Kommunplan KS

Transkript

1 Kommunplan KS

2 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunplan (KS ) Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott lämnar kommunplane 2018 utan eget ställningstagande. Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till kommunplan Innehållet i kommunplan följer kommunallagens krav på budget och mål samt det som kommunfullmäktige har fastställt i Policy för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter i Vallentuna kommun. Yrkanden Ordförande, Parisa Liljestrand (M), yrkar att Kommunstyrelsens arbetsutskott lämnar kommunplane 2018 utan eget ställningstagande. Beslutsgång Ordförande, Parisa Liljestrand (M), ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet därmed. Beslutsunderlag 1. Kommunplan Lokalresursplan arbetsmaterial till KSAU Expedieras till Akten Samtliga nämnder Skatteverket Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 14

3 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS ANNIKA HELLBERG SID 1/2 EKONOMICHEF KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Kommunplan Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige - Antar kommunplan innehållande: Kommungemensamma mål Nämndernas driftramar Resultatplan, balansräkning, kassaflödesanalys Investeringsplan Exploateringsplan Bostadsbyggnadsprognos BBP17 Befolkningsprognos BFP17 Lokalresursplan Fastställer kommunal skattesats för år 2018 till 19,00 procent (oförändrad). - Ger kommunstyrelsen rätt att under år 2018 nyupplåna, d.v.s. att öka kommunens skulder med totalt 400 miljoner kronor. - Ger kommunstyrelsen rätt att under år 2018 omsätta lån, d.v.s. låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under året. Ärendet i korthet Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till kommunplan Innehållet i kommunplan följer kommunallagens krav på budget och mål samt det som kommunfullmäktige har fastställt i Policy för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter i Vallentuna kommun. Bakgrund Kommunstyrelsen har fastställt tidplan för planeringsprocessen styrning och uppföljning. Tidplanen innehåller budgetberedning (KSAU) i samband med ordinarie KSAU 11 maj. Förslag till kommunplan behandlas av kommunstyrelsen 29 maj. Kommunplanen fastställs av kommunfullmäktige 19 juni. Handlingar 1. Kommunplan KOMMUNLEDNINGSKONTORET VALLENTUNA TFN FAX

4 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 2/2 Victor Kilén Kommundirektör Annika Hellberg Ekonomichef Ska expedieras till Akten Samtliga nämnder Skatteverket 6

5 FÖRSLAG Kommunplan Förslag till kommunstyrelsen 7

6 Innehåll VALLENTUNA HÄR VÄXER MÄNNISKOR OCH FÖRETAG...3 Vision och styrmodell...6 Vision... 6 Värdegrund... 6 Styrmodell... 6 Ny riktning för Vallentuna...4 Stad, land och närhet till världen...4 Kommunens strategiska inriktningar och mål Här växer människor och företag Bästa kommunen att bo och leva i Fler och växande Vallentunaföretag Närmare till allt God ekonomisk hushållning... 9 Organisation och nämnder Budget Samhällsekonomisk utveckling Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Befolkningsförändringar Bostadsbyggande Exploateringsverksamheten Vallentuna kommuns ekonomiska läge Verksamheternas nettokostnader Pris- och lönekostnadsindex Effektiviseringar Demografi Verksamhetsförändringar och politiska prioriteringar Finansiella kostnader Pensioner Investeringar Likviditet och upplåningsbehov Balansräkning Kommunens medarbetare Finansiell utveckling Bilagor Bilaga 1 Bostadsbyggnadsprognos (BBP17A) Bilaga 2 Befolkningsprognos (BFP17A) Bilaga 3 Lokalresursplan

7 VALLENTUNA HÄR VÄXER MÄNNISKOR OCH FÖRETAG Vallentunas ambition är att skapa den bästa platsen för människor och företag att växa på. För att bli denna plats måste kommunen i nära samverkan med invånare, föreningar och företag utvecklas i takt med att invånarnas verklighet förändras. Arbetsmarknaden förändras, invånarna blir fler, pendlingen ökar och kraven på hög kvalitet inom exempelvis skolan ökar. Vallentuna kommun antar därför en kommunplan med strategiska inriktningar som ska möta invånarnas förändrade behov. Kommunens organisation, ledning och prioriteringar utgår från de strategiska inriktningarna. Utgångspunkten för allt arbete är våra kommuninvånare och deras möjligheter att växa och utvecklas i kommunen. Särskilt vikt ska under de kommande åren läggas vid att öka attraktionskraften för familjer samt att öka antalet företag i kommunen. Kommunplanen består av fem strategiska inriktningar. Det handlar om att utveckla Vallentuna kommun som plats att bo och leva i, att förbättra företagsklimatet och om att verka för att förbättra pendlingsmöjligheterna till och från kommunen. 3 9

8 Ny riktning för Vallentuna Stad, land och närhet till världen Vi lever i en tid där globalisering, urbanisering och digitalisering får allt större genomslag. Allt fler människor och företag väljer att bo och verka i städer och de regioner som växer fram runt dessa. Värdet av de mänskliga mötena växer i betydelse och inkluderande platser som värderar mångfald är de som har störst möjligheter att utvecklas. Det är därför människor, trots ständig uppkoppling, aldrig har rest så mycket som vi gör idag. En utveckling som kommer att fortsätta. Centralt läge i regionen Vallentuna har ett centralt läge i en av världens mest innovativa tillväxtregioner mellan Stockholm, Uppsala och Arlanda. Kommunens inriktning är att tillvarata detta centrala läge och förflytta fokus från den tidigare självbilden av att vara i utkanten. Attraktion skapas av rörelsen framåt, mer än av det man är idag. Det är därför viktigt att Vallentunas utvecklingskraft är påtaglig och att vi beskriver vart vi är på väg. Tillväxt ger stora fördelar för en kommuns utveckling. Samtidigt ska vi sträva mot en hållbar tillväxt utifrån miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Arlandas betydelse I takt med globaliseringen växer Arlandas betydelse som internationell och nationell knutpunkt. Flygplatsen har i allt högre utsträckning den roll som hamnarna hade förr. Det är därför kraften i den nya stadsutvecklingen runt flygplatsen är så stark Stockholm Airport City. Vallentuna ligger bara ett stenkast bort och med bättre infrastruktur kommer flygplatsen och kommunens stationslägen att nås på några minuter. Roslagsbanas förlängning till Arlanda är avgörande för Vallentunas möjligheter att dra nytta av läget. Bevara hela Vallentunas olika styrkor Kommunen har en tydlig kulturell identitet, en rik historia och stora naturvärden som idag är den tydligaste delen av Vallentunas varumärke och attraktionskraft. Här bor människor som värderar natur, hälsa och den trygghet som småstaden och landsbygden ger. Den självupplevda hälsan är bland landets högsta, arbetslösheten är bland de lägsta och entreprenörskapet är starkt genom en mycket stor andel små- och egenföretagare. I framtidens Vallentuna ska alla kommundelar finnas med, utifrån de lokala styrkorna och utvecklingspotentialen. Det nya står inte mot det gamla. Tvärtom ska det nya stärkas genom en koppling till identiteten. Locka talanger, kompetens, nytänkande och investeringar Framtidsplanerna för Vallentuna utgår ifrån att bevara styrkorna och att addera nya värden att skapa livskvalitet. Flertalet människor i framtiden kommer inte bara att söka stadens puls eller landsbygdens lugn. De vill ha allt på en armlängds avstånd. Det är här Vallentuna, som länets näst största kommun till ytan, har unika förutsättningar att utvecklas. Vi ska förtäta centrala lägen med spännande arkitektur och utrymme för bostäder, verksamheter och nya rum, där människor kan mötas och utbyta kunskap, idéer och drömmar. Kunskapens betydelse ökar i värde och den får man genom att vara nära andra människor. Vi ska skapa attraktionskraft för att locka talanger, kompetens, nytänkande och investeringar. I Vallentuna får man både stad, land och närhet till världen. 4 10

9 Kommunal service i toppklass En stabil kommunal service med hög kvalitet, valfrihet, tillgänglighet och flexibilitet är basen för att Vallentuna ska vara en attraktiv kommun. Särskilt viktigt är det att Vallentunas skolor ger eleverna förutsättningar att prestera resultat som är bland landets bästa och att förutsättningarna för näringslivet är optimala. Kommunens myndighetsutövning ska vara enkel, förutsägbar och syfta till att underlätta utveckling. Med förbättrade kommunikationer kommer vi att ligga nära såväl universitet i Stockholm som i Uppsala. Det ger oss goda möjligheter att locka till oss studenter som kan bidra till nytänkande, kompetens och entreprenörskap. Därför måste vi skapa goda förutsättningar för dem att bo och verka i kommunen. Mod att gå före I Vallentuna tar vi tillvara alla människors styrkor och möjligheter. Vi är en plats där det finns utrymme att växa och leva utifrån allas unika förutsättningar. Kommunen är offensiv när det gäller att använda den nya teknikens och digitaliseringens möjligheter. Det leder till nya sätt att ge bättre service, större insyn och tillgänglighet. Genom digitaliseringen öppnas helt nya möjligheter till resurseffektivitet. Den tekniska utvecklingen går oftast fortare än lagstiftning och myndigheter. Vallentuna kommun ska ha modet att utmana där det behövs. Utifrån dessa perspektiv leder vi Vallentuna in i framtiden. Med utgångspunkt i det unika läge vi har, mellan regionens tre centrum Stockholm, Uppsala och Arlanda. Vallentuna ska vara en plats som erbjuder bästa möjliga miljö för människor och företag att utvecklas och växa. 5 11

10 Vision och styrmodell Vision Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur- och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion. Utgångspunkter Politiken ska skapa förutsättningar och undanröja hinder inte detaljstyra våra liv. Varje människa ska bemötas med värme, respekt och omtanke. Det gäller livets alla skeden. Stöd som ges ska syfta till att stärka individens och familjens egen förmåga att ta ansvar för sitt eget liv. Alla människor är olika och har olika behov och önskemål. En annan utgångspunkt är människans eget ansvar och hennes rätt att fatta beslut om den egna vardagen. Valfrihet är därmed en grundläggande förutsättning för det goda samhället. Man ska själva kunna välja förskola, grundskola och gymnasium. Våra äldre och personer med funktionsnedsättning ska kunna välja utförare av hemtjänst och olika omsorgsinsatser. Även inom skolor och äldreboenden ska valfriheten ökas eftersom den bidrar till kvalitetsutveckling inom dessa betydelsefulla verksamheter. Kommunen ska vara tillgänglig och agera professionellt, samt ta initiativ till samverkan och dialog med invånarna. Kommunens egen verksamhet och den upphandlade kontrolleras och följs upp på ett effektivt och ansvarsfullt sätt. Värdegrund I Vallentuna kommun har vi en professionell verksamhet som präglas av kvalitet och kundfokus utifrån engagemang, allas lika värde och utveckling. Styrmodell All utveckling i Vallentuna kommun ska bygga på den gemensamma visionen. All verksamhet vilar på kommunens värdegrund. Vid varje ny mandatperiod tar de styrande politikerna fram en politisk plattform som styr verksamheten de kommande åren. Utifrån denna plattform formuleras strategiska inriktningar och kommungemensamma mål. Kommunplanen antas varje år av kommunfullmäktige och beskriver vad kommunen särskilt vill åstadkomma och fokusera på under den kommande treårsperioden. I bilagor finns utveckling över befolkning och bostadsbyggande på kort och lång sikt samt lokalresursplan. Kommunplanen innehåller strategiska inriktningar och kommungemensamma mål. Dessa mål, tillsammans med de mål nämnderna själva antar, utgör sedan grunden för respektive nämnds verksamhetsplan. Förvaltningarna formulerar därefter genomförandeplaner för att åstadkomma det som kommunfullmäktige och nämnderna beslutat om. Ett viktigt led i kommunens styrning är uppföljningen av både kommunens verksamhet och ekonomi. Uppföljningen genomförs i årsredovisningen och löpande under verksamhetsåret både vad gäller de politiska målen och de ekonomiska kraven. Månadsuppföljning genomförs varannan månad och innehåller endast uppföljning av ekonomi. Tertialrapporterna innehåller uppföljning av mål och ekonomi. Vidare redovisar nämnden utfallet för ett antal valda nyckeltal. 6 12

