VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2014-09-29 DNR KS 2014.183 ANNIKA HELLBERG SID 1/2 EKONOMICHEF 08-587 852 12 ANNIKA.HELLBERG@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Kommunplan 2015-2017 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige - Antar kommunplan 2015-2017 innehållande: Kommungemensamma mål Nämndernas driftramar Resultatplan, balansräkning, kassaflödesanalys Investeringsplan Exploateringsplan Lokalresursplan 2015-2023 Befolkningsprognos 2014-2024 BFP14B Bostadsbyggnadsprognos 2014-2023 BBP14B - Fastställer kommunal skattesats för år 2015 till 18,98 procent (oförändrad). - Ger kommunstyrelsen rätt att under år 2015 nyupplåna, d.v.s. att öka kommunens skulder under år 2015, med totalt 200 000 000 kronor. - Ger kommunstyrelsen rätt att under år 2015 omsätta lån, d.v.s. låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under år 2015. Ärendet i korthet Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till kommunplan 2015-2017. Innehållet i kommunplanen följer de regler som kommunfullmäktige har fastställt "Regler för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter i Vallentuna kommun". KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG 1 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 FAX 08-587 850 88 KOMMUN@VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2014-09-29 DNR KS 2014.183 SID 2/2 Bakgrund Kommunstyrelsen har 2014-01-20 fastställt tidplan för planeringsprocessen styrning och uppföljning. Tidplanen innehåller budgetberedning (KSAU) i samband med ordinarie KSAU 28 maj. Förslag till kommunplan behandlas slutligen av KSAU 9 oktober. Förslag till kommunplan behandlas slutligen av kommunstyrelsen 20 oktober. Kommunplanen fastställs av nyvalda kommunfullmäktige i november. Handlingar 1. Kommunplan 2015-2017 2. KP 2015-2017 förslag till kommunfullmäktige 3. Bostadsbyggnadsprognos BBP 14B till kommunfullmäktige 4. Befolkningsprognos BFP14B till kommunfullmäktige 5. Lokalresursplan 2015-2023 till kommunfullmäktige 6. Kommunplan 2015-2017 finansiell utveckling S-gruppen 7. Protokoll från förhandling enligt 11 MBL 8. Protokoll från förhandling enligt 11 MBL Roland Beijer Kommundirektör Annika Hellberg Ekonomichef Ska expedieras till: Akten Nämnderna
FÖRSLAG 2014-10-09 2015-2017 Kommunplan Förslag
Innehåll Inledning... 4 Styrmodell... 4 Vallentuna en expansiv kommun med historia... 6 Organisation och nämnder... 7 Kommunens mål under treårsperioden... 9 Vision... 9 Kund/invånare... 10 God ekonomisk hushållning... 11 Tillväxt och utveckling... 12 Energi och miljö... 13 Budget 2015-2017... 14 Samhällsekonomisk utveckling... 14 Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning... 15 Befolkningsförändringar... 16 Bostadsbyggande... 17 Exploateringsverksamheten... 18 Planprioritering 2014-2017... 18 Bostadsexploatering... 19 Omvandlingsområden... 19 Arbetsplatsområden... 19 Vägar, kollektivtrafik... 20 Vatten- och avloppsförsörjning... 20 Vallentuna kommuns ekonomiska läge... 21 Verksamheternas nettokostnader... 22 Pris- och lönekostnadsindex... 22 Effektiviseringar... 22 2
Demografi... 23 Verksamhetsförändringar och politiska prioriteringar... 23 Finansiella kostnader... 23 Pensioner... 24 Investeringar... 24 Likviditet och upplåningsbehov... 24 Balansräkning... 25 Kommunens medarbetare... 26 Finansiell utveckling 2015-2017... 27 Plan för investeringsutgifter 2015-2024, mnkr... 31 Plan för exploateringsverksamheten 2015-2017, mnkr... 32 Bilagor Bilaga 1 Bostadsbyggnadsprognos 2014-2023 (BBP14B) Bilaga 2 Befolkningsprognos 2014-2024 (BFP14B) Bilaga 3 Lokalresursplan 2015-2023 3
Inledning Kommunplanen är antagen av kommunfullmäktige och beskriver vad kommunen särskilt vill åstadkomma och fokusera på under den kommande treårsperioden. I bilagor finns utveckling över befolkning och bostadsbyggande på kort och lång sikt samt lokalresursplan. Styrmodell All utveckling i Vallentuna kommun ska bygga på den gemensamma visionen: Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur- och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion. All verksamhet vilar på kommunens värdegrund: I Vallentuna kommun har vi en professionell verksamhet som präglas av kvalitet och kundfokus utifrån engagemang, allas lika värde och utveckling. Vid varje ny mandatperiod tar de styrande politikerna fram en politisk plattform som styr verksamheten de kommande åren. Utifrån denna plattform formuleras strategiska inriktningar och kommungemensamma mål. Kommunplanen innehåller fyra strategiska inriktningar: Kund/invånare God ekonomisk hushållning Tillväxt och utveckling Energi och miljö För varje strategisk inriktning finns ett kommungemensamt mål. Dessa mål, tillsammans med de mål nämnderna själva antar, utgör sedan grunden för respektive nämnds verksamhetsplan. Nämnderna bryter ner kommunplanen i egna verksamhetsplaner och därefter formulerar förvaltningarna genomförandeplaner för att åstadkomma det som nämnderna beslutat om. Ett viktigt led i kommunens styrning är uppföljningen både av kommunens ekonomi och verksamhet. Uppföljningen genomförs i årsredovisningen och löpande under verksamhetsåret både vad gäller de politiska målen och de ekonomiska kraven. Månadsuppföljning genomförs varannan månad och innehåller endast uppföljning av ekonomi. Tertialrapporterna innehåller uppföljning av mål och ekonomi. Vidare redovisar nämnden utfallet för ett antal valda nyckeltal. 4
Vallentuna kommuns styrmodell 5
Vallentuna en expansiv kommun med historia Vallentuna kommun är belägen nordost om Stockholm och är till ytan 360 kvadratkilometer stor med ett planerat invånarantal på 32 200 i slutet av år 2015. Antalet kommuninvånare var 31 616 sista december 2013. Kommunen är i en långvarig tillväxtfas och har fram till 2012 växt med mellan 500 och 1000 invånare per år vilket gjort Vallentuna till en av landets snabbast växande kommuner. I procent räknat var kommunens tillväxt den snabbaste i landet under 2010. Befolkningsökningen under 2013 uppgick till 400 personer och prognosen för de närmsta åren visar en fortsatt ökning med 300-400 personer per år. Befolkningen beräknas öka med 7 400 personer (23 procent) under kommande 10 år och uppgå till 39 000 år 2024. Vallentuna har gamla anor och ligger i ett välbevarat kulturlandskap präglat av flera tusen års jordbruks- och boskapsskötsel. Bygden är mycket rik på fornlämningar. Dagens Vallentuna är en charmerande blandning av jordbruksbygd och småindustrisamhälle. Tätorterna utgörs av lummiga villaområden, småskaliga områden med flerbostadshus, affärscentrum och arbetsområden. Ungefär 70 procent av kommunens invånare bor i småhus. Många har flyttat till Vallentuna för att bo i en barnvänlig miljö och ha nära till en berikande fritid och kultur. Befolkningen är ung sett till genomsnittskommunen, vilket medför krav på skolor och fritidsaktiviteter. I dagsläget är 10 900 invånare 0-24 år (34 procent av befolkningen) medan endast 4 700 personer (15 procent av befolkningen) är 65 år eller äldre. Befolkningsprognosen visar att andelen över 65 år ökar något från att vara knappt 15 procent till att bli 16 procent av den totala befolkningen. Störst förändring sker i åldersgruppen 80 år och äldre som beräknas öka från 3 procent till knappt 5 procent av den totala befolkningen. Antalet över 80 år beräknas öka från strax under 1 000 personer till 1 200 personer år 2017 och fortsätter att öka till nästan 1 900 år 2024. Detta innebär att kommunen måste anpassa bostäder till äldres behov och planera för utökad äldreomsorg. Av den yrkesverksamma delen av befolkningen (16-64 år) pendlar två tredjedelar ut till arbetsplatser i andra kommuner. Kommunens ambition är att allt fler av kommunens invånare ska kunna arbeta och verka i Vallentuna. Bra kommunal service, förbättrade kommunikationer och en positiv utveckling av näringslivet ger kommuninvånarna goda framtidsmöjligheter i Vallentuna. 6
Organisation och nämnder Kommunen är organiserad i nio nämnder kommunstyrelsen (KS), överförmyndarnämnden (ÖN), miljö- och samhällsbyggnadsnämnden (MSN), fritidsnämnden (FN), kulturnämnden (KN), barn- och ungdomsnämnden (BUN), utbildningsnämnden (UN), socialnämnden (SN) samt valnämnden För att stödja nämndernas arbete finns fyra förvaltningar och ett kommunledningskontor. Nämndernas uppgifter Kommunfullmäktige har för respektive nämnd fastställt ett reglemente som anger nämndens uppgifter, ansvar och arbetsformer. Detta är en sammanfattning av nämndernas uppgifter. Kommunstyrelsens uppgift är att leda och samordna samhällsutvecklingen i Vallentuna genom planering och uppföljning av kommunens verksamheter och ekonomi. Kommunstyrelsen är kommunens centrala personalorgan med ansvar för att en gemensam personalpolitik utvecklas och efterlevs. Kommunstyrelsen ansvarar också för arbetsmarknads- och näringslivsfrågor, turist- och besöksnäringsfrågor, en effektiv ITstruktur, översiktsplanering och samverkan med övriga delar av samhället. I ansvaret ingår också den översiktliga planeringen av mark och vatten, en god livsmiljö i kommunen samt energiplanering och energihushållning. Kommunstyrelsen skall vidare fullgöra kommunens uppgifter avseende den översiktliga planeringen och ansvaret för exploatering och infrastruktur. Liksom den strategiska planeringen för trafik- och miljöfrågor. Kommunala funktionshinderrådet är ett rådgivande organ under kommunstyrelsen. Kommunala pensionärsrådet är ett rådgivande organ under kommunstyrelsen. Överförmyndarnämndens uppgift är att utöva tillsyn över förmyndare, förvaltare och gode män som biträder de barn och andra personer som inte kan förvalta sin egendom själva. 7
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har som uppgift att fullgöra kommunens myndighetsutövning enligt gällande lagstiftning inom miljö- och hälsoskyddsområdet och att besluta om bygglov. Fritidsnämndens uppgift är att vara huvudman för kommunens fritidsfrågor, främja en meningsfull fritid för kommunens invånare, ansvara för kommunens sport- och fritidsanläggningar, bedriva och samordna kommunens förebyggande ungdomsarbete samt stödja föreningslivet. Kulturnämndens uppgift är att stödja och främja kulturlivet i kommunen, bedriva kulturskolan, leda biblioteksverksamheten och annan kommunal kulturverksamhet, erbjuda ett allsidigt kulturutbud som komplement till föreningars och enskildas insatser, ta tillvara, vårda och levandegöra Vallentunas kulturarv och svara för kommunens konstinköp samt fullgöra utsmyckningsuppdrag. Barn- och ungdomsnämndens uppgift är att med barnet och eleven i centrum ansvara för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem. Barn- och ungdomsnämnden ansvarar också för öppen förskola och ungdomsmottagning. Utbildningsnämndens uppgift är att ansvara för gymnasieskola inom kommunen och låta elever fritt få välja gymnasieskola och gymnasiesärskola. Utbildningsnämnden ansvarar också för vuxenutbildning, svenska för invandrare och uppföljning av alla 16 20-åringar. Socialnämndens uppgift är att ansvara för att kommunens äldreomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättning, missbruksvård samt individ- och familjeomsorg fungerar väl. Det görs genom en rättssäker handläggning av individärenden enligt socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt annan lagstiftning inom det sociala området. Socialnämnden har även ansvar för familjerådgivning, handläggning av färdtjänstresor samt tillstånd och tillsyn enligt alkohol- och tobakslagen. 8
Kommunens mål under treårsperioden Vision Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur- och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion. Utgångspunkter Politiken ska skapa förutsättningar och undanröja hinder inte detaljstyra våra liv. Varje människa ska bemötas med värme, respekt och omtanke. Det gäller livets alla skeden. Stöd som ges ska syfta till att stärka individens och familjens egen förmåga att ta ansvar för sin utveckling. 9
Kund/invånare Den borgerliga alliansens politik utgår från att alla människor är olika och har olika behov och önskemål. En annan utgångspunkt är människans eget ansvar och hennes rätt att fatta beslut om den egna vardagen. Valfriheten blir därmed en grundläggande förutsättning för det goda samhället. Vi ser gärna att fristående skolor som bidrar till att uppnå våra högt ställda mål etablerar sig i Vallentuna. Trygghet och studiero är förutsättningar för att eleverna ska kunna ta till sig kunskaper. Arbetet med skolans värdegrund ska därför stärkas så att alla elever kan känna sig trygga och ingen utsätts för mobbning. Fler nya förskolor ska öppnas för att fortsatt erbjuda barnomsorg i närområdet inom tre månader. För att garantera att alla barn erbjuds en god och trygg miljö ska kvalitetsgranskningen av både kommunala och fristående förskolor utökas och förstärkas. Skolan är en av kommunens viktigaste uppgifter och nyckeln till individens möjligheter att lyckas i livet. Målet är att alla elever ska gå ut grundskolan med fullständiga betyg. Vallentunas gymnasium ska vara ett attraktivt val och mötesplats för ungdomar. Vallentuna ska vara ett tryggt samhälle för alla åldrar, vilket innefattar vård och omsorg, skola och den fysiska miljön. Den växande småstaden ska erbjuda trygga, tillgängliga bebyggelsemiljöer, grönområden, mötesplatser och stråk. Kommunens lokaler ska vara säkra och sunda. Den som behöver vård och omsorg skall känna sig trygg i vetskapen att den finns där när man behöver den. Vallentunas äldre ska ha god vård och kunna åldras i trygghet. Den egna förmågan att kunna bo kvar hemma ska stödjas så länge en trygg och god vård och omsorg kan säkerställas. När detta inte längre bedöms vara möjligt erbjuds den enskilde särskilt boende. Trygghet och tillgänglighet ska prioriteras i omsorgen och den enskildes rätt till fria val ska stärkas. Mål 1. Vallentuna kommun ska bedriva verksamhet av hög kvalitet. 10
God ekonomisk hushållning En god och sund ekonomi är en förutsättning för att kunna förverkliga den politiska visionen. Det innebär att vi har en god ekonomisk hushållning för att kunna möta oförutsedda konjunktursvängningar eller demografiska förändringar. Dagens kommunmedborgare ska finansiera sin egen kommunala välfärd och inte skjuta upp betalningen till framtida generationer. För att uppnå en bättre kvalitetssäkring av verksamheterna ska ökade resurser till uppföljning prioriteras. Att finansiella mål uppfylls betyder att kommunens verksamheter ges stabila ekonomiska förutsättningar att arbeta efter. Vidare är en hög måluppfyllelse för verksamheten ett bevis på ett bra utfall för satsade skattemedel. Kommunplanen kompletteras av fler styrdokument, så som planer, policies och riktlinjer som kommunfullmäktige har antagit. Uppfylls dessutom utpekade förbättringsområden i verksamheterna borgar det för en ökad kvalitet och en effektivare verksamhet framöver. Mål 2. Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt. 11
Tillväxt och utveckling Vallentuna bidrar aktivt till en växande storstadsregion genom en god planering av bebyggelse, infrastruktur, kommunikationer och näringslivsutveckling. Vallentunas goda strategiska läge lockar till fortsatt kraftig inflyttning. Vår ambition är att ca 400 bostäder per år skall färdigställas under mandatperioden och utbyggnaden fördelas till samtliga tätorter i kommunen. Gestaltningsfrågorna, d.v.s. bebyggelsens utformning, kommer att prioriteras under mandatperioden. Strävan är att åstadkomma en bebyggelse i harmoni med omgivningen. All samhällsplanering tar sin utgångspunkt ur översiktsplanen. Ett gott företagsklimat är en nyckelfaktor för att ge fler möjlighet till goda arbetsplatser inom kommunen. Vallentuna ska aktivt marknadsföras som en kommun med goda boendemiljöer, bra skolor, rikt föreningsliv, goda kommunikationer och ett positivt näringslivsklimat. Mål 3. Vallentuna kommun bidrar aktivt till en växande storstadsregion. 12
Energi och miljö Vallentunas energiplanering skall ske inom ramen för ett hållbart samhälle, vilket innebär effektiv energianvändning, förnybar energi, uthållig utvinning och produktion. Vi skall planera för en kombination av god ekonomisk tillväxt, fortsatt befolkningsökning och en ökad rörlighet såväl inom som till och från regionen. Alternativa uppvärmningsmetoder för kommunens lokaler och verksamheter ska övervägas vid ny- och ombyggnad. Vi anser att alla måste dra sitt strå till stacken för att samhället skall bli långsiktigt hållbart. Vi har alla ett personligt ansvar för miljön och vi måste därför alla också ta ansvar för vår egen livsstil. Vi sätter miljöfrågorna högt på dagordningen och fortsätter att arbeta för att göra Vallentuna till en miljömedveten kommun. Arbetet med att miljöcertifiera kommunens verksamheter enligt ISO 14 001 ska inledas under mandatperioden. Mål 4. Utvecklingen av Vallentuna ska vara långsiktigt hållbar. 13
Budget 2015-2017 Samhällsekonomisk utveckling Ekonomirapporten April 2014, Sveriges Kommuner och Landsting År 2013 avslutades mycket starkt för den svenska ekonomin. Även 2014 har startat bra och utsikterna inför framtiden är ljusa. Ett skäl är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Svensk BNP beräknas växa med omkring 3 procent både i år och nästa år. Utvecklingen på arbetsmarknaden förblir dock trög. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Det låga inflationstrycket begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, det vill säga efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt hög. Både i år och nästa år beräknas skatteunderlaget öka med omkring 2 procent realt, vilket är betydligt bättre än normalt. Trots en i flera avseenden mycket gynnsam utveckling beräknas den offentliga sektorns finanser gå med fortsatta underskott. Även 2017, då den svenska ekonomin förväntas ha nått konjunkturell balans, uppvisar den offentliga sektorns finansiella sparande minustal. Det sammanlagda resultatet för kommunerna uppgick till 15,7 miljarder 2013 och översteg därmed med råge vad som brukar definieras som god ekonomisk hushållning. Även 2013 förstärktes kommunernas resultat kraftigt av återbetalade premier från AFA Försäkring. Utan tillfälliga intäkter faller resultaten kraftigt 2014 och flera kommuner kommer att få problem att klara överskott. En bättre utveckling av skatteunderlaget 2015 och 2016 innebär att kommunerna har råd att klara kostnadsökningar i takt med kraftigt ökade demografiska behov. Budgetförutsättningar för åren 2015-2017, Sveriges Kommuner och Landsting Nästa år (2015) beräknas skatteunderlagets reala tillväxt uppgå till 2,1 procent. Den kraftiga tillväxten beror till stor del på en ökad sysselsättning. Åren 2016 och 2017 fortsätter skatteunderlaget växa omkring 2 procent per år i reala termer. Den starka tillväxten är ett resultat av återhämtningen på arbetsmarknaden. Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del återföras på inhemsk efterfrågan såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. En viss återhämtning sker också internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader som t.ex. euro-området bedöms även fortsättningsvis bli betydligt svagare än tillväxten i Sverige. Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner utvecklas långsammare än normalt. Men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också pris- och löneökningstakten. I år beräknas löneökningstakten ligga strax under 3 procent och 2015 beräknas lönerna i genomsnitt öka med 3,2 procent. År 2017 ett år då den svenska ekonomin återfått konjunkturell balans har löneökningstakten beräknats till 3,7 procent. Den underliggande inflationen (KPIX) stiger samtidigt från 0,2 till 1,8 procent. 14
