IFSAPs ha stundersto dda aktiviteter fo r ha lsa och va lbefinnande

Relevanta dokument
Dagens utmaningar i psykiatrin - morgondagens möjligheter i psykiatrisk omvårdnad?

Om stress och hämtningsstrategier

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Vi erbjuder för anhöriga: Enskilda samtal med socionom/beteendevetare Taktil massage Samtalsgrupper Tider finns vardagar, dag- och kvällstid

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Hästunderstödd terapi och rehabilitering som omvårdnadsinsats vid schizofreni En systematisk litteraturöversikt

Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre

hästfolk 6 hästfocus # De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna.

TRÄNING Naturlig dressyr

Mer harmoni Mindre stress

träna utan tyglar Förbättra din kommunikation -

Ålder: speciellt för de yngre, 1-3 år, även om många äldre barn säkert också tycker om att titta på bilderna och prata om dem.

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1

Fysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa

NÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen.

TÄNKVÄRT» skapa en öppen och lärande miljö med bästa förutsättningar

I Sverige har tre av fyra erfarenheter av psykisk ohälsa antingen egen eller som närstående. Ändå är tystnaden utbredd.

Återhämtningsinriktat arbetssätt

Kom i form med oss på Mallorca

Hantera motstånd och få ett bättre liv

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Scouternas gemensamma program

UPPMÄRKSAM, MEDVETEN, NÄRVARANDE - Att ta vara på och vara en del av vår omgivning

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Ledarskap Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Bemötande av vårdnadshavare i konflikt. Daniela Sundell Vasa

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

Janne Tengvall. Janne Tengvall. Nycklarna till framgång och välmående för dig, ditt ledarskap, företag och organisation.

Åk 9 Fotboll Hannah & Yvonne Arena Älvhögsborg

Gruppkatalog. Vuxenhabiliteringen Våren 2019

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om:

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Vad är psykisk ohälsa?

ACT Samtal Livsriktningskort för invididuell terapi och gruppterapi.

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom!

Gruppkatalog. Vuxenhabiliteringen Hösten 2019

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER

Utvärdering av samtalsgrupp för vuxna med autismspektrumtillstånd

Tränarskap och ledarskap

UTVECKLANDE» förbättra ditt ledarskap genom ridningen

MBT och gruppbehandling

Kursprogram hösten 2018

F sisk aktivitet din väg till bättre psykis hälsa

Vem ska jag möta, och hur kan jag vara nyfiken på och öppen för verksamhetsutövaren?

Checklista för ledare.

Träna svenska A och B. Häfte 7 Klockan

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan

Handmatning och beröm!

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Intervjuguide - förberedelser

Helena Hammerström 1

G R U P P E R O C H F Ö R E L Ä S N I N G A R

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Dialogduk utskriftsanvisningar

ledarskap EMPATISKT LEDARSKAP 18 pharma industry nr 2-17

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland

Tre nivåer - nio metoder. Metod 2: Di Yuan. Metod 3: Ren Yuan. Metod 7: Tong Yuan. Metod 1: Tian Yuan. Metod 8: Ling Yuan. Metod 9: Ming Yuan

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Välkommen till kurator

Samt fjärilslarver till våren

Finn din inre styrka och bli ditt bästa jag Hur gör man?

Kvalitetsredovisning. Anneli Ottosson, förskolechef. Eksjö kommun. Barn och ungdomssektorn Kenneth Mattelin & Katarina Nóren

Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning

VÄLKOMMEN TILL. psykiatrisk dagavdelning. Ålands hälso- och sjukvård PB 1055, AX Mariehamn, Telefon E-post

Pedagogisk Planering. Tappströmsskolan. IDH v (enligt lpo 94)

Dialogduk utskriftsanvisningar

Existentiell hälsa en livs-viktig fråga! Anna-Karin Jeppsson, Qulturum Thomas Sjöberg, Sjukhuskyrkan

Om autism information för föräldrar

Vill vi kommunicera med hästar, så måste vi lära att varje kroppsrörelse vi gör har mening, innehåll och betydelse för hästen!

