Kommunplan KS

Transkript

1 Kommunplan KS

2 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Kommunplan (KS ) Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige - Antar kommunplan innehållande: Kommungemensamma mål Nämndernas driftramar Verksamhetsförändringar och politiska prioriteringar Resultatplan, balansräkning, kassaflödesanalys Investeringsplan Exploateringsplan Bostadsbyggnadsprognos BBP18 Befolkningsprognos BFP18 Lokalresursplan Fastställer kommunal skattesats för år 2019 till 19,00 procent (oförändrad). - Ger kommunstyrelsen rätt att under år 2019 nyupplåna, d.v.s. att öka kommunens skulder med totalt 400 miljoner kronor. - Ger kommunstyrelsen rätt att under år 2019 omsätta lån, d.v.s. låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under året. - Fastställer borgensavgift 0,25 procent vid borgensåtagande. Anteckning Jaana Tilles (S) meddelar följande protokollsanteckning, med bifall från Nicklas Steorn (MP), angående alliansens förslag om att lägga ner Arbetsmarknadsavdelningen: "Då både nödvändigt underlag och risk- och konsekvensanalys om denna väsentliga organisationsförändring saknas, likaså saknas MBL-förhandlingar med fackföreningar anser vi att denna organisationsförändring inte kan genomföras. I socialdemokraternas förslag till kommunplan finns Arbetsmarknadsavdelningen kvar." Anteckning Nicklas Steorn (MP) deltar ej i beslutet. Reservationer Jaana Tilles, Ing-Marie Elfström och Jerri Bergström (alla S) reserverar sig mot beslutet till förmån för Jaana Tilles (S) yrkande. Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 14

3 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till kommunplan Innehållet i kommunplan följer kommunallagens krav på budget och mål samt det som kommunfullmäktige har fastställt i Policy för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter i Vallentuna kommun. Enligt kommunens finanspolicy ska även borgensavgift fastställas årligen i kommunplanen. Den tillämpas vid eventuella framtida borgensåtaganden. Yrkanden Ordförande, Parisa Liljestrand (M), yrkar att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige - Antar kommunplan innehållande: Kommungemensamma mål Nämndernas driftramar Verksamhetsförändringar och politiska prioriteringar Resultatplan, balansräkning, kassaflödesanalys Investeringsplan Exploateringsplan Bostadsbyggnadsprognos BBP18 Befolkningsprognos BFP18 Lokalresursplan Fastställer kommunal skattesats för år 2019 till 19,00 procent (oförändrad). - Ger kommunstyrelsen rätt att under år 2019 nyupplåna, d.v.s. att öka kommunens skulder med totalt 400 miljoner kronor. - Ger kommunstyrelsen rätt att under år 2019 omsätta lån, d.v.s. låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under året. - Fastställer borgensavgift 0,25 procent vid borgensåtagande. Jaana Tilles (S), yrkar att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige Att anta kommunplan innehållande: Kommungemensamma mål enligt Socialdemokraternas kommunpolitiska handlingsprogram Nämndernas driftramar, resultatplan, balansräkning, kassaflödesanalys, investeringsplan, exploateringsplan, bostadsbyggnadsprognos BBP18, befolkningsprognos BFP18, lokalresursplan enligt socialdemokraternas förslag Och fastställer kommunal skattesats för år 2019 till 19.50% (=+0,50) Ger kommunstyrelsen rätt att under år 2019 nyupplåna, d.v.s. låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under året. Beslutsgång Ordförande, Parisa Liljestrand (M), ställer proposition på sitt eget yrkande och på Jaana Tilles (S) yrkande finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet med Parisa Liljestrands (M) yrkande.. Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 25

4 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Beslutsunderlag Kommunplan Kommunplan Kommunplan Expedieras till Akten Samtliga nämnder Skatteverket Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 36

5 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS ANNIKA HELLBERG SID 1/2 EKONOMICHEF KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Kommunplan Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige - Antar kommunplan innehållande: Kommungemensamma mål Nämndernas driftramar Verksamhetsförändringar och politiska prioriteringar Resultatplan, balansräkning, kassaflödesanalys Investeringsplan Exploateringsplan Bostadsbyggnadsprognos BBP18 Befolkningsprognos BFP18A Lokalresursplan Fastställer kommunal skattesats för år 2019 till 19,00 procent (oförändrad). - Ger kommunstyrelsen rätt att under år 2019 nyupplåna, d.v.s. att öka kommunens skulder med totalt 400 miljoner kronor. - Ger kommunstyrelsen rätt att under år 2019 omsätta lån, d.v.s. låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under året. - Fastställer borgensavgift 0,25 procent vid borgensåtagande. Ärendet i korthet Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till kommunplan Innehållet i kommunplan följer kommunallagens krav på budget och mål samt det som kommunfullmäktige har fastställt i Policy för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter i Vallentuna kommun. Enligt kommunens finanspolicy ska även borgensavgift fastställas årligen i kommunplanen. Den tillämpas vid eventuella framtida borgensåtaganden. Bakgrund Kommunstyrelsen har fastställt tidplan för planeringsprocessen styrning och uppföljning. Tidplanen innehåller budgetberedning (KSAU) i samband med ordinarie KSAU 3 maj. Förslag till kommunplan behandlas av kommunstyrelsen 28 maj och slutligen 22 oktober. Kommunplanen fastställs av kommunfullmäktige 12 november. KOMMUNLEDNINGSKONTORET VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE 7

6 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 2/2 Handlingar Victor Kilén Kommundirektör Annika Hellberg Ekonomichef Ska expedieras till Akten Samtliga nämnder Skatteverket 8

7 Förslag Kommunplan Fastställd av kommunfullmäktige 2018-xx-xx 9

8 Innehåll VALLENTUNA DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER...3 Ny riktning för Vallentuna...4 Stad, land och närhet till världen...4 Vision och styrmodell...6 Vision... 6 Utgångspunkter... 6 Värdegrund... 6 Styrmodell... 6 Kommunens strategiska inriktningar och mål Här växer människor och företag Bästa kommunen att bo och leva i Fler och växande Vallentunaföretag Närmare till allt God ekonomisk hushållning Organisation och nämnder Budget Samhällsekonomisk utveckling Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Befolkningsförändringar Bostadsbyggande Exploateringsverksamheten Vallentuna kommuns ekonomiska läge Kommunens medarbetare Finansiell utveckling Bilagor Bilaga 1 Bostadsbyggnadsprognos (BBP18A) Bilaga 2 Befolkningsprognos (BFP18A) Bilaga 3 Lokalresursplan

9 VALLENTUNA DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER Vallentunas ambition är att skapa den bästa platsen för människor och företag att växa på. För att bli denna plats måste kommunen i nära samverkan med invånare, föreningar och företag utvecklas i takt med att invånarnas verklighet förändras. Arbetsmarknaden förändras, invånarna blir fler, pendlingen ökar och kraven på hög kvalitet inom exempelvis skolan ökar. Vallentuna kommun antar därför en kommunplan med strategiska inriktningar som ska möta invånarnas förändrade behov. Kommunens organisation, ledning och prioriteringar utgår från de strategiska inriktningarna. Utgångspunkten för allt arbete är våra kommuninvånare och deras möjligheter att växa och utvecklas i kommunen. Särskilt vikt ska under de kommande åren läggas vid att öka attraktionskraften för familjer samt att öka antalet företag i kommunen. Kommunplanen består av fem strategiska inriktningar. Det handlar om att utveckla Vallentuna kommun som plats att bo och leva i, att förbättra företagsklimatet och om att verka för att förbättra pendlingsmöjligheterna till och från kommunen. 11 3

10 Ny riktning för Vallentuna Stad, land och närhet till världen Vi lever i en tid där globalisering, urbanisering och digitalisering får allt större genomslag. Allt fler människor och företag väljer att bo och verka i städer och de regioner som växer fram runt dessa. Värdet av de mänskliga mötena växer i betydelse och inkluderande platser som värderar mångfald är de som har störst möjligheter att utvecklas. Det är därför människor, trots ständig uppkoppling, aldrig har rest så mycket som vi gör idag. En utveckling som kommer att fortsätta. Centralt läge i regionen Vallentuna har ett centralt läge i en av världens mest innovativa tillväxtregioner mellan Stockholm, Uppsala och Arlanda. Kommunens inriktning är att tillvarata detta centrala läge och förflytta fokus från den tidigare självbilden av att vara i utkanten. Attraktion skapas av rörelsen framåt, mer än av det man är idag. Det är därför viktigt att Vallentunas utvecklingskraft är påtaglig och att vi beskriver vart vi är på väg. Tillväxt ger stora fördelar för en kommuns utveckling. Samtidigt ska vi sträva mot en hållbar tillväxt utifrån miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Arlandas betydelse I takt med globaliseringen växer Arlandas betydelse som internationell och nationell knutpunkt. Flygplatsen har i allt högre utsträckning den roll som hamnarna hade förr. Det är därför kraften i den nya stadsutvecklingen runt flygplatsen är så stark Stockholm Airport City. Vallentuna ligger bara ett stenkast bort och med bättre infrastruktur kommer flygplatsen och kommunens stationslägen att nås på några minuter. Roslagsbanas förlängning till Arlanda är avgörande för Vallentunas möjligheter att dra nytta av läget. Bevara hela Vallentunas olika styrkor Kommunen har en tydlig kulturell identitet, en rik historia och stora naturvärden som idag är den tydligaste delen av Vallentunas varumärke och attraktionskraft. Här bor människor som värderar natur, hälsa och den trygghet som småstaden och landsbygden ger. Den självupplevda hälsan är bland landets högsta, arbetslösheten är bland de lägsta och entreprenörskapet är starkt genom en mycket stor andel små- och egenföretagare. I framtidens Vallentuna ska alla kommundelar finnas med, utifrån de lokala styrkorna och utvecklingspotentialen. Det nya står inte mot det gamla. Tvärtom ska det nya stärkas genom en koppling till identiteten. Locka talanger, kompetens, nytänkande och investeringar Framtidsplanerna för Vallentuna utgår ifrån att bevara styrkorna och att addera nya värden att skapa livskvalitet. Flertalet människor i framtiden kommer inte bara att söka stadens puls eller landsbygdens lugn. De vill ha allt på en armlängds avstånd. Det är här Vallentuna, som länets näst största kommun till ytan, har unika förutsättningar att utvecklas. Vi ska förtäta centrala lägen med spännande arkitektur och utrymme för bostäder, verksamheter och nya rum, där människor kan mötas och utbyta kunskap, idéer och drömmar. Kunskapens betydelse ökar i värde och den får man genom att vara nära andra människor. Vi ska skapa attraktionskraft för att locka talanger, kompetens, nytänkande och investeringar. I Vallentuna får man både stad, land och närhet till världen. 12 4

11 Kommunal service i toppklass En stabil kommunal service med hög kvalitet, valfrihet, tillgänglighet och flexibilitet är basen för att Vallentuna ska vara en attraktiv kommun. Särskilt viktigt är det att Vallentunas skolor ger eleverna förutsättningar att prestera resultat som är bland landets bästa och att förutsättningarna för näringslivet är optimala. Kommunens myndighetsutövning ska vara enkel, förutsägbar och syfta till att underlätta utveckling. Med förbättrade kommunikationer kommer vi att ligga nära såväl universitet i Stockholm som i Uppsala. Det ger oss goda möjligheter att locka till oss studenter som kan bidra till nytänkande, kompetens och entreprenörskap. Därför måste vi skapa goda förutsättningar för dem att bo och verka i kommunen. Mod att gå före I Vallentuna tar vi tillvara alla människors styrkor och möjligheter. Vi är en plats där det finns utrymme att växa och leva utifrån allas unika förutsättningar. Kommunen är offensiv när det gäller att använda den nya teknikens och digitaliseringens möjligheter. Det leder till nya sätt att ge bättre service, större insyn och tillgänglighet. Genom digitaliseringen öppnas helt nya möjligheter till resurseffektivitet. Den tekniska utvecklingen går oftast fortare än lagstiftning och myndigheter. Vallentuna kommun ska ha modet att utmana där det behövs. Utifrån dessa perspektiv leder vi Vallentuna in i framtiden. Med utgångspunkt i det unika läge vi har, mellan regionens tre centrum Stockholm, Uppsala och Arlanda. Vallentuna ska vara en plats som erbjuder bästa möjliga miljö för människor och företag att utvecklas och växa. 13 5

12 Vision och styrmodell Vision Med mod att gå före skapar vi ett Vallentuna där människor och idéer växer. Till visionen hör sex nycklar som beskriver hur vi når visionen och vad som ska prioriteras. Varaktighet Inspiration Samverkan Innovation Omtänksamhet Nav Utgångspunkter Politiken ska skapa förutsättningar och undanröja hinder inte detaljstyra våra liv. Varje människa ska bemötas med värme, respekt och omtanke. Det gäller livets alla skeden. Stöd som ges ska syfta till att stärka individens och familjens egen förmåga att ta ansvar för sitt eget liv. Alla människor är olika och har olika behov och önskemål. En annan utgångspunkt är människans eget ansvar och hennes rätt att fatta beslut om den egna vardagen. Valfrihet är därmed en grundläggande förutsättning för det goda samhället. Man ska själva kunna välja förskola, grundskola och gymnasium. Våra äldre och personer med funktionsnedsättning ska kunna välja utförare av hemtjänst och olika omsorgsinsatser. Även inom skolor och äldreboenden ska valfriheten ökas eftersom den bidrar till kvalitetsutveckling inom dessa betydelsefulla verksamheter. Kommunen ska vara tillgänglig och agera professionellt, samt ta initiativ till samverkan och dialog med invånarna. Kommunens egen verksamhet och den upphandlade kontrolleras och följs upp på ett effektivt och ansvarsfullt sätt. Värdegrund I Vallentuna kommun har vi en professionell verksamhet som präglas av kvalitet och kundfokus utifrån engagemang, allas lika värde och utveckling. Styrmodell All utveckling i Vallentuna kommun ska bygga på den gemensamma visionen. All verksamhet vilar på kommunens värdegrund. Vid varje ny mandatperiod tar de styrande politikerna fram en politisk plattform som styr verksamheten de kommande åren. Utifrån denna plattform formuleras strategiska inriktningar och kommungemensamma mål. Kommunplanen antas varje år av kommunfullmäktige och beskriver vad kommunen särskilt vill åstadkomma och fokusera på under den kommande treårsperioden. I bilagor finns utveckling över befolkning och bostadsbyggande på kort och lång sikt samt lokalresursplan. Kommunplanen innehåller strategiska inriktningar och kommungemensamma mål. Dessa mål, tillsammans med de mål nämnderna själva antar, utgör sedan grunden för respektive nämnds 14 6

13 verksamhetsplan. Förvaltningarna formulerar därefter genomförandeplaner för att åstadkomma det som kommunfullmäktige och nämnderna beslutat om. Ett viktigt led i kommunens styrning är uppföljningen av både kommunens verksamhet och ekonomi. Uppföljningen genomförs i årsredovisningen och löpande under verksamhetsåret både vad gäller de politiska målen och de ekonomiska kraven. Månadsuppföljning genomförs varannan månad och innehåller endast uppföljning av ekonomi. Tertialrapporterna innehåller uppföljning av mål och ekonomi. Vidare redovisar nämnden utfallet för ett antal valda nyckeltal. 15 7

14 Kommunens strategiska inriktningar och mål 1. Här växer människor och företag Vallentunas ambition är att skapa den bästa kommunen för människor och företag att växa på. För att uppnå detta måste hela kommunen i nära samverkan med invånare, föreningar och företag utvecklas i takt med att invånarnas verklighet förändras. Arbetsmarknaden förändras, invånarna blir fler, pendlingen ökar och kraven på hög kvalitet inom exempelvis skolan ökar. Vår kommun ska växa hållbart. Bostadsbyggandet ska ta hänsyn till miljön, kommunens egen miljöpåverkan ska minska och invånarnas möjligheter att göra miljömässigt hållbara val ska öka. Miljöarbetet är ett prioriterat område och kommunens verksamheter ska miljöcertifieras enligt ISO För att kommunen befolkningsökning ska vara hållbar krävs också att infrastrukturinvesteringar görs i god takt i till exempel skolor, förskolor, anläggningar för fritidsaktiviteter samt gång- och cykelvägar. Genom en varierad bebyggelse och blandade upplåtelseformer skapar vi hållbara bostadsområden och social sammanhållning. Ett hållbart flyktingmottagande inriktas mot geografisk spridning, att ge stöd till individens självförsörjning, skapa delaktighet i samhället, motverka radikalisering och värna grundläggande demokratiska värden för alla. Det är angeläget att verka för kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter, en trygg miljö, en god hälsa samt förebygga och motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Mål Utvecklingen av Vallentuna kommun ska vara långsiktigt hållbar. 16 8

15 2. Bästa kommunen att bo och leva i Vallentuna kommun ska vara den bästa platsen för människor att bo och leva på. Människor är olika och Vallentuna kommun ska ständigt skapa bättre möjligheter för alla att växa och leva utifrån sina egna unika förutsättningar. Jämställdhet, valfrihet, tillgänglighet och flexibilitet är viktigt. Varifrån en människa kommer är inte det viktigaste, utan vart de vill. Samhället blir alltmer kunskapsintensivt och skolan spelar en allt viktigare roll. En särskild prioritering de kommande åren blir att höja kvaliteten och hälsan i Vallentunas skolor. Vi ska ta vara på vårt geografiska läge med tillgången till både stad och landsbygd. Med spännande arkitektur tillsammans med vårt natursköna läge, skapar vi en plats för allas unika smak och behov. En ökad variation i upplåtelseformer ökar valfriheten i boendet i livets alla skeenden och underlättar kompetensförsörjningen till det lokala och regionala näringslivet. Vallentuna kommun ska fortsätta utvecklas som en oas med både stadens kvaliteter och de värden som finns i vår landsbygd. En viktig utmaning blir att främja utvecklingen av Vallentunas urbana miljö. Människor efterfrågar i högre utsträckning tjänster och tillgång till restauranger, kulturliv och caféer. Kommunen ska bland annat genom en ökad digitalisering förbättra tillgängligheten och servicen till kommuninvånarna och det lokala näringslivet. Mål Vallentuna kommun ska bedriva verksamhet av hög kvalitet. 3. Fler och växande Vallentunaföretag Vallentuna kommun ska bli en attraktiv plats för att starta och utveckla företag. Vi ska minimera regelverken, maximera servicenivån och främja samverkan med företagare. Prioriteringen är att ge jämställda möjligheter att starta och bedriva företag oavsett bakgrund och kön. En viktig del i detta blir att utveckla och stötta kluster inom olika segment. Inte minst den typen av företagande som kan kopplas till kommunens geografiska läge är viktigt. Det handlar både om livsmedel och upplevelser, men också om vårt nära läge till KTH och mer tech-baserade företag. Studier, omsorg, näringsliv, forskning och kreativitet ska ha en naturlig samlingsplats i Vallentuna kommun. KTH Vallentuna världen, det unika läget erbjuder en fot i Vallentuna kommun och en fot i världen och akademin. En viktig uppgift de kommande åren blir att i samverkan med företag utveckla mötesplatser för människor som arbetar i egenanställning och miljöer för nystartade företag med tillväxtambitioner. Mål Vallentuna kommun ska skapa goda förutsättningar för att människor och företag i gemenskap ska kunna växa. 17 9