Nyckeltal för den svenska ekonomin, SKL 2014-10-02 Procentuell förändring om inte annat anges 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,5 2,1 3,3 3,4 2,7 2,2 Sysselsättning, timmar* 0,6 0,4 1,2 1,3 1,4 0,8 0,5 Arbetslöshet, nivå 8,0 8,0 8,0 7,4 6,8 6,6 6,5 Timlön, nationalräkenskaperna 2,8 2,2 2,6 3,1 3,4 3,7 3,8 Timlön, konjunkturlönestatistiken 3,0 2,5 2,8 3,1 3,4 3,7 3,8 Konsumentpris, KPIF 1,0 0,9 0,6 1,6 1,8 2,0 2,0 Konsumentpris, KPI 0,9 0,0-0,1 1,3 2,7 3,4 3,0 Realt skatteunderlag** 1,9 1,6 1,8 2,1 2,0 1,7 1,3 *Kalenderkorrigerad utveckling. ** Korrigerat för regeländringar. Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Sveriges kommuner och landstings prognos, oktober 2014, över skatteunderlaget samt kommunens befolkningsprognos ligger till grund för kommunens beräkning av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning för 2015-2017. Kommunens intäkter från skatter och utjämning beräknas öka med i genomsnitt 70 miljoner kronor eller drygt 4 procent per år under planperioden. Förändring av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, mnkr, 2015-2017 90 80 70 69,4 65,6 76,6 60 50 48,2 40 30 20 10 2014 2015 2016 2017 Prognos Budget Plan 15
Befolkningsförändringar Befolkningsutvecklingen och befolkningssammansättningen har stor betydelse för planering av den kommunala verksamheten bl.a. lokalisering och dimensionering av investeringar som förskolor, skolor, vård- och omsorgsboenden och fritidsanläggningar. Befolkningsutvecklingen är även ett viktigt instrument för beräkning av skatteunderlag. Befolkningen i Vallentuna ökade under 2013 med 400 personer och uppgick till 31 616 personer sista december 2013. Detta innebar en ökning med 1,3 procent. Ökningstakten var därmed lägre än under de föregående åren. Under 2010 ökade befolkningen med 2,6 procent och kommunens tillväxt var då den snabbaste i landet i procent räknat. I genomsnitt under perioden 2008-2012 ökade befolkningen med 1,95 procent per år och därmed var Vallentuna den sjunde snabbast växande kommunen under perioden. Befolkningen beräknas öka med 7 400 personer (23 procent) till år 2024. Prognosen presenteras utförligare i befolkningsprognos 2014-2024 (BFP14B). Takten i befolkningstillväxten följer det prognostiserade bostadsbyggandet i kommunen som redovisas i bostadsbyggnadsprognos 2014-2023 (BBP14B). Det finns ett klart samband mellan bostadsbyggande och befolkningsutveckling i kommunen. 16
Bostadsbyggande Vallentuna kommun fortsätter att planera för en hög utbyggnadstakt av nya bostäder de närmaste tio åren. Enligt Översiktsplan 2010-2030 har Vallentuna kommun en ny roll i den regionala utvecklingen. Vallentuna kommun ska aktivt bidra till en växande och hållbar storstadsregion. Den regionala och kommunala inriktningen för Vallentuna innebär att 7 000 8 000 nya bostäder ska byggas inom kommunen mellan 2010-2030. Detta innebär en successiv ökning från 200 till 350-400 nya bostäder per år. Översiktsplan 2010-2030 redovisar att bostadsutbyggnaden under perioden 2010-2030 ska koncentreras till Vallentuna (inklusive Molnby/Ubby), Lindholmen, Karby/Brottby och Gillinge. Bostadsbyggnadsprognos 2014-2023 (BPP14B) redovisar en planerad byggstart av knappt 200 bostäder i genomsnitt per år under 2014-2017, varav drygt 60 per år utgörs av lägenheter i flerbostadshus. För perioden 2018-2023 redovisar prognosen ca 500 nya bostäder per år varav ungefär hälften redovisas som lägenheter i flerbostadshus. Bostadsbyggandet i kommunen är beroende av byggföretagens vilja och ekonomiska förutsättningar samt den efterfrågan som finns att flytta till Vallentuna kommun. Bostadsbyggandet under prognosperioden och fördelningen per bostadstyp och per kommundel framgår av diagrammen nedan. 17
Exploateringsverksamheten Exploateringsverksamhetens uppgift är att anskaffa, bearbeta och iordningställa råmark för bostads- och industriändamål. Kommunens exploateringsverksamhet ska över tid vara självfinansierad. Exploateringsverksamhetens inbetalningar och utbetalningar är beaktade i kommunens balansräkning och kassaflödesanalys. Inkomster och utgifter för varje projekt i exploateringsplanen ger en grov uppfattning om exploateringsverksamhetens ekonomiska utfall för respektive år (2015-2017). Dessutom summeras intäkter och utgifter för exploateringen totalt. Utgifter och inkomster för exploateringsverksamheten beräknas vara i balans under planeringsperioden. Detta kan dock variera över åren. Infrastrukturanläggningar finansieras antingen av exploatörer genom tecknande av exploateringsavtal, via enskilda fastighetsägare som gatukostnadsavgift eller av kommunen. Planprioritering 2014-2017 Bostadsbyggnadsprognosen ligger till grund för exploateringsplanen. Många av projekten med trolig byggstart under perioden har fastställd detaljplan eller är ett pågående planarbete. Planläggning för några projekt har ännu inte påbörjas. Förutsättning är att planläggning för dessa påbörjas 2014-2015. Fastställd detaljplan: Haga 3, Tingvalla. Antalet outnyttjade byggrätter inom dessa bedöms till ca 140 (december 2013). 18
Pågående detaljplanering: Åby ängar 1, Nyborg, Bällstaberg 4, Kristineberg, Bällsta- Björnboda, Manhemsvägen, Kårsta-Rickeby 1, Snickerifabriken, Ekskogen-Vivedal, Åbyholm. Planstart 2014: Stensta-Ormsta, Frösunda (del av stora Luttergärde), Gärdesvägen, Karby 3:2, Björnboda-Bällsta etapp 1, Mörby 1:115, Vallentuna-Rickeby 1:48, Slumsta och Västra Rosendal. Planstart 2015: Norra centrumtomten, Hjälmsta, Karby/Lindvägen, Södra Lussinge, Sundby, Ubby/Molnby, Grönlundsvägen, Hacksta och Sylta. Bostadsexploatering Bostadsbyggandet kommer bland annat att ske i de centrala delarna av Vallentuna såsom Tegelbruket och Åby ängar samt i Nyby, Gustavslund, Bällstaberg, Uthamra strand, Skoga, Påtåker, Tingvalla och i Kulla i Lindholmen. De flesta av de områden som bebyggs under planeringsperioden är redan påbörjade och/eller överenskomna med olika intressenter. För att kunna genomföra utvecklingen i centrala Vallentuna enligt de riktlinjer som är fastställda av kommunfullmäktige behöver infrastrukturen utvecklas. Under planeringsperioden kommer anläggande av nya gator samt gång- och cykelvägar att fullföljas. Detta finansieras av kommande bostadsbebyggelse i centrala Vallentuna. Två exploateringsprojekt håller samman övergripande utgifter och inkomster i centrala Vallentuna, 1167 och 1170. Omvandlingsområden I kommunen finns ett antal fritidshusområden som stegvis omvandlas till områden för permanentboende. I och med detta ställs andra krav på vägar, vatten- och avloppslösning och byggrätter. Tätortsnära områden såsom Tingvalla, Upprätta-Lingsberg, Haga 3, Nyborg och Kårsta-Rickeby detaljplaneras och byggs ut avseende vägar och VA. Under planeringsperioden planeras kommunala vägar och/eller VA-nät att anläggas i Tingvalla, Upprätta-Lingsberg, Haga 3, Nyborg och Kårsta-Rickeby. Arbetsplatsområden För etablering av industri-, kontors- och handelsarbetsplatser efterfrågas lägen med goda kommunikationer. För handel krävs dessutom bra skyltlägen. Enligt översiktsplanen finns möjligheter till framtida arbetsplatsområden bland annat i anslutning till E18. Mark som är detaljplanelagd för nya verksamheter finns endast i mycket begränsad omfattning kvar i Fågelsången. Kommunens kostnader för att bygga ut infrastruktur i områdena har finansierats via markförsäljning. Vid Roslagsstoppet, i Okvista och i Bällstaberg finns viss privatägd planlagd mark för ytterligare etableringar. 19
Kommunen har förvärvat mark av Stockholms stad i anslutning till arbetsplatsområdena Karby och Okvista. Planläggning av nya arbetsplatsområden i Karby och i Okvista beräknas bli påbörjade under planeringsperioden. Vägar, kollektivtrafik Utbyggnad av det statliga vägnätet krävs för en fortsatt tillväxt i kommunen. En kommande uträtning av Väsbyvägen är exempel på projekt som staten genom Trafikverket är ansvarig för. Utbyggnad av kollektivtrafik krävs för en fortsatt tillväxt i kommunen. Den fortsatta utbyggnaden av Roslagsbanan innebär att SL från 2018 kan erbjuda tätare trafik, bättre tillgänglighet och punktlighet samt förhöjd säkerhet. För Vallentuna innebär det att dubbelspår kommer att byggas på sträckan mellan Kragstalund och Vallentuna samt att SL köper in nya tåg. För att kunna hantera nya och gamla tåg behövs en ny depå på Kårstagrenen med lokalisering i Molnby. Kommunens investeringar i vägar för att klara den planerade utbyggnaden av bostäder och arbetsplatser på både lång och kort sikt beräknas kunna finansieras inom exploateringsverksamheten. Vatten- och avloppsförsörjning Från den 1 april 2004 sköts den kommunala VA-verksamheten i Vallentuna kommun av Roslagsvatten AB. Anläggningarna ägs av Vallentunavatten AB som är ett dotterbolag till Roslagsvatten AB. Beslut om investeringar och avgifter hanteras av Vallentunavattens styrelse och av kommunfullmäktige i Vallentuna. Vallentuna förses med dricksvatten från kommunalförbundet Norrvattens vattenverk Görvälnverket i Järfälla kommun. Norrvatten har påbörjat utbyggnad av en ny vattenledning till Norrtälje som kommer att gå från Vallentuna centrum via Karby-Brottby. Ledningen beräknas vara i drift 2015. Roslagsvatten bygger parallellt med vattenledningen en spillvattenledning mot Karby/Brottby för att i framtiden kunna ansluta dessa orter till Käppalaförbundets ledningar. Denna nya ledning innebär nya möjligheter för Karby-Brottbyområdet eftersom kapaciteten i nuvarande spillvattenledning till Margaretelund är begränsad. För att kunna ta ledningarna i drift måste ledningar mellan Högdalavägen och Stockholmsvägen byggas samt alla pumpstationer längs vägen. Tidpunkten är avhängig utbyggnad av VA-huvudledningar genom Kristineberg. Kommunen är medlem i kommunalförbundet Käppalaförbundet. Hösten 2012 fattade förbundet ett beslut som innebär att hela Vallentuna kommun får lämna spillvatten till Käppala. Lokala reningsverk finns idag i Frösunda, Ekskogen och Kårsta. Reningsverken i Kårsta och Ekskogen är i gott skick men kommer att behöva fasas ut på sikt. För att lösa vattenförsörjningen i Kårsta lades i början av 90-talet en dricksvattenledning utmed Roslagsbanan. Samtidigt lades en tryckspilledning på samma sträcka som möjliggör att lägga ned de lokala reningsverken när detta är ekonomiskt och miljömässigt motiverat. 20
Mnkr Vallentuna kommuns ekonomiska läge Vallentuna kommuns ekonomiska utveckling har varit god de senaste åren. Den övergripande målsättningen är att ha en ekonomi i god balans som klarar av förändringar i omvärlden. Under perioden 2004 till 2013 har kommunen redovisat ett resultat som uppfyller balanskravet och överensstämmer med god ekonomisk hushållning. Resultatet de senaste fem åren framgår av diagrammet. Resultatet 2010 beror på engångsintäkter till följd av nya rekommendationer för redovisning av exploatering. Utan dessa skulle resultatet 2010 uppgått till 32,1 miljoner kronor respektive 28,2 miljoner kronor enligt balanskravsutredning. Resultaten för 2012 och 2013 omfattar engångsintäkter på 16,8 miljoner kronor respektive 15,8 miljoner kronor i form av återbetalning för premier från AFA försäkring för åren 2007-2008 respektive 2006-2005. Resultat 2009-2013, mnkr Årets resultat Årets resultat enligt balanskravet 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 92,0 29,5 32,3 30,6 17,7 2009 2010 2011 2012 2013 Vallentuna är inne i en långvarig tillväxtfas. Fler invånare i kommunen ger högre intäkter. Fler invånare kräver också en utbyggd kommunal verksamhet. För att även i fortsättningen behålla en stabil ekonomisk utveckling och en hög kvalitet i verksamheten krävs även en fortsatt effektiv verksamhet med en god kostnadskontroll. Den av staten fastställda nedre gränsen för den ekonomiska utvecklingen, det så kallade balanskravet, innebär att kommunens intäkter varje år måste överstiga kostnaderna. Detta är dock inte tillräckligt för att på lång sikt uppnå Kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Det ekonomiska läget för Vallentuna kommun är, kopplat till ovanstående och i likhet med flertalet andra kommuner, de närmaste åren ansträngt. Det finansiella resultatmålet under planperioden är ett årligt positivt resultat enligt balanskravsutredningen. 21
Kommunen tillämpar följande modell för uppräkning och fördelning av budgetramar: Utgångspunkt är gällande ramar som räknas upp med ett prisindex och ett lönekostnadsindex Demografimodell med differentierad påverkan beroende på verksamhet Förändringar som beror på nyinvesteringar Förändringar som beror på ändrad verksamhet och effekter av statliga satsningar Effektiviseringar (generellt 50 procent av pris- och lönekostnadsindex) Politiska prioriteringar Verksamheternas nettokostnader Med utgångspunkt från beräknade skatteintäkter och kommunens modell för uppräkning och fördelning av budgetramar kommer nämndernas budgetramar totalt öka enligt följande tabell: Nämndernas uppräkning, mnkr 2015 2016 2017 Budget Plan Plan Indexuppräkning, löner och pris 39 50 58 Effektiviseringar -20-25 -29 Demografi 35 26 29 Verksamhetsförändringar/politiska prioriteringar 21 5 8 TOTALT 76 57 65 Pris- och lönekostnadsindex Kostnader för löneökningar beräknas enligt uppgifter från Sveriges kommuner och landsting (SKL) i oktober 2014 och uppgår till 3,1 procent för år 2015. Kostnader för övriga delar beräknas enligt KPI och prognosen för 2015 är en ökning med 1,3 procent enligt SKL. 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Timlön, konjunkturlönestatistik 3,0 2,5 2,8 3,1 3,4 3,7 3,8 Konsumentpris, KPI 0,9 0,0-0,1 1,3 2,7 3,4 3,0 Effektiviseringar Kommunens arbete med effektivisering av den befintliga verksamheten fortsätter. Vallentuna kommuns budgetmodell innehåller ett generellt effektiviseringskrav för att klara bibehållen skattenivå samtidigt som kostnaderna årligen ökar. Budgetförslaget innebär att nämndernas budgetramar räknas upp för pris- och löneökningar, men endast till 50 procent. 22
Demografi I kommunens modell för resursfördelning till verksamheterna används demografiska förändringar som en viktig faktor. Främst är det inom förskola, grundskola, gymnasium och socialnämndens verksamheter där genomslaget för målgruppen är hundraprocentigt. Befolkningsökningen innebär således att kostnaderna för verksamheterna ökar och som grund för beräkningarna är befolkningsprognos BFP14B. Verksamhetsförändringar och politiska prioriteringar De ekonomiska förutsättningarna ger visst utrymme för satsningar under 2015. I budgeten för 2015 ingår höjda anslag till samhällsbyggnadsförvaltningen inom kommunstyrelsen till följd av ökade kapitalkostnader för vägverksamheten. Budgeten innehåller en fortsatt satsning på sommarjobb för ungdomar. I budgeten ingår också en satsning på skolverksamheten, bland annat i form av en höjd skolpeng från och med 1 juli 2014. Finansiella kostnader Kommunen började hösten 2010 att låna medel för att täcka investeringsutgifterna. Den totala låneskulden i årsbokslutet 2013 uppgick till 398 miljoner kronor. De kommande årens investeringsutgifter innebär ökat lånebehov. De finansiella kostnaderna består av räntekostnader för lån och räntekostnader på pensionsskuld. Räntekostnaden på pensionsskulden beräknas uppgå till 2,3 miljoner kronor år 2014. De höga finansiella kostnaderna under 2013 beror på att räntekostnaden på pensionsskulden var hög till följd av sänkt diskonteringsränta. Finansiella kostnader 2013-2017, mnkr 35 30 25 26,0 24,1 29,5 20 15 10 5 15,5 17,7 0 2013 2014 2015 2016 2017 Utfall Prognos Budget Plan 23
Pensioner Kommunens pensioner redovisas enligt den så kallade blandade modellen. Den innebär att kommunen under en övergångsperiod betalar dubbelt för pensioner, dels pensionsutbetalningar (avseende intjänande före 1998) för dagens pensionärer, dels för de nuvarande anställdas intjänande. Enligt kommunens placerings- och finansieringspolicy ska pensionsmedel förvaltas internt inom kommunens redovisning, det vill säga återlånas. Enligt en långtidsprognos från 2008 kommer utbetalningarna från den gamla skulden att minska från och med år 2028 och skulden vara helt avbetalad i slutet av 2050-talet. Pensionskostnad 2014-2017, mnkr 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 3 5 2 3 2 48 39 40 42 37 4 4 5 5 6 23 24 25 25 26 2013 2014 2015 2016 2017 Utfall Prognos Budget Plan Finansiell kostnad Nyintjänade pensioner Nya utbetalningar Gamla utbetalningar Investeringar Investeringsverksamheten följer befolkningsprognosen och uppgår till ca 500 miljoner kronor under perioden 2015-2017. De stora investeringar som planeras de närmaste åren är främst nya förskolor och skolor. Detta beskrivs utförligare i lokalresursplanen. Investeringsplanen sträcker sig över tio år och planen ska ses som en inriktning. För investeringar som ej avser maskiner och inventarier (årliga anslag) ska särskilda beslut fattas vid genomförandet. Investeringsplanen redovisas i slutet av kommunplanen. Likviditet och upplåningsbehov Den stora investeringsvolymen ska i möjligaste mån finansieras med egna medel men med början under hösten 2010 uppstod ett lånebehov som sedan har ökat. Prognosen för nyupplåning uppgår till högst 200 miljoner kronor per år. De närmaste åren kommer exploateringsverksamheten att behöva använda kommunens likviditet och det innebär att övriga investeringar till stor del måste lånefinansieras. Lånebehovet redovisas i diagrammet. 24