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Opalens måldokument 2010/2011

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Utbildningar i Ming metoden och taktil beröring.

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare.

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5. tränare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

Personcentrerad vård och omsorg

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Välkommen till PSYKIATRISK DAGAVDELNING

Aktiviteter på Anhörigcenter


Varför är så många fysiskt inaktiva när det är så bra för oss?

Catharina Carlsson doktorand & universitetsadjukt socialt arbete Linneuniversitetet

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Verktygslåda för mental träning

För dig som är ledare i Sensus västra Sverige

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Schema meditationer och utvecklingsbok Här&Nu programmet

Transkript:

IFSAPs ha stundersto dda aktiviteter fo r ha lsa och va lbefinnande på Bråddareds gård 2015-2016 Projektet Hästunderstödda aktiviteter för hälsa och välbefinnande som pågår under 2015-2016 på Broddareds gård syftar till att utifrån vetenskaplig evidens för hästunderstödda aktiviteter i samarbete med IFSAP Halmstad skapa en modell för hur man i interaktion med hästen kan utveckla hälsa i termer av självkännedom, självkänsla och tydlighet i relationer.

Bakgrund Personer med diagnosen schizofreni beskrivs ofta sakna sjukdomsinsikt och ha bristande motivation att medverka i olika behandlingsinsatser. Personer med varaktiga psykiska funktionsnedsättningar har själva beskrivit värdet av att hälsofrämjande insatser bygger på stimulerande innehåll, erbjuder jämlik gruppgemenskap och bidrar till personlig utveckling (Jormfeldt, m fl., 2012). Enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd (Socialstyrelsens, 2011) beskrivs bland annat vikten av att erbjuda ett brett utbud av insatser såsom basal kroppskännedom, problemlösningsfärdigheter, avledande tekniker för att hantera psykossymtom och social färdighetsträning liksom sysselsättning och dagliga aktiviteter för målgruppen. Forskning har trots detta visat betydande brister i det befintliga dagliga stödet och möjligheter för denna grupp att delta på lika villkor i samhället (Jormfeldt & Hallén, 2016). I kontakten med hästen i stallmiljön kan motivationen stärkas genom att sociala färdigheter tränas under mer jämlika förutsättningar än vad som är vanligt inom andra vårdformer. Eftersom hästen är ett bytes- och flyktdjur är den ofta nervös och på sin vakt tills den förstår att den inte är i fara. Personer med psykisk ohälsa kan ofta känna igen sig i och relatera till hästens vaksamhet och behov av att bygga upp sin tillit succesivt. Hästar är flockdjur som har behov av att det finns en tydlig ledare att följa. En häst och en människa utgör utifrån hästens perspektiv en flock på två individer och en av dem kommer att etablera sig som ledare, är det inte människan som intar ledarpositionen så kommer det att bli hästen (Irwin, 2001). För att förtjäna hästens respekt och därmed uppnå rollen som flockledare behöver de positiva mänskliga egenskaperna tydlighet, lugn och säkerhet utvecklas. Utveckling av dessa egenskaper hos klienten är viktiga målsättningar i psykiatrisk omvårdnad, socialt arbete och i de flesta terapiformer. Hästunderstödda aktiviteter är inte knutna till någon specifik diagnos eller yrkesutövning utan lämpar sig för att arbeta med svårigheter som är aktuella vid flera olika former av psykisk ohälsa så som svårigheter med självkänsla, koncentration, kommunikation, relationer och förmåga att fatta beslut. Projektet Hästunderstödda aktiviteter för hälsa och välbefinnande som pågår under 2015-2016 på Broddareds gård syftar till att utifrån vetenskaplig evidens för hästunderstödda aktiviteter i samarbete med IFSAP Halmstad skapa en modell för hur man i interaktion med hästen kan utveckla hälsa i termer av självkännedom, självkänsla och tydlighet i relationer. IFSAP Halmstad är en brukarorganisation för personer med egna erfarenheter av psykisk ohälsa, deras närstående och andra intresserade. Arbetet med hästunderstödda aktiviteter bygger på en kombination av Mentalisering (Rydén & Wallroth, 2008), Nonviolent Communication (NVC) (Rosenberg, 2012), och Mindfulness (Lundblad & Palmkron Ragnar, 2013). Målsättningen är att modellen ska kunna möta behov och bidra till återhämtning hos personer med varaktiga psykiska funktionsnedsättningar. 1