11 Kommunens strategiska inriktningar och mål 1. Här växer människor och företag Vallentunas ambition är att skapa den bästa kommunen för människor och företag att växa på. För att uppnå detta måste hela kommunen i nära samverkan med invånare, föreningar och företag utvecklas i takt med att invånarnas verklighet förändras. Arbetsmarknaden förändras, invånarna blir fler, pendlingen ökar och kraven på hög kvalitet inom exempelvis skolan ökar. Vår kommun ska växa hållbart. Bostadsbyggandet ska ta hänsyn till miljön, kommunens egen miljöpåverkan ska minska och invånarnas möjligheter att göra miljömässigt hållbara val ska öka. Miljöarbetet är ett prioriterat område och kommunens verksamheter ska miljöcertifieras enligt ISO För att kommunen befolkningsökning ska vara hållbar krävs också att infrastrukturinvesteringar görs i god takt i till exempel skolor, förskolor, anläggningar för fritidsaktiviteter samt gång- och cykelvägar. Genom en varierad bebyggelse och blandade upplåtelseformer skapar vi hållbara bostadsområden och social sammanhållning. Ett hållbart flyktingmottagande inriktas mot geografisk spridning, att ge stöd till individens självförsörjning, skapa delaktighet i samhället, motverka radikalisering och värna grundläggande demokratiska värden för alla. Det är angeläget att verka för kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter, en trygg miljö, en god hälsa samt förebygga och motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Mål Utvecklingen av Vallentuna kommun ska vara långsiktigt hållbar. 2. Bästa kommunen att bo och leva i Vallentuna kommun ska vara den bästa platsen för människor att bo och leva på. Människor är olika och Vallentuna kommun ska ständigt skapa bättre möjligheter för alla att växa och leva utifrån sina egna unika förutsättningar. Jämställdhet, valfrihet, tillgänglighet och flexibilitet är viktigt. Varifrån en människa kommer är inte det viktigaste, utan vart de vill. Samhället blir alltmer kunskapsintensivt och skolan spelar en allt viktigare roll. En särskild prioritering de kommande åren blir att höja kvaliteten och hälsan i Vallentunas skolor. Vi ska ta vara på vårt geografiska läge med tillgången till både stad och landsbygd. Med spännande arkitektur tillsammans med vårt natursköna läge, skapar vi en plats för allas unika smak och behov. En ökad variation i upplåtelseformer ökar valfriheten i boendet i livets alla skeenden och underlättar kompetensförsörjningen till det lokala och regionala näringslivet. Vallentuna kommun ska fortsätta utvecklas som en oas med både stadens kvaliteter och de värden som finns i vår landsbygd. 7 13

12 En viktig utmaning blir att främja utvecklingen av Vallentunas urbana miljö. Människor efterfrågar i högre utsträckning tjänster och tillgång till restauranger, kulturliv och caféer. Kommunen ska bland annat genom en ökad digitalisering förbättra tillgängligheten och servicen till kommuninvånarna och det lokala näringslivet. Mål Vallentuna kommun ska bedriva verksamhet av hög kvalitet. 3. Fler och växande Vallentunaföretag Vallentuna kommun ska bli en attraktiv plats för att starta och utveckla företag. Vi ska minimera regelverken, maximera servicenivån och främja samverkan med företagare. Prioriteringen är att ge jämställda möjligheter att starta och bedriva företag oavsett bakgrund och kön. En viktig del i detta blir att utveckla och stötta kluster inom olika segment. Inte minst den typen av företagande som kan kopplas till kommunens geografiska läge är viktigt. Det handlar både om livsmedel och upplevelser, men också om vårt nära läge till KTH och mer tech-baserade företag. Studier, omsorg, näringsliv, forskning och kreativitet ska ha en naturlig samlingsplats i Vallentuna kommun. KTH Vallentuna världen, det unika läget erbjuder en fot i Vallentuna kommun och en fot i världen och akademin. En viktig uppgift de kommande åren blir att i samverkan med företag utveckla mötesplatser för människor som arbetar i egenanställning och miljöer för nystartade företag med tillväxtambitioner. Mål Vallentuna kommun ska skapa goda förutsättningar för att människor och företag i gemenskap ska kunna växa. 4. Närmare till allt Vallentuna kommun är en del av en växande Stockholmsregion och möjligheten till mobilitet blir allt viktigare. Kommunen ska därför verka för att ständigt skapa bättre och mer funktionella och klimatsmarta alternativ för att kunna resa inom kommunen och pendla till arbete och flygplats. Stockholm växer och utgör i symbios med Arlanda en attraktiv tillväxtregion för företag och människor. Vallentuna kommuns unika läge mellan Stockholms city och Arlanda, där båda ökar i betydelse, är en möjlighet vi vill ta ansvar för att utveckla. Det är i detta perspektiv vi utvecklar framtidens Vallentuna kommun. Med utgångspunkt i det unika läge vi har, mellan regionens två centrum Stockholm och Arlanda, ska vi utveckla en plats som erbjuder bästa möjliga och hållbara miljö för människor i rörelse mellan dessa två centrum. 8 14

13 Mål Vallentuna kommun bidrar aktivt till en växande storstadsregion. 5. God ekonomisk hushållning Politiken syftar till att underlätta för människor att vara självförsörjande. En låg skatt ger invånarna en högre disponibel inkomst, vilket innebär ökat ekonomiskt oberoende och förbättrad livskvalitet. Samtidigt kommer vi att under mandatperioden driva en politik som syftar till att höja kvaliteten i den kommunala verksamheten. Om detta mål kan uppnås är ambitionen att på sikt sänka skatten, även om vi gör kvalitetssatsningar. En god och sund ekonomi är en förutsättning för att vi ska kunna förverkliga vår vision. En sund ekonomi innebär också att vi kan möta oförutsedda konjunktursvängningar eller demografiska förändringar. Det finansiella resultatmålet är ett årligt positivt resultat. Mål Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt. 9 15

14 Organisation och nämnder Kommunen är organiserad i nio nämnder kommunstyrelsen (KS), överförmyndarnämnden (ÖN), miljö- och samhällsbyggnadsnämnden (MSN), fritidsnämnden (FN), kulturnämnden (KN), barn- och ungdomsnämnden (BUN), utbildningsnämnden (UN), socialnämnden (SN) samt valnämnden För att stödja nämndernas arbete finns fem förvaltningar och ett kommunledningskontor. Nämndernas uppgifter Kommunfullmäktige har för respektive nämnd fastställt ett reglemente som anger nämndens uppgifter, ansvar och arbetsformer. Detta är en sammanfattning av nämndernas uppgifter. Kommunstyrelsens uppgift är att leda och samordna samhällsutvecklingen i kommunen genom planering och uppföljning av kommunens verksamheter och ekonomi. Kommunstyrelsen är kommunens centrala personalorgan med ansvar för att en gemensam personalpolitik utvecklas och efterlevs. Kommunstyrelsen ansvarar också för arbetsmarknadsoch näringslivsfrågor, turist- och besöksnäringsfrågor, en effektiv IT-struktur, översiktsplanering och samverkan med övriga delar av samhället. I ansvaret ingår också den översiktliga planeringen av mark och vatten, en god livsmiljö i kommunen samt energiplanering och energihushållning. Kommunstyrelsen ska vidare fullgöra kommunens uppgifter avseende den översiktliga planeringen och ansvaret för exploatering och infrastruktur. Liksom den strategiska planeringen för trafik- och miljöfrågor. Kommunala funktionshinderrådet är ett rådgivande organ under kommunstyrelsen. Kommunala pensionärsrådet är ett rådgivande organ under kommunstyrelsen. Överförmyndarnämndens uppgift är att utöva tillsyn över förmyndare, förvaltare och gode män som biträder de barn och andra personer som inte kan förvalta sin egendom själva. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har som uppgift att fullgöra kommunens myndighetsutövning enligt gällande lagstiftning inom miljö- och hälsoskyddsområdet och att besluta om bygglov. Fritidsnämndens uppgift är att vara huvudman för kommunens fritidsfrågor, främja en meningsfull fritid för kommunens invånare, ansvara för kommunens sport- och fritidsanläggningar, bedriva och samordna kommunens förebyggande ungdomsarbete samt stödja föreningslivet

15 Kulturnämndens uppgift är att stödja och främja kulturlivet i kommunen, bedriva kulturskolan, leda biblioteksverksamheten och annan kommunal kulturverksamhet, erbjuda ett allsidigt kulturutbud som komplement till föreningars och enskildas insatser, ta tillvara, vårda och levandegöra Vallentunas kulturarv och svara för kommunens konstinköp samt fullgöra utsmyckningsuppdrag. Barn- och ungdomsnämndens uppgift är att med barnet och eleven i centrum ansvara för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem. Barnoch ungdomsnämnden ansvarar också för öppen förskola och ungdomsmottagning. Utbildningsnämndens uppgift är att ansvara för gymnasieskola inom kommunen och låta elever fritt få välja gymnasieskola och gymnasiesärskola. Utbildningsnämnden ansvarar också för vuxenutbildning, svenska för invandrare och uppföljning av alla åringar. Socialnämndens uppgift är att ansvara för att kommunens äldreomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättning, missbruksvård samt individ- och familjeomsorg fungerar väl. Det görs genom en rättssäker handläggning av individärenden enligt socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt annan lagstiftning inom det sociala området. Socialnämnden har även ansvar för familjerådgivning, handläggning av färdtjänstresor samt tillstånd och tillsyn enligt alkohol- och tobakslagen