Finansiering av investeringsutgifter 2013-2017, mnkr 350 300 280 250 200 150 100 50 0 180 142 201 120 86 58 0 148 51 86 84 82 92 32 2013 2014 2015 2016 2017 Utfall Prognos Budget Plan Lånefinansier ing Finansiering egna medel Investeringar Balansräkning Kommunen har i jämförelse med kommunsektorn i övrigt en stark balansräkning. Soliditeten är högre än genomsnittet för kommunerna och om åtagandet för intjänade pensioner fram till 1998 tas med har Vallentuna en betydligt högre soliditet är genomsnittet. Soliditeten visar hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital, vilken är ett mått på kommunens långsiktiga betalningsförmåga. Soliditeten har varit hög under ett flertal år, men de närmaste åren kommer kommunens soliditet att minska till följd av att kommunens investeringar måste lånefinansieras. Soliditet exklusive och inklusive ansvarsförbindelse för pensionsåtaganden 2012-2017, procent Vallentuna Riket Vallentuna inkl ansvarsförbindelse Riket inkl ansvarsförbindelse 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Utfall Prognos Budget Plan 25
Kommunens medarbetare Vallentuna kommuns verksamheter ställer höga krav på medarbetarna. Personalens prestationer är grunden för en god service till invånarna i kommunen. Att ge personalen rätt förutsättningar för att kunna prestera är kärnan i kommunens personalarbete. När omvärlden förändras måste verksamheterna också kunna anpassa sig det gäller att balansera långsiktighet och kontinuitet med kreativitet och nytänkande. För att kunna locka till sig rätt personer som kan utveckla och upprätthålla en god service, måste Vallentuna kommun vara en attraktiv arbetsgivare. Därför finns det ett personalpolitiskt program som lyfter fram vad som gör Vallentuna kommun till en attraktiv arbetsgivare, bland annat det goda ledarskapet och medarbetarskapet. Medarbetare i siffror Den 31 december 2013 var antalet tillsvidareanställda i kommunen 1 516, vilket motsvarar 1 410 årsarbetare. Det är en minskning med 21 tillsvidareanställda eller 12 årsarbetare jämfört med 2012. Fördelningen mellan kvinnor och män är 81 procent respektive 19 procent. Av kvinnorna arbetar 66 procent heltid och av männen 86 procent. Genomsnittsåldern för kommunens tillsvidareanställda är 46,3 år (46,4 år 2012). Enligt pensionsavtalet (KAP-KL) har man möjlighet att gå i pension mellan 61 och 67 år. Vanligast är fortfarande att bli pensionär vid 65 år. Avgångsskyldighet finns enligt lag vid 67 års ålder. Under 2013 gick 26 anställda i pension jämfört med 28 under 2012 och 42 under 2011. De flesta har gått i pension vid 65 års ålder eller tidigare. Personalkostnader Utvecklingen av personalkostnaderna styrs dels av löneutrymmet i de centralt träffade löneavtalen, dels av kommunens egna ekonomiska och lönepolitiska bedömningar. Under perioden kommer ett ökat fokus att läggas på lokal lönebildning, vilket ger större möjlighet att påverka kostnaderna samtidigt som den prognossäkerhet som centrala avtal ger, minskas. 26
Finansiell utveckling 2015-2017 Driftredovisning 2013-2017, tkr 2013 2014 2015 2016 2017 Bokslut Prognos Budget Plan Plan KOMMUNSTYRELSEN 126 775 140 690 152 469 160 583 170 774 Kommunstyrelsen rambudget 76 828 73 788 80 959 84 230 87 400 Samhällsbyggnadsförvaltningen 30 953 42 561 47 024 51 441 57 949 KS OF 0 5 000 5 000 5 000 5 000 Räddningstjänst 18 994 19 341 19 486 19 912 20 425 ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN 2 490 2 450 2 393 2 446 2 509 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN 6 011 9 757 10 235 10 809 11 787 FRITIDSNÄMNDEN 43 141 43 303 46 299 47 539 49 317 KULTURNÄMNDEN 37 908 37 913 40 236 41 568 42 649 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN 137 736 129 882 139 077 142 732 146 969 SKOLPENG 505 364 535 069 561 165 581 759 601 371 GYMNASIESKOLPENG 122 674 122 403 123 590 124 669 129 794 UTBILDNINGSNÄMNDEN 29 193 29 163 29 185 29 812 30 844 SOCIALNÄMNDEN 406 495 423 678 443 115 462 470 483 801 FÖRÄNDRADE KAPITALKOST (OFÖRDELAT) 0 0 0 0 TOTALT 1 417 789 1 474 308 1 547 762 1 604 385 1 669 815 Kapitalkostnader ( ) -81 570-93 911-88 000-96 772-100 182 Pensionskostnader 27 376 27 606 28 655 30 413 30 930 Övriga centrala kostnader och intäkter -11 425-7 401-1 059 2 179 1 800 TOTALT DRIFTREDOVISNING 1 352 170 1 400 602 1 487 358 1 540 205 1 602 363 27
Resultatplan 2013-2017, tkr 2013 2014 2015 2016 2017 Bokslut Budget Budget Plan Plan Nämndernas nettokostnader -1 352 170-1 398 469-1 483 582-1 536 933-1 595 212 Avskrivningar -55 455-63 250-63 361-66 810-72 180 Verksamhetens nettokostnader -1 407 625-1 461 719-1 546 943-1 603 743-1 667 392 Skatteintäkter 1 260 871 1 319 189 1 395 599 1 469 338 1 540 633 Generella statsbidrag och utjämning 187 303 166 576 170 215 162 068 167 422 Finansiella intäkter 3 090 1 000 1 285 1 285 1 285 Finansiella kostnader -25 975-21 721-17 658-24 115-29 491 Resultat före extraordinära poster 17 664 3 324 2 500 4 833 12 458 Extraordinära poster Årets resultat 17 664 3 324 2 500 4 833 12 458 Realisationsvinster 2 316 Balanskravsresultat 15 348 3 324 2 500 4 833 12 458 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 2013-2017, tkr 2013 2014 2015 2016 2017 Bokslut Prognos Budget Plan Plan Skattesats 18,98% 18,98% 18,98% 19,00% 19,00% Skatteintäkter (inkl avräkning) 1 260 871 1 324 207 1 395 599 1 469 338 1 540 633 Inkomstutjämningsbidrag/-avgift 50 740 33 076 27 577 22 591 24 019 Kostnadsutjämning 53 825 57 197 60 861 64 917 75 620 Regleringsbidrag/-avgift 14 203 7 315 2 898-5 990-14 907 Strukturbidrag 0 3 279 3 316 3 347 3 385 LSS-utjämning 19 739 21 054 22 859 23 074 23 335 Fastighetsavgift 48 796 50 288 52 706 54 129 55 969 Summa intäkter 1 448 174 1 496 418 1 565 815 1 631 406 1 708 055 28
Balansräkning 2013-2017, tkr 2013 2014 2015 2016 2017 Bokslut Prognos Budget Plan Plan TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 1 323 322 1 355 349 1 352 560 1 390 886 1 393 169 Pågående icke aktiverade investeringar 142 046 177 859 277 162 374 880 617 093 Finansiella anläggningstillgångar 26 971 42 471 63 471 84 471 84 471 Summa anläggningstillgångar 1 492 339 1 575 679 1 693 194 1 850 238 2 094 733 Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter, lager o förråd 15 775 62 103 98 555 98 039 98 039 Kortfristiga fordringar 91 139 91 139 91 139 91 139 91 139 Kortfristiga placeringar 20 000 0 0 0 0 Kassa och bank 113 535 88 535 88 535 88 535 88 535 Summa omsättningstillgångar 240 449 241 777 278 229 277 713 277 713 Bidrag till infrastruktur 0 43 200 41 400 39 600 37 800 SUMMA TILLGÅNGAR 1 732 788 1 860 657 2 012 823 2 167 551 2 410 246 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 917 143 928 356 930 855 935 688 948 146 varav årets resultat 17 664 11 213 2 500 4 833 12 458 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förplikte 117 509 123 988 129 695 136 762 144 785 Övriga avsättningar 0 47 162 47 776 36 799 25 367 Summa avsättningar 117 509 171 150 177 471 173 561 170 152 Skulder Långfristiga skulder 398 000 456 114 603 911 654 637 855 340 Kortfristiga skulder 236 663 241 563 236 663 236 663 236 663 Summa skulder 698 137 761 151 904 497 1 058 302 1 291 948 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKU 1 732 788 1 860 657 2 012 823 2 167 551 2 410 246 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna 556 542 536 501 523 191 514 620 509 818 Övriga ansvarsförbindelser 267 147 267 160 267 160 267 160 267 160 29
Kassaflödesanalys 2013-2017, tkr 2013 2014 2015 2016 2017 Bokslut Prognos Budget Plan Plan LÖPANDE VERKSAMHET Årets resultat 17 664 11 213 2 500 4 833 12 458 Justering för avskrivningar 55 455 58 800 63 361 66 810 72 180 Justering för nedskrivningar 0 Förändrad pensionsavsättning o. ränta på pens.avsättn. samt orealiserade valutakursvinster/förluster m.m. 19 469 6 479 5 707 7 067 8 023 Realisationsförlust / realisationsvinst 5 590 0 0 0 0 Försäljning exploaterings fastighet, tomträtter 0 0 0 0 0 Gjorda avsättningar (exkl.pensionsavsättningar, exkl.ränta på pens.avs.) 0 2 162 613 1 290 1 251 Ianspråktagna avsättningar (exkl.pens.avs.) 0 0 0 0 0 Övriga ej likviditetspåverkande poster Ökning(+) Minskning (-) -1 868 1 800 1 550 1 178-1 677 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 96 310 80 454 73 730 81 178 92 236 Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga fordringar 5 085 0 0 0 0 Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga placeringar 0 20 000 0 0 0 Ökning (-) / minskning (+) förråd och exploatering 321-46 328-36 452 516 0 Ökning (+) / minskning (-) kortfristiga skulder -62 254 4 900-4 900 0 0 Löpande verksamhet 39 462 59 026 32 378 81 694 92 236 INVESTERINGSVERKSAMHET Bruttoinvesteringar i materiella / immateriella anläggningstillgångar -91 845-126 640-159 875-202 854-316 675 Försäljningspris materiella / immateriella anläggningstillgångar 2 272 0 0 0 0 Investering i finansiella anläggningstillgångar -1 222-15 500-21 000-21 000 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 1 431 0 0 0 0 Erhållna investeringsbidrag, övriga investeringsinkomster 3 000 0 700 103 700 36 420 Investeringsverksamheten -86 364-142 140-180 175-120 154-280 255 FINANSIERINGSVERKSAMHET 0 0 0 0 0 Nyupptagna lån 100 000 83 114 147 797 50 726 200 703 Amortering -100 000-25 000 0 0 0 Ökning (-) / minskning (+) långfristig fordran 0 0 0 Ökning (-) / minskning (+) långfristig skuld 0 Övriga tillförda (+) / använda (-) medel 0 0 0 0 0 Finansieringsverksamhet 0 58 114 147 797 50 726 200 703 Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur 0 0 0-12 266-12 683 ÅRETS KASSAFLÖDE -46 902-25 000 0 0 0 Likvida medel vid årets början 160 437 113 535 88 535 88 535 88 535 Likvida medel vid årets slut 113 535 88 535 88 535 88 535 88 535 Förändring av likvida medel -46 902-25 000 0 0 0 30
Plan för investeringsutgifter 2015-2024, mnkr Upparbeta t t.o.m Budget fg år Budget Plan Kalkyl TOTALT Projekt 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 It-utrustning 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 33,0 Säker ledning 0,2 2,0 2,2 Långsiktig investeringsnivå 100,0 50,0 50,0 80,0 280,0 Årligt anslag 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 22,0 Cykelbana runt Vallentunasjön 0,4 0,4 Cykelplan, gångplan 0,4 0,1 0,5 Cykelväg Angarnsvägen 0,5 0,2 0,7 Cykelväg Kårsta-Ekskogen 0,2 12,8 13,0 Effektbelysning Lindholmen 0,4 0,4 Gång- och cykelväg Lindholmen 2,9 2,9 Gång- och cykelväg vid våtmarksparken 1,5 1,5 3,0 Hydrologisk utredning Storsjön och Lillsjön 0,0 0,0 PCB inventering/sanering 3,1 1,4 4,5 Roslagsbanan Kragstalund-Vallentuna 3,6 3,6 Tingvalla busshållplats 3,1 3,1 Trafiksäkerhetsplan 0,3 0,3 Upprustning torgytor, offentliga rum 6,1 10,7 20,0 9,9 3,4 50,0 Utbyte kvicksilverbelysning 2,4 3,2 9,4 15,0 Utveckling trafikplanen 1,7 1,7 Vallentuna trafikplats 0,7 0,7 Vattenvårdsåtgärder Vallentunasjön 6,7 0,9 1,0 1,0 1,0 10,6 Årligt anslag, trafiksäkerhetsåtgärder 3,3 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 43,3 Årligt anslag, ventilations-/energiåtgärder 3,6 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 33,6 KOMMUNSTYRELSEN Summa 21,2 44,3 54,2 24,4 16,4 12,0 12,0 12,0 112,0 62,0 62,0 92,0 524,4 Digitala lås RCO 0,3 0,3 Digitalt ljudsystem Nova 0,4 0,4 Fotbollstält IP 1,0 1,0 Friidrottsytor IP 0,3 0,3 Konstgräs Bällstaberg 3,4 3,4 Konstgräs IP västra 3,0 3,0 Konstgräs IP östra 3,0 3,0 Konstgräs Össeby 9,1 9,1 Omklädningspaviljong IP 0,0 5,2 5,2 Pooltäcke Kvarnbadet 0,5 0,5 Veda Ridcenter 1,3 10,7 12,0 Årligt anslag 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 11,0 FRITIDSNÄMNDEN Summa 6,2 13,7 15,3 7,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 49,2 Bibliotek, inventarier 5,3 5,3 Kulturhus/ bibliotek 0,3 0,3 RFID - chippning av media 0,4 0,4 Vallentuna teater 0,3 0,3 Årligt anslag 0,2 0,2 0,2 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 4,6 KULTURNÄMNDEN Summa 6,5 0,2 0,2 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 10,9 Duschar omklädningsrum, skolor 2,2 2,1 4,3 Förskola Eken 4:e avdelning 11,0 1,0 12,0 Förskola Karby/Brottby 0,5 3,0 25,0 21,5 50,0 Förskola Karby/Brottby 2 1,0 3,0 25,0 26,0 55,0 Förskola Kristineberg norra 2,0 25,0 23,0 50,0 Förskola Kristineberg södra 2,0 25,0 23,0 50,0 Förskola Nordöstra Vallentuna 1 1,0 3,0 25,0 26,0 55,0 Förskola Nordöstra Vallentuna 2 1,0 3,0 25,0 26,0 55,0 Förskola Åby ängar 1,4 1,5 25,0 22,1 50,0 Förskola Åbygläntan 0,1 3,0 1,0 2,0 25,0 24,0 55,1 Grundskola Kristineberg södra 2,0 1,0 3,0 4,0 30,0 80,0 80,0 200,0 Hagaskolan 0,0 2,0 3,0 26,0 165,4 154,0 96,8 2,0 2,0 451,2 Hjälmstaskolan ombyggnad 7,9 1,9 9,8 Karbyskolan förskolekapacitet 4,2 4,2 Karbyskolan lokaleffektivisering 0,2 1,8 2,0 Karlavägen förskola 17,7 26,3 44,0 Kragstadungen förskola 29,4 9,6 39,0 Kårsta kapacitet 5,0 4,7 9,7 Lovisedalsskolan 0,6 0,6 Nya skolor inventarier+byggkoordinator 1,0 0,6 1,1 1,8 1,0 9,0 24,5 39,0 Ormstaskolan Förskola 1,4 10,0 25,0 16,6 53,0 Ormstaskolan Strix till Hammarbacken 1,7 0,5 17,5 21,4 4,0 45,1 Årligt anslag 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 44,0 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Sum 51,6 56,3 57,1 87,2 214,3 245,0 303,9 183,5 33,0 36,0 54,0 56,0 1377,9 Årligt anslag 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5,5 UTBILDNINGSNÄMNDEN Summa 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5,5 Boende, södra Valletuna 10,0 40,0 40,0 90,0 Verksamhetssystem 1,3 1,3 Årligt anslag 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 16,5 SOCIALNÄMNDEN Summa 2,8 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 11,5 41,5 41,5 1,5 107,8 Digitalisering av arkiv 1,0 1,0 0,5 2,5 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Summa 1,0 1,0 0,5 2,5 TOTALT 72,8 116,5 128,2 130,1 240,7 260,5 319,4 199,0 158,5 141,5 159,5 151,5 2078,1 31
Plan för exploateringsverksamheten 2015-2017, mnkr BOSTADSOMRÅDEN SUMMA projekt Förbrukat tom 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Planerat 2016 Planerat 2017 Västra Vallentuna 2.1 Förtätning västra Centrum-Tärningen 4 498-1 866 4 6 450-50 -40 2.2 Norra centrumtomten 36 400-181 -200-200 -200 9 800 2.5 Vallentuna-Mörby 1:103 mfl 0-78 -97 0 0 0 Inkomster 57 498 2 714 84 6 500 0 10 000 Utgifter -16 600-4 839-377 -250-250 -240 Netto 40 898-2 126-293 6 250-250 9 760 Nordöstra Vallentuna 3.2 Åby ängar 1 och 2 0-3 514 1 400-500 1 000-1 500 3.3 Åbyholm -2 415-1 415-400 -200-200 -100 3.7 Upprätta-Lingsberg -4 800-1 573-1 400-200 -200-200 3.8 Haga 3 9 943-2 076-115 -13 450 10 000 11 000 3.9 Ö Ormsta NV 2 000-47 -100-100 900 1 400 3.10 Ubby/Molnby 0-2 0 0 0 0 Centrala Vallentuna infrastruktur 124 952-49 697-7 232-15 600 39 158-12 600 Inkomster 380 035 4 873 6 234 1 600 70 100 12 600 Utgifter -250 356-63 199-14 081-31 650-19 442-14 600 Netto 129 680-58 326-7 847-30 050 50 658-2 000 Sydöstra Vallentuna 4.1 Hjälmsta 7 500-292 0-300 -300-300 4.2 Bällsta 2:282 mfl Manhemsvägen 0-675 675 0 0 0 4.3 Bällsta 2:928 Björnbodavägen 0 0-450 -150-150 850 4.4 Uthamra strand 10 830 8 120 262 181 181 181 4.5 Skoga -5 486-7 792 600 650 375-25 4.6 Nyborg -7 069-1 669-1 700-700 7 500-33 000 4.7 Bällstaberg 4-750 -568 0 0-182 0 4.8 Kristineberg 0-152 -500-500 -500-500 4.9 Tingvalla -5 000-4 548-3 000-9 900 12 448 0 Inkomster 221 260 52 878 3 272 936 59 881 30 181 Utgifter -221 235-60 454-7 385-11 655-40 509-62 975 Netto 25-7 576-4 113-10 719 19 372-32 794 Lindholmen, övriga Markim, Orkesta, Frösunda 5.2 Lindholmen 5:45 mfl -1 000 0 0-1 000 0 0 5.5 Frösunda (del av stora Luttergärde 1:1 0 0-100 100 0 0 Inkomster 1 000 0 0 1 000 0 0 Utgifter -2 000 0-100 -1 900 0 0 Netto -1 000 0-100 -900 0 0 Kårsta och Vallentuna östra 6.1 Kårsta-Rickeby 0-1 235-200 -3 500-1 485 6 420 6.2 Grönlundsvägen 4 500 0 0 100 200-100 6.3 Ekskogen-Vivedal 2 000-395 -15-200 -2 000 2 000 6.4 Karby/ Lindvägen 0-96 0 0 96 0 6.5 Hacksta 4 000 0 0 0 0 0 6.9 Södra Lussinge 9 000 0 0 0-200 100 Inkomster 36 720 0 0 800 1 300 11 520 Utgifter -17 220-1 726-215 -4 400-4 689-3 100 Netto 19 500-1 726-215 -3 600-3 389 8 420 SUMMA BOSTADSOMRÅDEN Inkomster 696 513 60 465 9 590 10 836 131 281 64 301 Utgifter -507 411-130 219-22 159-49 855-64 890-80 915 Netto 189 102-69 754-12 569-39 019 66 391-16 614 Specifikation: Nettotillgångar -34 621-67 800-14 070-44 719 38 028-39 424 Exploateringsresultat 215 223 12 193-1 373 3 439 10 700 2 473 ARBETSPLATSOMRÅDEN SUMMA Förbrukat Prognos Budget Planerat Planerat projekt tom 2013 2014 2015 2016 2017 Depå Molnby 0-570 571 0 0 0 Okvista, ändring av stadsplanen 0-29 -300-300 -150-121 Karby 2 0 0 0 0-150 -150 SUMMA ARBETSPLATSOMRÅDEN Inkomster 3 200 0 1 400 0 0 0 Utgifter -3 200-599 -1 130-300 -300-271 Netto 0-599 271-300 -300-271 SUMMA ARBETSPLATS OCH SUMMA Förbrukat Prognos Budget Planerat Planerat BOSTADSOMRÅDEN projekt tom 2013 2014 2015 2016 2017 Inkomster 699 713 60 465 10 990 10 836 131 281 64 301 Utgifter -510 611-130 818-23 288-50 155-65 190-81 186 Netto 189 102-70 353-12 299-39 319 66 091-16 885 Specifikation: Gatukostn, expl.bidrag osv till anläggn 400 630 24 946 4 799 936 98 581 36 601 Anläggningstillgång (-) -435 251-92 746-18 869-45 655-60 554-76 025 Nettotillgångar -34 621-67 800-14 070-44 719 38 028-39 424 Exploateringsresultat 215 223 12 193-1 373 3 439 10 700 2 473 32
2014-2023 BBP14B SEPTEMBER 2014 Bostadsbyggnadsprognos (BBP14B)
Innehåll Inledning... 5 1. Om bostadsbyggnadsprognosen... 5 1.1 Utfall tidigare år... 7 1.2 Planprioritering 2014-2017... 8 1.3 Huvudsaklig inriktning 2018-2023... 9 1.4 Nya respektive borttagna projekt... 9 1.4.1 Nya projekt... 9 1.4.2 Borttagna projekt... 9 Beskrivning av områden... 10 2. Västra Vallentuna... 11 2.1 Förtätning västra Centrum-Tärningen... 12 2.2 Norra centrumtomten... 13 2.3 Gärdesvägen... 13 2.4 Vallentuna-Rickeby 1:48... 13 2.5 Snickerfabriken (f.d.vallentuna-mörby 1:103 m.fl.)... 14 2.6 Vallentuna-Mörby 1:115... 14 2.7 Vallentuna Prästgård 1:49 f.d. Polishuset... 14 3. Nordöstra Vallentuna... 15 3.1 Telluskvarteren... 16 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG 2 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 FAX 08-587 851 00 SBF@VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE
3.2 Åby ängar 1 och 2... 17 3.3 Åbyholm... 17 3.4 Östra Åby... 17 3.5 Södra Haga... 18 3.6 Gustavslund... 18 3.7 Upprätta-Lingsberg... 19 3.8 Haga 3... 19 3.9 Stensta-Ormsta (f.d. Ö Ormsta NV)... 19 3.10 Ubby/Molnby... 20 4. Sydöstra Vallentuna... 20 4.1 Hjälmsta... 22 4.2 Bällsta 2:282 mfl Manhemsvägen... 22 4.3 Bällsta 2:928 Björnbodavägen... 22 4.4 Uthamra strand... 23 4.5 Skoga... 23 4.6 Nyborg... 23 4.7 Bällstaberg 4... 24 4.8 Kristineberg... 24 4.9 Tingvalla... 24 4.10 Påtåker (Olhamra 1:53)... 25 4.11 Bällsta 2:11... 25 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG 2 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 FAX 08-587 851 00 SBF@VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE
5. Lindholmen, övrig MOF... 25 5.1 Kulla/Lindholmen... 26 5.2 Centrala Lindholmen... 27 5.3 Mörbytorp... 27 5.4 Sylta... 28 5.5 Frösunda (del av stora Luttergärde 1:1)... 28 5.6 Lindholmen-Strömgården... 28 6. Kårsta och VAÖ... 29 6.1 Kårsta-Rickebyområdet... 30 6.2 Grönlundsvägen... 31 6.3 Ekskogen-Vivedal... 31 6.4 Karby/Lindvägen... 31 6.5 Hacksta... 32 6.6 Sundby... 32 6.7 Södra Lussinge... 32 6.8 Kumla 1:9... 33 Sammanställning av projekt och karta...34- SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG 2 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 FAX 08-587 851 00 SBF@VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE
KAPITEL Inledning 1 Vallentunas gällande Översiktsplan visar planerad bebyggelseutveckling för åren 2010-2030. När den utvecklingen ska komma till tar kommunen ställning till årligen i en bostadsbyggnadsprognos. Vision Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur- och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion. 1. Om bostadsbyggnadsprognosen Bostadsbyggnadsprognos 2014-2023 (BBP14B) redovisar pågående och kommande planerings- och utbyggnadsprojekt för nämnda period. För perioden 2014-2017 utgör prognosen en planprioritering. Prioriteringen är ett ställningstagande till vilken planberedskap kommunen ska ha för bostadsprojekt och till turordningen mellan projekten. Den andra perioden av prognosen 2018-2023 visar kommunens huvudsakliga inriktning för bostadsbyggandet. Kommunens planberedskap och huvudsakliga inriktning för bostadsbyggandet omprövas varje år i samband med att en ny bostadsbyggnadsprognos utarbetas. Bostadsbyggnadsprognosen är ett viktigt underlag till kommunens befolkningsprognos som även den görs årligen. Bostadsbyggnadsprognosen redovisar troligt år för byggstart. Inflyttning sker normalt ca 1 år efter. I bostadsbyggnadsprognosen redovisas bostäder enligt tre huvudgrupper. I flerbostadshus (FB) ingår även s.k. flerfamiljsvillor, i småhus i grupp (SG) ingår allt ifrån stadsradhus till gruppbyggda småhus på tomter upp till ca 1000 m 2. I småhus med större tomter (SE) ingår styckebyggda villor och gruppbebyggelse med tomter om minst ca 1000 m 2. Bostäderna kan upplåtas med bostadsrätt, hyresrätt eller äganderätt. 5
KAPITEL BBP14B bygger på Översiktsplan 2010-2030. Enligt Översiktsplanen har kommunen en ny roll i den regionala utvecklingen. Vallentuna kommun ska aktivit bidra till en växande och hållbar storstadsregion. Den regionala och kommunala inriktningen för Vallentuna (som bl.a. uttrycks i översiktsplanen) innebär att 7000-8000 nya bostäder ska byggas inom kommunen mellan 2010-2030. Detta innebär en succesiv ökning från 2oo till 350-400 nya bostäder per år. 1 BBP14B bygger också på föregående års prognos för 2013-2023 (BBP13A) samt inkomna önskemål om detaljplanering. BPP14B redovisar en planerad byggstart av knappt 200 bostäder i genomsnitt per år under 2014-2017, varav drygt 60 per år utgörs av lägenheter i flerbostadshus. För perioden 2018-2023 redovisar prognosen ca 500 nya bostäder per år varav ungefär hälften redovisas som lägenheter i flerbostadshus. Bostadsbyggandet under prognosperioden och fördelningen per bostadstyp framgår av diagram nedan. BBP14B redovisar en succesiv ökning av bostadsbyggandet i enlighet med inriktningen enligt ovan. Prognosen redovisar ett genomsnitt på 358 bostäder per år. Bostadsbyggandet är i hög grad beroende av byggföretagens vilja och ekonomiska förutsättningar samt den efterfrågan som finns att flytta till Vallentuna kommun. Även grannkommunernas bostadsbyggande påverkar viljan att bygga och flytta till Vallentuna kommun. 600 Småhus, större tomter Småhus i grupp Flerbostadshus 500 400 300 200 100 0 2013 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 PrognosUtfall Planberedskap Huvudsaklig inriktning Översiktsplan 2010-2030 redovisar att bostadsutbyggnaden under perioden 2010-2030 ska koncentreras till Vallentuna (inkl. Molnby/Ubby), Lindholmen, Karby/ Brottby och Gillinge. Därtill anger Översiktsplanen att en levande landsbygd förut- 6
KAPITEL sätter serviceorter och en del glesare bebyggelse på landsbygden. Bebyggelse på landsbygden ska ske framför allt som smärre komplettering i anslutning till befintlig bebyggelse. Fördelning av bostadsbyggande per kommundelsområde och år redovisas i diagram nedan. Kommundelsområdena är Kårsta VAÖ (Vada, Angarn och Össeby- Garn), Lindholmen övrig MOF (Markim, Orkesta och Frösunda), Sydöstra Vallentuna, Nordöstra Vallentuna och Västra Vallentuna. Geografisk avgränsning och beskrivning av respektive kommundelsområde finns i avsnittet Beskrivning av områden. 1 Kårsta och VAÖ Lindholmen, övrig MOF Sydöstra Vallentuna Nordöstra Vallentuna 600 Västra Vallentuna 500 400 300 200 100 0 2013 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 PrognosUtfall Planberedskap Huvudsaklig inriktning 1.1 Utfall tidigare år Bostadsbyggandet inom kommunen har under de senaste 10 åren varierat mellan 138 och 284 bostäder per år. Under 2013 påbörjades 160 bostäder. Utfall för åren 2002-2013 framgår av diagrammet nedan. 7
KAPITEL Utfall 2003-2013 1 300 250 200 150 100 154 171 200 257 138 186 147 231 229 184 160 Utfall 50 0 2003200420052006200720082009 2010 2011 2012 2013 1.2 Planprioritering 2014-2017 Många av projekten med trolig byggstart under perioden har fastställd detaljplan eller är ett pågående planarbete. Planläggning för några projekt har ännu inte påbörjas. Planläggning för dessa förutsätts påbörjas 2014-2015. Fastställd detaljplan: Förtätning västra centrum Åby Ängar etapp 1 Gustavslund Upprätta- Lingsberg Haga 3 Uthamra strand Skoga Tingvalla Påtåker Kulla/Lindholmen Antalet outnyttjade byggrätter inom dessa bedöms (september 2014) till ca 650. (De flesta byggrätter inom Åby ängar etapp 1, Haga 3 och Tingvalla kan dock inte nyttjas innan utbyggnad av kommunaltekniska anläggningar). Pågående detaljplanering (exklusive program): Åbyholm Snickerifabriken Bällsta 2:282 Mannhemsvägen Nyborg Bällstaberg 4 Kårsta- Rickeby Grönlundsvägen Ekskogen Vivedal 8
KAPITEL Planstart 2014: 1 Vallentuna- Stensta- Centrala Rickeby 1:48 Ormsta Lindholmen Vallentuna- Kristineberg 1- Frösunda (del Mörby 1:115 2 av stora Lut- Telluskvarte- Bällsta 2:928 tergärde) ren Björnbodavägen Planstart 2015: 1.3 Huvudsaklig inriktning 2018-2023 Norra centrumtomten Hacksta Sundby Ubby/Molnby Gärdesvägen Sylta Kumla 1:9 Lindholmen- Strömgården Planstart för större projekt som har utbyggnad under perioden 2018-2023 koncentreras framför allt till kommunens tätorter. 1.4 Nya respektive borttagna projekt 1.4.1 Nya projekt Lindholmen- Vallentuna- Bällsta 2:11 Strömgården Mörby 1:115 Kumla 1:9 Sundby Vallentuna- F.d. Polishuset Hacksta Rickeby 1:48 1.4.2 Borttagna projekt Nyby, Fornminnesvägen och Tegelbruket är utbyggt eller färdigställs 2014. Västra Rosendal och Karby 3:2. Bostadsutveckling är för tillfället inte aktuellt. Karby och Brottby övrigt har avsett olika tänkbara utvecklingsområden i avvaktan på fler specifika projekt i Karby och Brottby. Syftet har varit att redovisa kommunens inriktning och det förväntade intresset under prognosperioden. I och med att BBP14B har kompletterats med ytterligare 2 specifika projekt i området finns inget behov av att redovisa Karby och Brottby övrigt längre. 9
KAPITEL Beskrivning av områden 2 Kommande och pågående planerings- och utbyggnadsprojekt är sammanställda i prognosen utifrån geografisk avgränsning som framgår av nedanstående karta. 10 *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A
KAPITEL 2. Västra Vallentuna 2 Området består av den västra delen av Vallentuna socken. Gränsen går längs Roslagsbanan norr om Vallentunasjön och genom Vallentunasjön. Bebyggelsen inom området har huvudsakligen vuxit fram sedan 1950-talet. I området ingår Vallentuna centrum och områden med flerbostadshus och gruppbyggda småhus. En ganska stor del av området utgörs av glesbygd. Den västra delen av glesbygden ligger inom Arlandas influensområde och inom riksintresse för kulturmiljön. Pågående och kommande planläggning under planeringsperioden utgörs av flerbostadshus i centrala lägen. Flertalet av kommande projekt ingår i pågående programarbete för centrala Vallentuna. I Molnby kan ett större bostadsområde planeras. Detta redovisas tillsammans med Ubby under rubriken Nordöstra Vallentuna. Diagrammet nedan visar bostadsbyggandet (antalet nya bostäder) inom kommundelen för perioden 2013-2023. 140 120 100 80 60 40 20 Västra Vallentuna 0 2013 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 PrognosUtfall Planberedskap Huvudsaklig inriktning Västra Vallentuna 11 *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A
KAPITEL Projektkarta västra Vallentuna 2 Ormstastation 2.5 2.6 2.4 2.2 2.1 2.7 2.3 Vallentuna station 2.1 Förtätning västra Centrum-Tärningen Beskrivning Markägare Detaljplan Trolig byggstart Området avser förtätning av befintlig centrumbebyggelse med lokaler för handel och bostäder. Fastighetsägaren avser att bygga bostäder i Tärningen, som beräknas rymma 26 lägenheter. Vallentuna kommun (Vallentuna centrum AB enligt avtal) Planen har vunnit laga kraft. 2016 (2014*) 12 *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A
KAPITEL 2.2 Norra centrumtomten 2 Beskrivning Markägare Detaljplan Trolig Byggstart Området bedöms kunna inrymma från 110 till 220 lägenheter enligt pågående programarbete för centrala Vallentuna. I BBP14B redovisas 150 lägenheter. Områdets berörs av kommunens och SLLs planering för utveckling av Vallentuna station. Vallentuna kommun Ingår i program för centrala Vallentuna. Planläggning beräknas påbörjas 2015. 2018 (2016*) 2.3 Gärdesvägen Beskrivning Området kan vara lämpligt för såväl utveckling av stadsradhus som flerfamiljshus enligt pågående programarbete för centrala Vallentuna. I BBP14B redovisas 50 lägenheter i flerbostadshus. Bostäderna bidrar till de kommunala följdinvesteringarna för ombyggnaden av trafikplatsen. Markanvisning är planerad till hösten 2014. Markägare Detaljplan Trolig byggstart Vallentuna kommun Ingår i program för centrala Vallentuna. Planläggning beräknas påbörjas 2015. 2018 (2018*) 2.4 Vallentuna-Rickeby 1:48 Beskrivning Markägare En mindre fastighet som kan utvecklas för flerbostadshus och eventuellt lokaler. I BBP14B redovisas 20 bostäder i flerbostadshus. Privat 13 *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A
KAPITEL Detaljplan Ingår i program för centralavallentuna. Planläggning beräknas påbörjas 2014. Ska samordnas med 2.6 Mörby 1:115. 2 Trolig byggstart 2017 2.5 Snickerfabriken (f.d.vallentuna-mörby 1:103 m.fl.) Beskrivning Fastighetsägaren önskar att utveckla området med bostadsbebyggelse, ca 160 lägenheter. Området berörs av en eventuell framtida planskild korsning med Roslagsbanan i anslutning till Teknikvägen och Banvägen. Denna kan komma att påverka utformning av bebyggelsekvarter. Markägare Fastighetshandelsbolaget Mörby 1:103 Detaljplan Trolig byggstart Planläggning pågår. 2016 (2016*) 2.6 Vallentuna-Mörby 1:115 Beskrivning Markägare Detaljplan Trolig byggstart Fastighetsägaren önskar utveckla området med flerbostadshus och eventuellt lokaler. I BBP14B redovisas 50 bostäder i flerbostadshus. Privat Ingår i program för centrala Vallentuna. Planläggning beräknas påbörjas 2014. Ska samordnas med 2.4 Vallentuna-Rickeby 1:48. 2018 2.7 Vallentuna Prästgård 1:49 f.d. Polishuset Beskrivning Fastigheten har ett centralt läge och kan vara lämplig för utveckling av flerbostadshus. Markanvisning för fastigheten planeras att genomföras 2015. I BBP14B redovisas 25 bostäder i flerbostadshus. 14 *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A
KAPITEL Markägare Vallentuna kommun 2 Detaljplan Detalplanering beräknas påbörjas 2016. Trolig byggstart 2019 3. Nordöstra Vallentuna Området består av den nordöstra delen av Vallentuna socken. Gränsen går längs Roslagsbanan i väster och Angarnsvägen i söder. Bebyggelsen inom området har huvudsakligen vuxit fram sedan 1950-talet. Bebyggelsen består av gruppbyggda småhus, villor på stora tomter och ett par områden med flerbostadshus. I området ingår Vallentuna IP med spårområde, Veda ridcenter, Vallentuna golfklubb och delar av naturreservatet Angarnssjöängen. En mindre del av området utgörs av glesbygd. Den östra delen av glesbygden ligger inom område av riksintresse för kulturmiljö och naturvård. Utbyggnad av småhus i Tegelbruket och Gustavslund pågår. De största kommande bostadsområdena utgörs av centrala Vallentuna (Åby ängar m.fl. med huvudsakligen flerbostadshus) och Molnby/Ubby med blandad bebyggelse. Därutöver ingår planering av några villaområden. (Molnby är beläget i Västra Vallentuna.) Diagrammet nedan visar bostadsbyggandet (antalet nya bostäder) inom kommundelen för perioden 2013-2023. 300 250 200 150 100 50 Nordöstra Vallentuna 0 2013 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 PrognosUtfall Planberedskap Huvudsaklig inriktning Nordöstra Vallentuna 15 *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A
KAPITEL 2 Projektkarta nordöstra Vallentuna 3.10 Ormsta station 3.9 3.8 3.6 3.7 3.1 3.5 3.2 3.3 3.4 3.1 Telluskvarteren Beskrivning Markägare Detaljplan Trolig byggstart Området studeras närmare i program för centrala Vallentuna, som underlag för fortsatt planering. I BBP14B redovisas 300 bostäder. Det är troligt att området kommer att utvecklas succesivt och etappvis. Fastighetsägare till Vallentuna-Åby 1:153 är angelägen att uppföra ett bostadshus på fastigheten i en tidig etapp. Marken i området är delvis i Vallentuna kommuns ägo och delvis i privat ägo. Ingår i program för centrala Vallentuna. Detaljplanering för en första etapp beräknas påbörjas 2014. 2017 (2016*) 16 *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A
KAPITEL 3.2 Åby ängar 1 och 2 2 Beskrivning Markägare Området bedöms rymma ca 480 bostäder, hvudsakligen lägenheter i flerbostadshus men även i stadsradhus. Området planläggs i 2 etapper. Den första detaljplanen omfattar ca 380 bostäder. Del av den genomgående lokalgatan mellan nya Lindholmsvägen och Smidesvägen och en förskoletomt ingår i denna detaljplan. Vallentuna kommun. Exploateringsavtal för byggande av bostäder i området har tecknats med Riksbyggen, Veidekke och Vallentuna utvecklings AB (Hemgården och Sundvall) och avses att tecknas med Magnolia Bostad AB. Detaljplan Detaljplan för etapp 1 har vunnit laga kraft. Detaljplan för etapp 2 beräknas påbörjas 2016. Trolig byggstart 2015 - Riksbyggen (2014*) Etapp 2 beräknas påbörjas 2020. 3.3 Åbyholm Beskrivning Markägare Detaljplan Trolig byggstart Bostäderna ingår i pågående programarbete för centrala Vallentuna. Området bedöms rymma ca 170 bostäder i flerbostadshus och småhus huvudsakligen i grupp. Marken ägs av privatpersoner och Vallentuna kommun. Planläggning pågår. (Ingår även i nytt program för centrala Vallentuna). Samråd och antagande beräknas till 2015. 2018 (2015*). 3.4 Östra Åby Beskrivning Området bedöms rymma ca 300-400 nya bostäder enligt tidigare arbete med strukturplan för centrala Vallentuna (samrådshandling april 2012). 100 bostäder redovisas i BBP14B under perioden, huvudsakligen lägenheter i flerbostadshus men även i stadsradhus. 17 *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A
KAPITEL Markägare Marken ägs till större delen av Vallentuna kommun. 2 Detaljplan Ingår i program för centrala Vallentuna. Planläggning beräknas påbörjas 2016. Trolig byggstart 2020 (2018*) 3.5 Södra Haga Beskrivning Markägare Området bedöms rymma ca 250 bostäder i gruppbebyggda småhus och mindre flerbostadshus enligt tidigare arbete med strukturplan för centrala Vallentuna (samrådshandling april 2012). Några av bostäderna kan ha karaktär av friliggande småhus. I BBP14B redovisas 50 bostäder under perioden. Marken ägs av Vallentuna kommun och Norrortstomter AB (Riksbyggen). Detaljplan Detaljplan beräknas påbörjas 2018. Trolig byggstart 2022 (2020*) 3.6 Gustavslund Beskrivning Markägare Detaljplan Trolig byggstart Området rymmer ca 100 bostäder i gruppbyggda småhus och småhus på större tomter. Området innehåller väg till Gröndal. VAförsörjningen är samordnad med omvandlingsområdena Gröndal och Upprätta-Lingsberg. Utbyggnad genomförs bland annat av NCC, LB-hus och C4Hus AB. Detaljplan har vunnit laga kraft. Utbyggnad pågår. 18 *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A
KAPITEL 3.7 Upprätta-Lingsberg 2 Beskrivning Markägare Detaljplan Trolig byggstart Området inrymmer 20 nya småhus på stora tomter. Marken är i privat ägo. Detaljplanen har vunnit laga kraft. Utbyggnad pågår. 3.8 Haga 3 Beskrivning Markägare Detaljplan Trolig byggstart Området innehåller totalt ca 55 småhus med större tomter. Marken ägs av privatpersoner, NCC och Vallentuna kommun. Detaljplanen har vunnit laga kraft. 2016 3.9 Stensta-Ormsta (f.d. Ö Ormsta NV) Beskrivning Området tillhör de tätortsnära omvandlingsområdena och bedöms innehålla ca 80 småhus i grupp och småhus på större tomter. Området berörs av reservat för en eventuell förlängning av Arningevägen med tillkommande på- och avfarter. Befintligt vägreservat ska aktualiseras i samband med framtagande av fördjupad översiktsplan för norra Vallentuna och Lindholmen. Detaljplaneringen kan ske parallellt med den fördjupade översiktsplanen och ska samordnas med densamma. Markägare Marken ägs bl.a av privatpersoner, Besqab, Järntorget och Vallentuna kommun. Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas 2014. Trolig byggstart 2018 (2017*) 19 *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A
KAPITEL 3.10 Ubby/Molnby 2 Beskrivning Markägare Området är beläget på båda sidor om Roslagsbanan och utvecklingen av området studeras i en fördjupad översiktsplan för norra Vallentuna och Lindholmen. SL har i en förstudie studerat olika alternativa korridorer för hur Roslagsbanan kan avgrenas mot Arlanda. Resultatet av denna studie visar att en avgrening är lämplig i anslutning till Ubby/Molnby. Trafiknämnden inom landstinget har i december 2013 besutat att genomföra en fördjupad förstudie av en avgrening av Roslagsbanan från Molnby till Arlanda. Exploateringsgraden är förutom Roslagsbanans utveckling bl.a. beroende av områdets geotekniska förhållanden och kulturvärden, fornlämningar och landskapsbild. Ubby ställverk och befintliga kraftledningar påverkar möjligheten att bygga i området. Vid Roslagsbanan finns huvudledningar för vatten och avlopp. Utbyggnaden kommer att ske under en längre period. I BBP14B redovisas 200 bostäder i blandad bebyggelse under perioden. Marken ägs huvudsakligen av Norrortstomter (Riksbyggen) och privatpersoner. Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas 2015. Trolig byggstart 2019 (2018*) 4. Sydöstra Vallentuna Området består av den sydöstra delen av Vallentuna socken. Gränsen går längs Angarnsvägen i norr och Vallentunasjön i väster. Bebyggelsen inom området har vuxit fram sedan 1950-talet. Bebyggelsen består av gruppbyggda småhus, villor på stora tomter och områden blandat med flerbostadshus och gruppbyggda småhus. En ganska stor del av området utgörs av glesbygd. Utbyggnad av småhus i Uthamra strand, Skoga och Påtåker pågår. Därutöver ingår planering av ytterligare några villaområden. Det största kommande bostadsområdet är Kristineberg öster om Arningevägen. Diagrammet visar bostadsbyggandet (antalet nya bostäder) inom kommundelen för perioden 2013-2023. 20 *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A