Första träffen 151115 Den första träffen med två deltagare och tre hästar genomfördes söndagen den 15/11-2015 kl 14-16. Övningarna bestod av att leda hästen över tre bommar, mellan två kubbar, ställa upp hästen i en ruta av bommar, uppmuntra hästen att nosa på en plasthink och gå serpentiner mellan koner samt en avslutande skogspromenad. Lugna och belåtna släpps hästarna ut i sin hage igen efter de gemensamma övningarna. Genomförandet Alla övningar kunde genomföras med lätthet av båda deltagarna även om hästarna upplevdes olika avseende följsamhet och respekt mm. De känslor som beskrevs i samband med att övningarna genomfördes var glädje och att det var roligt att vara tillsammans med hästarna. Efterprat och reflektioner Övningarna kan successivt göras mer avancerade och utmanande och dialogen efter respektive övning kan bygga på Nonviolent kommunikation och utgå från att beskriva den känsla som väcks i situationen med hästen, vilket behov som är tillgodosett om känslan är behaglig eller vilket behov som inte är tillgodosedd om känslan är obehaglig och vilken önskan detta behov är förknippad med. 2

Återhämtning i hagen tillsammans med andra hästar är viktigt för att hästen ska vara i balans i kontakten med människor. Andra träffen 151213 Den andra träffen med tre deltagare och tre hästar genomfördes söndagen den 13/12-2015 kl.14-16. Övningarna bestod av att leda hästen mellan fyra bommar formade som ett L både i skritt framåt och åter med ryggning, mellan fyra kubb i hörnen på en presenning, att locka in de lösa hästarna i en ruta av bommar, samt en avslutande skogspromenad. 3

Det krävs ömsesidigt förtroende för att hästen ska våga sätta hovarna på okänt material och kommunikationen behöver utvecklas för att det ömsesidiga förtroendet ska stärkas. Genomförandet Övningarna denna gång hade högre svårighetsgrad och endast några av dem kunde genomföras med lätthet, någon övning kunde genomföras av ett av ekipagen medan någon behöver mer träning för att kunna genomföras. Att gå framåt mellan fyra bommar formade som ett L gick bra för alla att genomföra medan att rygga genom samma L var mycket svårare och behöver mer träning för alla deltagarna. En av deltagarna kunde gå över presenningen med hästen medan de andra två hästarna frustade, visade oro och stannade istället för att gå över presenningen. Båda hästarna vågade ändå till slut nosa på presenningen och vara lugna jämte den. En av de lösa hästarna kom och ställde sig självmant i rutan av bommar tillsammans med oss fyra personer medan de andra två avvaktade. Avslutningsvis gick vi en gemensam skogspromenad. De känslor som beskrevs i samband med att övningarna genomfördes var intresse och lite rädsla liksom att det var svårt att få hästarna att göra de planerade övningarna. Efterprat Efter att övningarna genomförts diskuterade vi ifall övningarna varit lagom svåra och om de känts meningsfulla. Vi pratade också om ifall vi skulle fortsätta att arbeta med dessa övningar även nästa gång. Vi kom fram till att fortsätta att arbeta med dessa övningar och träna på att kunna få hästen att flytta sin fram- respektive bakdel nästa gång och se om kommunikationen med hästen på så sätt kan utvecklas över tid med hjälp av träning och tålamod. 4