16 Budget Samhällsekonomisk utveckling Ekonomirapporten Maj 2017, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Den svenska ekonomin utvecklas fortsatt starkt och BNP växer i år med cirka 3 procent. Högkonjunkturen når nästa år sin topp varefter konjunkturen långsamt återgår till balans. Det innebär att utvecklingen av sysselsättningen stagnerar 2019 och I våra beräkningar blir tillväxten och skatteunderlaget därmed svagare. Samtidigt växer befolkningen och behoven av kommun - sektorns verksamhet i fortsatt snabb takt vilket skapar stora problem för kommuner och landsting att finansiera sin verksamhet. Den senaste periodens starka ekonomiska utveckling har inneburit att arbetsmarknaden lämnat lågkonjunkturen bakom sig och befann sig i balans under större delen av I fjol ökade antalet arbetade timmar betydligt snabbare än arbetskraftsutbudet, vilket innebar att arbetslösheten minskade till under 7 procent. Den fortsatt starka efterfrågan på arbetskraft medför att det blir allt svårare för arbetsgivarna att hitta arbetskraft med rätt kompetens. Det gäller speciellt för kommunsektorn. Skatteunderlagets reala ökningstakt faller successivt under beräkningsperioden från mer än 2½ procent år 2016 till cirka en halv procent mot slutet av perioden. Det beror till övervägande del på att antalet arbetade timmar slutar växa när konjunkturen vänder. Kommunernas preliminära resultat för 2016 uppgår till 21,7 miljarder kronor, vilket är långt över sektorns tumregel för god ekonomisk hushållning. Endast nio kommuner redovisar ett negativt resultat. En stark utveckling av skatteunderlaget, extra statligt stöd och större reavinster än normalt bidrar till det goda resultatet. En sämre skatteunderlagsutveckling , i kombination med mycket snabbt växande behov, väntas ge svagare resultat och betydande effektiviseringsbehov. För att uppnå ett resultat på 1 procent av skatter och generella statsbidrag uppstår ett gap mellan kostnader och intäkter som uppgår till 24 miljarder år 2020, om inga åtgärder vidtas. Dessutom växlar kommunerna upp planerade investeringar till en ny nivå. Förskolor, skolor, infrastruktur och bostäder kommer att byggas på bred front. Nyckeltal för den svenska ekonomin, SKL Procentuell förändring om inte annat anges. BNP* Sysselsättning, timmar* Arbetslöshet, nivå Timlön, nationalräkenskaperna Timlön, konjunkturlönestatistiken Konsumentpris, KPIF-KS Konsumentpris, KPI Realt skatteunderlag Befolkning ,0 1,5 6,9 2,7 2,5 1,3 1,0 2,6 0, ,1 1,6 6,3 3,0 2,6 1,9 1,7 1,5 0, ,3 0,7 6,1 3,1 3,1 1,9 2,0 1,1 0, ,4 0,1 6,2 3,4 3,4 2,0 2,6 0,4 0, ,4 0,2 6,5 3,4 3,4 2,0 2,7 0,7 0,5 *Kalenderkorrigerad utveckling

17 Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Sveriges kommuner och landstings prognos, maj 2017, över skatteunderlaget samt kommunens befolkningsprognos ligger till grund för kommunens beräkning av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning för kommande tre år. Förändring av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, mnkr , , ,6 54,9 58, Utfall Prognos Budget Plan 13 19

18 Befolkningsförändringar Befolkningsutvecklingen och befolkningssammansättningen har stor betydelse för planering av den kommunala verksamheten bl.a. lokalisering och dimensionering av investeringar som förskolor, skolor, vård- och omsorgsboenden och fritidsanläggningar. Befolkningsutvecklingen är även ett viktigt instrument för beräkning av skatteunderlag. Befolkningen i Vallentuna kommun var vid början av år 2016 ungefär personer. Befolkningen ökade under 2015 med 411 personer eller 1,3 procent. Ökningstakten var därmed högre än under Den genomsnittliga befolkningsökningen per år från år 2000 är cirka 1,7 procent. Under 2010 ökade befolkningen med 2,6 procent och kommunens tillväxt var då den snabbaste i landet i procent räknat. I genomsnitt under perioden ökade befolkningen med 1,95 procent per år och därmed var Vallentuna den sjunde snabbast växande kommunen. Befolkningen beräknas öka med cirka personer (19 procent) till år Prognosen presenteras utförligare i befolkningsprognos (BFP16A). Takten i befolkningstillväxten följer det prognostiserade bostadsbyggandet i kommunen som redovisas i bostadsbyggnadsprognos (BBP16A). Det finns ett klart samband mellan bostadsbyggande och befolkningsutveckling i kommunen. Folkmängd 31 december Procentuell förändring ,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Bostadsbyggande Vallentuna kommun fortsätter att planera för en hög utbyggnadstakt av nya bostäder de närmaste tio åren. Enligt Översiktsplan har Vallentuna kommun en ny roll i den regionala utvecklingen. Vallentuna kommun ska aktivt bidra till en växande och hållbar storstadsregion. Den regionala och kommunala inriktningen för Vallentuna innebär att nya bostäder ska byggas inom kommunen mellan Detta innebär en successiv ökning från 200 till nya bostäder per år. Översiktsplan redovisar att bostadsutbyggnaden under perioden ska koncentreras till Vallentuna (inklusive Molnby/Ubby), Lindholmen, Karby/Brottby och Gillinge

19 Antal Antal Bostadsbyggnadsprognos (BBP17A) redovisar en genomsnittlig planeringstakt för den kommande tioårsperioden om cirka 530 bostäder per år för att kunna säkerställa en önskad utbyggnad om minst 400 bostäder per år som är den regionala och kommunala inriktningen för Vallentuna. I linje med målsättningar och potentiellt ökade förutsättningar inom ramen för pågående Sverigeförhandling och Arlandaförhandling om att förtäta i stationsnära lägen ökar andelen nybyggda flerbostadshus jämfört med småhus under kommande år. Cirka 57 procent av det totala antalet bostäder utgörs av flerbostadshus under tioårsperioden. Bostadsbyggandet i kommunen är beroende av byggföretagens vilja och ekonomiska förutsättningar samt den efterfrågan som finns att flytta till Vallentuna kommun. Bostadsbyggandet under prognosperioden och fördelningen per bostadstyp och per kommundel framgår av diagrammen nedan. Flerbostadshus Småhus i grupp Småhus, större tomter Utfall Planberedskap Huvudsaklig inriktning Västra Vallentuna Nordöstra Vallentuna Sydöstra Vallentuna Lindholmen, övrig MOF Kårsta och VAÖ Utfall Planberedskap Huvudsaklig inriktning 15 21

20 Exploateringsverksamheten Exploateringsverksamhetens uppgift är att anskaffa, bearbeta och iordningställa råmark för bostads- och industriändamål. Kommunens exploateringsverksamhet ska över tid vara självfinansierad. Infrastrukturanläggningar finansieras antingen av exploatörer genom tecknande av exploateringsavtal, via enskilda fastighetsägare som gatukostnadsavgift eller av kommunen. Inkomster och utgifter för varje projekt i exploateringsplanen ger en grov uppfattning om det ekonomiska utfallet för respektive år. Utgifterna för exploateringsverksamheten beräknas vara högre än intäkterna under planeringsperioden. I slutet av perioden väntas intäkterna vara högre än utgifterna. Planprioritering Bostadsbyggnadsprognosen ligger till grund för exploateringsplanen. Många av projekten med trolig byggstart under perioden har fastställd detaljplan eller är ett pågående planarbete. Planläggning för några projekt har ännu inte påbörjas. Förutsättning är att planläggning för dessa påbörjas Fastställd detaljplan: Åby ängar etapp 1, Tingvalla, Västra Manhemsvägen och Haga 3. Inom dessa områden finns fortfarande outnyttjade byggrätter. Många byggrätter kan dock inte nyttjas innan utbyggnad av kommunaltekniska anläggningar sker. Pågående detaljplanering: Åbyholm, Nyborg, Grönlundsvägen (vilar), Ormsta-Stensta, Bällsta- Björnboda 1, Lindholmen-Strömgården, Össeby-Hacksta, Gärdesvägen, Kårsta-Rickeby 2, Ekskogen-Vivedal (vilar), Kristineberg 1-2, del av Rickebyhöjd, Lindholmen-Uppsäter, Okvista 1-2, Okvista 5, Frösunda-Sunnanå och Kumla-Stensta. Planstart 2017: Åbyholm, Nyborg, Grönlundsvägen (vilar), Ormsta-Stensta, Bällsta-Björnboda 1, Lindholmen-Strömgården, Össeby-Hacksta, Gärdesvägen, Kårsta-Rickeby 2, Ekskogen- Vivedal (vilar), Kristineberg 1-2, del av Rickebyhöjd, Lindholmen-Uppsäter, Okvista 1-2, Okvista 5, Frösunda-Sunnanå och Kumla-Stensta. Planstart : Slumsta 1:19 m fl, Vallentuna-Ekeby 2:154, Kristineberg 3-5, centrala Lindholmen,, Karby/Lindvägen, Södra Lussinge, Åby Ängar 2, Södra Haga (2018), Ubby- Molnby 2, Hjälmsta, Mörby 1:98, Lindholmen-Kullbacka, Mörbytorp och Bällsta-Björnboda 2. Bostadsexploatering Bostadsbyggandet kommer bland annat att ske i Åby ängar, Tingvalla, Västra Manhemsvägen och Haga 3. I slutet av planeringsperioden förväntas bostadsproduktionen att komma igång i Vallentuna centrum med bland annat Gärdesvägen samt även i Kristineberg och Kårsta-Rickeby 1. Områdena som bebyggs under planeringsperioden är överenskomna med olika intressenter eller så utgör de omvandlingsområden. För att kunna genomföra utvecklingen i centrala Vallentuna enligt de riktlinjer som är fastställda av kommunfullmäktige behöver infrastrukturen utvecklas. Under planeringsperioden kommer anläggande av nya gator samt gång- och cykelvägar att fullföljas. Detta finansieras av kommande bostadsbebyggelse i centrala Vallentuna. Omvandlingsområden I kommunen finns ett antal fritidshusområden som stegvis omvandlas till områden för permanentboende. I och med detta ställs andra krav på vägar, vatten- och avloppslösning 16 22