16 4. Närmare till allt Vallentuna kommun är en del av en växande Stockholmsregion och möjligheten till mobilitet blir allt viktigare. Kommunen ska därför verka för att ständigt skapa bättre och mer funktionella och klimatsmarta alternativ för att kunna resa inom kommunen och pendla till arbete och flygplats. Stockholm växer och utgör i symbios med Arlanda en attraktiv tillväxtregion för företag och människor. Vallentuna kommuns unika läge mellan Stockholms city och Arlanda, där båda ökar i betydelse, är en möjlighet vi vill ta ansvar för att utveckla. Det är i detta perspektiv vi utvecklar framtidens Vallentuna kommun. Med utgångspunkt i det unika läge vi har, mellan regionens två centrum Stockholm och Arlanda, ska vi utveckla en plats som erbjuder bästa möjliga och hållbara miljö för människor i rörelse mellan dessa två centrum. Mål Vallentuna kommun bidrar aktivt till en växande storstadsregion. 5. God ekonomisk hushållning Politiken syftar till att underlätta för människor att vara självförsörjande. En låg skatt ger invånarna en högre disponibel inkomst, vilket innebär ökat ekonomiskt oberoende och förbättrad livskvalitet. Samtidigt kommer vi att under mandatperioden driva en politik som syftar till att höja kvaliteten i den kommunala verksamheten. Om detta mål kan uppnås är ambitionen att på sikt sänka skatten, även om vi gör kvalitetssatsningar. En god och sund ekonomi är en förutsättning för att vi ska kunna förverkliga vår vision. En sund ekonomi innebär också att vi kan möta oförutsedda konjunktursvängningar eller demografiska förändringar. Det finansiella resultatmålet är ett årligt positivt resultat. Mål Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt

17 Organisation och nämnder Kommunen är organiserad i åtta nämnder kommunstyrelsen (KS), bygg- och miljötillsynsnämnden (BMN), fritidsnämnden (FN), kulturnämnden (KN), barn- och ungdomsnämnden (BUN), utbildningsnämnden (UN), socialnämnden (SN) samt valnämnden För att stödja nämndernas arbete finns sex förvaltningar och ett kommunledningskontor. Nämndernas uppgifter Kommunfullmäktige har för respektive nämnd fastställt ett reglemente som anger nämndens uppgifter, ansvar och arbetsformer. Detta är en sammanfattning av nämndernas uppgifter. Kommunstyrelsens uppgift är att leda och samordna samhällsutvecklingen i kommunen genom planering och uppföljning av kommunens verksamheter och ekonomi. Kommunstyrelsen är kommunens centrala personalorgan med ansvar för att en gemensam personalpolitik utvecklas och efterlevs. Kommunstyrelsen ansvarar också för arbetsmarknads- och näringslivsfrågor, turist- och besöksnäringsfrågor, en effektiv IT-struktur, översiktsplanering och samverkan med övriga delar av samhället. I ansvaret ingår också den översiktliga planeringen av mark och vatten, en god livsmiljö i kommunen samt energiplanering och energihushållning. Kommunstyrelsen ska vidare fullgöra kommunens uppgifter avseende den översiktliga planeringen och ansvaret för exploatering och infrastruktur. Liksom den strategiska planeringen för trafik- och miljöfrågor. Kommunala funktionshinderrådet är ett rådgivande organ under kommunstyrelsen. Kommunala pensionärsrådet är ett rådgivande organ under kommunstyrelsen. Överförmyndarnämnden i Norrort är gemensam för Sollentuna, Sigtuna, Upplands Väsby och Vallentuna. Nämndens uppgift är att utöva tillsyn över förmyndare, förvaltare och gode män som biträder de barn och andra personer som inte kan förvalta sin egendom själva. Bygg- och miljötillsynsnämnden har som uppgift att fullgöra kommunens myndighetsutövning enligt gällande lagstiftning inom miljö- och hälsoskyddsområdet och att besluta om bygglov. Fritidsnämndens uppgift är att vara huvudman för kommunens fritidsfrågor, främja en meningsfull fritid för kommunens invånare, ansvara för kommunens sport- och fritidsanläggningar, bedriva och samordna kommunens förebyggande ungdomsarbete samt stödja föreningslivet

18 Kulturnämndens uppgift är att stödja och främja kulturlivet i kommunen, bedriva kulturskolan, leda biblioteksverksamheten och annan kommunal kulturverksamhet, erbjuda ett allsidigt kulturutbud som komplement till föreningars och enskildas insatser, ta tillvara, vårda och levandegöra Vallentunas kulturarv och svara för kommunens konstinköp samt fullgöra utsmyckningsuppdrag. Barn- och ungdomsnämndens uppgift är att med barnet och eleven i centrum ansvara för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem. Barn- och ungdomsnämnden ansvarar också för öppen förskola och ungdomsmottagning. Utbildningsnämndens uppgift är att ansvara för gymnasieskola inom kommunen och låta elever fritt få välja gymnasieskola och gymnasiesärskola. Utbildningsnämnden ansvarar också för vuxenutbildning, svenska för invandrare och uppföljning av alla åringar. Socialnämndens uppgift är att ansvara för att kommunens äldreomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättning, missbruksvård samt individ- och familjeomsorg fungerar väl. Det görs genom en rättssäker handläggning av individärenden enligt socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt annan lagstiftning inom det sociala området. Socialnämnden har även ansvar för familjerådgivning, handläggning av färdtjänstresor samt tillstånd och tillsyn enligt alkohol- och tobakslagen

19 Budget Samhällsekonomisk utveckling Ekonomirapporten Maj 2018, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Svensk ekonomi är inne i en högkonjunktur och vi räknar med att BNP växer med närmare 3 procent i år. Under konjunkturåterhämtningen har det framförallt varit den inhemska efterfrågan som drivit tillväxten. Tillväxten i omvärlden har varit svag. Nu tar den internationella utvecklingen bättre fart vilket gynnar svensk export. Den inhemska efterfrågan förväntas dock försvagas under 2019, då högkonjunkturen når sin topp och BNP växer långsammare. I och med att vi räknar med att antalet arbetade timmar inte ökar alls nästa år sker det en snabb uppbromsning av skatteunderlagstillväxten. Det innebär att ett betydande glapp riskerar uppstå mellan kommunsektorns in täkter och de kraftigt växande behov av skola, vård och omsorg som den snabba befolkningsutvecklingen för med sig. Kommunernas preliminära resultat för 2017 uppgick till 24 miljarder kronor och ligger därmed klart över tumregeln för god ekonomisk hushållning i sektorn. Det är andra året i rad med rekordresultat. En bra utveckling av skatteunderlaget, extra statligt stöd och större reavinster än normalt bidrar till det goda resultatet. En sämre skatteunderlagsutveckling , i kombination med fortsatt stora behovsökningar, väntas leda till sämre resultat. För att klara att öka resurserna till verksamheterna fullt ut i takt med demografin, och ett resultat på 1 procent av skatter och generella statsbidrag, krävs budgetförstärkande åtgärder på 30 miljarder 2021 (cirka 1 procent av bruttokostnaderna årligen). Det kommer med andra ord att krävas avsevärda effektiviseringar framöver. Brist på utbildad personal kommer att sätta ytterligare press på kommunerna att hitta nya lösningar för att klara välfärdsuppdragen. Nyckeltal för den svenska ekonomin, SKL Procentuell förändring om inte annat anges Sysselsättning, timmar* 2,0 1,9 0,3-0,3 0,3 Arbetslöshet, nivå 6,7 6,1 6,2 6,7 7,0 Timlön, nationalräkenskaperna 2,7 2,9 3,1 3,4 3,5 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 2,9 3,1 3,4 3,5 Konsumentpris, KPIF-KS 1,7 1,7 1,8 2,1 2,0 Konsumentpris, KPI 1,8 2,0 2,4 2,7 2,8 Realt skatteunderlag 1,3 1,3 0,7 0,1 0,9 Befolkning 1,1 0,8 0,6 0,5 0,6 *Kalenderkorrigerad utveckling

20 Procent Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Sveriges kommuner och landstings prognos, augusti 2018, över skatteunderlaget samt kommunens befolkningsprognos ligger till grund för kommunens beräkning av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning för kommande tre år. Kommuner får intäkter i form av kommunalskatt baserade på kommunens skatteunderlag. Intäkterna ska bekosta den kommunala verksamhet som politikerna har beslutat att bedriva. För att garantera att alla medborgare ska få samma välfärd oavsett var i landet de bor sker utjämning av skatteintäkterna mellan kommunerna. Utjämning görs bland annat för att kompensera för skillnader i beskattningsbar inkomst, antal barn, antal äldre och geografiska förutsättningar. Skattesatsen i Vallentuna var 19,00 procent. De senaste åren har kommunen fått kompensation för snabbt ökande befolkning, men så blev det inte 2017 eftersom befolkningsökningen mattats av. Befolkningsprognosen i den här kommunplanen gör att det inte beräknas någon eftersläpningseffekt under planperioden. Förändring av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, mnkr ,8 63,9 68,6 79,9 66, Utfall Prognos Budget Plan Skatteunderlagets ökning med och rensat för lön- och prisökningar, procent Skatteunderlag Skatteunderlag rensat för lön- och prisökningar 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 4,5 3,7 3,9 3,3 3,3 1,3 1,3 0,7 0,9 0,

21 Befolkningsförändringar Befolkningsutvecklingen och befolkningssammansättningen har stor betydelse för planering av den kommunala verksamheten bl.a. lokalisering och dimensionering av investeringar som förskolor, skolor, vård- och omsorgsboenden och fritidsanläggningar. Befolkningsutvecklingen är även ett viktigt instrument för beräkning av skatteunderlag. Befolkningen i Vallentuna kommun var invånare vid början av år Befolkningen ökade under 2017 med 390 personer eller knappt 1,2 procent. Kommunens befolkning fortsätter att öka, men ökningstakten har minskat. Under 2010 ökade befolkningen med 2,6 procent och kommunens tillväxt var då den snabbaste i landet i procent räknat. I genomsnitt under perioden ökade befolkningen med 1,95 procent per år och därmed var Vallentuna den sjunde snabbast växande kommunen. Befolkningen beräknas öka med cirka personer (20 procent) till år Prognosen presenteras utförligare i befolkningsprognos (BFP18A). Takten i befolkningstillväxten följer det prognostiserade bostadsbyggandet i kommunen som redovisas i bostadsbyggnadsprognos (BBP18A). Det finns ett klart samband mellan bostadsbyggande och befolkningsutveckling i kommunen. Folkmängd 31 december Procentuell förändring ,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% 23 15

22 Bostadsbyggande Inom ramen för Sverigeförhandlingen har Vallentuna kommun tillsammans med nordostkommunerna Täby och Österåker samt Stockholms Stad avtalat med stat och landsting om finansiering och genomförande av en förlängning av Roslagsbanan till Stockholm Central. Planerad projektstart är år Kommunen åtar sig en medfinansiering om 409,2 miljoner kronor och ett bostadsåtagande där Vallentuna kommun ska se till att nya stationsnära bostäder byggs fram till år Översiktplan 2040 har antagits av kommunfullmäktige och beskriver behovet av bostäder. År 2017 fanns det drygt bostäder i Vallentuna varav cirka 65 % utgjordes av småhus och cirka 35 % av lägenheter i flerbostadshus. Sedan millenniumskiftet har knappt nya bostäder tillkommit varav cirka 80 % tillkommit i kommunens tätorter och cirka 20 % på landsbygden. Efterfrågan att bo i Vallentuna är stor och gäller alla bostadstyper- och storlekar i synnerhet i kommunens tätorter. Hela Stockholmsregionen kännetecknas av en stark befolkningstillväxt, samtidigt som tillskottet på bostäder under en lång tid inte har motsvarat befolkningsökningen. Bostadsbristen påverkar människors möjligheter att hitta en lämplig bostad utifrån sin livssituation och begränsar också företags möjligheter att rekrytera rätt arbetskraft. Av det totala regionala behovet om cirka nya bostäder för att möta det demografiska bostadsbehovet fram till år 2040 behöver Vallentuna ha en beredskap för ett tillskott om cirka bostäder utifrån scenario hög i den regionala utvecklingsplanen (RUFS 2050). Med utgångspunkt från det befintliga bostadsbeståndet och den demografiska utvecklingen i kommunen är behovet som störst av fler lägenheter i flerbostadshus företrädesvis mindre hyres- och bostadsrätter. Översiktsplanen utgår från markanvändning och anger var bostadsutvecklingen lämpligen ska ske med platsspecifika utgångspunkter avseende utförande. Markanvändningen ger sammantaget utrymme för mer än nya bostäder med en ungefärlig tätortsfördelning: Vallentuna tätort nya bostäder (exklusive tätortsutbyggnad kring en ny station vid en avgrening av Roslagsbanan till Arlanda som uppskattningsvis ger förutsättningar för nya bostäder) Lindholmen 300 nya bostäder Frösunda 100 nya bostäder Kårsta-Ekskogen 300 nya bostäder Karby och Brottby 350 nya bostäder Gillinge 2000 nya bostäder Bostadsbyggnadsprognosen visar en genomsnittlig planeringstakt, inklusive antaganden om byggstarter utanför detaljplan, för den kommande tioårsperioden om ca 510 bostäder per år för att kunna säkerställa en önskad utbyggnad om minst 400 bostäder per år inklusive bostadsåtagandet inom Sverigeförhandlingen. Detta mot bakgrund av de risker som finns vad gäller förseningar i planprocessen, t.ex. överklaganden liksom att slutliga beslut fattas hos byggherrarna om investering och byggnation. Totalt innehåller planen/prognosen drygt 5000 nya bostäder under perioden I bostadsbyggnadsprognosen finns en uppföljning av våra bostadsåtaganden i Sverigeförhandlingen. Bostadsbyggandet i kommunen är beroende av byggföretagens vilja och ekonomiska förutsättningar samt den efterfrågan som finns att flytta till Vallentuna kommun. Bostadsbyggandet under prognosperioden och fördelningen per bostadstyp och per kommundel framgår av diagrammen nedan

23 Planeringstakt byggstarter *464 bostäder antas ha byggstartats år En majoritet av dessa kommer att färdigställas tidigast under år 2019 vilket innebär ett uppskattat genomsnitt om ca 250 färdigställda bostäder under den närmaste perioden dvs. år % FÖRDELNING BOSTADSTYP 80% 60% 40% 20% 0% Flerbostadshus Småhus FÖRDELNING DELOMRÅDEN 100% 80% 60% 40% 20% 0% Kårsta och VAÖ Nordöstra Vallentuna Västra Vallentuna Lindholmen, övrig MOF Sydöstra Vallentuna 25 17

24 Exploateringsverksamheten Exploateringsverksamhetens uppgift är att förnya användningen av mark och att bygga bostäder, kontor, industrier och gator. Kommunens exploateringsverksamhet ska över tid vara självfinansierad. När infrastrukturen är klar tas gatukostnadsersättning ut av byggherrar och boende. Exploateringsverksamheten ser även till att medfinansieringsersättning kopplat till Sverigeförhandlingen tas ut vid nya exploateringar. Inkomster och utgifter för varje projekt i exploateringsplanen ger en grov uppfattning om det ekonomiska utfallet för respektive år. Intäkterna för exploateringsverksamheten beräknas vara högre än utgifterna under planeringsperioden. Bostadsbyggnadsprognosen ligger till grund för exploateringsverksamheten. Bostadsexploatering Bostadsbyggandet kommer bland annat att ske i Åby ängar, Åbyholm, Nyborg, Kristineberg och Ormsta-Stensta. De områden som bebyggs under planeringsperioden är överenskomna med olika intressenter eller är omvandlingsområden. I omvandlingsområden omvandlas stegvis fritidshusområden till permanentboende och detta ställer andra krav på vägar, vatten- och avloppslösning och byggrätter. I centrala Vallentuna påbörjas anläggande av nya gator samt gångoch cykelvägar. Detta finansieras av kommande bostadsbebyggelse i centrala Vallentuna. Arbetsplatsområden För etablering av industri-, kontors- och handelsarbetsplatser efterfrågas lägen med goda kommunikationer. För handel krävs dessutom bra skyltlägen. Enligt översiktsplanen finns möjligheter till framtida arbetsplatsområden bland annat i anslutning till E18. I Okvista pågår planläggning av nytt arbetsplatsområde. Vägar, kollektivtrafik Utbyggnad av det statliga vägnätet och kollektivtrafik krävs för en fortsatt tillväxt i kommunen. En kommande uträtning av Väsbyvägen är exempel på projekt som staten genom Trafikverket är ansvarig för. Den fortsatta utbyggnaden av Roslagsbanan innebär att SL från 2021 kan erbjuda tätare trafik, bättre tillgänglighet och punktlighet samt förhöjd säkerhet. För att kunna hantera nya och gamla tåg byggs en ny depå på Kårstagrenen med lokalisering i Molnby. Vatten- och avloppsförsörjning Den kommunala VA-verksamheten sköts av Roslagsvatten AB. Anläggningarna ägs av Vallentunavatten AB som är ett dotterbolag till Roslagsvatten AB. Beslut om investeringar och avgifter hanteras av Vallentunavattens styrelse och av kommunfullmäktige i Vallentuna. Vallentuna förses med dricksvatten från kommunalförbundet Norrvattens vattenverk Görvälnverket i Järfälla kommun. Kommunen är medlem i kommunalförbundet Käppalaförbundet. Hela Vallentuna kommun får lämna spillvatten till Käppala men lokala reningsverk finns idag i Ekskogen och Kårsta. Reningsverken i Kårsta och Ekskogen är i gott skick men kommer att behöva fasas ut på sikt