KAPITEL 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Sydöstra Vallentuna 2013 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 PrognosUtfall Planberedskap Huvudsaklig inriktning Sydöstra Vallentuna 2 Projektkarta sydöstra Vallentuna 4.1 4.2 Bällsta station 4.10 4.11 4.3 4.9 4.8 4.4 Kragstalund station 4.7 4.5 4.6 21 *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A
KAPITEL 4.1 Hjälmsta 2 Beskrivning Markägare Området är redovisat i tidigare arbete med strukturplan i centrala Vallentuna (samrådshandling april 2012). Hjälmstaområdet har bedömts lämpligt med komplettering av ca 50 lägenheter i mindre flerfamiljshus. Vallentuna kommun. Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas 2016. Trolig byggstart 2020 (2017*). 4.2 Bällsta 2:282 mfl Manhemsvägen Beskrivning Markägare Detaljplan Trolig byggstart Området utgörs idag av en större villatomt söder om Manhemsvägen och norr om bostadsområdet Örtagården. Området bedöms innehålla 12 småhus i grupp. Myresjöhus. Granskning genomfördes sommar 2014. Antagande beräknas till höst/vinter 2014. 2015 (2014*) 4.3 Bällsta 2:928 Björnbodavägen Beskrivning Markägare Fastighetsägare önskar utveckla fastigheten med bostadsbebyggelse ca 5-10 småhus i grupp. I BBP14B redovisas 5 småhus i grupp Ibro projekt och IWS Tomt & bygg. Detaljplan Planläggning beräknas påbörjas 2014. Trolig byggstart 2018 (2016*) 22 *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A
KAPITEL 4.4 Uthamra strand 2 Beskrivning Markägare Detaljplan Trolig byggstart Området beräknas inrymma 200 bostäder, varav 134 småhus med större tomter och 76 gruppbyggda småhus. Marken ägs av exploatörer och privatpersoner. Detaljplanen har vunnit laga kraft. Utbyggnad av bostäder pågår. 4.5 Skoga Beskrivning Markägare Detaljplan Trolig byggstart Området inrymmer 25 nya småhus med större tomter. Marken ägs huvudsakligen av privatpersoner. Detaljplanen har vunnit laga kraft. Utbyggnad pågår. 4.6 Nyborg Beskrivning Markägare Detaljplan Trolig byggstart Nyborg bedöms rymma upp mot 230 bostäder i blandad bebyggelse och trafikmatas via Bällstaberg 3 och 4. Området ska anslutas till det allmänna VA-nätet. Åtta fastigheter bebos permanent idag. Marken ägs huvudsakligen av privatpersoner. Programsamråd genomfördes hösten 2009. Samråd beräknas genomföras 2014. Antagande 2015. 2017 (2016*) 23 *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A
KAPITEL 4.7 Bällstaberg 4 2 Beskrivning Markägare Området rymmer ca 50 småhus i grupp. VA-försörjning och väg samordnas med Nyborg. Marken ägs av JM AB. Detaljplan Detaljplanen är överklagad (september 2014). Trolig byggstart 2015 (2014*) 4.8 Kristineberg Beskrivning Markägare Området har studerats i ett planprogram (som en del av strukturplan för södra Vallentuna). Planprogrammet ger utgångspunkter för ca 5-6 st detaljplaner och redovisar en tänkbar total utbyggnad av ca 2000 bostäder i Kristineberg. I BBP14B redovisas 400 bostäder i blandad bebyggelse under perioden. Marken ägs av JM AB, Stockholms stift och Vallentuna kommun. Detaljplan Programsamråd genomfördes våren 2012. Plansamråd för de första 2 detaljplanerna (norra och södra området) beräknas genomföras 2015. Antagande beräknas till 2016. Trolig byggstart 2018 (2014*) 4.9 Tingvalla Beskrivning Markägare Detaljplan Trolig byggstart I BBP14B redovisas 75 småhus med större tomter. Tingvallaområdet är ett tätortsnära omvandlingsområde i västra Bällsta vid Vallentunasjön. Marken ägs huvudsakligen av privatpersoner. Detaljplanen har vunnit laga kraft. 2016 (2014*) 24 *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A
KAPITEL 4.10 Påtåker (Olhamra 1:53) 2 Beskrivning Markägare Detaljplan Trolig byggstart Området innehåller ca 70 bostäder i småhus med större tomter. Påtåker Fastigheter AB. Detaljplanen har vunnit laga kraft. Utbyggnad pågår. 4.11 Bällsta 2:11 Beskrivning Markägare Fastighetsägare önskar utveckla fastigheten med blandad bebyggelse. Lämplig avgränsning och omfattning av bebyggelseutveckling behöver studeras i detaljplan. I BBP14B redovisas 20 småhus i grupp. Privat ägo Detaljplan Planläggning beräknas påbörjas 2017. Trolig byggstart 2021 5. Lindholmen, övrig MOF Området består av socknarna Markim, Orkesta och Frösunda. I området ingår tätorten Lindholmen. Bebyggelsen i Lindholmen har huvudsakligen vuxit fram sedan 1970-talet. Bebyggelsen består av villor på stora tomter, gruppbyggda småhus och flerbostadshus. Större delen av området utgörs av glesbygd, som till stor del berörs av Arlandas influensområde och riksintresse för kulturmiljö. Utbyggnad av villaområdet Kulla pågår. Planering av centrala Lindholmen och Mörbytorp förutsätts ske inom perioden. Diagrammet visar bostadsbyggandet (antalet nya bostäder) inom kommundelen för perioden 2013-2023. 25 *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A
KAPITEL 60 50 40 30 20 10 0 Lindholmen, övrig MOF 2013 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 PrognosUtfall Planberedskap Huvudsaklig inriktning Lindholmen, övrig MOF 2 Projektkarta Lindholmen, övrig MOF 5.5 Frösunda 5.6 5.3 5.2 5.1 Lindholmen 5.4 Lindholmen 0 1.5 3 Km 5.1 Kulla/Lindholmen Beskrivning Markägare Detaljplan Området innehåller ca 100 småhus varav 6 småhus i grupp och övriga med större tomter. Utbyggnad genomförs av SMÅA AB m.fl. Detaljplanen har vunnit laga kraft. 26 *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A
KAPITEL Trolig byggstart Utbyggnad pågår. 2 5.2 Centrala Lindholmen Beskrivning Utveckling av fastigheterna Lindholmen 5:45, 5:69 och del av Lindholmen 5:1 samt Lindholmen 5:78. Detaljplaneringen kan ske parallellt med den fördjupade översiktsplanen för Norra Vallentuna och Lindholmen som är under framtagande. I BBP14B redovisas 100 bostäder i form av flerbostadshus och stadsradhus. Markägare Vallentuna kommun. Lindholmen 5:78 är i privat ägo. Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas 2014. Trolig byggstart 2018 (2017*) 5.3 Mörbytorp Beskrivning Mörbytorp är ett omvandlingsområde beläget nordost om Lindholmens tätort. Flertalet bor permanent. Området ska anslutas till kommunens VA-nät. Enligt Roslagsvatten krävs ytterligare ca 100 nya bostäder i och i anslutning till Mörbytorp för kostnadstäckning. Utvecklingsmöjligheterna för området studeras i en fördjupad översiktsplan för norra Vallentuna och Lindholmen. I BBP14B redovisas 20 nya bostäder på större tomter. Förordnande enligt 113 BL begränsar idag utbyggnadsmöjligheterna inom gällande byggnadsplan. Markägare Marken ägs av privatpersoner. Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas 2017. Trolig byggstart 2021 (2020*) 27 *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A
KAPITEL 5.4 Sylta 2 Beskrivning Utvecklingsmöjligheterna för området studeras i en fördjupad översiktsplan för norra Vallentuna och Lindholmen. I BBP14B redovisas 30 bostäder i form av småhus på större tomter. Markägare Fastigheterna Sylta 1:4 och 1:8 är i privat ägo. Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas 2015. Trolig byggstart 2019 (2017*) 5.5 Frösunda (del av stora Luttergärde 1:1) Beskrivning Markägare Fastighetsägare önskar utveckla fastigheten med bostadsbebyggelse. I BBP13B redovisas 10 bostäder i form av småhus på större tomter. Uppsala akademiförvaltning. Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas 2014. Trolig byggstart 2018 (2016*) 5.6 Lindholmen-Strömgården Beskrivning Markägare Fastighetsägare önskar utveckla 2 fastigheter med ca 6 7 småhus Privat Detaljplan Planläggning planeras påbörjas 2015 Trolig byggstart 2018 28 *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A
KAPITEL 6. Kårsta och VAÖ 2 Området består av socknarna Kårsta, Vada, Angarn och Össeby-Garn. Den största tätorten i området är Karby/Brottby. Bebyggelsen i Karby/Brottby har huvudsakligen vuxit fram sedan 1960-talet. Bebyggelsen består av villor på stora tomter, gruppbyggda småhus och flerbostadshus. Större delen av området utgörs av glesbygd, som till stor del berörs av riksintresse för kulturmiljö, naturvård och/eller friluftslivet. Merparten av den kommande bebyggelseutvecklingen planeras i och i anslutning till Karby och Brottby samt Kårsta. Diagrammet nedan visar bostadsbyggandet (antalet nya bostäder) inom kommundelen för perioden 2013-2023. 70 60 50 40 30 20 10 0 Kårsta och VAÖ 2013 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 PrognosUtfall Planberedskap Huvudsaklig inriktning Kårsta och VAÖ Projektkarta Ekskogen och Kårsta Kårsta 6.1 6.2 6.3 Ekskogen 0 1 2 Km *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A 29
KAPITEL Projektkarta Karby och Brottby 2 6.7 6.6 6.4 Brottby Karby 6.5 0 450 900 m 6.8 6.1 Kårsta-Rickebyområdet Beskrivning Markägare Detaljplan Trolig byggstart Området beräknas inrymma 25 småhus med större tomter enligt en förstudie för pågående detaljplanering. FABRO AB äger 9 obebyggda fastigheter och Vallentuna kommun äger 1. Övriga fastigheter ägs av privatpersoner. Förstudie om inriktning genomfördes under hösten 2011. Under våren 2012 gavs planuppdrag för projektet. Antagande beräknas till 2015. 2019 (2016*) 30 *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A
KAPITEL 6.2 Grönlundsvägen 2 Beskrivning Markägare Området bedöms preliminärt rymma ca 35 småhus beläget i Kårsta, i anslutning till Grönlundsområdet. Området ska anslutas till kommunens VA-nät. Marken ägs av Vallentuna kommun samt privat markägare. Detaljplan Detaljplanering planeras påbörjas 2015. Trolig byggstart 2019 (2015*) 6.3 Ekskogen-Vivedal Beskrivning Markägare I BBP14B redovisas 20 småhus på större tomter på fastigheten Mälsta 1:12. Vallentuna kommun Detaljplan Detaljplanering pågår. Antagande beräknas till 2016. Trolig byggstart 2018 (2015*) 6.4 Karby/Lindvägen Beskrivning Markägare Enligt den fördjupade översiktsplanen för Karby och Brottby (samrådshandling) lämpar sig området för såväl stadsradhus som flerfamiljshus. I BBP14B redovisas ca 20 småhus i grupp. Fastigheten Karby 3:90 ägs av AB Karby Backa fastigheter. Angränsande fastighet Karby 3:2 ägs av Vallentuna kommun. Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas 2016. Trolig byggstart 2019 (2015*) 31 *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A
KAPITEL 6.5 Hacksta 2 Beskrivning Markägare Enligt den fördjupade översiktsplanen för Karby och Brottby (samrådshandling) lämpar sig Hackstaområdet för en mer sammanhållen komplettering med småhus. Området bedöms kunna innehålla upp mot 70 bostäder.i BBP14B redovisas 35 småhus på större tomter under perioden. Marken ägs huvudsakligen av privatpersoner. Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas 2015. Trolig byggstart 2019 6.6 Sundby Beskrivning Innefattar fastigheterna Sundby 17:1, Sundby 1:2 och Libby 1:1. Enligt den fördjupade översiktsplanen för Karby och Brottby (samrådshandling) lämpar sig Sundbyområdet för en mer sammanhållen komplettering med småhus. Området bedöms kunna innehålla upp mot 80 bostäder. I BBP14B redovisas 35 småhus på större tomter under perioden. Markägare Privata Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas 2015. Trolig byggstart 2019 6.7 Södra Lussinge Beskrivning Markägare Enligt den fördjupade översiktsplanen för Karby och Brottby (samrådshandling) lämpar sig området för småhusbebyggelse. Området bedöms kunna innehålla upp mot 30 bostäder.i BBP14B redovisas 20 småhus i grupp och med större tomter. Vallentuna kommun 32 *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A
KAPITEL Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas 2016. 2 Trolig byggstart 2020 (2016*). 6.8 Kumla 1:9 Beskrivning Markägare Fastighetsägare önskar utveckla området med ca 10 småhus. Privat Detaljplan Planläggning planeras påbörjas 2015 Trolig byggstart 2018 33 *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A
VALLENTUNA KOMMUN Sep 2014 BBP14 B Sammanställning av projekt Bostadsbyggnadsprognos 2014-2023 (BBP14B) 2013 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Summa 2014-2023 Beskrivning av projekt Projekt FB SG SE FB SG SE FB SG SE FB SG SE FB SG SE FB SG SE FB SG SE FB SG SE FB SG SE FB SG SE FB SG SE FB SG SE FB SG SE Totalt Prognos Utfall Se sid Förtätn Västra Centrum 26 26 0 0 26 12 N centrumtomten 25 25 50 50 150 0 0 150 13 Gärdesvägen 25 25 50 0 0 50 13 F.d. Polishuset 25 25 0 0 25 14 Fornminnesvägen 25 25 0 0 0 0 Snickerifabriken 20 20 40 40 40 160 0 0 160 14 Vallentuna-Rickeby 1:48 20 20 0 0 20 13 Mörby 1:115 20 20 0 0 20 14 Nyby 5 19 0 0 0 0 Övr västra Vallentuna 5 1 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 0 0 50 50 diverse förtätning Sa västra V-tuna 25 5 5 25 19 1 0 0 5 0 0 5 46 0 5 40 0 5 110 0 5 115 0 5 90 0 5 50 0 5 0 0 5 0 0 5 451 0 50 501 Tegelbruket 10 29 0 0 0 0 Telluskvarteren 25 25 25 50 50 75 50 300 0 0 300 16 Åbyängar 1 o 2 25 5 0 0 50 15 50 10 50 10 50 10 50 10 50 10 50 10 50 5 400 80 0 480 17 Åbyholm 25 10 5 25 10 5 10 25 10 25 10 10 100 60 10 170 17 Östra Åby 10 25 5 25 5 25 5 75 25 0 100 17 Södra Haga 10 20 15 5 20 25 5 50 18 Gustavslund 5 5 5 8 5 2 0 5 2 7 18 Upprätta-Lingsb 5 2 7 5 2 0 0 14 14 19 Haga 3 10 10 10 10 5 5 5 0 0 55 55 19 Stensta-Ormsta 10 10 10 10 10 10 10 5 5 0 50 30 80 19 Ubby/Molnby 20 10 25 10 10 25 10 5 25 10 5 25 10 10 100 60 40 200 20 Övr nordöstra V-a 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 0 0 50 50 diverse förtätning Sa nordöstra V-tuna 25 20 15 0 34 10 0 5 14 50 15 10 50 10 17 75 10 15 100 30 30 100 50 40 125 50 30 175 45 15 200 45 15 120 45 20 995 305 206 1 506 Hjälmsta 15 15 20 50 0 0 50 22 Bällsta 2:282 Manh.v. 6 6 0 12 0 12 22 Bällsta 2:928 Björnb.v. 5 0 5 0 5 22 Bällsta 2:11 10 5 5 0 20 0 20 25 Uthamra strand 5 10 26 8 10 10 10 5 0 0 35 35 23 Skoga 10 11 6 5 0 0 11 11 23 Nyborg 10 10 10 10 20 10 10 20 10 10 20 10 5 20 10 5 20 20 80 80 70 230 23 Bällstaberg 4 10 0 20 32 0 52 0 52 24 Kristineberg 25 25 10 25 30 10 25 30 10 25 20 15 25 35 15 25 35 15 150 175 75 400 24 Tingvalla 10 10 10 10 10 10 10 6 0 0 76 76 24 Påtåker 10 4 15 15 4 4 0 0 38 38 25 Övr sydöstra V-a 5 2 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 0 0 50 50 diverse förtätning Sa sydöstra V-tuna 0 15 35 0 26 25 0 0 36 0 26 35 0 38 29 0 10 34 25 40 35 45 40 35 60 40 35 60 40 35 65 50 35 25 60 46 280 344 355 979 Kulla /Lindholmen 6 10 4 15 0 0 15 15 26 Centrala Lindholmen 20 20 10 20 20 10 50 50 0 100 27 Mörbytorp 5 5 10 0 0 20 20 27 Sylta 5 5 5 5 10 0 0 30 30 28 Frösunda 5 5 0 0 10 10 28 Lindholmen-Strömgård 5 0 0 5 5 28 Övr MOF-området 10 3 10 10 10 5 5 5 5 5 5 5 0 0 65 65 diverse förtätning Sa Lindholmen, MOF 0 6 20 0 0 7 0 0 25 0 0 10 0 0 10 0 0 5 20 20 15 10 20 15 20 10 10 0 0 15 0 0 15 0 0 25 50 50 145 245 Kårsta-Rickebyområdet 5 5 5 5 5 0 0 25 25 30 Grönlundsvägen 5 5 10 5 10 0 0 35 35 31 Ekskogen - Vivedal 5 5 5 5 0 0 20 20 31 Karby/Lindvägen 5 5 5 5 0 20 0 20 31 Hacksta 5 5 10 5 10 0 0 35 35 32 Sundby 5 10 5 10 5 0 0 35 35 32 Kumla 1:9 5 5 0 0 10 10 33 Södra Lussinge 5 5 5 5 0 10 10 20 32 Övr VAÖ-området 15 13 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 0 0 150 150 diverse förtätning Sa Kårst och VAÖ 0 0 15 0 0 13 0 0 15 0 0 15 0 0 15 0 0 15 0 0 25 0 5 45 0 10 45 0 5 55 0 10 40 0 0 50 0 30 320 350 Per år Vallentuna tätort: Sa Vallentuna tätort 145 140 60 141 195 189 375 430 435 425 415 321 2 986 299 Totalt* 50 46 90 25 79 56 0 5 95 50 41 75 96 48 76 115 20 74 255 90 110 270 115 140 295 110 125 285 90 125 265 105 110 145 105 146 1 776 729 1 076 3 581 Proc fördelning 50% 20% 30% 100% Per år Totalt: Summa* 186 160 100 166 220 209 455 525 530 500 480 396 3 581 358 Om BBP14B Bostäder enligt 3 huvudgrupper Planberedskap Huvudsaklig inriktning FB = Flerbostadshus (2014-2017) (2018-2023) SG = Småhus i grupp < 1000 kvm SE = Större tomter > 1000 kvm Bostadsbyggnadsprognosen redovisar troligt år för byggstart Inflyttning sker normalt ca 1 år efter
Kumla Sundby Södra Lussinge Karby/Lindvägen Stora Luttergärdet (Frösunda) Mörbytorp Hacksta Lindholmen Strömgården Centrala Lindholmen Kulla/Lindholmen Grönlundsvägen Sylta Kårsta-Rickeby Ekskogen-Vivedal Ubby/Molnby Stensta-Ormsta Upprätta-Lingsberg Gustavslund Haga 3 Snickerifabriken Vallentuna-Rickeby 1:48 Vallentuna-Mörby 1:115 Södra Haga Norra centrumtomten F.d. Polishuset Västra centrum - Tärningen Gärdesvägen Åby ängar Östra Åby Telluskvarten Hjälmsta Åbyholm Manhemsvägen Påtåker Tingvalla Bällsta 2:11 Björnbodavägen Kristineberg Uthamra strand Bällstaberg 4 Skoga Nyborg
DNR KS 2013.161 R A PPORT Befolkningsprognos 2014-2024 BFP14B
Innehåll Inledning... 1 Befolkningsförändringar 2013... 2 Utfall 2013 jämfört med prognos... 3 Prognos 2014-2024... 4 1. Vallentuna kommun... 4 1.1 Totalbefolkning... 4 1.2 Befolkningsförändringar... 5 1.3 Åldersstruktur... 6 1.3.1 Födda och förskolebarn... 7 1.3.2 Skolbarn... 8 1.3.3 Vuxna... 10 1.3.4 Äldre och pensionärer... 11 2. Kommundelsområden... 12 2.1 Vallentuna Västra... 13 2.2 Vallentuna Nordöstra... 14 2.3 Vallentuna Sydöstra... 15 2.4 Markim-Orkesta-Frösunda... 16 2.5 Vada-Angarn-Össeby Garn... 17 2.6 Kårsta... 18 Metod och antaganden... 19 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG 2, 2 TR 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 FAX 08-587 850 88 SBF@VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE
KAPITEL Inledning 1 I Vallentuna kommun görs årligen en prognos över befolkningsutvecklingen tio år framåt i tiden. Årets prognos avser perioden 2014-2024 (BFP14B). Befolkningsutvecklingen och befolkningssammansättningen har stor betydelse för planering av den kommunala verksamheten bl.a. lokalisering och dimensionering av barnomsorg, äldreomsorg, skolor och fritidsanläggningar. Befolkningsutvecklingen är även ett viktigt instrument för beräkning av skatteunderlag. Prognoser är till sin natur osäkra och det finns alltid felmarginaler. De görs från den kunskap som finns vid tillfället när prognosen tas fram. I regel ökar osäkerheten ju längre fram i tiden som prognosen sträcker sig. Prognosen ska alltid användas med viss försiktighet i planeringen. Stora samhällsförändringar t.ex. när det gäller arbetslöshet, bostadspriser, familjepolitik och ekonomiska konjunkturer får direkta konsekvenser på bostadsbyggande, flyttningsmönster, fruktsamhet och dödlighet. Förändringar sker dessutom allt snabbare när informationsteknik mm utvecklas. 1