21 och byggrätter. Under planeringsperioden planeras kommunala vägar och VA-nät att anläggas i de tätortsnära områdena Nyborg och Kårsta-Rickeby 1. Arbetsplatsområden För etablering av industri-, kontors- och handelsarbetsplatser efterfrågas lägen med goda kommunikationer. För handel krävs dessutom bra skyltlägen. Enligt översiktsplanen finns möjligheter till framtida arbetsplatsområden bland annat i anslutning till E18. Vid Roslagsstoppet, i Okvista och i Bällstaberg finns viss privatägd planlagd mark för ytterligare etableringar. Kommunen har förvärvat mark av Stockholms stad i anslutning till arbetsplatsområdena Karby och Okvista. I Okvista pågår planläggning av nytt arbetsplatsområde och i Karby förväntas planläggning påbörjas under planeringsperioden. Vägar, kollektivtrafik Utbyggnad av det statliga vägnätet krävs för en fortsatt tillväxt i kommunen. En kommande uträtning av Väsbyvägen är exempel på projekt som staten genom Trafikverket är ansvarig för. Utbyggnad av kollektivtrafik krävs för en fortsatt tillväxt i kommunen. Den fortsatta utbyggnaden av Roslagsbanan innebär att SL från 2021 kan erbjuda tätare trafik, bättre tillgänglighet och punktlighet samt förhöjd säkerhet. För Vallentuna innebär det att dubbelspår har byggts på sträckan mellan Kragstalund och Vallentuna samt att SL köper in nya tåg. Planering för byggande av dubbelspår mellan Täby och Kragstalund pågår. För att kunna hantera nya och gamla tåg behövs en ny depå på Kårstagrenen med lokalisering i Molnby. Vatten- och avloppsförsörjning Den kommunala VA-verksamheten sköts av Roslagsvatten AB. Anläggningarna ägs av Vallentunavatten AB som är ett dotterbolag till Roslagsvatten AB. Beslut om investeringar och avgifter hanteras av Vallentunavattens styrelse och av kommunfullmäktige i Vallentuna. Vallentuna förses med dricksvatten från kommunalförbundet Norrvattens vattenverk Görvälnverket i Järfälla kommun. En ny vattenledning till Norrtälje går från Vallentuna centrum via Karby-Brottby. Roslagsvatten bygger parallellt med vattenledningen en spillvattenledning mot Karby/Brottby för att i framtiden kunna ansluta dessa orter till Käppalaförbundets ledningar. Denna nya ledning innebär nya möjligheter för Karby- Brottbyområdet eftersom kapaciteten i nuvarande spillvattenledning till Margretelund är begränsad. För att kunna ta ledningarna i drift måste ledningar mellan Högdalavägen och Stockholmsvägen byggas samt alla pumpstationer längs vägen. Tidpunkten är avhängig utbyggnad av VA-huvudledningar genom Kristineberg. Kommunen är medlem i kommunalförbundet Käppalaförbundet. Hela Vallentuna kommun får lämna spillvatten till Käppala men lokala reningsverk finns idag i Ekskogen och Kårsta. Reningsverken i Kårsta och Ekskogen är i gott skick men kommer att behöva fasas ut på sikt. För att lösa vattenförsörjningen i Kårsta lades i början av 90-talet en dricksvattenledning utmed Roslagsbanan. Samtidigt lades en tryckspilledning på samma sträcka som möjliggör att lägga ned de lokala reningsverken när detta är ekonomiskt och miljömässigt motiverat

22 Vallentuna kommuns ekonomiska läge Vallentuna kommuns ekonomiska utveckling har varit god de senaste åren. Den övergripande målsättningen är att ha en ekonomi i balans som klarar av förändringar i omvärlden. Under perioden 2004 till 2016 har kommunen redovisat ett resultat som uppfyller balanskravet och överensstämmer med god ekonomisk hushållning. Sverigeförhandlingen medför att Vallentuna kommun kommer att medfinansiera en utbyggnad av Roslagsbanan till T-centralen via Odenplan. Prognosen för Vallentuna kommun 2017 visar ett negativt ekonomiskt resultat till följd av att framtida kostnader för Sverigeförhandlingen resultatförs det år då avtalet undertecknas. Kostnaderna hanteras inom kommunens eget kapital som därmed minskar. Vallentuna kommun har ett bra eget kapital sedan tidigare år och efter att det minskar 2017 kommer det successivt att öka under kommande år. Vallentuna kommun har haft en hög soliditet, som kommer att minska för att sedan successivt förbättras. Kommunens ekonomiska resultat påverkas 2017 av Sverigeförhandlingen, men utbetalningen sker inte förrän enligt betalningsplan under åren Kommunens likviditet och lånebehov påverkas således inte under 2017 och inte heller under planeringsperioden Resultat , mnkr Årets resultat Årets resultat enligt balanskravet ,6 17,7 18,8 50,9 50,8 22,7 16,7 18, ,1 Vallentuna kommun är inne i en långvarig tillväxtfas. Fler invånare i kommunen ger högre intäkter. Fler invånare kräver också en utbyggd kommunal verksamhet. För att även i fortsättningen behålla en stabil ekonomisk utveckling och en hög kvalitet i verksamheten krävs även en fortsatt effektiv verksamhet med en god kostnadskontroll. I planen för 2018 och 2019 beräknas effekten av komponentavskrivning påverka driftsresultatet positivt. Den av staten fastställda nedre gränsen för den ekonomiska utvecklingen, det så kallade balanskravet, innebär att kommunens intäkter varje år måste överstiga kostnaderna. Detta är dock inte tillräckligt för att på lång sikt uppnå Kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning

23 Verksamheternas nettokostnader Kommunen tillämpar följande modell för uppräkning och fördelning av budgetramar: Utgångspunkt är gällande ramar som räknas upp med ett prisindex och ett lönekostnadsindex Demografimodell med differentierad påverkan beroende på verksamhet Förändringar som beror på nyinvesteringar Förändringar som beror på ändrad verksamhet och effekter av statliga satsningar Effektiviseringar (generellt 50 procent av pris- och lönekostnadsindex) Politiska prioriteringar Med utgångspunkt från beräknade skatteintäkter och kommunens modell för uppräkning och fördelning av budgetramar kommer nämndernas budgetramar öka enligt följande: Nämndernas uppräkning, mnkr Budget Plan Plan Indexuppräkning, löner och pris 47,6 55,5 57,7 Effektiviseringar -23,8-27,8-28,8 Demografi 19,7 35,1 36,2 Komponentavskrivning -12,3 0,5 Verksamhetsförändringar/politiska prioriteringar 7,4-5,8-0,5 Summa 50,9 57,2 64,5 Pris- och lönekostnadsindex Kostnader för löneökningar beräknas enligt uppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i april 2016 och uppgår till 3,4 procent för år Kostnader för övriga delar beräknas enligt konsumentprisindex KPI och prognosen för 2017 är en ökning med 1,6 procent enligt SKL Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 2,6 3,1 3,4 3,4 Konsumentpris, KPI 1,0 1,7 2,0 2,6 2,7 Effektiviseringar Kommunens arbete med effektivisering av den befintliga verksamheten fortsätter. Vallentuna kommuns budgetmodell innehåller ett generellt effektiviseringskrav för att klara bibehållen skattenivå samtidigt som kostnaderna årligen ökar. Budgetförslaget innebär att nämndernas budgetramar räknas upp för pris- och löneökningar, men endast till 50 procent. Demografi I kommunens modell för resursfördelning till verksamheterna används demografiska förändringar som en viktig faktor. Främst är det inom förskola, grundskola, gymnasium och socialnämndens verksamheter där genomslaget för målgruppen är hundraprocentigt. Befolkningsökningen innebär således att kostnaderna för verksamheterna ökar och som grund för beräkningarna är befolkningsprognos enligt bilaga

24 Verksamhetsförändringar och politiska prioriteringar Vallentuna kommun har under de senaste åren genomfört omfattande satsningar. Inom kommunstyrelsen ansvar har satsningar genomförts bland annat inom arbetsmarknadsområdet, miljöcertifiering av kommunen verksamhet och möjliggöra arbete med översiktsplan. Socialnämnden har förstärkts i samband med att kommunen har tagit över ansvaret för hälsooch sjukvård i bostad från landstinget. Fritidsnämnden budgetram har förstärkts för anläggningar och ishall. Barn- och ungdomsnämnden bedriver ett utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i verksamheterna och en särskild satsning på höjd skolpeng har genomförts. Miljöoch samhällsbyggnadsnämnden har förstärkts inom bygglov samt kart- och mät. Kommunens verksamhet fortsätter att bedrivas på en hög nivå under Finansiella kostnader Kommunen började hösten 2010 att låna medel för att täcka investeringsutgifterna. Den totala låneskulden i årsbokslutet 2015 uppgick till 413 miljoner kronor. De kommande årens investeringsutgifter innebär ökat lånebehov. De finansiella kostnaderna består av räntekostnader för lån och räntekostnader på pensionsskuld. Finansiella kostnader , mnkr ,4-28, ,7-14,2-22, Utfall Prognos Budget Plan 20 26

25 Pensioner Kommunens pensioner redovisas enligt den så kallade blandade modellen. Den innebär att kommunen under en övergångsperiod betalar dubbelt för pensioner, dels pensionsutbetalningar (avseende intjänande före 1998) för dagens pensionärer, dels för de nuvarande anställdas intjänande. Enligt kommunens finanspolicy ska pensionsmedel förvaltas internt inom kommunens redovisning, det vill säga återlånas. Enligt en långtidsprognos från 2014 kommer utbetalningarna från den gamla skulden att minska från och med år 2028 och skulden vara helt avbetalad i slutet av 2050-talet. Pensionskostnad , mnkr ,5 56,8 4,4 42,4 5,0 47,2 9,0 53,2 8,5 57,5 5,3 6,4 6,9 7,4 8,0 25,7 25,4 26,1 27,3 28, Utfall Prognos Budget Plan Finansiell kostnad Nyintjänade pensioner Nya utbetalningar Gamla utbetalningar Investeringar Investeringsverksamheten följer befolkningsprognosen och uppgår till drygt miljoner kronor under perioden De stora investeringar som planeras de närmaste åren är främst nya förskolor och skolor. Detta beskrivs utförligare i lokalresursplanen. Investeringsplanen redovisas i slutet av kommunplanen. Investeringsplanen sträcker sig över tio år och planen ska ses som en inriktning. För investeringar, utöver årliga anslag, ska särskilda beslut fattas för fastställande av investeringsbudget. Investering per verksamhet , mnkr 500,0 400,0 300,0 200,0 100,0 0, Budget Plan Kalkyl Övrigt Vård och omsorg Kultur och fritid Skolor och förskolor Infrastruktur 21 27

26 Likviditet och upplåningsbehov Den stora investeringsvolymen ska i möjligaste mån finansieras med egna medel men med början under hösten 2010 uppstod ett lånebehov som sedan har ökat. Prognosen för nyupplåning uppgår till högst 400 miljoner kronor per år. De närmaste åren kommer exploateringsverksamheten att behöva använda kommunens likviditet och det innebär att övriga investeringar till stor del måste lånefinansieras. Finansiering av investeringsutgifter (inklusive exploatering) , mnkr 500,0 450,0 400,0 350,0 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 203,8 443,5 414,8 324,7 451, Utfall Prognos Budget Plan Lånefinansiering Gatukostnadsersättning Avskrivningar Resultat Investeringar 22 28

27 Balansräkning Kommunen har i jämförelse med kommunsektorn i övrigt en stark balansräkning. Soliditeten är högre än genomsnittet för kommunerna och det gäller även när åtagandet för intjänade pensioner fram till 1998 tas med. Soliditeten visar hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital, vilken är ett mått på kommunens långsiktiga betalningsförmåga. Soliditeten har varit hög under ett flertal år, men de närmaste åren kommer kommunens soliditet att minska till följd av att kommunens investeringar måste lånefinansieras. Soliditet exklusive och inklusive ansvarsförbindelse för pensionsåtaganden , procent 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Utfall Prognos Budget Plan Vallentuna Vallentuna inkl ansvarsförbindelse 23 29