25 Vallentuna kommuns ekonomiska läge Den övergripande målsättningen är att ha en ekonomi i balans som klarar av förändringar i omvärlden. Vallentuna kommuns ekonomiska utveckling har varit god fram till Under perioden 2004 till 2016 har kommunen redovisat ett resultat som uppfyller balanskravet och överensstämmer med god ekonomisk hushållning. Sverigeförhandlingen medför att Vallentuna kommun medfinansierar utbyggnaden av Roslagsbanan till Stockholm Central. Framtida kostnader för Sverigeförhandlingen resultatförs det år då avtalet undertecknas och det medför att 2017 års resultat negativt med 339,2 miljoner kronor. Balanskravsresultatet utan Sverigeförhandlingen var positivt. Kostnaderna hanteras inom kommunens eget kapital som därmed minskar. Vallentuna kommun har ett bra eget kapital sedan tidigare år och efter att det minskar 2017 kommer det successivt att öka under kommande år. Vallentuna kommun har haft en hög soliditet, som kommer att minska för att sedan successivt förbättras. Kommunens ekonomiska resultat påverkades 2017 av Sverigeförhandlingen, men utbetalningen sker inte förrän enligt betalningsplan under åren Kommunens likviditet och lånebehov påverkas således under planeringsperioden Resultat , mnkr Vallentuna kommun är inne i en långvarig tillväxtfas. Fler invånare i kommunen ger högre intäkter. Fler invånare kräver också en utbyggd kommunal verksamhet. För att även i fortsättningen behålla en stabil ekonomisk utveckling och en hög kvalitet i verksamheten krävs även en fortsatt effektiv verksamhet med en god kostnadskontroll. I planen för 2019 beräknas effekten av komponentavskrivning påverka driftresultatet positivt. Den av staten fastställda nedre gränsen för den ekonomiska utvecklingen, det så kallade balanskravet, innebär att kommunens intäkter varje år måste överstiga kostnaderna. Detta är dock inte tillräckligt för att på lång sikt uppnå Kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning

26 Verksamheternas nettokostnader Kommunen tillämpar följande modell för uppräkning och fördelning av budgetramar: Utgångspunkt är gällande ramar som räknas upp med ett prisindex och ett lönekostnadsindex Demografimodell med differentierad påverkan beroende på verksamhet Förändringar som beror på nyinvesteringar Förändringar som beror på ändrad verksamhet och effekter av statliga satsningar Effektiviseringar (generellt 50 procent av pris- och lönekostnadsindex) Politiska prioriteringar Med utgångspunkt från beräknade skatteintäkter och kommunens modell för uppräkning och fördelning av budgetramar kommer nämndernas budgetramar öka enligt följande: Nämndernas uppräkning, mnkr 2019 Budget Indexuppräkning, löner och pris 50,8 Effektiviseringar -25,4 Demografi 28,6 Komponentavskrivning -6,3 Verksamhetsförändringar/politiska prioriteringar 22,3 Summa 76,3 Pris- och lönekostnadsindex Kostnader för löneökningar beräknas enligt uppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i augusti 2018 och uppgår till 3,1 procent för år Kostnader för övriga delar beräknas enligt konsumentprisindex KPI och prognosen för 2019 är en ökning med 2,4 procent enligt SKL Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 2,9 3,1 3,4 3,5 Konsumentpris, KPI 1,8 2,0 2,4 2,7 2,8 Effektiviseringar Kommunens arbete med effektivisering av den befintliga verksamheten fortsätter. Vallentuna kommuns budgetmodell innehåller ett generellt effektiviseringskrav för att klara bibehållen skattenivå samtidigt som kostnaderna årligen ökar. Budgetförslaget innebär att nämndernas budgetramar räknas upp för pris- och löneökningar, men endast till 50 procent. Det innebär att uppräkningen för lön och pris 2019 uppgår till 1,46 procent. Demografi I kommunens modell för resursfördelning till verksamheterna används demografiska förändringar som en viktig faktor. Främst är det inom förskola, grundskola, gymnasium och socialnämndens verksamheter där genomslaget för målgruppen är hundraprocentigt. Befolkningsökningen innebär således att kostnaderna för verksamheterna ökar och som grund för beräkningarna är befolkningsprognos enligt bilaga

27 Verksamhetsförändringar och politiska prioriteringar Vallentuna kommun har under de senaste åren genomfört omfattande satsningar och den största är åtagandet i Sverigeförhandlingen där Roslagsbanan förlängs till Stockholm Central. Några andra satsningar är miljöcertifiering av kommunens verksamheter och möjliggöra arbete med översiktsplan. Kostnadsutvecklingen är hög inom det sociala området och det ställer krav på både utökade ramar och effektiviseringar. Ett omfattande arbete har genomförts under 2018 och fortsätter Kommunens prioriteringar inför 2019 är därför både satsningar och effektivisering av verksamhet. Den största satsningen är en utökad budgetram för socialnämnden. Barn- och ungdomsnämnden bedriver ett utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i verksamheterna och nu genomförs ytterligare en satsning på höjd skolpeng. Skolpengen höjs för elever i grundskolan åk 6-9. Kommunen bedriver idag två till stor del parallella verksamheter där socialnämnden har ansvar för Vallentuna arbetscoachning och kommunstyrelsen har ansvar för arbetsmarknadsavdelningen. Vallentuna arbetscoachning ger stöd och hjälp åt personer som står långt ifrån arbetsmarknaden att göra sig anställningsbara och komma ut på den öppna arbetsmarknaden. Verksamheten är evidensbaserad och resultaten är mycket goda. Arbetsmarknadsavdelningen har haft ett liknande uppdrag men inte uppnått lika goda resultat. Arbetsmarknadsavdelningens verksamhet avvecklas helt och budget upphör Budget till socialnämnden för Vallentuna arbetscoachning förstärks med 2,5 miljoner kronor. Samtliga tidigare beslut om arbetsmarknadsavdelningen, beslutade av kommunfullmäktige, kommunstyrelse eller nämnder, upphör att gälla. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att i dialog med socialnämnden genomföra förändringen. Budget för sommarjobb uppgår till 1 miljon kronor och omfattar maximalt 100 platser inom verksamheterna förskola, äldreomsorg, kultur och fritid för att skapa en god kvalitet. Därtill erbjuds sommarjobb i form av entreprenörskap. För att kunna prioritera satsningarna bidrar kommunstyrelsen med besparingar inom kommunikation 1,2 miljoner kronor och näringsliv 1,2 miljoner kronor samt samhällsbyggnad 2 miljoner kronor och fastighetsavdelningen 4 miljoner kronor besparingar inom bemanning. Budgeten omfattar också besparingar inom kulturnämnden 1 miljon kronor och fritidsnämnden 1 miljon kronor. Kommunen kommer att fortsätta arbetet med effektiviseringsprojekt och digitalisering. Kommunstyrelsen avsätter hälften av budgeten för oförutsedda utgifter (KSOF) till prioriterade projekt inom digitalisering och effektivisering

28 Finansiella kostnader Kommunen började hösten 2010 att låna medel för att täcka investeringsutgifterna. Den totala låneskulden i årsbokslutet 2017 uppgick till 593 miljoner kronor. De kommande årens investeringsutgifter innebär ökat lånebehov. De finansiella kostnaderna består av räntekostnader för lån, räntekostnader på pensionsskuld och omräkning av KPI. Kommunens avtal inom Sverigeförhandlingen, som innebär en finansiering av Roslagsbanans förlängning till Stockholm Central, ska varje år räknas upp med konsumentprisindex (KPI). Finansiella kostnader , mnkr Pensioner Vallentuna kommuns pensionsåtaganden redovisas enligt kommunala redovisningslagens blandmodell. Den innebär att kommunen under en övergångsperiod betalar dubbelt för pensioner, dels pensionsutbetalningar (avseende intjänande före 1998) för dagens pensionärer, dels för de nuvarande anställdas intjänande. Enligt kommunens finanspolicy ska pensionsmedel förvaltas internt inom kommunens redovisning, det vill säga återlånas. Enligt en långtidsprognos från 2014 kommer utbetalningarna från den gamla skulden att minska från och med år 2028 och skulden vara helt avbetalad i slutet av 2050-talet. Pensionskostnad , mnkr 30 22

29 Investeringar Investeringsverksamheten följer befolkningsprognosen och uppgår till drygt miljoner kronor under perioden De stora investeringar som planeras de närmaste åren är främst nya förskolor och skolor. Detta beskrivs utförligare i lokalresursplanen. Investeringsplanen redovisas i slutet av kommunplanen. Investeringsplanen sträcker sig över tio år och planen ska ses som en inriktning. För investeringar, utöver årliga anslag, ska särskilda beslut fattas för fastställande av investeringsbudget. Investering per verksamhet , mnkr Likviditet och upplåningsbehov Den stora investeringsvolymen ska i möjligaste mån finansieras med egna medel men med början under hösten 2010 uppstod ett lånebehov som sedan har ökat. Prognosen för nyupplåning uppgår till högst 400 miljoner kronor per år. Om exploateringsverksamheten ger det överskott som exploateringsplanen visar till kommunens likviditet innebär det att investeringar till stor del kan finansieras utan lån. Finansiering av investeringsutgifter (inklusive exploatering) , mnkr 31 23

30 Balansräkning Soliditeten beskriver kommunens finansiella handlingsutrymme på lång sikt och visar hur stor del av tillgångarna som har finansierats med skatteintäkter. Vid utgången av år 2017 var soliditeten exklusive ansvarsförbindelsen 30 procent, det är en sänkning med 19 procent jämfört med förra årsskiftet. Vilket till största delen beror på avtalet om Roslagsbanans förlängning. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelse ger en bättre bild av kommunens totala långsiktiga finansiella handlingsutrymme. För 2017 var den nio procent, en minskning med 16 procent med förra årsskiftet. Kommunens soliditet var högre än snittet för länet under , men har en svagare ökning. Ett vägt genomsnitt för samtliga kommuner i riket den sista december 2017 var soliditeten 26 procent att jämföra med kommunens 9 procent. Fram till år 2021 prognostiseras att soliditeten ligger kvar på 9 procent. Det är en kombination av att kommunen inte investerar lika mycket och inte behöver låna till investeringarna. Om soliditeten är hög är skuldsättningen låg och tvärtom. Kommunens banklån i förhållande till totala tillgångar ger att kommunen har en skuldsättningsgrad för banklån på mellan 37,5 till 31,7 procent. Soliditet exklusive och inklusive ansvarsförbindelse för pensionsåtaganden , procent Skuldsättningsgrad banklån, procent 32 24

31 Kommunens medarbetare Vallentuna kommuns verksamheter ställer höga krav på medarbetarna. Personalens prestationer är grunden för en god service till invånarna i kommunen. Att ge personalen rätt förutsättningar för att kunna prestera är kärnan i kommunens personalarbete. När omvärlden förändras måste verksamheterna också kunna anpassa sig det gäller att balansera långsiktighet och kontinuitet med kreativitet och nytänkande. För att kunna locka till sig rätt personer som kan utveckla och upprätthålla en god service, måste Vallentuna kommun vara en attraktiv arbetsgivare. Därför finns det ett personalpolitiskt program som lyfter fram vad som gör Vallentuna kommun till en attraktiv arbetsgivare, bland annat det goda ledarskapet och medarbetarskapet. Medarbetare i siffror Den 31 december 2017 hade kommunen månadsavlönade medarbetar varav tillsvidareanställda. Det motsvarar månadsavlönade årsarbetare. Fördelningen mellan kvinnor och män är 77 procent respektive 23 procent. Genomsnittsåldern för kommunens tillsvidareanställda är 45 år. Enligt pensionsavtalet kan en anställd gå i pension mellan 61 och 67 år. Vanligast är fortfarande att gå i pension vid 65 år. Avgångsskyldighet finns enligt lag vid 67 års ålder. Under 2017 gick 33 anställda i pension vilket var elva färre än året innan. Personalkostnader Utvecklingen av personalkostnaderna styrs dels av löneutrymmet i de centralt träffade löneavtalen, dels av kommunens egna ekonomiska och lönepolitiska bedömningar. Under perioden kommer ett ökat fokus att läggas på lokal lönebildning, vilket ger större möjlighet att påverka kostnaderna samtidigt som den prognossäkerhet som centrala avtal ger minskas

32 Finansiell utveckling Driftredovisning , mnkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Kommunstyrelse 151,5 166,3 179,9 188,5 195,7 Kommunledningskontoret 95,2 101,3 107,6 109,5 112,5 Samhällsbyggnadsförvaltningen 53,0 58,5 57,8 58,6 60,2 Resultatenhet/komponentavskrivning -16,2-13,3-10,3-4,5-2,1 Kommunstyrelsens oförutsedda 5,0 5,0 5,0 Räddningstjänst 19,5 19,8 19,8 19,9 20,1 Barn- och ungdomsnämnd 149,3 144,0 153,7 162,0 165,9 Skolpeng 604,6 622,3 637,9 654,2 671,6 Utbildningsnämnd 31,3 31,2 33,7 35,1 37,0 Gymnasieskolpeng 126,9 135,7 139,9 147,2 156,6 Socialnämnd 521,3 537,0 554,2 574,7 603,3 Fritidsnämnd 50,9 53,1 55,0 56,3 57,9 Kulturnämnd 43,4 44,3 44,4 45,3 46,5 Bygg- och miljötillsynsnämnd 13,1 12,8 13,0 13,3 13,7 Överförmyndarnämnd 2,7 2,4 Ofördelade kapitalkostnader 15,0 10,9 Nämndernas nettokostnader 1 695, , , , ,1 Kapitalkostnader -99,4-111,5-121,2-155,3-164,7 Pensionskostnader 32,5 33,4 36,8 38,3 40,1 Övriga intäkter och kostnader 401,7-16,4 Summa finansieringsenheten 334,8-94,5-84,5-117,0-124,6 Verksamhetens nettokostnad 2 029, , , , ,

33 Resultatplan , mnkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Verksamhetens nettokostnader , , , , ,6 Avskrivningar -67,2-74,9-81,5-102,9-109,1 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,7 Skatteintäkter 1 543, , , , ,0 Generella statsbidrag och utjämning 172,8 187,2 201,0 226,5 226,8 Finansiella intäkter 67,5 2,1 0,5 0,5 0,7 Finansiella kostnader -26,4-22,9-27,0-32,0-35,7 Årets resultat -339,2 30,3 14,0 20,1 17,2 Balanskravutredning , mnkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Årets resultat -339,2 30,3 14,0 20,1 17,2 Realisationsvinster 64,4 Balanskravsresultat -403,6 30,3 14,0 20,1 17,2 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning , mnkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Skattesats 19,00% 19,00% 19,00% 19,00% 19,00% Skatteintäkter (inkl avräkning) 1 543, , , , ,0 Inkomstutjämningsbidrag/-avgift 24,1 23,5 12,2 28,6 32,7 Kostnadsutjämning 58,5 58,2 70,5 71,9 72,7 Regleringsbidrag/-avgift -0,3 5,2 14,6 23,9 22,1 Strukturbidrag LSS-utjämning 20,4 33,2 35,0 35,7 36,1 Fastighetsavgift 57,1 60,7 63,3 63,3 63,3 Övriga generella bidrag 13,0 6,4 5,4 3,2 Summa intäkter 1 716, , , , ,

34 Balansräkning , mnkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 1 922, , , , ,6 Finansiella anläggningstillgångar 119,5 119,5 119,5 119,5 119,5 Summa anläggningstillgångar 2 042, , , , ,2 Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter och lager 48,9 48,9 48,9 48,9 48,9 Kortfristiga fordringar 137,2 210,2 210,2 210,2 210,2 Kassa, bank 72,8 72,8 116,1 212,8 212,8 Summa omsättningstillgångar 258,9 331,9 375,2 471,9 471,9 Bidrag till infrastruktur Summa tillgångar 2 300, , , , ,0 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Årets resultat -339,2 30,3 14,0 20,1 17,2 Övrigt eget kapital 1 031,0 691,8 722,0 736,0 756,1 Summa eget kapital 691,8 722,0 736,0 756,1 773,3 varav pensionsreserv 71,7 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 190,7 214,8 241,0 271,6 312,1 Övriga avsättningar 409,2 417,1 426,8 437,9 449,7 Summa avsättningar 600,0 631,9 667,8 709,5 761,8 Skulder Långfristiga skulder 519,5 987, , , ,3 Kortfristiga skulder 489,6 489,6 489,6 489,6 489,6 Summa skulder 1 009, , , , ,9 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 2 300, , , , ,0 Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulder eller 488,9 476,3 468,1 458,1 452,2 avsättningar Övriga ansvarsförbindelser 361,5 374,5 374,5 374,5 374,

35 Kassaflödesanalys , mnkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Löpande verksamhet Inbetalda skatter, generella statsbidrag och utjämning 1 663, , , , ,8 Inbetalning från kunder och bidrag 337,9 356,1 369,8 385,8 399,2 Utbetalning till leverantörer, anställda och bidrag , , , , ,8 Erhållen ränta och utdelningar 67,5 2,1 0,5 0,5 0,7 Betald ränta och utdelning -26,7-22,9-27,0-32,0-35,7 Kassaflöde från löpande verksamhet 107,7 236,8 131,0 164,3 177,2 Investeringsverksamhet Investering i immateriella anläggningstil Investering i materiella anläggningstillgå -302,2-403,1-270,8-294,6-451,8 Gatukostnadsersättning till materiella anläggningstillgångar 3,0 29,9 183,1 227,0 52,4 Försäljning av materiella anläggningstillg 0,1 Försäljning tomter inom exploatering 0,0-13,6 Utbetalning av bidrag till statlig infrastru Investering i finansiella anläggningstillgå -5,1 Försäljning av finansiella anläggningstillg 64,8 Kassaflöde från investeringsverksamh -239,5-386,8-87,7-67,6-399,3 Finansieringsverksamhet Nyupptagna lån 330,0 200,0 222,1 Amortering av lån -250,0-50,0 Ökning (-) av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamh 80,0 150,0 222,1 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början 124,6 72,8 72,8 116,1 212,8 Likvida medel vid årets slut 72,8 72,8 116,1 212,8 212,8 Förändring i likvida medel -51,8 0,0 43,3 96,7 0,