KAPITEL Befolkningsförändringar 2013 1 Befolkningen i Vallentuna ökade från 31215 till 31616 personer under 2013. Detta innebar en ökning med 1,3%. Förra året var ökningen 1,6% och den genomsnittliga befolkningsökningen per år från milleniumskiftet är ca 2%. Period Folkmängd Folk- Levande Döda Födelse- Inflyttade Utflyttade Flyttnings- netto ökning födda överskott Totalt 2005 27 397 508 360 174 186 1 864 1 544 320 2006 27 868 471 345 155 190 1 829 1 548 281 2007 28 382 514 362 179 183 1 995 1 670 325 2008 28 954 572 395 181 214 1 885 1 526 359 2009 29 361 407 352 175 177 1 901 1 670 231 2010 30 114 753 382 198 184 2 144 1 578 566 2011 30 715 601 376 168 208 2 137 1 746 391 2012 31 215 500 393 170 223 2 045 1 771 274 2013 31 616 401 381 180 201 2 120 1 921 199 Största ökning procentuellt skedde i åldersgruppen 6 år som ökade med 5,5 %. Den största minskningen skedde i åldersgruppen 19 år som minskade med 5,8 %. Ålder 2012 2013 Förändring (antal) Förändring (%) 0 397 391-6 -1,6% 1-2 923 904-19 -2,1% 3-5 1440 1471 31 2,2% 6 469 495 26 5,5% 7-11 2393 2444 51 2,1% 12-15 1634 1659 25 1,5% 16-18 1296 1267-29 -2,2% 19 467 440-27 -5,8% 20-24 1796 1820 24 1,3% 25-44 8068 8115 47 0,6% 45-64 7772 7884 112 1,4% 65-79 3615 3749 134 3,7% 80-84 491 516 25 5,1% 85-89 283 292 9 3,2% 90-171 169-2 -1,2% Summa 31215 31616 401 1,3% 2
KAPITEL Utfall 2013 jämfört med prognos 1 I befolkningsprognos 2013-2023 (BFP13A) beräknades folkmängden uppgå till 31 683 2013-12-31 medan det verkliga antalet uppgick till 31 616. Vid årsskiftet 2013/2014 hade Vallentuna således 67 färre invånare än prognostiserat, vilket ger ett prognosfel på 0,2%. Period Folkmängd Folkökning Födda Döda Födelseöverskott Inflyttade Utflyttade Flyttningsnetto 2013 Utfall 31 616 401 381 180 201 2 120 1 921 199 2013 Prognos 31 683 468 384 189 195 2 044 1 771 273 Diff -67-3 -9 6 76 150-74 Procentuellt sett har det största prognosfelet skett för åldersgruppen 85-89 år som underskattades med ca 2.7 %. Åldersgruppen 90- år överskattades med ca 2,4 %. I prognosen för 2013 överskattades antalet födda och döda medan inflyttade och utflyttade underskattades. Ålder Prognos 2013 Utfall 2013 Diff (antal) Diff (%) 0 398 391-7 -1,8% 1-2 909 904-5 -0,6% 3-5 1476 1471-5 -0,3% 6 497 495-2 -0,4% 7-11 2439 2444 5 0,2% 12-15 1657 1659 2 0.1% 16-18 1261 1267 6 0,5% 19 443 440-3 -0,7% 20-24 1845 1820-25 -1,4% 25-44 8137 8115-22 -0,3% 45-64 7900 7884-16 -0,2% 65-79 3744 3749 5 0,1% 80-84 517 516-1 -0.2% 85-89 284 292 8 2.7% 90-w 173 169-4 -2,4% Summa 31683 31616-64 -0,2% 3
KAPITEL Prognos 2014-2024 2 Under rubrikerna Vallentuna kommun och kommundelsområden framgår resultatet av totalprognosen respektive delområdesprognosen för 2014-2024. 1. Vallentuna kommun 1.1 Totalbefolkning Befolkningsprognos för Vallentuna kommun i olika åldersgrupper (inklusive faktisk befolkning 2013) Ålder 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 0 391 399 399 401 405 409 427 449 470 486 497 502 1-2 904 898 898 908 920 929 968 1 015 1 059 1 095 1 123 1 137 3-5 1 471 1 470 1 486 1 467 1 479 1 490 1 539 1 592 1 652 1 709 1 765 1 804 6 495 505 488 521 507 511 515 534 549 566 581 599 7-11 2 444 2 475 2 533 2 524 2 532 2 568 2 612 2 649 2 713 2 753 2 812 2 868 12-15 1 659 1 736 1 812 1 890 1 977 1 990 2 053 2 082 2 080 2 142 2 175 2 197 16-18 1 267 1 224 1 201 1 212 1 259 1 344 1 384 1 458 1 524 1 557 1 566 1 566 19 440 418 383 403 383 373 418 436 465 458 498 513 20-24 1 820 1 814 1 778 1 728 1 731 1 699 1 734 1 808 1 886 1 945 1 987 2 032 25-44 8 115 8 076 8 108 8 062 8 111 8 111 8 403 8 751 9 033 9 326 9 545 9 644 45-64 7 884 8 040 8 153 8 359 8 524 8 726 8 957 9 168 9 424 9 574 9 731 9 923 65-79 3 749 3 859 3 925 3 990 4 058 4 118 4 187 4 244 4 276 4 332 4 369 4 373 80-84 516 531 560 583 626 665 709 760 822 887 972 1 053 85-89 292 308 308 339 349 367 380 403 425 458 488 517 90-w 169 176 197 207 220 222 233 245 268 278 287 297 Summa 31 616 31 929 32 228 32 593 33 082 33 522 34 518 35 594 36 645 37 568 38 394 39 025 4
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 KAPITEL 1.2 Befolkningsförändringar 2 Befolkningen beräknas öka med ca 7 400 personer (ca 23 %) till 2024. Befolkningstillväxtens takt beräknas i huvudsak efter det prognostiserade bostadsbyggandet i kommunen. I snitt har ca 200 nya bostäder tillkommit per år i kommunen de senaste 10 åren. 2013 prognostiserades 212 nya bostäder men utfallet blev så lågt som 160. Prognosen för 2014 är ännu lägre men därefter förväntas bostadsbyggandet öka igen, till att börja med måttligt under de tre följande åren men därefter med fler än 400 nya bostäder per år från och med 2018. Detta resulterar i att befolkningstillväxten förväntas vara vara något lägre de kommande 5 åren för att därefter mer än fördubblas, till en ökning på runt 1 000 per år från 2019 och framåt. Se vidare bostadsbyggnadsprognos 2014-2023 (BBP14B). Diagram 1.2 I genomsnitt beräknas ca 430 barn födas årligen medan ca 210 personer avlider. Antalet personer som flyttar till kommunen beräknas i snitt bli ca 2400 årligen medan ca 200 flyttar från kommunen. Den genomsnittliga befolkningsökningen per år prognostiseras till ca 670 under perioden, men med stora variationer. Antal invånare (vänster axel) Procentuell förändring (höger axel) 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Utfall Prognos 5
KAPITEL Prognos befolkningsförändringar 2014-2024 2 År Folkmängd Födda Döda Födelsenetto Inflyttande Utflyttande Flyttningsnetto Folkökning 2014 31 928 391 181 210 1 960 1 858 102 312 2015 32 228 391 186 205 1 956 1 862 94 299 2016 32 593 393 190 203 2 027 1 863 164 367 2017 33 081 395 196 199 2 160 1 871 289 488 2018 33 522 399 201 198 2 133 1 891 242 440 2019 34 518 411 206 205 2 699 1 907 792 997 2020 35 594 432 214 218 2 835 1 978 857 1 075 2021 36 645 453 220 233 2 872 2 054 818 1 051 2022 37 567 471 226 245 2 803 2 125 678 923 2023 38 394 483 233 250 2 757 2 181 576 826 2024 39 025 490 239 251 2 607 2 227 380 631 1.3 Åldersstruktur Befolkningspyramid 6
KAPITEL 1.3.1 Födda och förskolebarn 2 Prognos Ålder 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 0 391 399 399 401 405 409 427 449 470 486 497 502 1-2 904 898 898 908 920 929 968 1 015 1 059 1 095 1 123 1 137 3-5 1 471 1 470 1 486 1 467 1 479 1 490 1 539 1 592 1 652 1 709 1 765 1 804 Summa 2 766 2 767 2 783 2 776 2 804 2 828 2 934 3 056 3 181 3 290 3 385 3 443 Under 2013 föddes 378 barn i kommunen vilket är 15 färre än 2012. I prognosen antas antalet 0-åringar bli ca 400 per år under 2014-2018. Från år 2019 väntas en ökning med ungefär 20 barn årligen främst på grund av inflyttning under dessa år. Vallentuna kommun har relaltivt höga födelsetal jämfört med många andra kommuner. Kommunen har en relativt ung befolkning med många kvinnor i barnafödande ålder och många av de som flyttar till kommunen är par i familjebildande ålder. Diagram 1.3.1 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 0 1-2 3-5 Antal barn i förskoleåldern (1 5 år) förväntas i stort vara oförändrat fram till 2018 för att därefter öka med fler än 100 barn årligen under 2019-2022. 7
KAPITEL 2 Årsvis förändring enligt prognos (för 2013 redovisas totala antalet) Ålder 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 0 391 8 0 2 4 4 18 22 21 16 11 5 1-2 904-6 0 10 12 9 39 47 44 36 28 14 3-5 1 471-1 16-19 12 11 49 53 60 57 56 39 Summa 2 766 0 16-6 28 24 107 121 125 109 94 59 1.3.2 Skolbarn Prognos Ålder 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 6 495 505 488 521 507 511 515 534 549 566 581 599 7-11 2 444 2 475 2 533 2 524 2 532 2 568 2 612 2 649 2 713 2 753 2 812 2 868 12-15 1 659 1 736 1 812 1 889 1 977 1 990 2 053 2 082 2 080 2 142 2 175 2 197 16-18 1 267 1 224 1 201 1 212 1 259 1 344 1 384 1 458 1 524 1 557 1 566 1 566 19 440 418 383 403 383 373 418 436 465 458 498 513 Summa 6 305 6 358 6 417 6 549 6 658 6 786 6 982 7 159 7 331 7 476 7 632 7 743 Diagram 1.3.2 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 6 7-11 12-15 16-18 19 0 8
KAPITEL 2 6-årskullarna förväntas få en årlig medelökning på ca 15 barn mellan 2014 och 2024. Men den årliga förändringen varierar, mellan -17 (2015) och +33 (2016). Årskullarna 7-11 och 12-15 förväntas ha en medelökning på nästan 45 per år, men även här kan stora variationer förekomma. Årskullarna 16-18 förväntas minska i antal per år fram till 2016, därefter förväntas en årlig medelökning på ca 40. Antalet 19 åringar ökar vissa år och minskar andra, i snitt nästan +10 per år. Årsvis förändring enligt prognos (för 2013 redovisas totala antalet) Ålder 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 6 495 10-17 33-14 4 4 19 15 17 15 18 7-11 2 444 31 58-9 8 36 44 37 64 40 59 56 12-15 1 659 77 76 77 88 13 63 29-2 62 33 22 16-18 1 267-43 -23 11 47 85 40 74 66 33 9 0 19 440-22 -35 20-20 -10 45 18 29-7 40 15 Summa 6 305 53 59 132 110 127 195 178 172 146 154 112 9
KAPITEL 1.3.3 Vuxna 2 Prognos Ålder 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 20-24 1 820 1 814 1 778 1 728 1 731 1 699 1 734 1 808 1 886 1 945 1 987 2 032 25-44 8 115 8 076 8 108 8 062 8 111 8 111 8 403 8 751 9 033 9 326 9 545 9 644 45-64 7 884 8 040 8 153 8 359 8 524 8 726 8 957 9 168 9 424 9 574 9 731 9 923 Summa 17 819 17 930 18 038 18 149 18 366 18 536 19 093 19 727 20 343 20 845 21 262 21 599 Diagram 1.3.3 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 20-24 25-44 45-64 2 000 0 Gruppen 20-64 år beräknas i genomsnitt öka med drygt 340 personer årligen. För perioden 2014-2018 är ökningen i genomsnitt runt 145 personer per år medan perioden 2017-2024 förväntas få en kraftig tillväxt med i snitt fler än 500 personer per år. Störst förändring beräknas ske i åldersgrupperna 25-44år och 45-64 år som också har i stort sett identiska utvecklingskurvor medan gruppen 20-24 år har en jämnare utveckling med relativt sett liten förändring under prognosperioden. Årsvis förändring enligt prognos (för 2013 redovisas totala antalet) Ålder 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 20-24 1 820-6 -36-50 3-32 35 74 78 59 42 45 25-44 8 115-39 32-46 49 0 292 348 282 293 219 99 45-64 7 884 156 113 206 165 202 231 211 256 150 157 192 Summa 17 819 111 109 110 217 170 558 633 616 502 418 336 10
KAPITEL 1.3.4 Äldre och pensionärer 2 Prognos Ålder 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 65-79 3 749 3 859 3 925 3 990 4 058 4 118 4 187 4 244 4 276 4 332 4 369 4 373 80-84 516 531 560 583 626 665 709 760 822 887 972 1 053 85-89 292 308 308 339 349 367 380 403 425 458 488 517 90-w 169 176 197 207 220 221 233 245 268 278 287 297 Summa 4 726 4 874 4 990 5 119 5 253 5 371 5 509 5 652 5 791 5 955 6 116 6 240 Diagram 1.3.3 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 65-79 80-84 85-89 90-w 500 0 Antalet äldre och pensionärer beräknas i genomsnitt öka med ca 140 personer per år under prognosperioden. Störst relativ förändring beräknas ske i åldersgruppen 80-84 som mer än fördubblas. Gruppen 65-79 förväntas öka med ca 625 personer. Årsvis förändring enligt prognos (för 2013 redovisas totala antalet) Ålder 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 65-79 3 749 110 66 65 68 60 69 57 32 56 37 4 80-84 516 15 29 23 43 39 44 51 62 65 85 81 85-89 292 16 0 31 10 18 13 23 22 33 30 29 90-w 169 7 21 10 13 1 12 12 23 10 9 10 Summa 4 726 148 116 129 134 118 138 143 139 164 161 124 11
KAPITEL Kommundelsområden 2 Under rubrikerna Vallentuna Västra, Vallentuna Nordöstra, Vallentuna Sydöstra, Markim-Orkesta-Frösunda, Vada-Angarn-Össebygarn och Kårsta framgår prognosen för respektive kommundelsområde. 12
KAPITEL 1.4 Vallentuna Västra 2 Ålder 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 0 88 90 89 89 89 90 92 95 97 99 99 99 1-2 213 206 196 192 192 193 196 199 203 206 207 208 3-5 336 351 335 321 313 303 300 298 300 301 303 305 6 117 96 127 115 110 111 106 102 100 100 98 100 7-11 565 569 557 567 565 564 561 572 549 532 519 506 12-15 414 419 433 430 451 447 456 440 451 456 451 463 16-18 333 321 301 314 302 322 316 332 336 338 337 316 19 111 119 108 97 108 91 115 96 114 106 109 111 20-24 540 542 551 551 545 542 544 568 570 597 578 576 25-44 2 204 2 216 2 220 2 188 2 196 2 207 2 281 2 328 2 367 2 374 2 373 2 313 45-64 2 032 2 054 2 059 2 103 2 147 2 176 2 224 2 298 2 350 2 386 2 391 2 427 65-79 1 307 1 345 1 363 1 364 1 373 1 381 1 411 1 411 1 421 1 390 1 372 1 349 80-84 248 242 256 253 263 285 303 325 344 380 399 428 85-89 155 162 154 168 177 183 184 199 202 211 228 237 90-w 95 104 109 115 117 118 128 128 143 150 153 156 Summa 8 758 8 835 8 858 8 868 8 947 9 014 9 217 9 393 9 547 9 626 9 616 9 593 13
KAPITEL 1.5 Vallentuna Nordöstra 2 Ålder 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 0 83 81 80 82 85 88 95 104 112 120 127 129 1-2 166 178 185 186 192 200 216 236 255 273 290 298 3-5 264 265 288 291 303 320 338 365 392 422 452 474 6 86 98 71 108 99 101 115 118 128 136 146 154 7-11 429 437 448 445 455 488 513 542 596 623 664 705 12-15 318 324 342 348 368 362 371 401 384 431 456 467 16-18 252 244 236 234 244 257 274 276 304 296 314 319 19 87 88 78 80 79 75 80 91 89 99 92 115 20-24 330 357 374 355 349 342 343 348 370 382 406 413 25-44 1 353 1 371 1 379 1 426 1 479 1 526 1 650 1 801 1 915 2 050 2 184 2 262 45-64 1 339 1 368 1 393 1 442 1 470 1 537 1 596 1 650 1 744 1 822 1 918 1 995 65-79 545 565 571 598 627 648 675 703 727 768 797 839 80-84 69 73 78 80 86 88 90 99 119 125 150 164 85-89 32 35 40 45 43 48 50 53 53 58 60 61 90-w 28 26 29 24 28 25 27 32 31 31 32 35 Summa 5 381 5 511 5 592 5 743 5 908 6 103 6 433 6 820 7 219 7 638 8 088 8 430 14
KAPITEL 1.6 Vallentuna Sydöstra 2 Ålder 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 0 142 144 142 141 142 140 143 147 151 155 158 160 1-2 329 332 332 336 339 337 343 351 359 366 373 377 3-5 604 578 572 550 561 564 577 587 598 608 619 626 6 207 212 196 214 189 195 194 201 206 209 212 214 7-11 1 005 1 024 1 054 1 049 1 052 1 036 1 030 1 019 1 027 1 024 1 045 1 059 12-15 579 637 695 756 800 818 847 860 849 861 849 839 16-18 384 379 380 399 442 502 542 574 604 628 637 636 19 134 123 114 116 123 117 133 164 177 175 193 203 20-24 539 492 449 436 439 453 471 487 535 577 598 660 25-44 2 872 2 843 2 826 2 778 2 755 2 693 2 699 2 765 2 800 2 874 2 943 2 958 45-64 2 400 2 474 2 538 2 636 2 732 2 829 2 942 3 012 3 102 3 146 3 212 3 272 65-79 1 083 1 103 1 113 1 105 1 092 1 093 1 079 1 077 1 066 1 069 1 062 1 041 80-84 104 114 118 145 163 175 188 196 205 216 238 258 85-89 55 57 61 60 64 66 71 74 94 107 116 126 90-w 17 18 26 34 37 38 37 42 43 46 47 49 Summa 10 454 10 529 10 614 10 753 10 930 11 055 11 296 11 556 11 816 12 059 12 301 12 476 15
KAPITEL 1.7 Markim-Orkesta-Frösunda 2 Ålder 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 0 29 26 28 29 29 29 34 35 37 36 35 35 1-2 61 62 65 64 65 65 75 81 84 82 81 80 3-5 99 99 102 104 105 105 113 122 129 131 132 131 6 31 32 36 35 35 35 40 39 42 42 43 45 7-11 139 139 153 157 165 174 184 194 197 200 205 209 12-15 119 117 118 120 115 110 125 129 141 149 151 154 16-18 96 97 87 87 86 95 88 89 87 91 92 99 19 40 29 31 30 32 20 32 32 31 21 31 26 20-24 156 162 147 135 126 118 112 124 129 128 114 110 25-44 513 500 528 528 538 547 606 631 653 659 663 664 45-64 728 729 729 729 723 712 713 719 735 719 701 706 65-79 239 258 278 298 316 327 344 362 363 382 403 405 80-84 35 29 32 32 35 35 43 46 48 50 50 51 85-89 18 21 18 24 22 26 22 23 23 25 26 31 90-w 10 10 13 12 13 14 16 15 18 17 20 18 Summa 2 313 2 310 2 365 2 384 2 405 2 411 2 545 2 640 2 716 2 734 2 746 2 765 16
KAPITEL 1.8 Vada-Angarn-Össeby Garn 2 Ålder 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 0 32 40 41 42 44 45 47 50 53 55 57 57 1-2 95 81 83 92 94 97 101 108 115 121 125 127 3-5 115 120 130 143 140 141 152 158 168 178 188 194 6 39 51 41 29 55 51 43 54 53 56 59 62 7-11 219 217 235 219 211 221 233 229 246 271 274 280 12-15 158 171 154 167 176 180 187 182 188 175 192 195 16-18 139 124 138 130 131 119 111 138 136 148 133 146 19 45 43 38 53 29 55 43 31 43 36 58 38 20-24 178 184 187 183 190 168 194 208 202 195 211 202 25-44 808 792 804 800 811 822 836 882 928 979 994 1 048 45-64 961 989 1 004 1 016 1 023 1 031 1 045 1 051 1 065 1 072 1 084 1 091 65-79 443 452 456 474 485 499 500 504 506 513 518 516 80-84 46 55 59 59 65 67 72 76 85 93 106 117 85-89 25 25 27 33 33 33 39 41 41 46 48 52 90-w 13 13 15 15 18 20 20 22 25 26 27 30 Summa 3 316 3 357 3 411 3 457 3 503 3 550 3 623 3 735 3 854 3 966 4 074 4 157 17
KAPITEL 1.9 Kårsta 2 Ålder 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 0 17 18 18 17 17 17 17 19 20 21 21 21 1-2 40 38 37 38 38 37 38 41 43 46 47 47 3-5 53 57 59 57 56 56 58 61 64 69 71 74 6 14 16 18 19 20 19 17 20 21 22 23 24 7-11 87 88 85 86 83 84 90 93 98 102 104 108 12-15 71 68 69 69 67 73 67 68 66 68 75 79 16-18 63 59 59 47 54 49 52 48 57 56 53 50 19 23 17 14 27 13 15 15 21 12 21 16 19 20-24 77 78 69 67 82 77 70 73 79 67 80 72 25-44 361 350 347 337 328 312 327 339 366 386 384 395 45-64 423 426 429 433 428 440 435 437 428 429 424 430 65-79 132 136 144 150 164 170 175 186 191 209 216 221 80-84 13 16 17 14 14 15 14 17 20 23 29 34 85-89 7 8 8 10 10 10 13 12 11 11 11 10 90-w 6 5 6 6 7 6 6 7 8 8 8 10 Summa 1 387 1 380 1 380 1 379 1 380 1 379 1 396 1 441 1 484 1 537 1 561 1 594 18
KAPITEL Metod och antaganden 2 Prognosen visar befolkningsutvecklingen mellan 2014-2024 och utgår från befolkningen i kommunen den 31 december 2013. Med kommunens befolkning den 31 december 2013 som bas görs en framskrivning ett år i taget fram till 2024. Folkmängd den 31/12 2013 + födda under 2014 - döda under 2014 - utflyttade under 2014 + inflyttade under 2014 = folkmängden 31/12 2014 Osv. För att kunna göra framskrivningen behöver antaganden om födslar, dödlighet, inoch utflyttning göras. Till delområdesprognosen har områdesantaganden gjorts baserat på respektive områdes förutsättningar. Totalprognosen har efter beräkning av delområdesprognosen tjänat som ram för delområdesprognosen genom att en avstämning har gjorts så att det totala antalet personer och antalet personer i skilda åldersklasser i delområdesprognosen stämmer överens med totalprognosen. Korrektionskvoterna har bedömts som acceptabla. In- och utflyttning Antalet inflyttare har i prognosen antagits utifrån ett medelvärde av de tre senaste årens inflyttning (i delområdesprognosen har ett medelvärde från åren 2011-2013 använts). För varje prognosår har antalet inflyttare justerats beroende på prognostiserat antal inflyttningsklara lägenheter enligt bostadsbyggnadsprognosen för 2014-2023 (BBP14A). BBP14A redovisar omfattningen av byggprojekt områdesvis för perioden 2014-2023 samt utfallet för 2013. I befolkningsprognosen antas inflyttning generellt ske ett år efter byggstart. Det är inte ovanligt att byggprojekten försenas eller tidigareläggs och detta påverkar resultatet. 19