28 Kommunens medarbetare Vallentuna kommuns verksamheter ställer höga krav på medarbetarna. Personalens prestationer är grunden för en god service till invånarna i kommunen. Att ge personalen rätt förutsättningar för att kunna prestera är kärnan i kommunens personalarbete. När omvärlden förändras måste verksamheterna också kunna anpassa sig det gäller att balansera långsiktighet och kontinuitet med kreativitet och nytänkande. För att kunna locka till sig rätt personer som kan utveckla och upprätthålla en god service, måste Vallentuna kommun vara en attraktiv arbetsgivare. Därför finns det ett personalpolitiskt program som lyfter fram vad som gör Vallentuna kommun till en attraktiv arbetsgivare, bland annat det goda ledarskapet och medarbetarskapet. Medarbetare i siffror Den 31 december 2016 var antalet tillsvidareanställda i kommunen 1 560, vilket motsvarar årsarbetare. Fördelningen mellan kvinnor och män är 80 procent respektive 20 procent. Genomsnittsåldern för kommunens tillsvidareanställda är 46,4 år. Enligt pensionsavtalet kan en anställd gå i pension mellan 61 och 67 år. Vanligast är fortfarande att gå i pension vid 65 år. Avgångsskyldighet finns enligt lag vid 67 års ålder. Under 2016 gick 44 anställda i pension vilket var tio fler än Personalkostnader Utvecklingen av personalkostnaderna styrs dels av löneutrymmet i de centralt träffade löneavtalen, dels av kommunens egna ekonomiska och lönepolitiska bedömningar. Under perioden kommer ett ökat fokus att läggas på lokal lönebildning, vilket ger större möjlighet att påverka kostnaderna samtidigt som den prognossäkerhet som centrala avtal ger minskas

29 Finansiell utveckling Driftredovisning , mnkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Kommunstyrelse 162,8 159,6 175,7 177,0 179,6 Kommunledningskontoret 95,7 96,8 103,9 104,9 106,4 Samhällsbyggnadsförvaltningen 48,6 53,5 59,3 58,9 59,8 Resultatenhet/komponentavskrivning -15,4-12,3-11,8-11,8 Kommunstyrelsens oförutsedda 5,0 5,0 5,0 5,0 Räddningstjänst 18,5 19,7 19,8 20,0 20,3 Barn- och undgomsnämnd 133,8 151,0 146,8 150,5 153,4 Skolpeng 577,4 605,0 622,3 639,2 653,4 Utbildningsnämnd 20,0 31,3 32,4 34,1 35,7 Gymnasieskolpeng 128,3 131,7 134,7 143,2 151,5 Socialnämnd 451,7 490,1 508,8 530,5 550,2 Fritidsnämnd 48,3 52,2 53,8 55,5 56,4 Kulturnämnd 42,5 43,4 44,3 45,3 46,1 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd 13,3 12,5 13,3 13,6 13,8 Överförmyndarnämnd 1,9 2,8 2,9 Ofördelade kapitalkostnader 3,3 16,4 Nämndernas nettokostnader 1 580, , , , ,7 Kapitalkostnader -92,4-100,3-111,5-121,6-154,0 Pensionskostnader 31,5 32,3 33,4 35,2 36,9 Övriga intäkter och kostnader 11,5 395,2 Summa finansieringsenheten -49,4 327,2-78,1-86,4-117,1 Verksamhetens nettokostnad 1 530, , , , ,

30 Resultatplan , mnkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Verksamhetens intäkter 428,6 337,0 271,7 279,7 285,3 Verksamhetens kostnader , , , , ,8 Avskrivningar -62,3-66,9-74,9-81,7-103,0 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,5 Skatteintäkter 1 477, , , , ,1 Generella statsbidrag och utjämning 174,7 164,3 177,5 176,5 175,5 Finansiella intäkter 2,4 3,1 0,5 0,6 0,6 Finansiella kostnader -10,7-14,2-22,1-27,5-28,9 Årets resultat 50,8-380,1 22,7 16,7 18,8 Balanskravutredning , mnkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Årets resultat 50,8-380,1 22,7 16,7 18,8 Realisationsvinster 0,4 Balanskravsresultat 50,4-380,1 22,7 16,7 18,8 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning , mnkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Skattesats 19,00% 19,00% 19,00% 19,00% 19,00% Skatteintäkter (inkl avräkning) 1 477, , , , ,1 Inkomstutjämningsbidrag/-avgift 22,0 24,1 24,8 26,8 29,6 Kostnadsutjämning 66,8 58,5 59,2 59,9 60,5 Regleringsbidrag/-avgift -1,1-0,3-6,1-9,0-12,5 Strukturbidrag LSS-utjämning 25,0 20,4 33,8 34,2 34,5 Fastighetsavgift 54,1 57,4 61,6 61,6 61,6 Övriga generella bidrag 7,9 4,2 4,2 3,0 1,8 Summa intäkter 1 651, , , , ,

31 Balansräkning , mnkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 1 703, , , , ,9 Finansiella anläggningstillgångar 114,4 135,4 135,4 135,4 135,4 Summa anläggningstillgångar 1 817, , , , ,3 Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter och lager 26,6 26,6 26,6 26,6 26,6 Kortfristiga fordringar 149,4 222,4 222,4 222,4 222,4 Kassa, bank 124,7 124,7 124,7 124,7 124,7 Summa omsättningstillgångar 300,7 373,7 373,7 373,7 373,7 Bidrag till infrastruktur Summa tillgångar 2 118, , , , ,0 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Årets resultat 50,8-380,1 22,7 16,7 18,8 Övrigt eget kapital 980, ,0 650,9 673,6 690,3 Summa eget kapital 1 031,0 650,9 673,6 690,3 709,1 varav pensionsreserv 71,7 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 172,0 180,5 191,4 210,7 231,7 Övriga avsättningar 1,9 543,5 543,5 543,5 543,5 Summa avsättningar 173,9 723,9 734,8 754,2 775,2 Skulder Långfristiga skulder 388,9 841,8 698, , ,3 Kortfristiga skulder 524,8 524,8 524,8 524,8 524,8 Summa skulder 913, , , , ,1 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 2 118, , , , ,4 Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller 500,7 492,8 482,2 478,8 472,4 avsättningarna Övriga ansvarsförbindelser 351,7 364,7 364,7 364,7 364,

32 Kassaflödesanalys , mnkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Löpande verksamhet Inbetalda skatter, generella statsbidrag och utjämning 1 651, , , , ,6 Inbetalning från kunder och bidrag 448,2 324,2 241,8 218,9 132,8 Utbetalning till leverantörer, anställda och bidrag , , , , ,6 Erhållen ränta och utdelningar 2,4 3,1 0,5 0,6 0,6 Betald ränta och utdelning -9,7-14,2-22,1-27,5-28,9 Kassaflöde från löpande verksamhet 74,0 202,8 108,5 116,0 140,5 Investeringsverksamhet Investering i immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar -203,8-443,5-414,8-324,7-451,4 Gatukostnadsersättning till materiella anläggningstillgångar 44,9 12,9 29,9 60,8 152,5 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,2 Försäljning tomter inom exploatering 15,7 Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur Investering i finansiella anläggningstillgångar -36,9 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamh -179,9-430,6-384,9-263,9-298,9 Finansieringsverksamhet Nyupptagna lån 200,0 248,8 276,4 147,9 158,4 Amortering av lån -100,0 Ökning (-) av långfristiga fordringar -7,8-21,0 Kassaflöde från finansieringsverksamh 92,2 227,8 276,4 147,9 158,4 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början 138,4 124,7 124,7 124,7 124,7 Likvida medel vid årets slut 124,7 124,7 124,7 124,7 124,7 Förändring i likvida medel -13,7 0,0 0,0 0,0 0,

33 Investeringsplan , mnkr Upparb. Prognos Budget Plan Kalkyl Total KOMMUNSTYRELSEN Cykelväg Kårsta-Ekskogen 0,4 12,6 13,0 Cykelväg runt Vallentunasjön 0,0 0,4 0,4 Cykelvägar förstudie 0,5 0,5 Effektbelysning Lindholmen 0,2 0,2 0,4 Gång- och cykelväg Bällstabergsvägen 0,5 2,0 4,0 3,5 10,0 Gång- och cykelväg Lindholmen 0,4 2,5 2,9 Gång- och cykelväg Vallentuna-Karby 0,5 3,0 3,0 11,5 11,0 11,0 40,0 Kommunhus 0,8 4,2 70,0 150,0 175,0 400,0 Lekplats i Kårsta 4,0 4,0 Lekplats i Lindholmen 4,0 4,0 Lindholmsvägen 2,0 2,0 5,0 6,0 15,0 Ny lekplats centrala Vallentuna 5,0 5,0 Tillgänglighet avfallshämtning 0,5 0,5 0,5 1,5 Upprustning torgytor, offentliga rum 32,3 17,7 50,0 Utbyte kvicksilverbelysning 8,7 6,3 15,0 Våtmarkspark 4,5 4,5 6,5 15,5 Årligt anslag 28,0 34,0 29,5 30,5 30,5 30,5 30,5 30,5 30,5 30,5 30,5 335,5 Badplatser 1,0 1,0 Planerat underhåll fastighet 33,7 35,0 35,0 35,0 35,0 35,0 18,0 18,0 18,0 18,0 18,0 298,8 Planerat underhåll ishallar 1,7 13,4 3,4 1,3 1,4 21,3 Digitaliserad samhällsbyggnadsprocess SBF 1,0 1,0 1,0 3,0 KOMMUNSTYRELSEN 44,5 124,1 87,4 80,8 154,4 236,5 251,5 59,5 52,5 48,5 48,5 48, ,8 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Fritidslokal Bällstabergsskolan 5,0 5,0 Förskola Centrala Vallentuna 0,6 4,2 40,0 9,9 0,3 55,0 Förskola Eken 4:e avdelning 4,7 4,7 Förskola Karby 0,9 2,6 1,1 21,0 24,1 0,3 50,0 Förskola Karby/Brottby 2 0,6 0,6 Förskola Karlavägen 0,1 0,1 Förskola Kragstadungen 0,2 0,2 Förskola Kristineberg norra 0,1 0,4 0,1 4,2 35,0 9,9 0,3 50,0 Förskola Ormstaskolan 2,1 16,9 24,1 8,6 0,3 52,0 Förskola Stensta Ormsta 0,6 4,2 40,0 9,9 0,3 55,0 Förskola Åby ängar 5,6 37,4 14,0 57,0 Förskola Åbygläntan 5,0 0,6 4,2 35,1 9,9 0,3 55,1 Hagaskolan 16,7 190,7 193,7 60,0 1,0 462,1 Lindholmen kapacitetsökning 0,4 2,1 6,0 8,5 Lovisedalsskolan matsal 0,0 9,0 9,0 Nya skolor inventarier+byggkoordinator 0,7 3,8 14,5 2,0 12,0 10,0 12,0 55,0 Skola/förskola Kristineberg etapp 3 1,0 7,0 8,0 112,0 210,0 62,0 400,0 Skola/förskola Kristineberg södra 1,2 1,2 Skola/förskola Lindholmen 1,0 7,0 8,0 112,0 210,0 60,0 2,0 400,0 Strix till Hammarbacken 38,9 2,2 41,1 Planerat underhåll 4,1 6,1 10,2 Årligt anslag 2,1 4,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 66,1 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN 77,8 280,2 249,9 111,4 47,0 128,3 57,3 130,1 259,1 197,9 218,3 80, ,0 UTBILDNINGSNÄMNDEN Årligt anslag 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5,5 UTBILDNINGSNÄMNDEN 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5,5 SOCIALNÄMNDEN Allens boende 0,3 3,2 3,0 6,5 Boende, södra Vallentuna 0,0 0,0 10,0 40,0 40,0 90,0 Årligt anslag 1,5 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 31,5 SOCIALNÄMNDEN 0,4 4,6 6,0 3,0 3,0 13,0 43,0 43,0 3,0 3,0 3,0 3,0 128,0 FRITIDSNÄMNDEN Elljusspår Kristineberg förstudie 0,5 0,5 Utveckling/nya projekt 1,9 3,9 0,4 2,0 8,2 Vallentuna IP 1,9 0,2 0,2 1,3 0,4 0,2 0,2 0,2 4,6 Vallentuna IP omklädningspaviljong 5,2 5,2 Veda Ridcenter 10,6 1,4 12,0 Össeby IP 0,2 0,2 0,2 0,6 Övriga anläggningar 2,0 1,5 0,1 1,0 0,1 0,6 1,0 6,3 Årligt anslag 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 11,0 Planerat underhåll konstgräs 0,3 7,6 3,0 3,0 3,0 4,0 20,9 FRITIDSNÄMNDEN 10,9 21,1 9,9 1,9 3,2 3,3 1,7 1,2 4,0 1,8 5,2 5,0 69,2 KULTURNÄMNDEN Årligt anslag 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5,5 KULTURNÄMNDEN 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5,5 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Digitalisering av arkiv 0,7 1,8 2,5 Mätutrustning 0,5 0,5 Årligt anslag 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5,0 Digitaliserad samhällsbyggnadsprocess MSN 1,0 1,0 1,0 3,0 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDE 0,7 2,3 1,5 1,5 1,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 11,0 Totalsumma 134,3 433,3 355,7 199,6 210,1 382,6 355,0 235,3 320,1 252,7 276,5 138, ,