36 Investeringsplan , mnkr U p p a r b. P r o g n o s B u d g e t P la n K a lkyl T o t a l T o t a l K O M M U N S T Y R E L S E N 4 1,6 13 9,8 9 2,6 10 0,4 9 0,5 8 0,5 6 3,5 12 3,5 19 9, ,5 4 9,5 4 9, ,5 Cykelväg Kårsta-Ekskogen 0,4 12,6 13,0 Cykelväg runt Vallentunasjön 0,0 0,4 0,4 Cykelvägar förstudie 0,0 0,5 0,5 Digitaliserad samhällsbyggnadsprocess SBF 1,0 1,0 1,0 3,0 Fettavskiljare kök 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 7,5 Gång- och cykelväg Bällstabergsvägen 0,5 2,0 4,0 3,5 10,0 Gång- och cykelväg Lindholmen 1,0 1,9 0,8 3,7 Gång- och cykelväg Vallentuna-Karby 0,5 3,0 3,0 11,5 11,0 11,0 40,0 Kommunhus 1,4 3,6 70,0 150,0 175,0 400,0 Källsortering 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 7,5 Lekplats i Kårsta 7,0 7,0 Lekplats i Lindholmen 4,0 4,0 Lekplatser upprustning 1,8 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 46,8 Lindholmsvägen 2,0 2,0 5,0 6,0 15,0 Ny lekplats centrala Vallentuna 0,0 9,0 9,0 Planerat underhåll fastighet 13,1 48,5 35,0 35,0 35,0 35,0 18,0 18,0 18,0 18,0 18,0 18,0 309,6 Planerat underhåll ishallar 10,5 8,0 1,3 7,4 27,3 Tillgänglighet avfallshämtning 0,5 0,5 0,5 1,5 Utbyte kvicksilverbelysning 13,8 1,2 15,0 Våtmarkspark 0,1 8,9 6,5 15,5 Återuppbyggnad kvarn 0,1 1,9 2,0 Årligt anslag 1,2 34,9 25,0 26,0 27,0 27,0 27,0 27,0 27,0 27,0 27,0 27,0 303,0 Upprustning torgytor, etapp 4 & 5 2,1 8,0 4,0 14,1 B A R N - O C H U N G D O M S N Ä M N D E N 2 2 8, ,3 9 0,5 18,0 2 8,4 111, , , ,0 5 1,9 8,0 6, ,5 Fritidslokal Bällstabergsskolan 5,0 6,0 11,0 Förskola Centrala Vallentuna 0,5 4,2 45,0 9,9 0,4 60,0 Förskola Karby 4,0 21,0 32,0 1,0 58,0 Förskola Karby/Brottby 2 0,6 0,6 Förskola Karlavägen 0,3 0,3 Förskola Kristineberg norra 0,1 0,4 0,1 4,2 44,9 9,9 0,4 60,0 Förskola Ormsta 18,4 24,7 8,6 0,3 52,0 Förskola Stensta Ormsta 0,6 4,2 45,0 9,9 0,3 60,0 Förskola Åby ängar 50,3 6,7 57,0 Förskola Åbygläntan 4,4 4,4 Hagaskolan 149,7 251,4 37,0 1,0 439,1 Hjälmstaskolans kök 14,0 14,0 Karbyskolan ombyggnad för förskola 1,1 3,5 10,4 15,0 Kårsta lokaleffektivisering 2,9 2,9 Lindholmen kapacitetsökning 0,4 8,1 8,5 Lovisedalsskolan matsal 0,7 9,3 10,0 Nya skolor inventarier+byggkoordinator 1,2 3,0 14,5 2,0 10,0 30,7 Skola/förskola Kristineberg södra 1,2 1,0 7,0 8,0 110,8 210,0 60,0 2,0 400,0 Skola/förskola Lindholmen 1,0 7,0 8,0 112,0 210,0 60,0 2,0 400,0 Strix till Hammarbacken 1,7 4,0 5,7 Årligt anslag 0,3 5,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 65,3 U T B IL D N IN G S N Ä M N D E N 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5,5 Årligt anslag 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5,5 S O C IA L N Ä M N D E N 2,1 7,5 5,0 4 3,0 8 3,0 4 3,0 2 8,0 2 9,0 3,0 3 3,0 3 3,0 3,0 3 12,7 Allens boende 2,0 4,5 2,0 8,5 Gruppbostad i Nyby 0,2 0,2 Gruppbostad i Ormsta-Stensta 30,0 30,0 60,0 Korttidshem 25,0 26,0 51,0 Särskilt boende för äldre 40,0 80,0 40,0 160,0 Årligt anslag 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 33,0 F R IT ID S N Ä M N D E N 12,2 2 5,2 2,6 6,9 11,3 4,7 1,2 4,0 1,8 5,2 5,0 5,0 8 5,1 Badplatser 1,0 1,0 Bällstaberg 0,5 3,0 3,5 Elljusspår Kristineberg förstudie 0,5 0,5 Elljusspår Kårsta 4,0 4,0 Snapptuna sportfält 2,0 4,0 3,0 9,0 Utegym kvarnbadet 0,7 0,7 Utveckling/nya projekt 0,0 5,8 0,4 2,0 8,2 Vallentuna IP 9,9 0,9 1,2 1,3 0,4 0,2 0,2 0,2 4,0 4,0 22,3 Veda Ridcenter 11,8 0,2 12,0 Össeby IP 0,4 3,4 0,2 0,2 3,0 7,3 Övriga anläggningar 2,8 0,1 1,0 0,1 0,6 1,0 5,6 Årligt anslag 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 11,0 K U L T U R N Ä M N D E N 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5,5 Årligt anslag 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5,5 B Y G G - O C H M IL JÖ T IL L S Y N S N Ä M N D E N 1,5 2,5 1,5 1,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 11,0 Digitaliserad samhällsbyggnadsprocess 0,2 0,8 1,0 1,0 3,0 Digitalisering av arkiv 1,4 1,1 2,5 Årligt anslag 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5,5 T o t a lsu mma 2 8 5, ,2 19 3,2 17 0,9 2 14, , , , ,8 3 16,1 9 7,0 6 5, ,

37 Specifikation av planerat underhåll och årliga anslag , mnkr P ro g n o s B u d g et P la n K O M M U N S T Y R E L S E N 3 4,9 2 5,0 2 6,0 2 7,0 It-utrustning 3,0 3,0 3,0 3,0 KSOF 2,0 2,0 2,0 Energisparåtgärder 3,0 3,0 3,0 3,0 Beläggning vägar 3,0 3,0 3,0 4,0 Cykelnätet 2,0 2,0 2,0 2,0 Trafikinvesteringar 14,9 2,0 2,0 2,0 Trafiksäkerhetsåtgärder 4,0 4,0 4,0 4,0 Åtgärder väg gångbanor 1,0 2,0 3,0 3,0 Årligt anslag KLK 3,0 3,0 3,0 3,0 Årligt anslag SBF 1,0 1,0 1,0 1,0 B A R N - O C H U N G D O M S N Ä M N D E N 5,0 6,0 6,0 6,0 Årligt anslag 5,0 6,0 6,0 6,0 U T B IL D N IN G S N Ä M N D E N 0,5 0,5 0,5 0,5 Årligt anslag 0,5 0,5 0,5 0,5 S O C IA L N Ä M N D E N 3,0 3,0 3,0 3,0 Årligt anslag 3,0 3,0 3,0 3,0 F R IT ID S N Ä M N D E N 7,2 1,7 1,0 1,0 Årligt anslag 1,0 1,0 1,0 1,0 Konstgräs västra 3,0 0,7 Konstgräs 3,2 K U L T U R N Ä M N D E N 0,5 0,5 0,5 0,5 Årligt anslag 0,5 0,5 0,5 0,5 B Y G G - O C H M IL JÖ T IL L S Y N S N Ä M N D E N 0,5 0,5 0,5 0,5 Årligt anslag 0,5 0,5 0,5 0,

38 Plan för exploatering , mnkr Förbrukat tom 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 Prognos 2020 Prognos 2021 Västra Vallentuna Förtätning västra centrum 5,0-0,1-0,1-0,1-0, Nya Alléhuset, Vallentuna-Rickeby 1:45-0, Norra centrum 1 & 2-0, Gärdesvägen -1,6 3,1 29,6-4, Gamla (f.d.) Polishuset -0, Del av Rickebyhöjd 1-0,2-2,8 1,4 0, Del av Rickebyhöjd 2-0,3 Västra Vallentuna 2,4 0,3 30,9-4,4-0,1 Nordöstra Vallentuna Åby ängar 1 och 2 6,3 30,8 13,0 14, Åbyholm -5,5-1,4-9,4-11,6 9, Haga 3-21,9 6,5 7,5 7,5 7, Ormsta-Stensta -2,4-7,7-1,9 10,0 3, Molnby/Ubby Norra, Södra och odefinierat 0,0 Nordöstra Vallentuna -23,4 28,2 9,2 20,1 19,8 Sydöstra Vallentuna Hjälmsta -0, Västra Manhemsvägen 0,0 1, Bällsta - Björnboda 1-1,7-1,7 5, Nyborg -6,9-6,7-2,3-25,0-42, Kristineberg ,6-4,4 136,9 85,0 63, Tingvalla -29,6-0,9-1,9 0,6 0, Gamla Karlbergsvägen (Bällsta 2:158) -0,2-0,1 0, Olhamra 1:120 0, Kragstalund östra -0,1-0,1 4,1 Sydöstra Vallentuna -51,3-12,7 142,4 60,6 22,1 Lindholmen, övriga MOF Mörbytorp 0, Lindholmen-Strömgården -0,3 0, Lindholmen-Uppsäter 0,0 0,0 0, Frösunda-Sunnanå -0,2 0,1 0,1 0,0 Lindholmen, övriga MOF -0,5 0,4 0,2 0,0 Kårsta och VAÖ Kårsta-Rickeby 1 & 2-5,3-1,1-6,1-11,6 1, Karby/Lindvägen -0, Össeby-Hacksta -0, Brottby-Sundby 0, SödraLussinge 0, Kumla-Stensta -0,2 0, Angarns-Dammsta 0,0 Kårsta och VAÖ -6,6-1,0-5,2-10,4 1,0 Arbetsplats- och planprojekt Arbetsplats- och planprojekt -8,7-4,5 14,0 2,3-31,7 Arbetsplats- och planprojekt -8,7-4,5 14,0 2,3-31,7 Totalsumma -88,2 10,7 191,6 68,3 11,

39 R A PPORT Befolkningsprognos BFP18A 41

40 Innehåll Inledning... 4 Befolkningsförändringar Utfall 2017 jämfört med prognos... 7 Prognos Vallentuna kommun Totalbefolkning Befolkningsprognos för Vallentuna kommun i olika åldersgrupper (inklusive faktisk befolkning 2017) Befolkningsförändringar Åldersstruktur Födda och förskolebarn Skolbarn och ungdomar Vuxna Äldre och pensionärer Kommundelsområden Vallentuna Västra Vallentuna Nordöstra Vallentuna Sydöstra Vallentuna Sydvästra

41 1.5 Markim-Orkesta-Frösunda Vada-Angarn-Össeby Garn Kårsta Metod och antaganden

42 KAPITEL Inledning 2 I Vallentuna kommun görs årligen en prognos över befolkningsutvecklingen tio år framåt i tiden. Årets prognos avser perioden Befolkningsutvecklingen och befolkningssammansättningen har stor betydelse för planering av den kommunala verksamheten bl.a. lokalisering och dimensionering av förskolor, skolor, fritidsanläggningar och äldreomsorg. Befolkningsutvecklingen är även ett viktigt instrument för beräkning av skatteunderlag. Prognoser är till sin natur osäkra och det finns alltid felmarginaler. De utgår från den kunskap som finns vid det tillfälle som prognosen tas fram. I regel ökar osäkerheten ju längre fram i tiden som prognosen sträcker sig. Prognosen ska alltid användas med viss försiktighet i planeringen. Stora samhällsförändringar t.ex. när det gäller arbetslöshet, bostadspriser, familjepolitik och ekonomiska konjunkturer får direkta konsekvenser på bostadsbyggande, flyttningsmönster, fruktsamhet och dödlighet. Störst enskild påverkan för befolkningsprognosens säkerhet har bostadsbyggnadens takt i kommunen. Faller den ut annorlunda än beräknat i prognosen ger det oftast väldigt tydliga avvikelser. 4 44

43 KAPITEL Befolkningsförändringar Befolkningen i Vallentuna ökade med 390 personer, från till under Detta innebar en befolkningsökning med 1,2 %. Föregående år (2017) var ökningen 1,3 %. Den genomsnittliga befolkningsökningen per år från milleniumskiftet är ca 1,7 %. Folk- Levande Födelse- Flyttnings- Period Folkmängd ökning födda Döda överskott Inflyttade Utflyttade netto

44 KAPITEL Största ökning procentuellt skedde i åldersgruppen 6 år som ökade med 10,4 %. Den största minskningen skedde i gruppen år som minskade med 11,7 %. Numerärt ökade gruppen år mest med 228 personer. Gruppen år minskade mest, med 59 personer. 2 Ålder Förändring (antal) Förändring (%) ,0 % ,5 % ,0 % ,2 % ,9 % ,6 % ,9 % ,8 % ,3 % ,5 % ,9 % ,5 % ,3 % % ,0 % Summa ,2 + 1,2 % 6 46

45 KAPITEL Utfall 2017 jämfört med prognos 2 I befolkningsprognos (BFP17A) beräknades folkmängden uppgå till , medan det verkliga antalet blev Vid årsskiftet 2017/2018 hade Vallentuna således 62 invånare fler än prognostiserat, vilket ger att prognosen gav en folkökning med 1,0 % och utfallet blev 1,2%. Period Folkmängd Folkökning Födda Döda Födelseöverskott Inflyttade Utflyttade Flyttningsnetto 2017 Utfall Prognos Diff num Diff % + 0,2 % + 18,9 % - 6,5 % + 11,8 % - 24,7 % + 10,7 % + 6,5 % - 2,8 % Procentuellt sett har de största prognosfelen för 2017 skett för åldersgruppen 0 år som överskattades med 6,3 % och åldersgruppen över 90 år som överskattades med 2,6 %. Antalet födda och antalet döda överskattades. Både inflyttning och utflyttning underskattades i prognosen och flyttningsnettot blev lägre än beräknat. 7 47

46 KAPITEL Ålder Prognos BFP17A Utfall 2017 Diff (antal) Diff (%) ,2 % % ,8 % ,6 % ,1 % % ,6 % ,3 % ,9 % ,8 % ,4 % ,5 % ,2 % ,9 % 90-w ,0 % Summa ,2 % 8 48

47 KAPITEL Prognos Under rubrikerna Vallentuna kommun och kommundelsområden framgår resultatet av totalprognos respektive delområdesprognos för Vallentuna kommun 1.1 Totalbefolkning Befolkningsprognos för Vallentuna kommun i olika åldersgrupper (inklusive faktisk befolkning 2017) Ålder w Summa

48 KAPITEL 1.2 Befolkningsförändringar Vallentunas befolkning beräknas öka med ca personer (ca 20 %) till Befolkningstillväxtens takt beräknas i huvudsak efter det prognostiserade bostadsbyggandet i kommunen. Under 2000-talet har bostadsbyggandet varierat mellan 100 och 260 bostäder per år. För 2016 prognosticerades byggstart av 279 bostäder, men endast 180 av dessa påbörjades. Bostadsbyggnadsprognosen för (BBP17A) redovisar en planerad byggstart av ca 530 bostäder i snitt per år, varav cirka 57 % utgörs av lägenheter i flerbostadshus och 14 % av dessa planeras som hyresrätter. 2 Detta resulterar i att befolkningstillväxten för de kommande 5 åren förväntas bli runt 500 personer i snitt per år, för att därefter öka till ca 790 i snitt per år från 2022 och framåt. Se vidare Bostadsbyggnadsprognos (BBP17A). Diagram 1.2 Befolkningsutveckling Befolkning Förändring % 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% 10 50

49 KAPITEL I genomsnitt beräknas ca 410 barn födas årligen och ca 230 personer avlida. Antalet personer som flyttar till kommunen beräknas i snitt bli ca 2700 årligen medan ca 2300 flyttar från kommunen. Den genomsnittliga befolkningsökningen under perioden blir då ca 600 per år, men med relativt stora variationer årsvis. 2 Prognos befolkningsförändringar År Folkmängd Födda Döda Födelsenetto Inflyttande Utflyttande Flyttningsnetto Folkökning

50 KAPITEL 1.3 Åldersstruktur Befolkningspyramid Födda och förskolebarn Ålder Summa

51 KAPITEL Under 2017 föddes 348 barn i kommunen vilket är 26 färre än I prognosen antas antalet 0-åringar vara i snitt ca 410 per år. Vallentuna kommun har relativt höga födelsetal jämfört med många andra kommuner. Kommunen har en yngre befolkning än riket i genomsnitt med många kvinnor i barnafödande ålder samtidigt är många av de som flyttar till kommunen par i familjebildande ålder. 2 Diagram Antal barn i förskoleålder Antal barn i förskoleåldern (1 5 år) förväntas öka med ca 60 barn per år fram till Variationen är ganska stor, de år åldersgruppen ökar väsentligt mer än den genomsnittliga ökningen är och då huvudsakligen i åldern 3-5 åringar. Årsvis förändring enligt prognos (för 2017 redovisas totala antalet) Ålder Summa

52 KAPITEL Skolbarn och ungdomar Prognos 2 Ålder Summa Diagram Antal barn i skolålder årskullarna förväntas öka med knappt 9 barn i snitt mellan 2018 och Men den årliga förändringen varierar kraftigt, mellan -17 (2020) och +31 (2024)