Hästar visar tydligt när de är harmoniska och trygga och det är därför lätt för omgivningen att läsa av och känna in hästens sinnesstämning Reflektioner Vi reflekterade tillsammans vad vi trodde om att känslor och reaktioner som väcks i relation till hästen kan reflektera även andra situationer i livet men inga konkreta slutsaster drogs kring detta. Vi kom istället överens om att arbeta med hästarna mer förutsättningslöst under en period och se vad det gav i relation till hästen och vara öppna för vad det kan innebära för livet i övrigt. Tredje träffen 160102 Vid den tredje träffen lördagen den 2/1-2016 kl. 14-16 medverkade på grund av väderförhållanden med kyla och kraftig blåst endast en deltagare. Istället för särskilda övningar tillbringade vi lite tid tillsammans med hästarna lösa i hagen. Därefter tittade vi på filmen The path of the horses och eftermiddagen avslutades med att hästarna leddes in i stallet för kvällen. 5

Genomförandet Hästarna var positiva och kontaktsökande när de fick besök i sin hage men kylan gjorde att vi fick gå in och värma oss med en kopp kaffe. Filmen The path of the horses väckte en hel del reflektioner kring vad som är etiskt försvarbart att göra med en häst och hur det egentligen känns för en häst att bli sadlad, tränsad och riden av en människa. Filmen visar tydligt hur viktigt det är att lyssna in hästens behov. Kallt och ruggigt i hästhagen Efterprat och reflektioner Under fikastunden och under filmen fortsatte dialogen om vilka övningar som skulle vara mest värdefulla och vad man egentligen kan lära sig till tillsammans med hästen. Tankar om vilket utbyte IFSAP Halmstad skulle kunna ha av ett utvecklat samarbete kring verksamhet med hästar reflekterades. Under filmen blev värdet av självkännedom och ett passivt men tydligt ledarskap tydligt för att skapa trygghet för hästen. Filmen gav också upphov till reflektioner kring vilka lärdommar från aktiviteter tillsammans med hästen som skulle kunna vara användbara även i andra samanhang i klintens dagliga liv. 6

Vem som ska gå före och vem som ska gå efter när man promenarar tillsammans kan vara ett sätt att undersöka vem som ansvarar för att leda flocken på två individer. Fjärde träffen 160501 Vid den fjärde träffen deltog nio deltagare från IFSAP Halmstad (Intresseförening för personer med Schizofreni och Andra Psykoser) varav fyra med egna erfarenhetar av varaktig psykisk ohälsa, en närstående och fyra personer med intresse för den aktuella problematiken. De tre hästar som finns på gården medverkade även vi denna träff som genomfördes söndagen den 1/5-2016 kl. 14-16. Övningarna bestod av att leda hästen mellan fyra bommar formade som ett L både i skritt framåt och åter med ryggning, leda hästen i slalom mellan fem koner, ledan hästen fram till och stanna mellan två koner samt en avslutande gemensam skogspromenad. 7

Ett sätt att testa vem som avgör vad gränserna ska dras kan vara att helt sonika stanna och äta under den gemensamma promenaden. Det kan vara en grannlaga uppgift att avgöra om, när, och hur mycket gräs som det är ok att inmundiga under en gemensam promenad. Genomförandet Övningarna denna gång höll på grund av att av flera deltagare deltog för allra första gången en låg svårighetsgrad. Svårighetsgraden var på så vis inte i första hand relaterad till övningarna utan mer till deltagarnas ringa erfarenhet vid att över huvudtaget vara nära en häst medan övningarna som sådana kunde genomföras med lätthet. Att gå framåt mellan fyra bommar formade som ett L gick bra för alla att genomföra medan att rygga genom samma L var svårare och kräver mer träning i kommunikation med hästen för alla deltagarna. Bara tron hos deltagarna att övningen var svår för hästen medförde en tvekan som gjorde att hästen inte backade inom den L formade banan av bommar trots att detta hade varit mycket enkelt och välbekant för alla de tre medverkande hästarna att göra. Avslutningsvis gick vi en gemensam skogspromenad. De känslor som beskrevs i samband med att övningarna genomfördes var glädje och lite rädsla. Den av deltagana som varit med vid alla tillfällena hade inga som helst problem att hantera sin häst, vilket tyder på att vanan vid att umgås med hästen och förmågan att hantera hästen byggs upp relativt snabbt även för personer som är helt ovana vid hästar. 8