34 Specifikation av planerat underhåll och årliga anslag , mnkr Upparb. Prognos Budget Plan KOMMUNSTYRELSEN It-utrustning 3,0 3,0 3,0 3,0 KSOF 2,0 2,0 2,0 2,0 Energisparåtgärder 3,0 3,0 3,0 3,0 Beläggning vägar 2,0 3,0 3,0 3,0 Cykelnätet 2,0 2,0 2,0 2,0 Trafikinvesteringar 9,0 10,0 2,0 2,0 Trafiksäkerhetsåtgärder 4,0 4,0 4,0 4,0 Åtgärder lekplatser 1,0 1,0 4,5 4,5 Åtgärder väg gångbanor 2,0 2,0 2,0 3,0 Markarbeten 6,1 6,3 6,3 6,3 Tak 3,4 3,5 3,5 3,5 Fasad 2,7 2,8 2,8 2,8 Inre ytskikt 8,8 9,1 9,1 9,1 Installationer 12,8 13,3 13,3 13,3 Ishallar byggnadsrenovering 1,5 2,7 1,0 0,4 0,5 Ishallar installationer 0,2 10,7 2,4 0,9 0,9 Årligt anslag KLK 3,0 3,0 3,0 Årligt anslag SBF 1,0 1,0 1,0 KOMMUNSTYRELSEN 1,7 75,1 72,4 65,8 66,9 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Duschar omklädningsrum, skolor 0,3 2,3 Förskolekapacitet Karbyskolan 1,0 Granåsa fsk golvbyte 3,7 Kårsta lokaleffektivisering 0,1 2,8 Årligt anslag 2,1 4,0 6,0 6,0 6,0 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN 6,2 10,1 6,0 6,0 6,0 UTBILDNINGSNÄMNDEN Årligt anslag 0,5 0,5 0,5 0,5 UTBILDNINGSNÄMNDEN 0,5 0,5 0,5 0,5 SOCIALNÄMNDEN Årligt anslag 1,5 3,0 3,0 3,0 SOCIALNÄMNDEN 1,5 3,0 3,0 3,0 FRITIDSNÄMNDEN Bällstaberg konstgräs 0,3 0,9 Vallentuna IP västra konstgräs 3,0 Vallentuna IP östra konstgräs 3,0 Össeby IP konstgräs 3,7 Årligt anslag 1,0 1,0 1,0 1,0 FRITIDSNÄMNDEN 0,3 8,6 4,0 1,0 1,0 KULTURNÄMNDEN Årligt anslag 0,5 0,5 0,5 0,5 KULTURNÄMNDEN 0,5 0,5 0,5 0,5 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Årligt anslag 0,5 0,5 0,

35 Plan för exploatering , mnkr Upparb Prognos 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Centrala delen av Vallentuna tätort Förtätning västra centrum 4,4 0,6-0, Norra centrum 1 & 2-0,5-0,4 0,1-4,7 3, Gärdesvägen -1,3-0,4 3,1 29,6 0, Del av Rickebyhöjd -1,3-0,6-3,4 1,0 Centrala delen av Vallentuna tätort 1,4-0,8-0,3 25,9 3,8 Kårsta och VAÖ Kårsta-Rickeby 1 & 2-2,9-4,3-2,3-7,2-18, Grönlundsvägen 0,2-0,1-0,1-0, Ekskogen-Vivedal -0,5 1,0 1, Karby/Lindvägen -0, Össeby-Hacksta -0, SödraLussinge 0,1 0, Kumla-Stensta -0,1 0,1 Kårsta och VAÖ -3,9-3,9-2,3-6,3-17,0 Lindholmen, övriga MOF Lindholmen-Strömgården -0,2 0, Lindholmen-Uppsäter -0, Frösunda-Sunnanå -0,2 0,1 0,1 Lindholmen, övriga MOF -0,5 0,1 0,3 Norra delen av Vallentuna tätort Åby ängar 1 och 2 7,6 31,5 16,7-10,2 13, Åbyholm -4,3 0,1-9,5-11,6 9, Haga 3-22,2 11,6 11,4 0,5 0, Ormsta-Stensta -1,0 0,2-4,7 8,0 7,0 Norra delen av Vallentuna tätort -19,9 43,4 13,8-13,3 30,4 Södra delen av Vallentuna tätort Hjälmsta -0, Västra Manhemsvägen -1,3 1, Bällsta - Björnboda 1-0,4-1,7 2, Nyborg -6,1-7,5-2,3-25, Kristineberg ,8-4,1 136,3 135,3 99, Tingvalla -37,9 1,5-1,5 1,0 0, Gamla Karlbergsvägen (Bällsta 2:158) -0,1 0,1 Södra delen av Vallentuna tätort -53,9-10,4 134,6 136,3 74,7 Arbetsplats- och planprojekt -4,6-2,4 14,1-62,9-26,2 Totalsumma -81,5 26,0 160,2 79,7 65,

36 R A PPORT Befolkningsprognos BFP17A 38

37 Innehåll Inledning... 3 Befolkningsförändringar Utfall 2016 jämfört med prognos... 6 Prognos Vallentuna kommun Totalbefolkning Befolkningsförändringar Åldersstruktur Födda och förskolebarn Skolbarn Vuxna Äldre och pensionärer Kommundelsområden Vallentuna Västra Vallentuna Nordöstra Vallentuna Sydöstra Markim-Orkesta-Frösunda Vada-Angarn-Össeby Garn Kårsta Metod och antaganden

38 KAPITEL Inledning 2 I Vallentuna kommun görs årligen en prognos över befolkningsutvecklingen tio år framåt i tiden. Årets prognos avser perioden Befolkningsutvecklingen och befolkningssammansättningen har stor betydelse för planering av den kommunala verksamheten bl.a. lokalisering och dimensionering av förskolor, skolor, fritidsanläggningar och äldreomsorg. Befolkningsutvecklingen är även ett viktigt instrument för beräkning av skatteunderlag. Prognoser är till sin natur osäkra och det finns alltid felmarginaler. De görs utgående från den kunskap som finns vid tillfället när prognosen tas fram. I regel ökar osäkerheten ju längre fram i tiden som prognosen sträcker sig. Prognosen ska alltid användas med viss försiktighet i planeringen. Stora samhällsförändringar t.ex. när det gäller arbetslöshet, bostadspriser, familjepolitik och ekonomiska konjunkturer får direkta konsekvenser på bostadsbyggande, flyttningsmönster, fruktsamhet och dödlighet. 3 40

39 KAPITEL Befolkningsförändringar Befolkningen i Vallentuna ökade med 405 personer, från till under Detta innebar en befolkningsökning med 1,3 %. Föregående år var ökningen också 1,3 %. Den genomsnittliga befolkningsökningen per år från milleniumskiftet är ca 1,7 %. Folk- Levande Födelse- Flyttnings- Period Folkmängd ökning födda Döda överskott Inflyttade Utflyttade netto

40 KAPITEL Största ökning procentuellt skedde i åldersgruppen 6 år som ökade med 10,4 %. Den största minskningen skedde i gruppen år som minskade med 11,7 %. Numerärt ökade gruppen år mest med 228 personer. Gruppen år minskade mest, med 59 personer. 2 Ålder Förändring (antal) Förändring (%) ,3 % ,3 % ,1 % ,4 % ,8 % ,6 % ,2 % ,1 % ,2 % ,6 % ,8 % ,0 % ,5 % ,7 % ,7 % Summa ,3 % 5 42

41 KAPITEL Utfall 2016 jämfört med prognos 2 I befolkningsprognos (BFP16A) beräknades folkmängden uppgå till , medan det verkliga antalet blev Vid årsskiftet 2016/2017 hade Vallentuna således 35 invånare färre än prognostiserat, vilket ger ett prognosfel på 0,1 %. Period Folkmängd Folkökning Födda Döda Födelseöverskott Inflyttade Utflyttade Flyttningsnetto 2016 Utfall Prognos Diff num Diff % -0,1 % - 7,7 % - 6,1 % - 15,2 % + 3,2 % + 0,4 % + 2,5 % - 16,4 % 6 43