53 KAPITEL Årskullarna 7-11 och förväntas öka med i snitt 34 respektive 22 barn per år, men även här med stora årliga variationer. Årskullarna förväntas få en genomsnittlig ökning med 34 barn per år men även för dem med stora variationer år från år. Antalet 19 åringar ökar de allra flersta år, i snitt med +8 per år. 2 Årsvis förändring enligt prognos (för 2017 redovisas det totala antalet) Ålder Summa

54 KAPITEL Vuxna 2 Ålder Prognos Summa Diagram Antal vuxna Gruppen år beräknas i genomsnitt öka med knappt 380 personer årligen. För perioden är ökningen i genomsnitt 250 personer per år medan perioden förväntas få en kraftigare tillväxt med i snitt knappt 400 personer per år

55 KAPITEL Årsvis förändring enligt prognos (för 2016 redovisas det totala antalet) Ålder Summa Äldre och pensionärer Prognos Ålder w Summa

56 KAPITEL Diagram Antalet äldre och pensionärer beräknas i genomsnitt öka med ca 115 personer per år under prognosperioden. Störst relativ förändring beräknas ske i åldersgruppen som mer än fördubblas. Gruppen förväntas öka med cirka 238 personer under prognosperioden. Årsvis förändring enligt prognos (för 2017 redovisas det totala antalet) Ålder w Summa

57 KAPITEL 2. Kommundelsområden Under rubrikerna Vallentuna Västra, Vallentuna Nordöstra, Vallentuna Sydöstra, Vallentuna Sydvästra, Markim-Orkesta-Frösunda, Vada-Angarn-Össebygarn och Kårsta framgår prognosen för respektive kommundelsområde. 2 Kårsta Markim-Orkesta-Frösunda Vada-Angarn-Össebygarn Vallentuna Västra Vallentuna Nordöstra Vallentuna Sydvästra Vallentuna Sydöstra 19 59

58 KAPITEL 2.1 Vallentuna Västra 2 Ålder w Summa Vallentuna Nordöstra Ålder w Summa

59 KAPITEL 2.3 Vallentuna Sydöstra 2 Ålder w Summa Vallentuna Sydvästra Ålder w Summa

60 KAPITEL 2.5 Markim-Orkesta-Frösunda 2 Ålder w Summa Vada-Angarn-Össeby Garn Ålder w Summa

61 KAPITEL

62 KAPITEL 2.7 Kårsta 2 Ålder w Summa

63 KAPITEL Metod och antaganden Prognosen visar befolkningsutvecklingen mellan och utgår från befolkningen i kommunen den 31 december Med kommunens befolkning den 31 december 2017 som bas görs en framskrivning ett år i taget fram till Folkmängd den 31/ födda under döda under inflyttade under utflyttade under 2018 = folkmängden 31/ Osv. För att kunna göra framskrivningen behöver antaganden om födslar, dödlighet, in- och utflyttning göras. Detta görs enligt standarmodeller från Statistiska centralbyrån. Till delområdesprognosen har områdesantaganden gjorts baserat på respektive områdes förutsättningar. Totalprognosen har efter beräkning av delområdesprognosen tjänat som ram för delområdesprognosen genom att en avstämning har gjorts så att det totala antalet personer och antalet personer i skilda åldersklasser i delområdesprognosen stämmer överens med totalprognosen. Korrektionskvoterna har bedömts som acceptabla. In- och utflyttning Antalet inflyttare har i prognosen antagits utifrån ett medelvärde av de tre senaste årens inflyttning (i delområdesprognosen har ett medelvärde från åren använts). För varje prognosår har antalet inflyttare justerats beroende på prognostiserat antal inflyttningsklara lägenheter enligt bostadsbyggnadsprognosen för (BBP18A). BBP18A redovisar omfattningen av byggprojekt områdesvis för perioden samt utfallet för I befolkningsprognosen antas inflyttning generellt ske ett år efter byggstart. Det är tämligen vanligt att 25 65

64 KAPITEL byggprojekten försenas (eller i enstaka fall) tidigareläggs och detta påverkar i hög grad resultatet. 2 Hänsyn har även tagits till den antagna fördelningen av flerbostadshus, småhus i grupp och småhus med större tomter. En inflyttningsklar lägenhet i flerbostadshus antas ge 1,5 nya personer. Ett inflyttningsklart småhus antas ge 3 nya personer. Antalet personer som antas flytta från kommunen har beräknats genom att utflyttningsrisker appliceras på befolkningen, risker som ser olika ut beroende på befolkningens ålder och kön samt på bebyggelsens typ och ålder. I prognosen har medelvärden använts för kommunen under åren för att minska tillfälligheter och slumpvariationer. Födsel och död Antalet födda har beräknas genom att åldersspecifika fruktsamhetstal har multipliceras med antalet kvinnor i motsvarande åldrar. I prognosen har medelvärden för riket under åren använts för att minska tillfälligheter och slumpvariationer. Hänsyn har även tagits till områdens ålder och bebyggelsekaraktär. Fruktsamheten i kommunen är något högre än rikets men följer ändå i stort utvecklingen i riket. Den antas göra så även under perioden Medellivslängden för boende i kommunen är något högre än rikssnittet och dödligheten i kommunen är sammantaget lägre än för riket. I prognosen har dödsriskerna för män beräknats till 77 % och för kvinnor 93 % av riksvärdena (100 % = riket). Antalet avlidna har i prognosen beräknas genom att ålders- och könsspecifika dödsrisker appliceras på befolkningen. I prognosen har medelvärden använts för kommunen under åren för att minska tillfälligheter och slumpvariationer. I prognosen antas dödsrisker och fruktsamheten utvecklas över tid på samma sätt som antagits för riket enligt SCB:s riksprognos

65 L O K A L R E S U R S P L A N LOKALRESURSPLANERINGSGRUPPEN 67

66 INNEHÅLL INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 BEFINTLIGT FASTIGHETSBESTÅND... 4 PROGNOSUNDERLAG - VALLENTUNA VÄXER... 6 FÖRSKOLE- OCH GRUNDSKOLEPROGNOS... 8 VÄSTRA VALLENTUNA... 9 NORDÖSTRA VALLENTUNA LINDHOLMEN MED OMNEJD KÅRSTA MED OMNEJD KARBY/BROTTBY MED OMNEJD SYDVÄSTRA VALLENTUNA LOKALINVESTERINGAR PRIVATA AKTÖRER

67 INLEDNING OCH FÖRUTSÄTTNINGAR INLEDNING Ansvaret för den strategiska lokalplaneringen ligger på kommunens tjänstemannaledningsgrupp. Till sitt förfogande har den en arbetsgrupp, lokalresursplaneringsgruppen. Lokalresursplaneringsgruppens uppdrag i korthet: Den huvudsakliga arbetsuppgiften är att på uppdrag av kommunens ledningsgrupp årligen utarbeta en lokalresursplan. Säkerställa att lokalinvesteringar endast görs för långsiktiga lokalbehov och som inte kan lösas inom befintligt lokalbestånd. Arbeta för lokaleffektivitet och samutnyttjande. Arbeta för att, om möjligt, undvika extern inhyrning av lokaler. Se även kommunala författningssamlingen Regler för lokalförsörjning och internhyra. LOKALRESURSPLANENS OMFATTNING Lokalresursplanen beskriver kommunens framtida behov av lokaler och anläggningar för kommunal service, där kommunen svarar för investering och/eller underhåll. I de fall där privat aktör väljer att investera i sådana lokaler kan det ersätta kommunens planerade investering. Ordinärt boende för personer med social stödinsatser hanteras inte i lokalresursplanen. I lokalresursplanen beskrivs inte heller om verksamheten ska bedrivas i kommunal eller privat regi. LOKALRESURSPLANENS PROCESS Respektive förvaltning identifierar behov och förankrar dessa politiskt Förslag till lokalresursplan utarbetas och samordnas Förslag till lokalresursplan behandlas i budgetprocessen Slutgiltig lokalresursplan fastställs tillsammans med kommunplanen 69 LOKALRESURSPLANENS STRUKTUR Lokalresursplanen är från och med 2017 strukturerad utifrån en geografisk indelning av kommunen (delområden). Det ger förhoppningsvis läsaren en bättre överblick över hur Vallentuna kommuns förväntade tillväxt avspeglar sig i kommande lokal- och anläggningsbehov. De geografiska områdena är: Västra Vallentuna Nordöstra Vallentuna tätort Lindholmen med omnejd Kårsta med omnejd Karby/Brottby med omnejd Sydvästra Vallentuna tätort Sydöstra Vallentuna tätort 3

68 BEFINTLIGT FASTIGHETSBESTÅND ÖVERGRIPANDE Fastighetsavdelningen ansvarar för nybyggnad samt drift och underhåll av kommunens verksamhetslokaler, fastigheter och bostadsrätter. Kommunens fastighetsbestånd uppgår till cirka kvadratmeter bruksarea varav kvadratmeter är inhyrda lokaler och bostäder från externa fastighetsägare och modulleverantörer. Inhyrning av moduler, så kallade paviljonger, har ökat de senaste åren, för att möta Vallentuna kommuns lokalbehov. ÄGDA RESPEKTIVE INHYRDA LOKALER OCH BOSTÄDER (AREA) 18 % 2 % 8% Egenägda lokaler Inhyrda lokaler Inhyrda bostäder Egenägda bostäder 80 % FÖRDELNING MELLAN HYRESGÄSTER (AREA) 23 % Barn- och ungdomsförvaltningen Ny förskola i Åby ängar färdigställdes i december 2017 Kommunledningskontoret 3 % 41 % Socialförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen 14 % Fritidsförvaltningen Kulturförvaltningen 2 % 14 % 3 % 70 Externa, teknikutrymmen, exkluderade areor 4

69 BEFINTLIGT FASTIGHETSBESTÅND FASTIGHETSUNDERHÅLL För att få en samlad bild av underhållsbehovet genomför fastighetsavdelningen statusbesiktningar och inhämtar önskemål om underhållsåtgärder från hyresgästerna. Statusbesiktningarna som omfattar tak, fasader, fönster, inre underhåll, ventilationsanläggningar och belysning samt utemiljö (tomtmark). Inventeringar av kök och behov av åtgärder under mark utarbetas under Statusbesiktningarna och hyresgästernas önskemål vägs samman i en teknisk underhållsplan som sträcker sig fram till Kostnadsfördelningen av det planerade underhållet av egenägda fastigheter redovisas i diagram nedan. 24% Markarbeten Montering av ljudabsorbenter Bällstabergsskolan MILJÖINVENTERINGAR Miljöinventering av samtliga byggnaderkommer att genomföras i syfte att säkerställa bra inomhusmiljöer avseende fukt, ventilation, belysning och buller. ENERGIEFFEKTIVISERINGAR I underhållsarbetena genomförs även energibesparande åtgärder i byggnaderna. En långsiktig plan utarbetas för att minska Vallentuna kommuns behov av köpt energi. KOMPONENTAVSKRIVNING Samtidigt som underhållsplaneringen har tagits fram har ett arbete med övergång till komponentavskrivning genomförts. Detta innebär att det planerade underhållet huvudsakligen kommer att finansieras via investeringar. 41% Fasad Tak 11% Inre ytskikt 4% Installationer 20% Dräneringsarbete Hjälmstaskolan 71 5

70 PROGNOSUNDERLAG - VALLENTUNA VÄXER ÖVERSIKTSPLANEN Vallentuna är en av Sveriges snabbast växande kommuner. Det är många som väljer att bo och leva här och trenden förväntas fortsätta. Målsättningen är att 9000 nya bostäder ska tillkomma under perioden Den övervägande delen nya bostäder ska koncentreras till Vallentuna tätort, Karby och Brottby, Lindholmen och Kårsta. Inriktningen är att bygga tätare och att ha en blandad struktur av bostäder, service, verksamheter, mötesplatser, kultur och fritid. Genom att bygga tätare så kan en större del av naturen bevaras samtidigt som vi får bra förutsättningar för kollektivtrafiken. BOSTADSBYGGNADSPROGNOSEN Vallentuna har en genomsnittlig planeringstakt för den kommande tioårsperioden om cirka 510 bostäder per år för att kunna säkerställa en önskad utbyggnad om minst 400 bostäder per år. Totalt innehåller den nya bostadsbyggnadsprognosen ca 5000 nya bostäder under perioden Utbyggnad delområden I linje med målet att förtäta i stationsnära lägen ökar andelen nybyggda flerbostadshus jämfört med småhus under kommande år. Cirka 58 procent av det totala antalet bostäder utgörs av flerbostadshus under tioårsperioden. Aktuell bostadsbyggnadsprognos återfinns på Gällande översiktsplan återfinns på Antal nya bostäder Sydöstra Vallentuna Sydvästra Vallentuna Västra Vallentuna Nordöstra Vallentuna Lindholmen med omnejd Kårsta med omnejd Karby/Brottby med omnejd Prognostiserad utbyggnad av småhus och flerbostadshus

71 PROGNOSUNDERLAG - VALLENTUNA VÄXER BEFOLKNINGSPROGNOSEN BEHOV AV KOMMUNAL SERIVCE LOKALRESURSER Befolkningsprognosen är ett viktigt underlag när lokalbehoven för kommunens olika verksamheter identifieras. I befolkningsprognoserna kan utläsas den förväntade åldersstrukturen i ett specifikt område. Utifrån det fastställer kommunens olika verksamheter sitt framtida lokalbehov. Vallentuna kommun arbetar aktivt med att anpassa den kommunala servicen till kommuninvånarnas behov. Det kräver regelbunden översyn av den service som erbjuds och vilka lokaler och anläggningar som erfordras. Vallentuna är en kommun under tillväxt och behovet av kommunal service kommer därmed också att öka. De kommunala verksamheternas behov av lokaler varierar över tid. Ibland handlar det om att undvika kostnader för outnyttjade lokaler. I andra fall handlar det om att minimera risken att stå utan nödvändiga lokaler när de behövs. Därför är det angeläget att ständigt behovsanpassa kommunens utbud av lokaler. Det förutsätter kontinuerlig strategisk lokalresursplanering där denna lokalresursplan är central. Behoven varierar naturligt mellan livets olika skeden, men också utifrån ändrade lagkrav och individens förväntan på kommunen. I befolkningsprognosen BFP18, nedan, kan utläsas att vissa grupper i befolkningen ökar mer än andra. Analysen av behov inom respektive delområde har BFP17 ( ) som underlag då BFP18 ( ) inte fanns tillgänglig på delområdesnivå vid tidpunkten för analysen. Förändring 2028 jmf med 2017 Befolknings prognos BFP antal + % % % % % % % % % % % % % % 102% Ålder År % % 90-w Summa I samband med arbetet med översiktsplanen genomförs också arbete med att identifiera strategiska geografiska lägen för kommunalt finansierad service. Det finns med all säkerhet redan nu befintliga naturliga servicepunkter och nya kommer behöva utvecklas. Arbetet används som ett planeringsunderlag för Vallentunas fortsatta samhällsplanering. Ackumulerad ökning i antal och % i för hållande till 2017 antal % % 0% 2% 3% 5% 8% 10% 12% 14% 16% 18% 20% 73 7

72 FÖRSKOLE- OCH GRUNDSKOLEPROGNOS Prognosunderlag Diagrammen som presenteras baseras på befolkningsprognos BFP17A med efterbearbetning av aktuell efterfrågan på skolor och förskolor i lägeskommunen. Den angivna kapaciteten (antal skol- och förskoleplatser) följer förslag till ny- och ombyggnationer i kommunens investeringsplan Förskoleprognos Antal förskoleplatser planeras att succesivt byggas ut under prognosperioden. Mellan åren planeras det för sju stycken nya förskolor. Parallellt med detta avyttras äldre förskolelokaler som bedömts som uttjänta och icke ändamålsenliga. Antalet lediga platser kommer därmed att begränsas. Antal platser Förskoleprognos Grundskoleprognos Inom prognosperioden kommer två kapacitetsutökningar att genomföras, Hagaskolan (2019) samt ny skola i Kristineberg (2025). Prognosen visar ett överskott av skolplatser på kommunnivå under hela prognosperioden. Antal platser Grundskoleprognos Elever åk F-3 Elever åk 4-6 Elever åk 7-9 Total kapacitet Staplar visar behov, linjer visar kapacietet. 74 8

73 VÄSTRA VALLENTUNA BOSTADS- OCH BEFOLKNINGSUTVECKLING Bostadsbyggnadsprognosen visar en ökning om totalt cirka 840 nya bostäder fram till Dessa fördelar sig på 630 nya bostäder i flerbostadshus och 210 nya bostäder i småhus. Övervägande del av bostadsutvecklingen sker i eller i nära anslutning till Vallentuna centrum och norr om Ekebyvägen. Befolkningsprognosen BFP18 visar en befolkningsökning om cirka 5 procent fram till BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Enligt befolkningsprognosen kommer antalet elever i området vara relativt konstant under prognosperioden med en liten ökning om totalt ca 80 elever i åldrarna 6-15 år. Antalet förskolebarn ökar varje år med ca barn. Totalt under prognosperioden ökar antalet förskolebarn med ca 120 stycken. Förskola Västra Vallentuna har en överkapacitet av förskoleplatser sett till de barn som bor i området. Många som går på förskolor i Västra Vallentuna är boende i Nordöstra Vallentuna. År 2026 planeras en ersättningsförskola för nuvarande Videgården. Den nya förskolan planeras att ha en kapacitet för 100 barn, en utökning med 20 barn jämfört med dagens byggnad. Bedömningen är att ingen ytterligare kapacitet än denna tillkommande avdelning behövs i västra delen av tätorten. År 2019 flyttar verksamheterna på Videgårdens förskola till den nybyggda förskolan i Ormsta. Grundskola Kapaciteten är idag god på de två kommunala skolor som finns i västra tätorten (Hammarbacksskolan och Ekebyskolan). Mindre verksamhetsanpassningar kan bli aktuella för att parera olika stora årskullar, men ingen utbyggnad planeras i området då befolkningsprognosen inte visar någon betydande tillväxt av befolkningen i skolåldern 6-15 år. KULTURFÖRVALTNINGEN Vallentuna Kulturhus och bibliotek inrymmer en mångsidig verksamhet och förväntas möta den efterfrågan som finns under planeringsperioden. Foto: JS Sverige 75 9