Hästar är flockdjur och för hästen utgör en människa och en häst en flock på två individer. Varje flock behöver en ledare och hästen söker därför alltid klargöra vem som har ledarskapet och om inte människan tar rollen som ledare tillfaller rollen automatiskt hästen. Efterprat och reflektioner Under fikastunden efter övningarna diskuterades återigen vad man kan lära sig om sig själv i relationen med hästen. Tankar om en utökad hästunderstödd aktivitet i IFSAP Halmstads regi reflekterades. Sammanfattningsvis var alla positiva till denna form av samvaro med hästar som också innebär samvaro med medlemmar från IFSAP Halmstad och fysisk aktivitet ute i det fria. 9

Femte träffen 160621 Vid den femte träffen medverkadetvå deltagare tisdagen den 21/6-2016 kl. 16-18. Vädret var underbart med solsken och precis lagom temperatur för en skogspromenad. Både hästar och deltagare hade nog saknat varandra sedan den senaste träffen den 1 maj. Harmonisk samvaro i skogen liksom motion i lagom dos är välgörande för både häst och människa. Genomförandet Denna träff inleddes med att vi tillsammans hämtade de lösa hästarna i hagen för att sedan gå en gemensam promenad i skogen. Efter promenaden fanns intresse för att se när en av hästarna reds i paddocken. Därefter tittade vi på den endast tre dagar gamla förungen som fötts på gården. En av de hästar som vanligtvis brukar medverka vid de aktiviteter som IFSAP Halmstad deltagit i hade precis blivit mor för första gången. 10

En liten uppvisning för att visa att hästarna går att rida på vid sidan om markövningarna Efterprat och reflektioner De känslor som beskrevs i samband med att de lösa hästarna hämtades i hagen var lite rädsla. Vi detta tillfälle provade vi att gemensamt reflektera kring vilken känsla det kunde vara som inte var tillgodosedd eftersom rädsla upplevdes. Eventuellt skulle det kunna vara behov av mer vana och kunskap om hästarnas reaktioner och hur dessa kan hanteras. Under skogspromenaden upplevdes istället harmoni och det behov som beskrevs som tillgodosett var behovet av trygghet och känsla av att ha förmåga att klara av uppgiften. Hästar visar tydligt alla de känslor som det innebär att bli mamma för första gången med oro för den lilla och beroende av en stödjande omgivning för att allt ska fungera bra. 11

Sjätte och sjunde träffen 160727 och 160925 Vid den sjätte och sjunde träffen medverkade återigen två deltagare onsdagen den 27/7-2016 kl. 14-18 och den 25/9-2016 kl. 13-16. Vädret visade sig från början från en vänlig sida och temperaturen var lagom för utomhusaktivitet. Hästarna hämtades i sin hage och följde villigt med en skogspromenad. Harmoniskt samförstånd Efter en jobbig natt med tuffa upplevelser kan det vara riktigt skönt att gå en promenad tillsammans med en vän som om följer utan att protestera eller argumentera. Till en början hänger irritationen efter nattens prövningar kvar i både kropp och själ och det är svårt att vara riktigt öppen för en annan individs perspektiv och försökt till kontakt. Men efter en stund kan man riktigt se hur harmonin infinner sig, kommunikationen kommer igång och hästen får en och annan klapp för gott samarbete under promenaden. 12