42 KAPITEL Procentuellt sett har de största prognosfelen för 2016 skett för åldersgruppen 0 år som överskattades med 6,3 % och åldersgruppen över 90 år som överskattades med 2,6 %. Antalet födda och antalet döda överskattades. Både inflyttning och utflyttning underskattades i prognosen och flyttningsnettot blev lägre än beräknat. 2 Ålder Prognos BFP16A Utfall 2016 Diff (antal) Diff (%) ,3 % ,1 % ,5 % ,4 % ,2 % % ,7 % ,2 % ,6 % ,4 % ,1 % ,6 % ,4 % ,6 % 90-w ,6 % Summa ,1 % 7 44

43 KAPITEL Prognos Under rubrikerna Vallentuna kommun och kommundelsområden framgår resultatet av totalprognos respektive delområdesprognos för Vallentuna kommun 1.1 Totalbefolkning Befolkningsprognos för Vallentuna kommun i olika åldersgrupper (inklusive faktisk befolkning 2016) Ålder w Summa

44 KAPITEL 1.2 Befolkningsförändringar Vallentunas befolkning beräknas öka med ca personer (ca 20 %) till Befolkningstillväxtens takt beräknas i huvudsak efter det prognostiserade bostadsbyggandet i kommunen. Under 2000-talet har bostadsbyggandet varierat mellan 100 och 260 bostäder per år. För 2016 prognosticerades byggstart av 279 bostäder, men endast 180 av dessa påbörjades. Bostadsbyggnadsprognosen för (BBP17A) redovisar en planerad byggstart av ca 530 bostäder i snitt per år, varav cirka 57 % utgörs av lägenheter i flerbostadshus och 14 % av dessa planeras som hyresrätter. 2 Detta resulterar i att befolkningstillväxten för de kommande 5 åren förväntas bli runt 500 personer i snitt per år, för att därefter öka till ca 790 i snitt per år från 2022 och framåt. Se vidare Bostadsbyggnadsprognos (BBP17A). Diagram 1.2 Antal invånare (vänster axel) Procentuell förändring (höger axel) ,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Utfall Prognos 9 46

45 KAPITEL I genomsnitt beräknas ca 420 barn födas årligen och ca 220 personer avlida. Antalet personer som flyttar till kommunen beräknas i snitt bli ca 2700 årligen medan ca 2200 flyttar från kommunen. Den genomsnittliga befolkningsökningen under perioden blir då ca 660 per år, men med relativt stora variationer årsvis. 2 Prognos befolkningsförändringar År Folkmängd Födda Döda Födelsenetto Inflyttande Utflyttande Flyttningsnetto Folkökning

46 KAPITEL 1.3 Åldersstruktur Befolkningspyramid Födda och förskolebarn Ålder Summa

47 KAPITEL Under 2016 föddes 374 barn i kommunen vilket är 9 färre än I prognosen antas antalet 0-åringar bli ca 450 per år. Vallentuna kommun har relativt höga födelsetal jämfört med många andra kommuner. Kommunen har en ung befolkning med många kvinnor i barnafödande ålder och många av de som flyttar till kommunen är par i familjebildande ålder. 2 Diagram Antal barn i förskoleåldern (1 5 år) förväntas öka måttligt med ca 10 per år fram till 2020 för att därefter öka med knappt 40 barn årligen under Årsvis förändring enligt prognos (för 2016 redovisas totala antalet) Ålder Summa

48 KAPITEL Skolbarn och ungdomar Prognos 2 Ålder Summa Diagram

49 KAPITEL 2 6-årskullarna förväntas öka med 6 barn i snitt mellan 2017 och Men den årliga förändringen varierar kraftigt, mellan -25 (2017) och +23 (2023). Årskullarna 7-11 och förväntas öka med i snitt 26 barn per år, men även här med stora årliga variationer. Årskullarna förväntas få en genomsnittlig ökning med 30 barn per år men med stora variationer år från år, -11 (2024) och +98 (2018). Antalet 19 åringar ökar vissa år och minskar andra, i snitt +6 per år. Årsvis förändring enligt prognos (för 2016 redovisas det totala antalet) Ålder Summa

50 KAPITEL Vuxna 2 Ålder Prognos Summa Diagram

51 KAPITEL Gruppen år beräknas i genomsnitt öka med drygt 360 personer årligen. För perioden är ökningen i genomsnitt 240 personer per år medan perioden förväntas få en kraftigare tillväxt med i snitt drygt 430 personer per år. Störst förändring beräknas ske i åldersgrupperna år och år som också har i stort sett identiska utvecklingskurvor medan gruppen år har en jämnare utveckling med relativt sett liten förändring under prognosperioden. 2 Årsvis förändring enligt prognos (för 2016 redovisas det totala antalet) Ålder Summa

52 KAPITEL Äldre och pensionärer Prognos 2 Ålder w Summa Diagram w

53 KAPITEL 2 Antalet äldre och pensionärer beräknas i genomsnitt öka med ca 140 personer per år under prognosperioden. Störst relativ förändring beräknas ske i åldersgruppen som mer än fördubblas. Gruppen förväntas öka med cirka 390 personer under prognosperioden. Årsvis förändring enligt prognos (för 2016 redovisas det totala antalet) Ålder w Summa

54 KAPITEL Kommundelsområden Under rubrikerna Vallentuna Västra, Vallentuna Nordöstra, Vallentuna Sydöstra, Markim-Orkesta-Frösunda, Vada-Angarn-Össebygarn och Kårsta framgår prognosen för respektive kommundelsområde

55 KAPITEL 1.4 Vallentuna Västra 2 Ålder w Summa

56 KAPITEL 1.5 Vallentuna Nordöstra 2 Ålder w Summa

57 KAPITEL 1.6 Vallentuna Sydöstra 2 Ålder w Summa

58 KAPITEL 1.7 Markim-Orkesta-Frösunda 2 Ålder w Summa

59 KAPITEL 1.8 Vada-Angarn-Össeby Garn 2 Ålder w Summa

60 KAPITEL 1.9 Kårsta 2 Ålder w Summa

61 KAPITEL Metod och antaganden Prognosen visar befolkningsutvecklingen mellan och utgår från befolkningen i kommunen den 31 december Med kommunens befolkning den 31 december 2016 som bas görs en framskrivning ett år i taget fram till Folkmängd den 31/ födda under döda under inflyttade under utflyttade under 2017 = folkmängden 31/ Osv. För att kunna göra framskrivningen behöver antaganden om födslar, dödlighet, in- och utflyttning göras. Till delområdesprognosen har områdesantaganden gjorts baserat på respektive områdes förutsättningar. Totalprognosen har efter beräkning av delområdesprognosen tjänat som ram för delområdesprognosen genom att en avstämning har gjorts så att det totala antalet personer och antalet personer i skilda åldersklasser i delområdesprognosen stämmer överens med totalprognosen. Korrektionskvoterna har bedömts som acceptabla. In- och utflyttning Antalet inflyttare har i prognosen antagits utifrån ett medelvärde av de tre senaste årens inflyttning (i delområdesprognosen har ett medelvärde från åren använts). För varje prognosår har antalet inflyttare justerats beroende på prognostiserat antal inflyttningsklara lägenheter enligt bostadsbyggnadsprognosen för (BBP17A). BBP17A redovisar omfattningen av byggprojekt områdesvis för perioden samt utfallet för I befolkningsprognosen antas 26 63

62 KAPITEL inflyttning generellt ske ett år efter byggstart. Det är inte ovanligt att byggprojekten försenas eller tidigareläggs och detta påverkar resultatet. 2 Hänsyn har även tagits till den antagna fördelningen av flerbostadshus, småhus i grupp och småhus med större tomter. En inflyttningsklar lägenhet i flerbostadshus antas ge 1,5 nya personer. Ett inflyttningsklart småhus antas ge 3 nya personer. Antalet personer som antas flytta från kommunen har beräknats genom att utflyttningsrisker appliceras på befolkningen, risker som ser olika ut beroende på befolkningens ålder och kön samt på bebyggelsens typ och ålder. I prognosen har medelvärden använts för kommunen under åren för att minska tillfälligheter och slumpvariationer. Födsel och död Antalet födda har beräknas genom att åldersspecifika fruktsamhetstal har multipliceras med antalet kvinnor i motsvarande åldrar. I prognosen har medelvärden för riket under åren använts för att minska tillfälligheter och slumpvariationer. Hänsyn har även tagits till områdens ålder och bebyggelsekaraktär. Fruktsamheten i kommunen är högre än rikets men följer i stort utvecklingen i riket och antas göra så även under perioden Medellivslängden för boende i kommunen är något högre än rikssnittet och dödligheten i kommunen är sammantaget lägre än för riket. I prognosen har dödsriskerna för män beräknats till 77 % och för kvinnor 93 % av riksvärdena (100 % = riket). Antalet avlidna har i prognosen beräknas genom att ålders- och könsspecifika dödsrisker appliceras på befolkningen. I prognosen har medelvärden använts för kommunen under åren för att minska tillfälligheter och slumpvariationer. I prognosen antas dödsrisker och fruktsamheten utvecklas över tid på samma sätt som antagits för riket enligt SCB:s riksprognos

63 L O K A L R E S U R S P L A N LOKALRESURSPLANERINGSGRUPPEN 65

64 INNEHÅLL INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 BEFINTLIGT FASTIGHETSBESTÅND... 4 PROGNOSUNDERLAG - VALLENTUNA VÄXER... 6 KOMMUNPLANEN... 8 VÄSTRA VALLENTUNA... 9 NORDÖSTRA VALLENTUNA LINDHOLMEN MED OMNEJD KÅRSTA MED OMNEJD KARBY/BROTTBY MED OMNEJD SYDVÄSTRA VALLENTUNA LOKALINVESTERINGAR PRIVATA AKTÖRER

65 INLEDNING OCH FÖRUTSÄTTNINGAR INLEDNING Ansvaret för den strategiska lokalplaneringen ligger på kommunens tjänstemannaledningsgrupp. Till sitt förfogande har den en arbetsgrupp, lokalresursplaneringsgruppen. Lokalresursplaneringsgruppens uppdrag i korthet: Den huvudsakliga arbetsuppgiften är att på uppdrag av kommunens ledningsgrupp årligen utarbeta en lokalresursplan. Säkerställa att lokalinvesteringar endast görs för långsiktiga lokalbehov och som inte kan lösas inom befintligt lokalbestånd. Arbeta för lokaleffektivitet och samutnyttjande. Arbeta för att, om möjligt, undvika extern inhyrning av lokaler. Se även kommunala författningssamlingen Regler för lokalförsörjning och internhyra. FÖRUTSÄTTNINGAR Lokalresursplanen tar sitt avstamp i Vallentuna kommuns översiktsplan, fördjupade översiktsplaner, bostadsbyggnadsprognos och befolkningsprognos. Vidare ska lokalresursplanen stödja kommunens strategiska inriktningar och mål som har fastställts i kommunplanen. LOKALRESURSPLANENS PROCESS Behov identifieras inom respektive förvaltning/nämnd Förslag till lokalresursplan utarbetas och samordnas Förslag till lokalresursplan behandlas i budgetprocessen Slutgiltig lokalresursplan fastställs tillsammans med kommunplanen 67 LOKALRESURSPLANENS STRUKTUR Lokalresursplanen är från och med i 2017 strukturerad utifrån en geografisk indelning av kommunen. Det ger förhoppningsvis läsaren en bättre överblick över hur Vallentuna kommuns förväntade tillväxt avspeglar sig i kommande lokalbehov. Kommundelarna är: Västra Vallentuna Nordöstra Vallentuna Lindholmen med omnejd Kårsta med omnejd Karby/Brottby med omnejd Sydvästra Vallentuna Sydöstra Vallentuna 3