KAPITEL Hänsyn har även tagits till den antagna fördelningen av flerbostadshus, småhus i grupp och småhus med större tomter. En inflyttningsklar lägenhet i flerbostadshus antas ge 1,6 nya personer. Ett inflyttningsklart småhus antas ge 3 nya personer. 2 Antalet personer som antas flytta från kommunen har beräknats genom att utflyttarrisker appliceras på befolkningen, risker som ser olika ut beroende på ålder och kön. I prognosen har medelvärden använts för kommunen under åren 2011-2013 för att minska tillfälligheter och slumpvariationer. Födsel och död Antalet födda har beräknas genom att åldersspecifika fruktsamhetstal har multipliceras med antalet kvinnor i motsvarande åldrar. I prognosen har medelvärden för riket under åren 2011-2013 använts för att minska tillfälligheter och slumpvariationer. Hänsyn har även tagits till områdens ålder och bebyggelsekaraktär. Fruktsamheten i kommunen har i stort följt utvecklingen i riket och antas göra så även under perioden 2014-2024. Medellivslängden för boende i kommunen är något högre än rikssnittet och dödligheten i kommunen är sammantaget lägre än för riket. I prognosen har dödsriskerna för män beräknats till 94% och för kvinnor 92% av riksvärdena (100 % = riket). Antalet avlidna har i prognosen beräknas genom att ålders- och könsspecifika dödsrisker appliceras på befolkningen. I prognosen har medelvärden använts för kommunen under åren 2011-2013 för att minska tillfälligheter och slumpvariationer. I prognosen antas dödsrisker och fruktsamheten utvecklas över tid på samma sätt som antagits för riket enligt SCB:s riksprognos. 20
Lokalresursplan för åren 2015-2023 BILAGA 3
Inledning Kommunfullmäktige har fastställt Regler för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter i Vallentuna kommun och Regler för lokalförsörjning och internhyra. Dessa dokument reglerar tillsammans arbetet med den strategiska lokalplaneringen. Kommunfullmäktige har även fastställt en lokalpolicy som reglerar uthyrning av sammanträdeslokaler. 1.2.01 Regler för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter i Vallentuna kommun är senast reviderad av kommunfullmäktige 16 februari 2009 och anger att Samhällsbyggnadsförvaltningen är lokalförsörjare, fastighetsförvaltare och hyresvärd. TuFa svarar för lokalanskaffning i nära samverkan med förvaltningar och nämnder genom arbetsmodell för strategisk lokalresursplanering som fastställdes av kommunstyrelsen 2003-04-14. I denna modell är lokalresursplaneringsgruppen med representanter för varje förvaltning, beredande till den strategiska lokalplaneringsgruppen som utgörs av kommunens ledningsgrupp. Alla lokalfrågor av strategisk karaktär aktualiseras i ledningsgruppen innan de behandlas i respektive nämnd. Interna hyreskontrakt ska upprättas för alla typer av lokaler varvid självkostnad utgör grundprincip för TuFas hyressättning. 1.2.37 Regler för lokalförsörjning och internhyra fastställdes av kommunfullmäktige 13 juni 2011 och anger följande: Ansvaret för den strategiska lokalplaneringen ligger på kommunens tjänstemanna ledningsgrupp. Till sitt förfogande har den en arbetsgrupp, lokalstyrgruppen, i vilken samtliga förvaltningar ska vara representerade. Lokalstyrgruppens huvudsakliga arbetsuppgift, är på uppdrag av kommunens ledningsgrupp, att utarbeta en lokalresursplan. Denna plan ska behandlas av kommunfullmäktige i samband med Kommunplanen. Tuna Fastigheter (TuFa) ansvarar för anskaffning och förvaltning av kommunens egna och förhyrda lokaler. All kommunal verksamhet ska i första hand utnyttja kommunens egna lokaler. TuFa beräknar fysiska och ekonomiska konsekvenser av verksamheternas lokalbehov. 2
Lokalresursplan 2015-2023 Innehåll 1. Förutsättningar för strategisk lokalförsörjning... 4 1.1 Regler för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter... 4 1.2 Regler för lokalförsörjning och internhyra... 5 1.3 Lokalutnyttjande, bestånd samt kostnader... 6 2. Verksamhetens framtida lokalbehov... 8 3. Förskole- och grundskolelokaler... 8 Förskolan... 8 Aktuella investeringsprojekt förskola, färdigställande år:... 9 Grundskola... 9 Aktuella investeringsprojekt grundskola, färdigställande år:... 10 4. Gymnasieskolan... 10 5. Kultur- och fritidsanläggningar... 11 5.1 Idrottshallar... 11 5.2 Idrottsplatser, utomhusanläggningar samt spår och leder... 11 5.3 Närområdesgårdar... 12 5.4 Kulturlokaler... 12 5.5 Aktuella investeringsprojekt kultur och fritid, färdigställande år... 13 6. Vård- och omsorgsboenden... 13 6.1 Äldreomsorg... 13 6.2 Boende för funktionsnedsatta med stöd av LSS... 14 Aktuella investeringsprojekt vård och omsorg, färdigställande år... 14 7. Förvaltningslokaler... 14 3
1. Förutsättningar för strategisk lokalförsörjning Vallentuna är en kommun under tillväxt och behovet av kommunal service kommer att öka och kan förändras innehållsmässigt den närmaste tioårsperioden. De kommunala verksamheternas behov av lokaler varierar över tiden. Ibland handlar det om att undvika kostnader för outnyttjade lokaler. I andra fall handlar det om att minimera risken att stå utan nödvändiga lokaler när de behövs. Därför är det angeläget att ständigt behovsanpassa kommunens utbud av lokaler. Det förutsätter kontinuerlig strategisk lokalresursplanering. Lokalresursplaneringen är underlag för att ta fram förslag till investeringsplan. Investeringsbehovet i verksamhetslokaler är en viktig del i kommunens budget- och planeringsarbete. Dels i form av investeringsutgifter och därmed finansierings- och likviditetsfrågor, dels i form av tillkommande drifts- och räntekostnader. Kommunfullmäktige har fastställt Regler för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter i Vallentuna kommun och Regler för lokalförsörjning och internhyra. Innehåller i dessa presenteras översiktligt i avsnitt 2 och 3. Kommunfullmäktige har även fastställt en lokalpolicy som reglerar uthyrning av sammanträdeslokaler. 1.2.05 Lokalpolicy Vallentuna kommun fastställdes av kommunfullmäktige 11 april 2011 och innehåller Policy för uthyrning av sammanträdeslokaler m.m. i Vallentuna kommun. 1.1 Regler för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter Kommunfullmäktige har den 16 februari 2009 fastställt Regler om styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter och dessa anger bl.a. följande angående investeringar och investeringsanslag: När nämnd äskar investeringsanslag skall även förslag till finansiering av ökade driftkostnader som följd av investeringen redovisas. Investeringar får endast utföras under förutsättning att den verksamhetsdrivande nämnden kan rymma driftkostnaderna, inklusive kapital- och lokalkostnader, inom sin driftbudget.
1.2 Regler för lokalförsörjning och internhyra Regler för lokalförsörjning och internhyra, fastställda av kommunfullmäktige 13 juni 2011, innehåller följande inledning om lokalförsörjningen i Vallentuna kommun. 1.1 Övergripande Ansvaret för den strategiska lokalplaneringen ligger på kommunens tjänstemanna ledningsgrupp. Till sitt förfogande har den en arbetsgrupp, lokalstyrgruppen, i vilken samtliga förvaltningar ska vara representerade. Lokalstyrgruppens huvudsakliga arbetsuppgift, är på uppdrag av kommunens ledningsgrupp, att utarbeta en lokalresursplan. Denna plan ska behandlas av kommunfullmäktige i samband med Kommunplanen. Tuna Fastigheter (TuFa) ansvarar för anskaffning och förvaltning av kommunens egna och förhyrda lokaler. All kommunal verksamhet ska i första hand utnyttja kommunens egna lokaler. TuFa beräknar fysiska och ekonomiska konsekvenser av verksamheternas lokalbehov. TuFa är definierad som en intäktsfinansierad resultatenhet (se KFS 1.2.01 punkt 4.1). Fastighetsförvaltning är en långsiktig verksamhet i vilken vissa större utgifter belastar enskilda år. För att inte behöva göra omprioriteringar av underhållsbudgeten vid sådana utgifter är TuFa undantagen de regler som gäller ombudgeteringar av överrespektive underskott (se KFS 1.2.01 punkt 4.8). 1.2 Nyinvestering i lokaler Investeringar i nya lokaler får endast göras om verksamheten har ett långsiktigt lokalbehov som, efter en behovsutredning, visat sig inte kunna lösas inom befintligt fastighetsbestånd. Lokalstyrgruppen har det huvudsakliga ansvaret för detta. Vid varje investering i ny-, om- eller tillbyggnad ska i beslutsunderlaget redovisas framtida förändring av lokalkostnaden samt effekterna på verksamheten. Investeringar för lokaler budgeteras i respektive styrelse/nämnds investeringsbudget inom ramen för inriktningsbeslut i kommunplanen. Budgetmedeln förs sedan, efter genomförandebeslut i kommunstyrelsen, över till TuFa som är utförare och ansvarig för projektets genomförande. Respektive styrelse/nämnd budgeterar för inköp av inventarier till nya och befintliga lokaler. 1.3 Effektivitet och flexibilitet Lokaleffektivitet och flexibilitet ska prioriteras vid ny-, om- och tillbyggnader. För att underlätta vid förändrad verksamhet ska flexibilitet vad gäller stomme samt försörjningssystem eftersträvas.
Lokaler ska så långt det är möjligt samnyttjas av flera verksamheter. Vid en bedömning av lokalers samnyttjande ska även möjliga samordningslösningar med andra fastighetsaktörer vägas in. Vid tillfälliga lokalbehov ska dessa, i första hand, tillgodoses inom befintligt fastighetsbestånd, i andra hand genom extern förhyrning. 1.4 Tecknade av avtal och avveckling av lokaler TuFa tecknar avtal för kommunens räkning. Hyresavtal för inhyrning av lokaler hos extern fastighetsägare ska behandlas av lokalstyrgruppen för att få ett koncernperspektiv. Avtal får inte tecknas för längre tid än tio år utan att ha godkänts av kommunstyrelsen. Vid tecknande av hyresavtal med extern verksamhet ska respektive berörd nämnds synpunkter beaktas. Lokaler ska avvecklas om det, efter analys av verksamheternas långsiktiga behov, visar sig att de inte behövs. TuFa står för kostnaden för ej uthyrda lokaler. 1.3 Lokalutnyttjande, bestånd samt kostnader År 2014 nyttjar kommunens verksamheter lokaler på cirka 146 000 kvadratmeter. Cirka fyra femtedelar av lokalerna äger kommunen själv resten hyrs externt. Se tabell 1. Tabell 1 Kommunens verksamhetslokaler tusental kvadratmeter Typ Area tusen kvm Ägd 119 Hyrd 26 Brf 1,0 TOTALT 146,0 Fördelning av lokalanvändandet per förvaltning redovisas i figur 1. Barn- och ungdomsförvaltningen förfogar över den största lokalytan (cirka 71 procent). Samtidigt är det inom denna förvaltning som lokalbehovet varierar mest över tid på grund av förändring i befolkningen. Övriga verksamheter har en mer statisk karaktär.
Figur 1 Lokalanvändandet per förvaltning 2013 Den totala hyran för verksamhetslokaler 2013 uppgick till 146 miljoner kronor vilket innebär att lokalkostnader utgör omkring 10 procent av Vallentuna kommuns nettokostnader. Se tabell 2. För de lokaler som kommunen själv äger består internhyran av: - Kapitalkostnad för investeringar inkl. förbättringar/renoveringar - Pålägg för drift/förvaltning - Kapitalkostnaden beräknas enligt nominell annuitetsmetod i vilken räntesatsen är beslutad till 3 procent (2013). För de lokaler som kommunen hyr eller äger via bostadsrättsförening består hyran av - Extern hyreskostnad - Pålägg för drift/förvaltning - Pålägg för administrativa kostnader hos fastighetsavdelningen - Kapitalkostnader för förbättringar/renoveringar Tabell 2 Kommunens lokalkostnader 2013, tkr Kapitalkostnad 62 047 Extern hyreskostnad 26 650 Pålägg drift/förvaltning/administration 74 207 SUMMA 162 904
2. Verksamhetens framtida lokalbehov Befolkningsutvecklingen och befolkningssammansättningen har stor betydelse för planering av den kommunala verksamheten bl.a. lokalisering och dimensionering av investeringar som skolor, förskolor, äldreomsorg och fritidsanläggningar. Utmaningen för den strategiska lokalplaneringen är att matcha den framtida demografiska situationen, både åldersmässigt och geografiskt, med ändamålsenliga lokaler. Detta måste ske med kommunnyttan i fokus och så långt som möjligt inom ramen för befintliga resurser. Bedömning i lokalresursplanen baseras på befolkningsprognos BFP14A samt i viss mån en uppdatering utifrån befolkningsprognos BFP14B. Befolkningsprognosen visar en fortsatt ökning av antalet invånare i Vallentuna kommun. Förändringen varierar mellan olika åldersgrupper och detta utgör underlag för bedömning av lokalbehov inom olika verksamheter. 3. Förskole- och grundskolelokaler Förskolan Behovet av förskoleplatser är beroende av både befolkningsprognosen och efterfrågan på förskoleplatser. Efterfrågan kan förändras till följd av familjepolitiska beslut som därmed kan förändra förutsättningarna för lokalplaneringen. Skollagen anger att Ett barn ska erbjudas plats vid en förskoleenhet så nära barnets eget hem som möjligt. Skälig hänsyn ska tas till barnets vårdnadshavares önskemål. I Vallentuna kommuns Översiktsplan 2010-2030 anges det som målsättning att förskolor ska byggas nära bostäder och i pendlingsriktning. Det är mycket stor skillnad på barnantalet på förskolan på vårterminen och på höstterminen. På höstterminen när de barn som fyller 6 år under året går över till förskoleklass finns det gott om platser på förskolorna ett tag. Under hösten fylls det på och till vårterminen är det istället brist på platser. Variationen mellan höst- och vårtermin är ca 400 barn i hela kommunen, vilket gör det svårt att få en jämn beläggning över året. Befolkningsprognosen visar på en ökning av antalet 1-5 åringar och behovet av förskoleplatser är störst i nordöstra Vallentuna. För att möta detta behov tillskapas platser genom byggandet av nya förskolor på Karlavägen, Hagaskolan, Åbyängar, Åbygläntan, samt på längre sikt ytterligare två förskolor i området. Dessutom ersätts Borgen och dagbarnvårdarnas samlingslokal med en ny förskola. Med denna planering för östra Vallentuna kommer det dock fortfarande att vara stor brist på platser under vårterminerna i östra området. I västra Vallentuna sjunker efterfrågan jämfört med idag och det uppstår en överkapacitet på platser som kan avhjälpa platsbristen i nordöstra Vallentuna.
I södra Vallentuna minskar kapaciteten under 2014, men från 2020 behöver platser kompletteras i anslutning till en ny grundskola i Kristineberg. I Karby/Brottby, Lindholmen och Kårsta ökar efterfrågan och kapaciteten behöver byggas ut i samtliga dessa områden. Med tanke på avståndet in till centrala Vallentuna är det viktigt att platser erbjuds inom dessa mindre tätorter. Aktuella investeringsprojekt förskola, färdigställande år: 2014 Nybyggnation av förskola Kragstatrollet på tomten Kragstadungen i södra Vallentuna, 100 barn. 2014 Nybyggnation av förskola Vintergatan på Karlavägen i nordöstra Vallentuna, 100 barn. 2016 Byggnation av den 4:e avdelningen på förskolan Eken i Lindholmen, 20 barn (5-årsavdelningen flyttar ut från skolan, oförändrad kapacitet). 2016 Förskoleplatser i Kårsta. 2017 Nybyggnation av förskola Åby ängar i nordöstra Vallentuna, 100 barn. 2019 Ny förskolebyggnad på Ormstaskolan, 80 platser (ersätter Borgen och dagbarnvårdarlokalen, d.v.s. kapaciteten oförändrad). 2019 Nybyggnation förskola Karby/Brottby, 100 barn. 2019 Nybyggnation av Hagaskolan med tillhörande förskola, 80 barn. 2020 Nybyggnation av förskola Åbygläntan i nordöstra Vallentuna, 100 barn. 2020 Nybyggnation av förskola Kristineberg norra, 80 barn. 2020 Nybyggnation av förskola Kristineberg södra, 80 barn. 2022 Nybyggnation av förskola Nordöstra Vallentuna, 100 barn. 2024 Nybyggnation av förskola Karby, 100 barn. 2024 Nybyggnation av förskola Nordöstra Vallentuna, 100 barn. Grundskola I Översiktsplan 2010-2030 framhålls det att nya skolor ska ligga nära kollektivtrafik för att kunna ta emot elever från annat håll än närområdet. Befolkningsprognosen visar på en ökning av antalet 6-15 åringar mellan åren 2013 och 2024 och störst brist på skollokaler är det i nordöstra och i södra Vallentuna. I nordöstra Vallentuna är behovet av skolplatser stort. Ormstaskolans samtliga byggnader närmar sig sin fysiska livslängd och behöver rivas. För att undvika problem vid evakuering av Ormstaskolan, kommer Hagaskolan att byggas först. Då kan Ormstaskolans elever flytta över till Hagaskolan när Ormstaskolan ska rivas. I samband med byggnationerna på Ormstaskolan föreslås en flytt av träningssärskolan Strix till Hammarbacksskolan, för att uppnå synergieffekter med grundsärskolan som redan är lokaliserad där. I södra Vallentuna dominerar nybyggnation av bostadsområdet Kristineberg. Området kommer att på längre sikt behöva flera förskolor och två grundskolor. Under
prognosperioden föreslås en ny grundskola för 350 elever i åk F-6, utbyggnadsbar upp till 500 elever för åk F-9, samt tillhörande förskola. Platser behövs dock redan från 2018 och kapaciteten behöver kompletteras i paviljongform i södra Vallentuna tills den nya skolan kan stå klar. Utöver ovanstående kapacitetsutökningar planerar flera skolenheter för lokaleffektiviseringar. Hjälmstaskolan kommer att flytta sin hemkunskapssal till huvudbyggnaden, och möjligheten att även flytta trä- och metallslöjden utreds. Lokaleffektiviseringen på Karbyskolan omfattar flytt av elevhälsan. Gemensamt för skolorna de närmaste två åren är dessutom en satsning på att alla skolor ska ha duschrum med minst ett duschbås med dörr. Aktuella investeringsprojekt grundskola, färdigställande år: 2014-2015 Duschar, bås med dörr. 2014-2016 Lokaleffektivisering Hjälmsta, flytta hemkunskapen (2014) och träoch metallslöjden (2016). 2015 Lokaleffektivisering Karbyskolan, flytt av elevhälsan. 2017 Träningssärskolan Strix flyttas till Hammarbacksskolan, nybyggnation. 2019 Nybyggnation av Hagaskolan för upp till 770 elever i nordöstra Vallentuna. 2020 Nybyggnation av Kristineberg (etapp 1), för 350 elever och ev. resursgrupp 50 barn i södra Vallentuna. Kapaciteten ska kunna byggas ut med ytterligare 150 platser i framtiden (etapp 2). 4. Gymnasieskolan Gymnasieskolans behov av elevplatser styrs i hög grad av elevernas val av program och skola och är svårt att prognostisera. Andelen elever som väljer att gå i skola i den egna kommunen har minskat i takt med att utbudet av gymnasieskolor i länet ökat samtidigt som det totala antalet elever i gymnasieåldern minskat. Befolkningsprognosen visar att antalet 16-19 åringar kommer att öka med ca 400 från 2013 till 2024. Befolkningen i åldern 16-19 år sjunker fram till 2015, därefter börjar befolkningen öka igen. Delar av lokalerna vid Vallentuna gymnasium hyrs ut till Vallentuna Friskola under de åren som svackan i elevunderlaget kvarstår. Under 2014 genomförs projektet uppförande av duschbås, vilket finansieras via årligt investeringsanslag.