Pågående dialog om vem som ska föra i dansen En häst är stor och stark och även en mycket snäll häst kan med små nyanser i sitt beteende kommunicera antingen följsamhet och harmoni eller utmana genom att gå för fort eller för sakta och rikta sin uppmärksamhet på något annat än samarbetet med sin förare. Även om det kan vara svårt att säga exakt vad hästen gör så blir känslan då man befinner sig nära hästen mycket annorlunda beroende hästens inställning. När man som människa hittar sin egen genuinitet och kommunicerar tydligt och självklart med små nyanser i kroppen, på hästars vis, så brukar hästen svara med följsamhet och engagemang i samarbetet med sin förare. Den välgörande känslan av lätthet, harmoni och samförstånd infinner sig. Efterprat och reflektioner De känslor som beskrevs efter promenaden vid första träffen var en önskan om att rida och samtalet rörde sig kring vilka möjligheter till att rida som skulle kunna finnas. Försutsättningar som måste vara uppfyllda är att hästen är tillräckligt stark men samtidigt lugn och lydig för att säkerheten inte ska äventyras. Efter promenaden vid andra träffen berördes värdet av genuin kontakt mellan människor och djur för att också hitta en genuin kontakt med sig själv och på så sätt öka förståelsen för egna känslor och reaktioner. 13

Åttonde träffen 161027 Vid den åttonde träffen medverkade två deltagare torsdagen den 27/10-2016 kl. 13-16. Vädret var härligt höstväder och temperaturen var lagom för effektiv utomhusaktivitet. Hästarna hämtades i sin hage och följde villigt med på skogspromenad. Denna gång styrdes kosan över stock och sten och alla både tvåbenta och fyrbenta vänner fick lyfta på fötterna för att inte snubbla i terrängen. Under promenaden märks tydligt att relationerna mellan häst och förare har utvecklats och man har helt enkelt lärt känna varandra. Efterprat och reflektioner De känslor som beskrevs efter promenaden är att det är något speciellt med hästar. De är stora och tysta och helt betroende av att någon ser deras behov. Vi konstaterar att det finns en god portion lugn tydlighet och positiv anda och att detta är precis vad hästar önskar och mår bra av. Efter promenaden handlade samtalet om möjligheterna att utöka verksamheten så att vi på en mer regelbunden bas skulle kunna ha denna typ av träffar. Vi funderade också över möjligheten att erhålla ekonomiskt bidrag någonstans ifrån för att kunna ha en lokal där vi kan samlas i samband med hästaktiviteterna och kanske äta gemensam lunch och fika lite grand som i sann Fontänhusanda. Vi avrundar med att konstatera att vi nu har träffats i denna form under ett helt år och kanske hinner vi en gång till innan snön och kylan gör att det blir för halt och kallt. 14

Referenser Irwin, C., & Weber, B. (2001). Horses Don t lie. Da Capo Press Inc. Jormfeldt, H., Brunt, D., Rask, M., Bengtsson, A., & Svedberg P. (2012). Experiences of a personcentred health education group intervention. A qualitative study among people with a persistent mental illness. Issues in Mental Health Nursing, 33 (4), 209-216. Lundblad, K & Palmkron, Ragnar, Å. (2013). Fri från stress med Mindfulness: Medveten närvaro och acceptans. Lund. Palmkrons förlag. Rosenberg, Marshall. B. (2012). Nonviolent Communication Ett språk för livet Friare Liv AB Rydén, G. & Wallroth, P. (2008). Mentalisering: Att leka med verkligheten. Stockholm. Natur & Kultur. Socialstyrelsen. (2011). Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd stöd för styrning och ledning. Tillgänglig 151211 på: http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18217/2011-1-3.pdf 15