74 VÄSTRA VALLENTUNA FRITIDSFÖRVALTNINGEN Med utgångspunkt i befolkningsprognosen och i diskussion med föreningslivet förutses en mindre tillväxt i det aktiva föreningslivet. De befintliga anläggningarna i området bedöms täcka kommande behov. Kvarnbadet är en av välbesökt anläggning under badsäsongen och bedöms ha behov av upprustning. Utredningen har fastslagit betydande renoveringsbehov. Ett utegym planeras att etableras vid Kvarnbadet. En utredning av Snapptunafältet är genomförd i syfte att öka aktivitetsutbudet i centrala Vallentuna. En investering planeras för att gå vidare med projektet och färdigställa en ny spontanaktivitetsyta. SOCIALFÖRVALTNINGEN Kapaciteten avseende särskilt boende för äldre (SÄBO) beräknas var tillräcklig i området. En förstudie genomfördes 2017 avseende ett gruppboende LSS 9 9 med 6 platser inom området. Gruppboendet planeras vara klart Kapacitetsökningen tillskapas genom markanvisning. Gemenhetslokal uppförs som komplement till Alléns psykiatriboende, planeras vara klart under KOMMUNLEDNINGSKONTORET Förvaltningslokaler Kommunens centrala förvaltningar är utspridda i flera olika byggnader i Vallentuna centrum. Flera av byggnaderna ägs av privata aktörer och hyrs av kommunen. I dagsläget är de flesta lokaler inte anpassade till dagens verksamhet och många förvaltningar är trångbodda. Inriktningen är att ett nytt kommunhus byggs i centrala Vallentuna då avveckling av nuvarande lokaler genomförs. Mindre verksamhetsanpassningar kan bli aktuella inom förvaltningskontoren. BEFINTLIGT FASTIGHETSBESTÅND Fastighetsavdelningen kommer att genomföra underhållsinvesteringar på Ekebyskolan, Hammarbacksskolan och mindre åtgärder på Väsbygårdens äldreboende under perioden

75 NORDÖSTRA VALLENTUNA BOSTADS- OCH BEFOLKNINGSUTVECKLINNG Bostadsbyggnadsprognosen visar en ökning om totalt cirka nya bostäder fram till Dessa fördelar sig på nya bostäder i flerbostadshus och 595 nya bostäder i småhus. Övervägande del av bostadsutvecklingen sker i Åby Ängar, Åbyholm och Vallentuna centrum östra. Större bostadsutveckling sker också i Södra Haga, Haga 3, Ormsta-Stensta och Ubby-Molnby. Befolkningsprognosen BFP18 visar en befolkningsökning om cirka 55 procent fram till BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Störst ökning sker av barn i förskoleålder (1-5 år), men betydande ökningar sker även i åldrarna 6-12 år. Enligt prognosen kommer även elever i åldrarna år att öka, om än inte lika mycket som i de lägre åldrarna. Med anledning av detta planerar kommunen för tre nya förskola samt en ny skola. Totalt kommer antalet förskolebarn öka med 280 stycken medan antalet elever i grundskoleålder ökar med 360 stycken. Förskola Under perioden planeras 3 nya förskolor med totalt 260 platser i området. Först ut är Ormsta förskola januari Efter det öppnas nya förskolan på Hagaskolan i augusti 2019 och förskolan i Ormsta-Stensta år Grundskola År 2019 kommer Hagaskolan, planerad för 800 elever, att stå klar. Skolan ger en kapacitetsökning om 250 skolplatser samt plats för särskild undervisningsgrupp. Nuvarande verksamhet på Ormstaskolan kommer att flytta in i nya Hagaskolan. Ormstaskolans nuvarande lokaler avetableras i samband med verksamhetsflytten. Gymnasieskola Antalet elever i gymnasieålder i kommunen förväntas öka från dagens cirka till cirka fram till år Gymnasieskolans lokaler har idag en överkapacitet sett till antalet elever som söker sig till skolan. Fokus ligger på att i framtiden kunna anpassa lokalerna och att gymnasiet även fortsättningsvis kan vara en attraktiv skola. Under prognosperioden behövs inga större investeringar. Mindre verksamhetsanpassningar kan vara aktuella

76 NORDÖSTRA VALLENTUNA KULTURFÖRVALTNINGEN I samband med utvecklingen av Nordöstra Vallentuna och den medföljande kraftiga befolkningsutvecklingen utreds möjlig utveckling i de befintliga lokalerna vid Vallentuna Teater och intilliggande Traversen. Samtidigt ökas samnyttjandet med gymnasiet, ungdomsverksamheten samt idrott och friluftsverksamheten. I samband med byggnation av Hagaskolan etableras en ny danslokal. FRITIDSFÖRVALTNINGEN Befolkningsprognosen visar en kraftig ökning av invånare i åldrarna 5-20 år. För att möta den ökade befolkningen planeras flera investeringar i anslutning till Hagaskolan och Vallentuna IP. Inom projektet för Hagaskolan etableras en sporthall, 7-manna konstgräsplan, 5-manna konstgräsplan och en danslokal. Kompletterande investering genomförs för att anpassa Hagaskolans passersystem och möjliggöra övernattning. Den västra konstgräsplan vid Valletuna IP var planerad att bytas ut under 2018 men genomförs tidigast 2019 då planen anses vara i så pass gott skick. Samtidigt utreds om det gamla konstgräset kan återbrukas på annan plats i kommunen. Under 2019 planeras upprustning av friidrottsytor vid Vallentuna IP. Ett visionsarbete inleds för hela Vallentuna IP i syfte att skapa förutsättningar att kunna möta framtida behov i form av faciliteter och funktioner. Visionsarbetet väntas vara färdigt under Fritidsförvaltningen har uppdrag att omlokalisera Nova ungdomens hus vilket medför en investeringskostnad för anpassning av nya lokaler. Foto: Vallentuna konståkningsklubb 78 12

77 NORDÖSTRA VALLENTUNA KOMMUNLEDNINGSKONTORET Förvaltningslokaler Kommunens centrala förvaltningar är utspridda i flera olika byggnader i Vallentuna centrum. Flera av byggnaderna ägs av privata aktörer och hyrs av kommunen. I dagsläget är de flesta lokaler inte anpassade till dagens verksamhet och många förvaltningar är trångbodda. Inriktningen är att ett nytt kommunhus byggs i centrala Vallentuna med förhoppning om färdigställande år SOCIALFÖRVALTNINGEN Socialförvaltninge ser ett stort behov av bostäder utifrån befolkningsprognosen och från behovsprognos framtaget inom förvaltningen. Med anledning av detta planerar kommunen för ett nytt boende för äldre samt en gruppbostad enligt LSS 9 9. Äldreomsorg Då befolkningsprognosen visar en kraftig uppgång inom kundgruppen för särskilt boende för äldre planeras under planperioden ytterligare ett äldreboende i området. En privat aktör har tagit initiativ till detta. Bostäder LSS och SOL Utifrån behovet planeras en gruppbostad med sex platser LSS 9 9 under planperioden. Dessutomplaneras tolv servicelägenheter med tillhörande personallägenhet och gemenskapsutrymme i trapphusmodell för LSS 9 9. Alla samlade i samma fastighet. Av de tolv lägenheterna blir sex lägenheter inflyttningsklara under 2018 och resterande Lokaler LSS och SOL Inom perioden behövs ett nytt boende för korttidsvistelse med fritidslokal enligt LSS 9 9. Denna bör stå klar 2024 och en förstudie inleder arbetet. 79 Möjlig placering av nytt kommunhus. BEFINTLIGT FASTIGHETSBESTÅND Vallentuna ishallar är i stort behov av upprustning för att verksamheten ska kunna fortgå. Upprustningen startar under 2017 och färdigställs Fastighetsavdelningen kommer att genomföra större underhållsinvesteringar på Korallen och gymnasiebyggnaden under perioden

78 LINDHOLMEN MED OMNEJD BOSTADS- OCH BEFOLKNINGSUTVECKLING Bostadsbyggnadsprognosen visar en ökning om totalt cirka 470 nya bostäder fram till Dessa fördelar sig på 220 nya bostäder i flerbostadshus och 250 nya bostäder i småhus. Övervägande del av bostadsutvecklingen sker i centrala delar av Lindholmen. Flera mindre grupper med småhus planeras också, de flesta i anslutning till Lindholmens tätort. Befolkningsprognosen BFP18 visar en befolkningsökning om cirka 22 procent fram till BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Både barn i förskoleålder och skolålder kommer att öka måttligt under den kommande 10-årsperioden. Idag är samtliga förskolor samt Gustav Vasaskolan fullbelagda. Investeringar för att möta efterfrågan, både för förskolan och skolan planeras. Förskola Hösten 2018 flyttar verksamheten vid Bukettens förskola till nya lokaler vid skolan. År 2025 planeras en utbyggnad av ny förskola. Foto: Maria Rosenlöf Grundskola Gustav Vasaskolan har idag nått sin maxkapacitet. Till år 2025 planeras en ny skola med en kapacitet för 350 elever. Den nya skolan möter även efterfrågan bortom prognosperioden. I samband med detta avetableras den befintliga skolan. Fram till dess att en ny skola är färdig 2025 kommer befintlig skola att temporärt få ett tillskott av nya utbildningsplatser genom lokaleffektiviseringar

79 LINDHOLMEN MED OMNEJD KULTURFÖRVALTNINGEN Den förväntade befolkningsökningen innebär en förväntad efterfrågan på kulturverksamhet och därmed lokaler. En kulturhusfilial i centrala Lindholmen kan med fördel samordnas med skolbyggnaden. FRITIDSFÖRVALTNINGEN Den prognostierade befolkningsökningen i området innebär en förväntad ökad användningsgrad av befintliga anläggningar. Befintliga anläggningar har tillräcklig kapacitet fram till Inför planeringen av den nya skolan genomförs en förstudie i syfte att undersöka möjligheterna att anlägga en ny idrottsplats i anslutning till skolan, vilken då ersätter den befintliga idrottsplatsen. Detta skulle öka tillgängligheten och nyttjandegraden av idrottsplatsen. Utredning ska visa om behov av fritidsgård finns och möjlig samlokalisering med eventuell kulturhusfilial. Elljusspåret i Lindholmen kommer att ses över gällande dränering och grusläggning. SOCIALFÖRVALTNINGEN Utifrån befolkningsutvecklingen förväntas behovet av äldreomsorg och andra bostäder inte öka inom området. Äldreomsorg Behov av en Träfflokal för äldre skulle med fördel kunna inrymmas i de planerade flerbostadshusen, i första hand genom inhyrning. Bostäder LSS, SoL Inga planerade investeringar. Lokaler LSS, SoL I området finns behov av ett gruppboende LSS 9 9. I nuläget avvaktar kommunen eventuell investering i väntan på möjlig etablering av privat aktör. En kulturhusfilial kan innehålla kulturverksamheter av varierande slag tex bibliotek, scen, museum, undervisning beroende på aktuella behov vid etableringen. Behovsanalys och förstudier inleder arbetet

80 KÅRSTA MED OMNEJD BOSTADS- OCH BEFOLKNINGSUTVECKLING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN I Kårsta med omnejd kommer befolkningen vara relativt konstant för barn i skol- och förskoleålder. Under åren har anpassningar av Kårsta skola genomförts vilket har inneburit att tillräcklig kapacitet av skol- och förskoleplatser skapats för att möta efterfrågan under prognosperioden. Inga ytterligare investeringar är planerade. KULTURFÖRVALTNINGEN Bostadsbyggnadsprognosen visar en ökning om totalt cirka 125 nya bostäder fram till 2027, alla som småhus. Övervägande del av bostadsutvecklingen sker i centrala delar av Kårsta. Befolkningsprognosen BFP18 visar en befolkningsökning om cirka 8 procent fram till Befintliga lokaler uppfyller det förväntade behovet. SOCIALFÖRVALTNINGEN Kapaciteten inom äldreomsorg samt bostäder och lokaler för LSS och SoL är god under planperioden. Inga planerade investeringar i området. FRITIDSFÖRVALTNINGEN En utredning ska genomföras om eventuell upprustning av gräsplanen på Kårevallen samt se över möjligheterna till konstgräs på Bergsjöplan vid Kårsta skola. Övriga anläggningar bedöms ha tillräcklig kapacitet under perioden. En etablering av elljusspår i Kårsta planeras. BEFINTLIGT FASTIGHESBESTÅND Fastighetsavdelningen kommer att genomföra underhållsinvesteringar på Kårsta skola under perioden

81 KARBY/BROTTBY MED OMNEJD BOSTADS- OCH BEFOLKNINGSUTVECKLING Bostadsbyggnadsprognosen visar en ökning om totalt cirka 195 nya bostäder fram till Dessa fördelar sig på 25 nya bostäder i flerbostadshus och 170 nya bostäder i småhus. Utvecklingsområdena är alla i mindre skala och de flesta i närheten av centrala Karby/Brottby. Befolkningsprognosen BFP18 visar en befolkningsökning om cirka 5 procent fram till BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN I området syns framförallt en ökning av barn i förskoleålder samt elever i årskurserna F-6. Nuvarande skola har viss överkapacitet idag, däremot planeras det för en utbyggnad av antalet förskoleplatser i området. Förskola Kapacitetsutökningen av förskoleplatser planeras tillfredsställas genom ombyggnation av del av Karbyskolans lokaler. Mot slutet av perioden, beroende på utbyggnadstakten i området, planeras en ny förskola med en kapacitet om 100 barn. Grundskola Inga större investeringar är planerade för skolan. Mindre verksamhetsanpassningar kan komma att bli aktuella för att anpassa skolan till efterfrågan på skolplatser. KULTURFÖRVALTNINGEN Befintliga lokaler uppfyller det förväntade behovet. SOCIALFÖRVALTNINGEN Kapaciteten inom äldreomsorg samt bostäder och lokaler för LSS och SoL är god. Under planperioden planeras inga investeringar i området. FRITIDSFÖRVALTNINGEN Befolkningsprognosen visar främst ökning av barn i åldersgruppen 6-12 år. Befintliga anläggningar bedöms ha tillräcklig kapacitet under perioden. Under 2018 slutförs etapp 2 på Össeby IP där friidrottsytor kommer att färdigställas. Det planeras för en uppdatering av fritidsförvaltningens tekniska ytor. Ett utegym planeras att uppföras i anslutning till motionsspåret samt utveckling av badplatsen vid Garnsviken. Foto: Anna-Karin Bäck BEFINTLIGT FASTIGHETSBESTÅND Fastighetsavdelningen kommer att genomföra underhållsinvesteringar på Karbyskolan och Karby förskola under perioden

82 SYDVÄSTRA VALLENTUNA BOSTADS- OCH BEFOLKNINGSUTVECKLING Bostadsbyggnadsprognosen visar en ökning om totalt cirka 610 nya bostäder fram till Dessa fördelar sig på 270 nya bostäder i flerbostadshus och 340 nya bostäder i småhus. Utvecklingsområdena är relativt små och väl utspridda. Det större utvecklingsområdet är Nyborg, söder om Bällstaberg. Befolkningsprognosen BFP18 visar, på en summerad nivå, ingen befolkningsökning fram till Däremot förändras befolkningen inom olika åldersgrupper. BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Generationsväxlingar inom området innebär att antalet förskolebarn och elever i skolålder minskar under den kommande 10-års perioden. Den kapacitet som finns av skol- och förskoleplatser är väl utbyggd i området och kommer därför behöva anpassas till ett minskat lokalutnyttjande. Förskola Förskolorna har sammantaget en knapp överkapacitet i området. Antalet barn, 1-5 år, noterar en 10-procentig minskning inom området. Ingen utökning av förskoleplatser planeras med anledning av detta. Grundskola Ingen utökning av antalet skolplatser planeras. År 2018 kommer en utbyggnad av matsalen på Lovisedalsskolan att färdigställas. Antalet platser i matsalen utökas med för att möta den ökande efterfrågan som skolan har haft de senaste åren. Bällstaberg kompletteras med en lokal för föreningslivet och ungdomsverksamhet. Under 2020 kommer Hjälmstaskolans kök att renoveras. KULTURFÖRVALTNINGEN En förstudie av nya eller anpassade kulturskolelokaler i centrala Vallentuna genomförs 2018 i syfte att föreslå lämplig plats och utformning. FRITIDSFÖRVALTNINGEN Den relativt låga befolkningsökningen i området gör att befintliga idrottsanläggningar bedöms ha tillräcklig kapacitet under perioden. Utredning avseende eventuell verksamhetsanpassning vid Hjälmstaskolans gym och före detta simhall genomförs. Konstgräset i Bällstaberg byts ut Möjlig samlokalisering och ökad samverkan mellan kulturskolan och fritidsgård utreds. Etablering av ny badplats vid Gustavsudde alternativt Manhemsvägen planeras. SOCIALFÖRVALTNINGEN Äldreomsorg Enligt befolkningsprognosen minskar befolkningen i åldrarna över 65 år i detta område, däremot ökar det i kommunen som helhet. Ett särskilt boende för äldre (SÄBO) kan med fördel planeras i detta eller närliggande område. Bostäder LSS och SoL Servicebostäder integreras där så är möjligt som servicebostad i trapphusmodell. Lokaler LSS och SoL Inga planerade investeringar. BEFINTLIGT FASTIGHETSBESTÅND Större underhållsinvesteringar genomförs på Hjälmstaskolan, Karlbergsskolan, Lovisedalsskolan och Bällstabergsskolan under perioden

83 SYDÖSTRA VALLENTUNA BOSTADS- OCH BEFOLKNINGSUTVECKLING KORT OM KRISTINEBERG I anslutning till centrala Vallentuna ska utvecklas till en ny stadsdel, Kristineberg. I Kristineberg planeras cirka bostäder, flera skolor, förskolor och ett stadsdelscentrum. Bostadsbyggnadsprognosen visar en ökning om totalt cirka nya bostäder fram till Dessa fördelar sig på 605 nya bostäder i flerbostadshus och 545 nya bostäder i småhus. Den huvudsakliga bostadsutvecklingen sker inom den nya stadsdelen Kristineberg. Befolkningsprognosen BFP18 visar en befolkningsökning om närmare 560 procent fram till 2028, vilket är naturligt vid en ny exploatering. Visualisering av planerad byggnation i norra Kristineberg BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Enligt gällande befolkningsprognos kommer befolkningen att öka kraftigt i åldrarna 1-16 år. Både skola och förskolor planeras för att möta den kommande efterfrågan. Förskola Två förskolor är planerade under prognosperioden. Totalt blir det ett tillskott på 200 platser. En av förskolorna samlokaliseras med en skola. Utbyggnaden av förskolorna sker i samband med att de olika delområdena i Kristineberg bebyggs. Bortom prognosperioden planeras det för ytterligare en förskola om platser. Grundskola Två skolor är planerade att uppföras i området. Den första skolan planeras för en F-6 organisation med 350 elever. I takt med att området bebyggs kommer även den andra skolan uppföras. Denna ligger dock bortom aktuell prognosperiod

