandläggare i ärenden. En bra introduktion för nyanställda, delaktighet och meningsfulla arbeten är viktigt för att behålla medarbetare. Ett tydligt samarbete pågår mellan enheter och verksamhetsområden för att underlätta det dagliga arbetet. Kompetensutveckling sker inom aktuella områden. En gång om året görs på både verksamhetsnivå och enhetsnivå en genomgång av behovet av kompetensutveckling. Genomgången görs utifrån såväl verksamhetens/enhetens mål som personalens behov. Exempel på sådan kompetensutveckling under senare år utgör motiverande samtal, nätverksarbete, evidensbaserade bedömningsverktyg samt våld i nära relationer. Arbetsbelastningen följs kontinuerligt. Vilka slutar och varför? De medarbetare som väljer att sluta sin anställning i förvaltningen är i de flesta fall inte nyutexaminerade socionomer. Skälen till att man slutar sin anställning är varierande, till exempel arbete närmare hemmet, övergång till annat yrke eller studier. Ytterligare skäl till att sluta sin anställning kan i vissa fall vara hög arbetsbelastning med ett högt tempo kombinerat med komplicerade ärenden. Många nyutexaminerade vill börja arbeta inom IoF i Rinkeby-Kista och gärna med försörjningsstöd. Arbetet här i Rinkeby-Kista och inom denna verksamhet är stimulerande med många olika ärenden som ger bred erfarenhet och därför också är meriterande. Detta gör att den unge/unga handläggaren dels lär känna sig själv bättre och bättre vet vad han/hon ska gå vidare till i sitt nästa arbete, dels blir mer attraktiv på arbetsmarknaden. I detta sammanhang bör slutligen nämnas att det vid nyrekryteringar av socialsekreterare inkommer i genomsnitt drygt 40 ansökningar per annonserad tjänst.