5. Kultur- och fritidsanläggningar 5.1 Idrottshallar Vallentuna kommun har i nuläget en bra etablering av idrottshallar och inför kommande år ser kultur- och fritidsförvaltningen att investeringar i andra typer av anläggningar för utomhusidrotten kommer att kunna effektivisera användandet av de idrottshallar som finns. I samband med framtida planering och nybyggnation av skollokaler och/eller etablering av friskolor måste även fritidsverksamhetens behov beaktas för att skapa en effektiv lokalplanering. Inte bara fritidsverksamheten utan också Vallentuna kommun i stort har ambition att vara en levande arrangemangskommun. Därför är det också viktigt att frågan kring en arrangemangshall och boende på sikt finns i kommunen. 5.2 Idrottsplatser, utomhusanläggningar samt spår och leder Vallentuna kommuns anläggningar är delvis gamla och slitna. Investeringar krävs för att lyfta anläggningarna till den nivå som Riksidrottsförbundet, specialförbunden och föreningarna ställer på anläggningarna för att de ska vara godkända. Antalet olika sporter som utövas ökar inom kommunen samtidigt som säsongerna för de olika sporterna förlängs och suddar ut sommar och vintersporter; ute och inne. Detta leder till ökat behov av investering av anläggningar för utomhusidrotten, för att skapa en effektivisering av tidigare planerade investeringar i nya stora idrottshallar. Vallentuna IP Idrottsplatsområdet på Vallentuna IP utvecklas och kompletteras med en ny omklädningspaviljong. Förslag finns på investering för en inomhushall för friidrotten och ett fotbollstält för fotbollen. Investeringarna kommer att ha en positiv påverkan på tillgängligheten av tider i idrottshallarna för inomhusidrotten. Östra och västra konstgräsplanen har år 2017 förbrukat sina livslängder och kräver ett underhållsbyte av matta för att fortsätta hålla en rimlig kvalitet. Ishall A är över 40 år gammal och har endast genomgått akuta underhållsåtgärder under åren. För att fortsätta behålla sin certifiering för allsvenskt spel behövs omfattande renoveringar i byggnader och på den tekniska driftsidan. Össeby IP Össeby IP kommer att kompletteras med en konstgräsplan under 2016. För att ytterligare utveckla Össeby IP och föreningslivet föreslås en investering i en anläggning för konstsnöspår.
Kvarnbadet Kommande period 2015 2019 är det av största vikt att rusta upp Kvarnbadet med en ny anläggning för rening av vatten samt renovering av bassänger. Kvarnbadet som anläggning har ett unikt läge och är en central plats för kommunens invånare. Utveckling av området kring bassängerna och även runt Kvarnbadet bör utredas tillsammans med kommunens fastighetsavdelning. Spår och leder och övriga anläggningar En långsiktig plan för planerat underhåll på kommunens spår och leder tas fram under 2015. Vallentuna kommun har som fastighetsägare påbörjat en förstudie och projektering för renovering av Veda Ridcenter under 2014. Större åtgärder behöver genomföras och omfattar bl.a. golv och boxar vilket kommer genomföras under 2015. 5.3 Närområdesgårdar Vallentuna kommuns fritidsgårdsverksamhet omfattar närområdesverksamhet i Brottby/Karby och Bällstaberg. Utöver det finns en central mötesplats, Nova, på Tellusvägen. Förslag till program för centrala Vallentuna innehåller en utveckling av Vallentuna centrum och Tellusområdet. Detta tillsammans med att hyresavtalet för Nova löper ut under 2016, ger grund för en utredning av var en fortsatt central ungdomsverksamhet i Vallentuna ska vara belägen och hur den ska vara utformad. Nuvarande lokaler ägs inte av kommunen. Vid planeringen av nya skolor och bostadsområden bör lokaler inplaneras för framtida närområdesverksamhet för ungdomar. 5.4 Kulturlokaler Kultur- och fritidsförvaltningen utvecklar rutiner för en väl fungerande användning av lokalerna och mötesrummen i det nya kulturhuset. Kulturhuset utnyttjas av en mängd olika verksamheter och ska fungera för utställningar, föreställningar, kulturskolans publika program, biblioteksbesökare, föreningar och kommunfullmäktige. I anslutning till Vallentuna teater, beläget i Vallentuna gymnasiums lokaler, finns gemensamma utrymmen med garderob, café och foajé som samnyttjas med gymnasiet. Kulturskolan har behov av nya lokaler som är samlade till en plats och bättre anpassade för en verksamhet med musik, dans, teater och bildkonst. Nuvarande lokaler är spridda på många platser och de är i stort behov av renovering. Huvudbyggnaderna, röda skolan och villan, har mycket trappor och trånga passager som gör att kulturskolans utbud inte är tillgängligt för alla barn och unga i kommunen.
5.5 Aktuella investeringsprojekt kultur och fritid, färdigställande år Fritidsnämnden: 2014 Utbyte konstgräsmatta på Bällstaberg 2014 Pooltäcke Kvarnbadet 2015 Veda Ridcenter 2015 Digitalt ljudsystem Nova 2015 Digitala lås RCO 2015 Friidrottsutrustning Vallentuna IP 2015 Fotbollstält Vallentuna IP 2016 Omklädningspaviljong IP 2016 Konstgräsplan Össeby IP 2017 Byte av konstgräs Vallentuna IP 2017 Lokaleffektivisering central ungdomsverksamhet/fritidsgård Kulturnämnden: 2012-2016 investering inredning och verksamhetsutveckling Vallentuna Kulturhus och Bibliotek 2016-2018 Lokaleffektivisering kulturskolan 6. Vård- och omsorgsboenden Socialnämnden har gett förvaltningen i uppdrag att genomföra en grundläggande genomgång av boendebehov för nämndens målgrupper. 6.1 Äldreomsorg I enlighet med den boendeplan för särskilt boende för äldre som är framtagen i socialnämnden kommer ytterligare boendeplatser i särskilt boende för äldre att krävas från 2023. Tomtmark för framtida vårdbostäder bör reserveras på lämplig plats i Vallentuna. Ett nytt äldreboende bör stå klart under planperioden. Under planperioden kommer kommunen att ta över ansvaret för hemsjukvården. Detta kommer att innebära behov av verksamhetslokaler. Omfattning och tidpunkt går idag inte att ange.
6.2 Boende för funktionsnedsatta med stöd av LSS Vallentuna kommun kommer att behöva tillgång till fler platser i bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionsnedsatta. Socialförvaltningen ser över behov av att bygga boende för särskilda behov. Aktuella investeringsprojekt vård och omsorg, färdigställande år 2023 Äldreboende södra Vallentuna 7. Förvaltningslokaler Lokaler för förvaltningskontor har inte en lika stor följsamhet till demografiförändringar som verksamheternas lokalbehov och växer därmed inte i samma takt som övriga lokaler. Befolkningsökningen medför dock att Vallentuna kommuns behov av centrala förvaltningskontor ökar. Flera förvaltningar har genomfört lokaleffektiviseringar och sammantaget finns behov av ytterligare kontorsarbetsplatser. För närvarande är behovet av ytterligare kontorsarbetsplatser störst inom samhällsbyggnadsförvaltningen.
Kommunplan 2015-2017 S-gruppens förslag Verksamheternas nettokostnader Nämndernas uppräkning, mnkr 2015 2016 2017 Budget Plan Plan Indexuppräkning, löner och pris 39 50 59 Effektiviseringar -20-25 -29 Demografi 35 26 28 Verksamhetsförändringar/politiska 34 6 8 TOTALT 89 58 65
Finansiell utveckling 2015-2017 Driftredovisning 2013-2017, tkr 2013 2014 2015 2016 2017 Bokslut Prognos Budget Plan Plan KOMMUNSTYRELSEN 126 775 140 690 154 394 161 911 172 137 Kommunstyrelsen rambudget 76 828 73 788 82 259 85 558 88 763 Samhällsbyggnadsförvaltningen 30 953 42 561 47 024 51 441 57 949 KS OF 0 5 000 5 625 5 000 5 000 Räddningstjänst 18 994 19 341 19 486 19 912 20 425 ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN 2 490 2 450 2 393 2 446 2 509 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN 6 011 9 757 10 785 11 371 12 364 FRITIDSNÄMNDEN 43 141 43 303 46 699 48 823 49 737 KULTURNÄMNDEN 37 908 37 913 41 386 43 394 44 523 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN 137 736 129 882 146 677 150 186 154 645 SKOLPENG 505 364 535 069 561 165 581 759 601 371 GYMNASIESKOLPENG 122 674 122 403 123 590 124 669 129 794 UTBILDNINGSNÄMNDEN 29 193 29 163 29 485 30 115 31 158 SOCIALNÄMNDEN 406 495 423 678 444 615 464 035 485 439 FÖRÄNDRADE KAPITALKOST (OFÖRDELAT) 0 0 0 0 TOTALT 1 417 789 1 474 308 1 561 187 1 618 709 1 683 675 Kapitalkostnader ( ) -81 570-93 911-88 000-96 772-100 464 Pensionskostnader 27 376 27 606 28 655 30 413 30 930 Övriga centrala kostnader och intäkter -11 425-7 401-1 059 2 179 1 800 TOTALT DRIFTREDOVISNING 1 352 170 1 400 602 1 500 783 1 554 529 1 615 940
Resultatplan 2013-2017, tkr 2013 2014 2015 2016 2017 Bokslut Budget Budget Plan Plan Nämndernas nettokostnader -1 352 170-1 398 469-1 497 007-1 550 974-1 606 784 Avskrivningar -55 455-63 250-63 361-67 040-74 013 Verksamhetens nettokostnader -1 407 625-1 461 719-1 560 368-1 618 015-1 680 797 Skatteintäkter 1 260 871 1 319 189 1 410 278 1 484 805 1 556 851 Generella statsbidrag och utjämning 187 303 166 576 170 215 162 068 167 422 Finansiella intäkter 3 090 1 000 1 285 1 285 1 285 Finansiella kostnader -25 975-21 721-17 663-24 832-31 188 Resultat före extraordinära poster 17 664 3 324 3 748 5 312 13 573 Extraordinära poster Årets resultat 17 664 3 324 3 748 5 312 13 573 Realisationsvinster 2 316 Balanskravsresultat 15 348 3 324 3 748 5 312 13 573 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 2013-2017, tkr 2013 2014 2015 2016 2017 Bokslut Prognos Budget Plan Plan Skattesats 18,98% 18,98% 19,18% 19,20% 19,20% Skatteintäkter (inkl avräkning) 1 260 871 1 324 207 1 410 278 1 484 805 1 556 851 Inkomstutjämningsbidrag/-avgift 50 740 33 076 27 577 22 591 24 019 Kostnadsutjämning 53 825 57 197 60 861 64 917 75 620 Regleringsbidrag/-avgift 14 203 7 315 2 898-5 990-14 907 Strukturbidrag 0 3 279 3 316 3 347 3 385 LSS-utjämning 19 739 21 054 22 859 23 074 23 335 Fastighetsavgift 48 796 50 288 52 706 54 129 55 969 Summa intäkter 1 448 174 1 496 418 1 580 493 1 646 873 1 724 273
Balansräkning 2013-2017, tkr 2013 2014 2015 2016 2017 Bokslut Prognos Budget Plan Plan TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 1 323 322 1 355 349 1 352 560 1 393 656 1 417 106 Pågående icke aktiverade investeringar 142 046 177 859 280 162 419 880 660 093 Finansiella anläggningstillgångar 26 971 42 471 63 471 84 471 84 471 Summa anläggningstillgångar 1 492 339 1 575 679 1 696 194 1 898 008 2 161 669 Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter, lager o förråd 15 775 62 103 98 555 98 039 98 039 Kortfristiga fordringar 91 139 91 139 91 139 91 139 91 139 Kortfristiga placeringar 20 000 0 0 0 0 Kassa och bank 113 535 88 535 88 535 88 535 88 535 Summa omsättningstillgångar 240 449 241 777 278 229 277 713 277 713 Bidrag till infrastruktur 0 43 200 41 400 39 600 37 800 SUMMA TILLGÅNGAR 1 732 788 1 860 657 2 015 823 2 215 321 2 477 183 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 917 143 928 356 932 103 937 415 950 988 varav årets resultat 17 664 11 213 3 748 5 312 13 573 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förplikte 117 509 123 988 129 695 136 762 144 785 Övriga avsättningar 0 47 162 47 776 36 799 25 367 Summa avsättningar 117 509 171 150 177 471 173 561 170 152 Skulder Långfristiga skulder 398 000 456 114 605 662 700 680 919 434 Kortfristiga skulder 236 663 241 563 236 663 236 663 236 663 Summa skulder 698 137 761 151 906 249 1 104 345 1 356 042 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKU 1 732 788 1 860 657 2 015 823 2 215 321 2 477 183 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna 556 542 536 501 523 191 514 620 509 818 Övriga ansvarsförbindelser 267 147 267 160 267 160 267 160 267 160
Kassaflödesanalys 2013-2017, tkr 2013 2014 2015 2016 2017 Bokslut Prognos Budget Plan Plan LÖPANDE VERKSAMHET Årets resultat 17 664 11 213 3 748 5 312 13 573 Justering för avskrivningar 55 455 58 800 63 361 67 040 74 013 Justering för nedskrivningar 0 Förändrad pensionsavsättning o. ränta på pens.avsättn. samt orealiserade valutakursvinster/förluster m.m. 19 469 6 479 5 707 7 067 8 023 Realisationsförlust / realisationsvinst 5 590 0 0 0 0 Försäljning exploaterings fastighet, tomträtter 0 0 0 0 0 Gjorda avsättningar (exkl.pensionsavsättningar, exkl.ränta på pens.avs.) 0 2 162 613 1 290 1 251 Ianspråktagna avsättningar (exkl.pens.avs.) 0 0 0 0 0 Övriga ej likviditetspåverkande poster Ökning(+) Minskning (-) -1 868 1 800 1 550 1 178-1 677 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 96 310 80 454 74 979 81 887 95 184 Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga fordringar 5 085 0 0 0 0 Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga placeringar 0 20 000 0 0 0 Ökning (-) / minskning (+) förråd och exploatering 321-46 328-36 452 516 0 Ökning (+) / minskning (-) kortfristiga skulder -62 254 4 900-4 900 0 0 Löpande verksamhet 39 462 59 026 33 627 82 403 95 184 INVESTERINGSVERKSAMHET Bruttoinvesteringar i materiella / immateriella anläggningstillgångar -91 845-126 640-162 875-247 854-337 675 Försäljningspris materiella / immateriella anläggningstillgångar 2 272 0 0 0 0 Investering i finansiella anläggningstillgångar -1 222-15 500-21 000-21 000 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 1 431 0 0 0 0 Erhållna investeringsbidrag, övriga investeringsinkomster 3 000 0 700 103 700 36 420 Investeringsverksamheten -86 364-142 140-183 175-165 154-301 255 FINANSIERINGSVERKSAMHET 0 0 0 0 0 Nyupptagna lån 100 000 83 114 149 548 95 018 218 754 Amortering -100 000-25 000 0 0 0 Ökning (-) / minskning (+) långfristig fordran 0 0 0 Ökning (-) / minskning (+) långfristig skuld 0 Övriga tillförda (+) / använda (-) medel 0 0 0 0 0 Finansieringsverksamhet 0 58 114 149 548 95 018 218 754 Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur 0 0 0-12 266-12 683 ÅRETS KASSAFLÖDE -46 902-25 000 0 0 0 Likvida medel vid årets början 160 437 113 535 88 535 88 535 88 535 Likvida medel vid årets slut 113 535 88 535 88 535 88 535 88 535 Förändring av likvida medel -46 902-25 000 0 0 0
Plan för investeringsutgifter 2015-2024, mnkr Upparbeta t t.o.m Budget fg år Budget Plan Kalkyl TOTALT Projekt 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 It-utrustning 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 33,0 Säker ledning 0,2 2,0 2,2 Långsiktig investeringsnivå 100,0 20,0 60,0 180,0 Årligt anslag 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 22,0 Cykelbana runt Vallentunasjön 0,4 0,4 Cykelplan, gångplan 0,4 0,1 0,5 Cykelväg Angarnsvägen 0,5 0,2 0,7 Cykelväg Kårsta-Ekskogen 0,2 12,8 13,0 Cykelväg Vallentuna - Karby 1,0 9,0 10,0 Effektbelysning Lindholmen 0,4 0,4 Gång- och cykelväg Lindholmen 2,9 2,9 Gång- och cykelväg vid våtmarksparken 1,5 1,5 3,0 Hydrologisk utredning Storsjön och Lillsjön 0,0 0,0 Kommunalhus förstudie 1,0 1,0 PCB inventering/sanering 3,1 1,4 4,5 Roslagsbanan Kragstalund-Vallentuna 3,6 3,6 Tingvalla busshållplats 3,1 3,1 Trafiksäkerhetsplan 0,3 0,3 Upprustning torgytor, offentliga rum 6,1 10,7 20,0 9,9 3,4 50,0 Utbyte kvicksilverbelysning 2,4 3,2 9,4 15,0 Utveckling trafikplanen 1,7 1,7 Vallentuna trafikplats 0,7 0,7 Vattenvårdsåtgärder Vallentunasjön 6,7 0,9 1,0 1,0 1,0 10,6 Årligt anslag, trafiksäkerhetsåtgärder 3,3 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 43,3 Årligt anslag, ventilations-/energiåtgärder 3,6 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 33,6 KOMMUNSTYRELSEN Summa 21,2 44,3 55,2 34,4 16,4 12,0 12,0 12,0 112,0 32,0 12,0 72,0 435,4 Digitala lås RCO 0,3 0,3 Digitalt ljudsystem Nova 0,4 0,4 Fotbollstält IP 1,0 1,0 Friidrottsytor IP 0,3 0,3 Konstfrusen isbana 2,0 13,0 15,0 Konstgräs Bällstaberg 3,4 3,4 Konstgräs IP västra 3,0 3,0 Konstgräs IP östra 3,0 3,0 Konstgräs Össeby 9,1 9,1 Omklädningspaviljong IP 0,0 5,2 5,2 Pooltäcke Kvarnbadet 0,5 0,5 Veda Ridcenter 1,3 10,7 12,0 Årligt anslag 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 11,0 FRITIDSNÄMNDEN Summa 6,2 15,7 28,3 7,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 64,2 Bibliotek, inventarier 5,3 5,3 Kulturhus/ bibliotek 0,3 0,3 RFID - chippning av media 0,4 0,4 Vallentuna teater 0,3 0,3 Årligt anslag 0,2 0,2 0,2 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 4,6 KULTURNÄMNDEN Summa 6,5 0,2 0,2 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 10,9 Duschar omklädningsrum, skolor 2,2 2,1 4,3 Förskola Eken 4:e avdelning 11,0 1,0 12,0 Förskola Karby/Brottby 0,5 3,0 25,0 21,5 50,0 Förskola Karby/Brottby 2 1,0 3,0 25,0 26,0 55,0 Förskola Kristineberg norra 2,0 25,0 23,0 50,0 Förskola Kristineberg södra 2,0 25,0 23,0 50,0 Förskola Nordöstra Vallentuna 1 1,0 3,0 25,0 26,0 55,0 Förskola Nordöstra Vallentuna 2 1,0 3,0 25,0 26,0 55,0 Förskola Åby ängar 1,4 1,5 25,0 22,1 50,0 Förskola Åbygläntan 0,1 3,0 1,0 2,0 25,0 24,0 55,1 Grundskola Kristineberg södra 2,0 1,0 3,0 4,0 30,0 80,0 80,0 200,0 Hagaskolan 0,0 2,0 3,0 26,0 165,4 154,0 96,8 2,0 2,0 451,2 Hjälmstaskolan ombyggnad 7,9 1,9 9,8 Karbyskolan förskolekapacitet 4,2 4,2 Karbyskolan lokaleffektivisering 0,2 1,8 2,0 Karlavägen förskola 17,7 26,3 44,0 Kragstadungen förskola 29,4 9,6 39,0 Kårsta kapacitet 5,0 4,7 9,7 Lovisedalsskolan 0,6 0,6 Nya skolor inventarier+byggkoordinator 1,0 0,6 1,1 1,8 1,0 9,0 24,5 39,0 Ormstaskolan Förskola 1,4 10,0 25,0 16,6 53,0 Ormstaskolan Strix till Hammarbacken 1,7 0,5 17,5 21,4 4,0 45,1 Årligt anslag 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 44,0 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Sum 51,6 56,3 56,1 84,2 210,3 215,0 224,9 106,5 37,0 66,0 134,0 136,0 1377,9 Årligt anslag 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5,5 UTBILDNINGSNÄMNDEN Summa 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5,5 Boende 1,0 25,0 26,0 Boende 25,0 25,0 Boende, södra Valletuna 10,0 40,0 40,0 90,0 Verksamhetssystem 1,3 1,3 Årligt anslag 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 16,5 SOCIALNÄMNDEN Summa 2,8 2,5 26,5 26,5 1,5 1,5 1,5 11,5 41,5 41,5 1,5 158,8 Digitalisering av arkiv 1,0 1,0 0,5 2,5 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Summa 1,0 1,0 0,5 2,5 TOTALT 72,8 116,5 131,2 175,1 261,7 230,5 240,4 122,0 162,5 141,5 189,5 211,5 2055,1