84 SYDÖSTRA VALLENTUNA KULTURFÖRVALTNINGEN Enligt befolkningsprognosen förväntas en kraftigt ökad efterfrågan på kulturverksamhet och därmed lokaler. En kulturhusfilial i Kristineberg kan med fördel samordnas med fritidslokaler och kommersiell service och kan innehålla kulturverksamheter av varierande slag tex bibliotek, scen, museum, undervisning beroende på aktuella behov vid etableringen. Behovsanalys och förstudie inleder arbetet. Kulturskolans lokaler kan med fördel samlokaliseras med sporthall, danslokal, fotbollsplan, fritidsgård och möjligheter till föreningslokaler i samband med byggnation av skolan i södra Kristineberg. FRITIDSFÖRVALTNINGEN För att möta det kommande behovet planeras en fullstor sporthall, danslokal, fotbollsplan, fritidsgård och möjligheter till föreningslokaler i samband med byggnation av skolan i södra Kristineberg. Dessa verksamheter kan med fördel samlokaliseras med kulturförvaltningens verksamheter. Roslagsleden leder förbi öster om Kristineberg. En förstudie inleds i syfte att etablera ett elljusspår som förbinder bostadsområdet med Roslagsleden. SOCIALFÖRVALTNINGEN För att möta det ökade behovet av service för äldre och funktionsnedsatta erfordras investeringar, alternativt entreprenader, i form av boenden, servicebostäder gemenskapslokaler för äldre samt personer med olika funktionshinder. Äldreomsorg För att kunna ge kommuninvånarna god service behöv ett särskilt boende för äldre (SÄBO). I närhet till det särskilda boendet bör det finnas gemenskapslokaler samt dagverksamhet för äldre. Ett särskilt boende med 54 platser finns inplanerat i Kristinebergsområdet, det kommer att ägas och drivas av extern entreprenör. Bostäder LSS, SoL I de planerade flerbostadshusen bör det finnas lägenheter i form av servicebostad i trapphusmodell, det vill säga lägenheter som tillsammans med en personallägenhet/ gemenskapslokal är samlade i samma fastighet. Lokaler LSS, SoL Lokaler för daglig verksamhet enligt LSS, sysselsättning enligt SoL och träfflokal för personer med psykiska funktionsvariationer bör etableras, med fördel genom inhyrning vid naturliga knutpunkter. Området behöver även ett gruppboende innehållande sex platser enligt LSS

85 LOKALINVESTERINGAR Nedan sammanställs kommande investeringar utifrån kommunens lokal- och anläggningsbehov. Årtalet beskriver planerad verksamhetsstart. UTBILDNINGSNÄMNDEN Inga planerade investeringar. KULTURNÄMNDEN Inga planerade investeringar. BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN FÖRSKOLOR 2019 Ny förskola vid Ormstaskolan, 80 platser Ny förskola i Hagaskolan, 80 barn Kapacitetsökning förskola Karby, 40 barn Ny förskola Kristineberg norra, 100 barn Ny förskola Ormsta-Stensta, 100 barn Ny förskola Lindholmen, barn Ny förskola Kristineberg södra, 100 barn Ny förskola i centrala Vallentuna, 100 barn Ny förskola i Karby, 100 barn. BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN GRUNDSKOLOR 2019 Ny skola, Hagaskolan, 800 elever samt resursgrupp Renovering, Hjälmstaskolans kök Föreningslokal, Bällstabergsskolan 2025 Ny skola i Lindholmen, 350 elever samt eventuell resursgrupp Ny skola i Kristineberg för 350 elever. FRITIDSNÄMNDEN 2018 Utveckling/nya projekt bland annat elljusspår och spontanidrott Badplatser Förstudie Kristineberg elljusspår Nybyggnad omklädningspaviljong Vallentuna IP Mindre investeringar övriga anläggningar Byte konstgräs Vallentuna IP västra Upprustning friidrottsytor Vallentuna IP Omlokalisering Nova ungdomsgård Utegym Kvarnbadet Aktivietsyta Snapptunafältet 2021 Elljusspår i Kårsta Byte konstgräs Bällstaberg Byte konstgräs Össeby IP Byte konstgräs Vallentuna IP östra Byte konstgräs Vallentuna IP västra. SOCIALNÄMNDEN 2019 Nybyggnation av gemenskapslokal Alléns psykiatriboende Nytt särskilt boende för äldre i sydvästra delen av Vallentuna En lokal för korttidshem och tillsyn för barn och ungdomar i Nordöstra Vallentuna Ny gruppbostad i Ormsta-Stensta. KOMMUNSTYRELSEN 2018 Upprustning ishallar Nytt kommunhus

86 LOKALINVESTERINGAR EN LOKALINVESTERINGS PÅVERKAN PÅVERKSAMHETERNAS DRIFTKOSTNAD Vallentuna är en av Sveriges snabbast växande kommuner. Det är många som väljer att bo och leva här och den trenden väntas fortsätta. Fram till 2030 planeras för cirka nya bostäder i Vallentuna kommun. För att möta kommuninvånarnas behov och förväntningar behöver den kommunalt finansierade servicen utökas. För att det ska vara möjligt erfordras lokaler och i många fall lokalinvesteringar. När kommunen beslutar att investera i en byggnation, inhyrning av lokal eller anläggning innebär det att flera kostnadsposter påverkas, främst hyrorna. Hyresgrundande kostnader Investeringsutgiften leder till kapitalkostnader som består av avskrivningar och ränta. Till ny lokal behövs också fastighetsdrift. Verksamheten belastas med dessa kostnader i form av internhyror. Avskrivning, räntor och kostnader för fastighetsdrift Investering Internhyra Även de inhyrningar som görs till förmån för kommunalt finansierade verksamheter belastar internhyran. Andelen lokalkostnader (hyran) av kärnverksamhetens bruttodriftkostnader varierar i storlek utgjordes cirka procent av kärnverksamhetens driftkostnader av internhyror. Verksamhetens driftkostnad 88 22

87 PRIVATA AKTÖRER PRIVATA AKTÖRER Vallentuna kommun ser positivt på etablering av privata aktörer som bedriver kommunalt finansierad service. Kommunen har den senaste tiden blivit uppvaktad av privata aktörer som gärna vill etablera sig inom både socialnämndens och barn- och ungdomsnämndens verksamhetsområden. Kommunen behöver i detta arbete utreda hur stor rådighet kommunen anser sig behöva inom respektive verksamhetsområde. Rådigheten kan beskrivas genom påverkansgraden av verksamheternas utveckling och flexibilitet inom ett visst geografiskt område eller en viss del av tillgängliga platser inom kommunen. Full rådighet: egna lokaler och egen verksamhet Viss rådighet: egna lokaler eller egen verksamhet. Liten rådighet: varken egna lokaler eller egen verksamhet. Inför varje enskilt projekt bör följande utredas: 1. Hur ser rådigheten ut inom det aktuella geografiska området i förhållande till generell princip för verksamhetsområdet? 2. Finns det privata aktörer som har visat intresse av att etablera sig inom området? 3. Vilka risker finns förknippade med de olika scenarierna? Såväl ekonomiska som verksamhetsmässiga. 4. Är aktuell mark av strategiskt intresse för kommunen att behålla? Skulle utredningen resultera i att kommunen förordar att göra en markanvisning till privat aktör bör de risker som identifierats, om möjligt, hanteras i markanvisningsavtalet. Stöd i riskanalys, inom punkt 3 Sveriges kommuner och landstings publikation Äga eller hyra verksamhets-lokaler behandlar i första hand situationen när en offentlig aktör säljer sitt fastighets-bestånd och sedan hyr tillbaka detsamma. Frågeställningarna nedan bör ändå kunna tillämpas som en del av riskanalysen enligt punkt 3 ovan. a. Skillnader i drift- och underhålls-kostnader, inklusive ombyggnader. b. Skillnader i kapitalkostnader (räntor och avskrivningstider). c. Skillnader i riskbedömning och hur mycket kommunen är beredd att betala för att undvika vissa risker. d. Skillnader när det gäller flexibilitet för den offentliga huvudmannen. e. Skillnader i förmågan att förändra fastigheten. f. Interna beslutsprocesser

88 FÖRSLAG Kommunplan S-budget 90

89 S-budget Finansiell utveckling Driftredovisning , mnkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Kommunstyrelse 151,5 166,3 194,4 199,1 206,6 Kommunledningskontoret 95,2 101,3 116,1 118,1 121,3 Samhällsbyggnadsförvaltningen 53,0 58,5 59,8 60,6 62,3 Resultatenhet/komponentavskrivning -16,2-13,3-6,3-4,5-2,1 Kommunstyrelsens oförutsedda 5,0 5,0 5,0 Räddningstjänst 19,5 19,8 19,8 19,9 20,1 Barn- och ungdomsnämnd 149,3 144,0 155,7 164,0 168,0 Skolpeng 604,6 622,3 641,4 657,8 675,3 Utbildningsnämnd 31,3 31,2 34,2 35,6 37,5 Gymnasieskolpeng 126,9 135,7 139,9 147,2 156,6 Socialnämnd 521,3 537,0 560,7 581,5 610,4 Fritidsnämnd 50,9 53,1 58,8 60,1 61,8 Kulturnämnd 43,4 44,3 48,4 49,4 50,7 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd 13,1 12,8 14,2 14,5 14,9 Överförmyndarnämnd 2,7 2,4 Ofördelade kapitalkostnader 13,9 11,1 Nämndernas nettokostnader 1 695, , , , ,9 Kapitalkostnader -99,4-111,5-121,2-153,1-163,9 Pensionskostnader 32,5 33,4 36,8 38,3 40,1 Övriga intäkter och kostnader 401,7-16,4 Summa finansieringsenheten 334,8-94,5-84,5-114,8-123,8 Verksamhetens nettokostnad 2 029, , , , ,1 2 91

90 Resultatplan , mnkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Verksamhetens nettokostnader , , , , ,1 Avskrivningar -67,2-74,9-81,5-101,7-108,8 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,9 Skatteintäkter 1 543, , , , ,6 Generella statsbidrag och utjämning 172,8 187,2 201,0 226,5 226,8 Finansiella intäkter 67,5 2,1 0,5 0,5 0,6 Finansiella kostnader -26,4-22,9-27,0-32,0-35,8 Årets resultat -339,2 30,3 21,3 32,5 29,3 Balanskravutredning , mnkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Årets resultat -339,2 30,3 21,3 32,5 29,3 Realisationsvinster 64,4 Balanskravsresultat -403,6 30,3 21,3 32,5 29,3 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning , mnkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Skattesats 19,00% 19,00% 19,50% 19,50% 19,50% Skatteintäkter (inkl avräkning) 1 543, , , , ,6 Inkomstutjämningsbidrag/-avgift 24,1 23,5 12,2 28,6 32,7 Kostnadsutjämning 58,5 58,2 70,5 71,9 72,7 Regleringsbidrag/-avgift -0,3 5,2 14,6 23,9 22,1 Strukturbidrag LSS-utjämning 20,4 33,2 35,0 35,7 36,1 Fastighetsavgift 57,1 60,7 63,3 63,3 63,3 Övriga generella bidrag 13,0 6,4 5,4 3,2 Summa intäkter 1 716, , , , ,4 3 92

91 Balansräkning , mnkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 1 922, , , , ,1 Finansiella anläggningstillgångar 119,5 119,5 119,5 119,5 119,5 Summa anläggningstillgångar 2 042, , , , ,6 Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter och lager 48,9 48,9 48,9 48,9 48,9 Kortfristiga fordringar 137,2 210,2 210,2 210,2 210,2 Kassa, bank 72,8 72,8 82,7 137,4 137,4 Summa omsättningstillgångar 258,9 331,9 341,7 396,4 396,4 Bidrag till infrastruktur Summa tillgångar 2 300, , , , ,1 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Årets resultat -339,2 30,3 21,3 32,5 29,3 Övrigt eget kapital 1 031,0 691,8 722,0 743,4 775,8 Summa eget kapital 691,8 722,0 743,4 775,8 805,2 varav pensionsreserv 71,7 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 190,7 214,8 241,0 271,6 312,1 Övriga avsättningar 409,2 417,1 426,8 437,9 449,7 Summa avsättningar 600,0 631,9 667,8 709,5 761,8 Skulder Långfristiga skulder 519,5 987, , , ,5 Kortfristiga skulder 489,6 489,6 489,6 489,6 489,6 Summa skulder 1 009, , , , ,1 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 2 300, , , , ,1 Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulder eller 488,9 476,3 468,1 458,1 452,2 avsättningar Övriga ansvarsförbindelser 361,5 374,5 374,5 374,5 374,5 4 93

92 Kassaflödesanalys , mnkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Löpande verksamhet Inbetalda skatter, generella statsbidrag och utjämning 1 663, , , , ,4 Inbetalning från kunder och bidrag 337,9 356,1 378,5 394,8 408,5 Utbetalning till leverantörer, anställda och bidrag , , , , ,7 Erhållen ränta och utdelningar 67,5 2,1 0,5 0,5 0,6 Betald ränta och utdelning -26,7-22,9-27,0-32,0-35,8 Kassaflöde från löpande verksamhet 107,7 236,8 138,4 175,4 189,0 Investeringsverksamhet Investering i immateriella anläggningstil Investering i materiella anläggningstillgå -302,2-403,1-311,6-347,7-482,8 Gatukostnadsersättning till materiella anläggningstillgångar 3,0 29,9 183,1 227,0 52,4 Försäljning av materiella anläggningstillg 0,1 Försäljning tomter inom exploatering 0,0-13,6 Utbetalning av bidrag till statlig infrastru Investering i finansiella anläggningstillgå -5,1 Försäljning av finansiella anläggningstill 64,8 Kassaflöde från investeringsverksamh -239,5-386,8-128,5-120,7-430,3 Finansieringsverksamhet Nyupptagna lån 330,0 200,0 241,3 Amortering av lån -250,0-50,0 Ökning (-) av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksam 80,0 150,0 241,3 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början 124,6 72,8 72,8 82,7 137,4 Likvida medel vid årets slut 72,8 72,8 82,7 137,4 137,4 Förändring i likvida medel -51,8 0,0 9,9 54,7 0,0 5 94

93 Investeringsplan , mnkr U p p a P ro g B u d g P la n K a lkyl T o t a l Badplatser 1,0 1,0 Cykelväg Kårsta-Ekskogen 0,4 12,6 13,0 Cykelväg runt Vallentunasjön 0,0 0,4 0,4 Cykelvägar förstudie 0,0 0,5 0,5 Digitaliserad samhällsbyggnadsprocess SB 1,0 1,0 1,0 3,0 Fettavskiljare kök 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 7,5 Gång- och cykelväg Bällstabergsvägen 0,5 2,0 4,0 3,5 10,0 Gång- och cykelväg Lindholmen 1,0 1,9 0,8 3,7 Gång- och cykelväg Vallentuna-Karby 0,5 3,0 3,0 11,5 11,0 11,0 40,0 Kommunhus 1,4 3,6 70,0 150,0 175,0 400,0 Källsortering 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 7,5 Lekplats i Kårsta 7,0 7,0 Lekplats i Lindholmen 4,0 4,0 Lekplatser upprustning 1,8 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 46,8 Lindholmsvägen 2,0 2,0 5,0 6,0 15,0 Ny lekplats centrala Vallentuna 0,0 5,0 5,0 Planerat underhåll fastighet 13,1 48,5 35,0 35,0 35,0 35,0 18,0 18,0 18,0 18,0 18,0 291,6 Planerat underhåll ishallar 10,5 8,0 1,3 7,4 27,3 Tillgänglighet avfallshämtning 0,5 0,5 0,5 1,5 Upprustning torgytor, offentliga rum 2,1 8,0 4,0 14,1 Utbyte kvicksilverbelysning 13,8 1,2 15,0 Våtmarkspark 0,1 8,9 6,5 15,5 Årligt anslag 1,2 36,9 25,0 26,0 27,0 27,0 27,0 27,0 27,0 27,0 27,0 27,0 305,0 Återuppbyggnad kvarn 0,1 1,9 2,0 K O M M U N S T Y R E L S E N 4 1,6 13 8,8 9 2,6 10 0,4 9 0,5 8 0,5 6 3,5 12 3,5 19 9, ,5 4 9,5 3 1, ,5 Fritidslokal Bällstabergsskolan 5,0 6,0 11,0 Förskola Karby 1,1 3,5 21,0 24,1 8,0 0,3 58,0 Förskola Karlavägen 0,3 0,3 Förskola Kristineberg norra 0,1 0,4 0,1 4,2 44,9 9,9 0,4 60,0 Förskola Kristineberg södra 0,5 4,0 34,0 10,0 9,0 0,5 58,0 Förskola Ormsta 18,4 24,7 8,6 0,3 52,0 Förskola Stensta Ormsta 0,6 4,2 45,0 9,9 0,3 60,0 Förskola Åby ängar 50,3 6,7 57,0 Förskola Åbygläntan 4,4 0,5 4,2 45,0 4,9 0,4 59,4 Hagaskolan 149,7 251,4 37,0 1,0 439,1 Hjälmstaskolans kök 14,0 14,0 Karlbergsskolan 25,0 25,0 25,0 25,0 100,0 Kårsta lokaleffektivisering 2,9 2,9 Lindholmen kapacitetsökning 0,4 8,1 8,5 Lovisedalsskolan matsal 0,7 9,3 10,0 Nya skolor inventarier+byggkoord 1,2 3,0 14,5 2,0 10,0 30,7 Skola Kristineberg södra 1,0 5,0 8,0 100,0 300,0 Skola/förskola Kristineberg södra 1,2 1,2 Skola/förskola Lindholmen 1,0 7,0 8,0 112,0 210,0 60,0 2,0 400,0 Strix till Hammarbacken 1,7 4,0 5,7 Årligt anslag 0,3 5,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 65,3 B A R N - O C H U N G D O M S N Ä M N 2 2 8, ,3 12 6,1 6 6,1 5 4,4 12 9,7 14 2, ,9 13 2,0 2 6,9 14,9 10 6, ,1 Årligt anslag 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5,5 U T B IL D N IN G S N Ä M N D E N 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5,5 Allens boende 2,0 4,5 2,0 8,5 Gruppbostad i Nyby 0,2 0,2 Gruppbostad i Ormsta-Stensta 30,0 30,0 60,0 Korttidshem 25,0 26,0 51,0 Särskilt boende för äldre 40,0 80,0 40,0 160,0 Väsbygårdens atriumträdgård 0,2 0,1 0,3 Årligt anslag 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 33,0 S O C IA L N Ä M N D E N 2,1 7,5 5,2 4 3,1 8 3,0 4 3,0 2 8,0 2 9,0 3,0 3 3,0 3 3,0 3,0 3 13,0 Bällstaberg 0,5 3,0 3,5 Elljusspår Kristineberg förstudie 0,5 0,5 Elljusspår Kårsta 4,0 4,0 Satsning fritid 5,0 5,0 5,0 25,0 35,0 75,0 Snapptuna sportfält 2,0 4,0 3,0 9,0 Utegym kvarnbadet 0,7 0,7 Utveckling/nya projekt 0,0 5,8 0,4 2,0 8,2 Vallentuna IP 9,9 0,9 1,2 1,3 0,4 0,2 0,2 0,2 4,0 4,0 22,3 Veda Ridcenter 11,8 0,2 12,0 Årligt anslag 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 11,0 Össeby IP 0,4 3,4 0,2 0,2 3,0 7,3 Övriga anläggningar 2,8 0,1 1,0 0,1 0,6 1,0 5,6 F R IT ID S N Ä M N D E N 12,2 2 4,2 7,6 11,9 16,3 2 9,7 3 6,2 4,0 1,8 5,2 5,0 5,0 15 9,1 Årligt anslag 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5,5 K U L T U R N Ä M N D E N 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5,5 Digitaliserad samhällsbyggnadspr 0,2 0,8 1,0 1,0 3,0 Digitalisering av arkiv 1,4 1,1 2,5 Årligt anslag 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5,5 M IL JÖ - O C H S A M H Ä L L S B Y G G 1,5 2,5 1,5 1,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 11,0 T o t a lsu mma 2 8 5, , , , , , ,5 4 12, , ,1 10 3,9 14 7, ,6 6 95

94 Specifikation av årliga anslag , mnkr P ro g n o s B u d g e t P la n KOMMUNSTYRELSEN It-utrustning 3,0 3,0 3,0 3,0 KSOF 2,0 2,0 2,0 Energisparåtgärder 3,0 3,0 3,0 3,0 Beläggning vägar 3,0 3,0 3,0 4,0 Cykelnätet 2,0 2,0 2,0 2,0 Trafikinvesteringar 15,9 2,0 2,0 2,0 Trafiksäkerhetsåtgärder 4,0 4,0 4,0 4,0 Åtgärder väg gångbanor 2,0 2,0 3,0 3,0 Årligt anslag KLK 3,0 3,0 3,0 3,0 Årligt anslag SBF 1,0 1,0 1,0 1,0 K O M M U N S T Y R E L S E N 3 6,9 2 5,0 2 6,0 2 7,0 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Årligt anslag 5,0 6,0 6,0 6,0 B A R N - O C H U N G D O M S N Ä M N D E N 5,0 6,0 6,0 6,0 UTBILDNINGSNÄMNDEN Årligt anslag 0,5 0,5 0,5 0,5 U T B IL D N IN G S N Ä M N D E N 0,5 0,5 0,5 0,5 SOCIALNÄMNDEN Årligt anslag 3,0 3,0 3,0 3,0 S O C IA L N Ä M N D E N 3,0 3,0 3,0 3,0 FRITIDSNÄMNDEN Årligt anslag 1,0 1,0 1,0 1,0 Konstgräs västra 3,0 0,7 Konstgräs 3,2 F R IT ID S N Ä M N D E N 7,2 1,7 1,0 1,0 KULTURNÄMNDEN Årligt anslag 0,5 0,5 0,5 0,5 K U L T U R N Ä M N D E N 0,5 0,5 0,5 0,5 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Årligt anslag 0,5 0,5 0,5 0,5 M IL JÖ - O C H S A M H Ä L L S B Y G G N A D S N Ä M N D E N 0,5 0,5 0,5 0,5 7 96

95 Plan för exploatering , mnkr Västra Vallentuna Förbrukat tom 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 Prognos 2020 Prognos Förtätning västra centrum 5,0-0,1-0,1-0,1-0, Nya Alléhuset, Vallentuna-Rickeby 1:45-0, Norra centrum 1 & 2-0, Gärdesvägen -1,6 3,1 29,6-4, Gamla (f.d.) Polishuset -0, Del av Rickebyhöjd 1-0,2-2,8 1,4 0, Del av Rickebyhöjd 2-0,3 Västra Vallentuna 2,4 0,3 30,9-4,4-0,1 Nordöstra Vallentuna Åby ängar 1 och 2 6,3 30,8 13,0 14, Åbyholm -5,5-1,4-9,4-11,6 9, Haga 3-21,9 6,5 7,5 7,5 7, Ormsta-Stensta -2,4-7,7-1,9 10,0 3, Molnby/Ubby Norra, Södra och odefinierat 0,0 Nordöstra Vallentuna -23,4 28,2 9,2 20,1 19,8 Sydöstra Vallentuna Hjälmsta -0, Västra Manhemsvägen 0,0 1, Bällsta - Björnboda 1-1,7-1,7 5, Nyborg -6,9-6,7-2,3-25,0-42, Kristineberg ,6-4,4 136,9 85,0 63, Tingvalla -29,6-0,9-1,9 0,6 0, Gamla Karlbergsvägen (Bällsta 2:158) -0,2-0,1 0, Olhamra 1:120 0, Kragstalund östra -0,1-0,1 4,1 Sydöstra Vallentuna -51,3-12,7 142,4 60,6 22,1 Lindholmen, övriga MOF Mörbytorp 0, Lindholmen-Strömgården -0,3 0, Lindholmen-Uppsäter 0,0 0,0 0, Frösunda-Sunnanå -0,2 0,1 0,1 0,0 Lindholmen, övriga MOF -0,5 0,4 0,2 0,0 Kårsta och VAÖ Kårsta-Rickeby 1 & 2-5,3-1,1-6,1-11,6 1, Karby/Lindvägen -0, Össeby-Hacksta -0, Brottby-Sundby 0, SödraLussinge 0, Kumla-Stensta -0,2 0, Angarns-Dammsta 0,0 Kårsta och VAÖ -6,6-1,0-5,2-10,4 1,0 Arbetsplats- och planprojekt Arbetsplats- och planprojekt -8,7-4,5 14,0 2,3-31,7 Arbetsplats- och planprojekt -8,7-4,5 14,0 2,3-31,7 Totalsumma -88,2 10,7 191,6 68,3 11,2 8 97

96 Kommunplan Vänsterpartiets yrkanden Vallentuna är en kommun med stor potential, vi har nära till natur såväl som stad. Här finns goda möjligheter till en hållbar tillväxt av ett samhälle för alla, där trygghet och klasskillnader inte behöver vara något att lösa. Framtiden för kommunen kan vara ljus, men vi konstaterar att det finns moln på horisonten. De borgerliga partierna i kommunen har tagit fram en vision med rubriken Med mod att gå före skapar vi ett Vallentuna där människor och idéer växer. Det är fina ord och med vissa förbehåll kan Vänsterpartiet i Vallentuna sympatisera med en sådan formulering. Vi har sedan flera år arbetat för att kommunen ska anta en ny framåtsträvande vision, som leder till ett harmoniskt växande och ökat gemensamt ansvarstagande mellan kommunen, 1 individer, grupper, organisationer och företag. Utifrån visionen som har antagits ser vi bekymrat att den inte verkar vara en vision för kommunstyret att arbeta efter utan mer tomma ord för att maskera samma gamla vanliga skattesänkarpolitik som förts i kommunen i mannaminne. Det är alltför stor diskrepans mellan visionen och möjligheterna att nå fram till den. Det är fullt förståeligt att vilja hålla skatten på en låg nivå genom att inte dra på sig onödiga utgifter, men inte på bekostnad av den utbildning, vård och omsorg som hör till kommunens kärnuppgifter. Vi ser idag hur kommunens finanser inte går ihop med glädjebudgetar som skapar stora underskott och besparingskrav inom kommunens verksamheter, samtidigt som kommunskatten är en av landets lägsta och har legat oförändrad i flera år. Det brukar sägas att ett samhälle bör bedömas efter hur det behandlar sina svagaste medlemmar, ur det perspektivet är Vallentuna inte ett bra samhälle idag. För att komma dit där vi borde vara behöver kommunen satsa. Vi behöver ha mod att vara impopulära och inte ha skattesatsen som rättesnöre för vad verksamheterna får kosta, utan istället låta kommunens verksamheter få de resurser de behöver och sedan sätta skattesatsen utifrån det. Inom vissa områden behöver kommunen gå före och visa vägen, inte bara peka, utan faktiskt vara villiga att göra. Kommunen har lagstadgad skyldighet att erbjuda invånarna bra bostäder. Variation i byggandet är viktigt och antalet hyresbostäder måste öka kraftigt. Genom en blandning av hustyper, lägenhetsstorlek och upplåtelseformer kan kommunen främja jämlikhet och 1 citat ur våra tidigare program 98

97 jämställdhet och motverka segregation. Det innebär verklig valfrihet! Kommunen kan stimulera större variation genom en aktiv markpolitik. Vårt bostadsbolag Össebyhus måste ges nya ägardirektiv och finansiella resurser när det gäller nyproduktion så att det blir möjligt för ungdomar, nyanlända, äldre och ensamstående att stanna kvar i Vallentuna. Äntligen kan vi ses en viss ökning av hyresrätter, som dock är alldeles för dyra. Kommunen måste fortsätta att köpa lägenheter så länge det inte finns hyreslägenheter till rimliga priser. En blandad befolkning befrämjar den kreativitet som de borgerliga partierna vill skapa! Antalet äldre kommer att öka och här behövs idéer om flexibel service och nya boendeformer mellan villan/radhuset och vårdboendet. Att studentbostäder ska byggas i centralt läge har vi krävt länge. All nyproduktion ska vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Vi är emot vinster i välfärden. Vi är inte emot valfrihet i den offentliga verksamheten, men den ska innebära verklig valfrihet. Kommunalt driven verksamhet ska vara basen. Privata företag kan komplettera men måste då tillföra nya metoder och högre kvalitet. Däremot vill vi stänga dörren för de företag som enbart hungrar efter vinster, stoppar våra skattepengar i sina egna fickor och i vissa fall också skadeslösa går i konkurs och låter kommunerna ta de ekonomiska konsekvenserna. Skattepengarna ska stanna inom välfärden. Vi kräver att kommunen ställer tydligare krav på de aktörer som vill verka inom välfärden, t.ex. genom kontroll av att brukarna får en bra omsorg, att personalen får kollektivavtalsliknande villkor och att vi använder våra gemensamma resurser till att höja kvaliteten. Kommunen ska vara en arbetsgivare med goda omdömen. Alla kommunanställda ska ha rätt till heltid och försök med 6 timmars arbetsdag ska genomföras inom kommunala verksamheter. Förebyggande arbete sparar resurser och förbättrar kvaliteten, det är viktigt att vi värnar om arbetssituationen för de som arbetar med de som har hamnat utanför i samhället. Vi behöver rekrytera och behålla socialsekreterare, så att vi kan hjälpa fler bidragstagande till att klara sig utan försörjningsstöd när så är möjligt. För att förebygga hemmasittande behöver vi i kommunen fler mötesplatser för alla åldrar, både utomhus och inomhus. Träffpunkten i Vallentuna är en sådan verksamhet som vi vill utöka så att den finns på fler platser i kommunen, vi vill starta upp motsvarande verksamhet i Karby/Brottby, Lindholmen och södra Vallentuna tätort. Kommunens Arbetsmarknadsavdelning har en verksamhet som bör fortsätta, det finns idag inte någon annan verksamhet som täcker det behov vi har i kommunen utan snarare kompletterar de varandra. Ungdomens hus ska i dagsläget byta lokaler, för att främja den verksamhet som bedrivs behöver de nya lokalerna i centrum anpassas, på sikt vill vi även att verksamheten finns på fler platser i kommunen. Fritidsgårdar behövs i kommunens alla skolor. Vi föreslår en föreningsgård där ideella organisationer i kommunen kan nyttja lokaler för arrangemang, möten mm. Vi vill satsa på ett idrottens hus, där kommunens idrottsföreningar har en större och bredare möjlighet att genomföra sin verksamhet. För att främja utomhusaktiviteter vill vi även satsa på anläggningarna vid Angarnssjöängen. Vi noterar med glädje att vår motion om Snapptunafältet, som avslogs av fullmäktige, nu ändå har tagits upp av de borgerliga partierna och lagts in i deras kommunplan. 99

98 I samband med senaste valen har Vänsterpartiet undersökt vallokalerna i kommunen ur tillgänglighetsperspektiv och konstaterat att de kommunala fastigheterna inte håller måttet ur ett tillgänglighetsperspektiv, en kommunövergripande satsning för tillgänglighetsanpassning är nödvändig. Vallentuna bör bli en mönsterkommun när det gäller miljön. En miljöpolicy är antagen men behöver fortfarande konkretiseras. Här finns mycket att lära av de kommuner som har kommit längre och utvecklat sitt miljöarbete mot ett långsiktigt hållbart samhälle. Material, energisystem, bygg- och förvaltningsmetoder ska garantera ekologisk hållbarhet. Solceller bör sättas upp på alla kommunala byggnader där möjligheten finns. Krav ska ställas på att upphandlade företag har miljöprogram. Bättre kommunikationer som inte kräver fossilt driven personbilstrafik behövs inom kommunen, fler och bättre cykelvägar krävs. Det behövs fler återvinningsanläggningar i tätorterna så att biltransporter inte är en nödvändighet för de som sopsorterar. Kultur är oerhört viktig för kunskapsinhämtning och växande och utveckling. Forskningen har också fastlagt sambandet mellan kultur och välbefinnande. Kulturupplevelser är efterfrågade och betydelsefulla för hur människor trivs i kommunen. En lustfylld skola med sång, musik och konst på schemat och en aktiv, kulturskola skapar balans mellan energi och återhämtning och främjar kreativitet. För att alla kommuninvånare ska kunna ta del av detta ska avgifterna till kulturskolan halveras för att på sikt helt tas bort. Det behövs ett bibliotek i södra Vallentuna och stärkt skolbiblioteksverksamhet på kommunens alla skolor. Att förbättra den lokala demokratin är angeläget. Här måste tas nya initiativ för att skapa flera kanaler för kommunens invånare som medborgarinitiativ, öppet hus med politiker i Kulturhuset och öppen kanal på kommunens hemsida, för att bara nämna några möjligheter. Barnperspektivet måste också få större genomslag med barnkonsekvensanalys av besluten och barnbokslut. Våra ungdomar måste ges större inflytande i kommunen. Med tanke på de stora investeringar som krävs och den höga kvalitet på kommunens service som invånarna förväntar sig, anser vi att kommunalskatten behöver höjas progressivt till 1,60 kr. Det är en stor höjning från nuvarande läge, även om det fortfarande är en krona lägre än den genomsnittliga kommunalskatten i landet. Vi politiker måste ha mod att göra detta för att bygga en kommun vi kan vara stolta över. Till 2019 föreslår vi en höjning på 1 kr, det ger 84 mkr mer i kommunbudgeten och därmed utrymme för nödvändiga satsningar. De besparingar som har aviserats för att lösa Vallentuna kommuns digra ekonomiska nuläge kan i stort sett undvikas. En låg skattesats kanske ger kommuninvånarna kortsiktigt mera pengar i plånboken, men gör det långsiktigt dyrare att skapa sig ett bra liv med den nödvändiga dagliga servicen. Vallentuna ska vara en kommun för alla, inte bara de rika! Vallentuna 30/ Johan Fagerhem 100

99 Budgetändringar: Investeringar Solceller, fastigheter Tillgänglighetssatsning, fastigheter Cykelvägar Lekplats i Karby 1 Återvinningscentraler utan bilkrav Träffpunkt Karby/Brottby 2 Träffpunkt Lindholmen 2 Träffpunkt Södra Vallentuna 2 Naturskola Angarnssjöängen 2 Föreningsgård 1 2 Fritidsgårdar varje F-9-skola Ungdomens Hus Idrottens hus 1 15 Kapitaltillskott Össebyhus Inköp av bostäder Nyproduktion Driftplan Avgiftsfri simskola 0,2 0,2 0,2 Ekologisk mat i skola och omsorg 0,4 0,4 0,4 Kommunekolog 1 tjänst 0,8 0,8 0,8 Konsumentvägledare ½tjänst 0,4 0,4 0,4 Skolpeng, utökning av ramen Olycksfallsförsäkring för barn dygnet runt 0,5 0,5 0,5 Särskild satsning på socialsekreterare Lönesatsning på kulturpersonal 0,5 0,5 0,5 Träffpunkt Karby 0,6 0,6 0,6 Träffpunkt Lindholmen 0,6 0,6 0,6 101

100 Träffpunkt södra 0,6 0,6 Skolbiblioteken 0,6 0,6 0,6 Återtag av komvux,sfi 1,5 1,5 1,5 Försöksverksamhet 6h arbetsdag AMA Naturskola Kulturskola Fältperson, förebyggande 0,5 0,5 0,5 Slopad Besparing Kulturnämnden Slopad Besparing Fritidsnämnden Slopad Besparing BuN Slopad Besparing KS 2,4 2,4 2,4 Skattesats 20 20,3 20,6 Total ökad skatteintäkt ,8 142,4 Kostnader ,6 142,6 Resultat 0 0,2 0,2 102

101 FÖRSLAG Kommunplan V-budget 103