66 BEFINTLIGT FASTIGHETSBESTÅND ÖVERGRIPANDE Kommunstyrelsen ansvarar för nybyggnad, drift och underhåll av kommunens verksamhetslokaler, fastigheter och bostadsrätter. Kommunens fastighetsbestånd uppgår till cirka kvadratmeter bruksarea varav kvadratmeter är inhyrda lokaler från externa fastighetsägare och modulleverantörer. Inhyrning av moduler, så kallade paviljonger, har ökat de senaste åren för att möte Vallentuna kommuns lokalbehov. ÄGDA RESPEKTIVE INHYRDA LOKALER OCH BOSTÄDER 18 % 2 % Egenägda lokaler Inhyrda lokaler Egenägda bostäder 80 % FÖRDELNING MELLAN HYRESGÄSTER 23 % Barn- och ungdomsförvaltningen Ny träningsskola invigd % Kommunledningskontoret Socialförvaltningen 3 % Samhällsbyggnadsförvaltningen Fritidsförvaltningen 14 % Kulturförvaltningen 2 % 14 % 68 3 % Externa, teknikutrymmen, exkluderade areor 4

67 BEFINTLIGT FASTIGHETSBESTÅND ÖKADE SATSNINGAR Fastighetsunderhåll Under åren 2017 till 2020 kommer fastighetsavdelningen att genomföra en stor satsning på att förbättra underhållet av kommunägda lokaler. Under 2016 har statusbesiktningar genomförts på samtliga byggnader som omfattar besiktning av bland annat utemiljöer, tak, fasader, fönster, ventilationsanläggningar, belysning och andra installationer. Hyresgästernas önskemål om underhållsåtgärder har också inhämtats. Statusbesiktningarna och hyresgästernas önskemål har vägts samman i en teknisk underhållsplan som sträcker sig fram till Kostnadsfördelningen av det planerade underhållet av egenägda fastigheter redovisas i diagram nedan. 32% 7% 21% 7% 11% Markarbeten Fasad Tak Inre ytskikt Installationer Övergripande Miljöinventering av samtliga byggnader Miljöinventering av samtliga byggnader kommer att genomföras i syfte att säkerställa bra inomhusmiljöer avseende fukt, ventilation, belysning och buller. Energieffektiviseringar Under perioden genomförs även energibesparande åtgärder i byggnaderna. En mer långsiktig plan kommer att utarbetas för att minska Vallentuna kommuns behov av köpt energi. Foto: Martin Skoog Komponentavskrivning Samtidigt som underhållsplaneringen har tagits fram har ett arbete med övergång till komponentavskrivning genomförts. Detta innebär att satsningen på fastighetsunderhåll huvudsakligen kommer att finansieras via investeringar. Satsningen på ett fördubblat fastighetsunderhåll kommer därmed inte att innebära höjda hyror. 22% 69 5

68 PROGNOSUNDERLAG - VALLENTUNA VÄXER ÖVERSIKTSPLANEN Vallentuna är en av Sveriges snabbast växande kommuner. Det är många som väljer att bo och leva här och trenden förväntas fortsätta. Fram till år 2030 planeras för cirka nya bostäder i Vallentuna kommun, en andel på cirka tre till fyra procent av Stockholmsregionens totala behov av nya bostäder under perioden. Den övervägande delen nya bostäder ska koncentreras till Vallentuna tätort, Karby och Brottby, Lindholmen och Kårsta. Inriktningen är att bygga tätare och att ha en blandad struktur av bostäder, service, verksamheter, mötesplatser, kultur och fritid. Genom att bygga tätare så kan en större del av naturen bevaras samtidigt som vi får bra förutsättningar för kollektivtrafiken. Gällande översiktsplan återfinns på BOSTADSBYGGNADSPROGNOSEN Vallentuna har en genomsnittlig planeringstakt för den kommande tioårsperioden om cirka 530 bostäder per år för att kunna säkerställa en önskad utbyggnad om minst 400 bostäder per år som är den regionala och kommunala inriktningen för Vallentuna I linje med målet att förtäta i stationsnära lägen ökar andelen nybyggda flerbostadshus jämfört med småhus under kommande år. Cirka 57 procent av det totala antalet bostäder utgörs av flerbostadshus under tioårsperioden. Aktuell bostadsbyggnadsprognos återfinns på Småhus Flerbostadshus 0 Bostadsbyggnadsprognos fördelad mellan kommundelar och boendeformer. 70 6

69 PROGNOSUNDERLAG - VALLENTUNA VÄXER BEFOLKNINGSPROGNOSEN BEHOV AV KOMMUNAL SERIVCE LOKALRESURSER Befolkningsprognosen är ett viktigt underlag när lokalbehoven för kommunens olika verksamheter identifieras. I befolkningsprognoserna kan utläsas den förväntade åldersstrukturen i ett specifikt område. Utifrån det fastställer kommunens olika verksamheter sitt kundunderlag och som följd av det sitt lokalbehov. Vallentuna kommun arbetar aktivt med att anpassa den kommunala servicen till kommuninvånarnas behov. Det kräver regelbunden översyn av den service som erbjuds och vilka lokaler och anläggningar som erfordras. Vallentuna är en kommun under tillväxt och behovet av kommunal service kommer därmed att öka under den närmaste tioårsperioden. Behoven varierar naturligt mellan livets olika skeden, men också utifrån ändrade lagkrav och individens förväntan på kommunen. Det är ett komplext pussel och ibland svåra prioriteringar som behöver göras. I befolkningsprognosen BFP17A, nedan, kan utläsas att vissa grupper i befolkningen ökar mer än andra. Analysen av behov inom respektive kommundel har BFP16A som underlag då BFP17A ännu inte finns tillgänglig på kommundelsnivå. För änd ring jämfö rt med Folkmä ngd en lig t befolkningspro gno s BFP17 A Ålder an tal + % ,8% ,8% ,5% ,4% ,6% ,5% ,6% ,0% ,2% ,1% ,4% ,7% ,3% ,2% w Summa ,7% ,9% De kommunala verksamheternas behov av lokaler varierar över tid. Ibland handlar det om att undvika kostnader för outnyttjade lokaler. I andra fall handlar det om att minimera risken att stå utan nödvändiga lokaler när de behövs. Därför är det angeläget att ständigt behovsanpassa kommunens utbud av lokaler. Det förutsätter kontinuerlig strategisk lokalresursplanering där denna lokalresursplan är central. I samband med arbetet med översiktsplanen, genomförs också arbete med att identifiera strategiska geografiska lägen för kommunalt finansierad service. Det finns med all säkerhet redan nu befintliga naturliga knutpunkter/servicenoder och nya kommer behöva utvecklas. Arbetet används som ett planeringsunderlag för Vallentunas fortsatta samhällsplanering. Ackumulera d ökning i an ta l och % i för hålland e till antal + % ,0% 1,0% 2,5% 4,1% 5,6% 7,5% 10,0% 12,4% 15,0% 17,5% 19,7% 21,9% 7 71

70 KOMMUNPLANEN GENERELLT Lokalresursplanen utgår från alla strategiska inriktningar i kommunplanen, några har en direkt koppling medan andra påverkas mer indirekt. Här växer människor och företag Vallentunas ambition att skapa den bästa kommunen för människor och företag att växa på medför ökade behov av lokaler för kommunalt finansierad service. Genom en god lokalplanering och därmed god tillgång till kommunalt finansierad service stärks upplevelsen att Vallentuna är en samarbetspartner i individens önskan om att växa. Bästa kommunen att bo och leva i Vallentuna kommun ska vara den bästa platsen för människor att bo och leva på. Det ställer höga krav på tillgång till kommunalt finansierad service i form av äldreboende, aktivt kulturliv, fritidsverksamheter, skola och förskola. Genom att analysera befolkningsprognosen för de olika kommundelarna kan rätt service planeras på rätt plats. Fler och växande Vallentunaföretag Vallentuna kommun ska bli en attraktiv plats för att starta och utveckla företag. Genom strategisk lokalplanering kan samverkan mellan näringsliv och kommunalt finansierad service främjas. Närmare till allt Genom god lokalplanering och god framförhållning kan lokaler för kommunalt finansierad service planeras nära, eller i pendlingsriktningen till och från, den enskildes bostad. Upplevelsen av att ha närhet till kommunalt finansierad service kan då förväntas öka. God ekonomisk hushållning Kommunen arbetar aktivt med samverkan och samnyttjande av lokaler för kommunalt finansierad service. Genom att nyttja kommunala lokaler fler timmar om dygnet kan fler verksamheter göras tillgängliga för kommuninvånaren utan att kommunens totala lokalkostnad ökar. 72 8

71 VÄSTRA VALLENTUNA BOSTADS- OCH BEFOLKNINGSUTVECKLING Bostadsbyggnadsprognosen visar en ökning om totalt cirka 890 nya bostäder fram till Dessa fördelar sig på 600 nya bostäder i flerbostadshus och 290 nya bostäder i småhus. Övervägande del av bostadsutvecklingen sker i eller i nära anslutning till Vallentuna centrum och norr om Ekebyvägen. Befolkningsprognosen BFP16A visar en befolkningsökning om cirka 15 procent fram till BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Enligt befolkningsprognosen kommer antalet elever i området vara relativt konstant under prognosperioden Antalet förskolebarn sjunker något fram till år 2022 för att därefter öka kraftigt. Förskola Västra Vallentuna har en överkapacitet av förskoleplatser sett till de barn som bor i området. Många som går på förskolor i Västra Vallentuna är boende i Nordöstra Vallentuna. År 2022 planeras en ersättningsförskola för nuvarande Videgården. Den nya förskolan planeras att ha en kapacitet för 100 barn, en utökning med 20 barn jämfört med dagens byggnad. Bedömningen är att ingen ytterligare kapacitet än denna tillkommande avdelning behövs i västra delen av tätorten. Grundskola Kapaciteten är idag god på de två kommunala skolor som finns i västra tätorten (Hammarbacksskolan och Ekebyskolan). Mindre verksamhetsanpassningar kan bli aktuella för att parera olika stora årskullar, men ingen utbyggnad planeras i området då befolkningsprognosen inte visar någon betydande tillväxt av befolkningen i skolåldern 6-15 år. KULTURNÄMNDEN Vallentuna Kulturhus och bibliotek inrymmer en mångsidig verksamhet och förväntas möta den efterfrågan som finns under planeringsperioden. Foto: JS Sverige 73 9

72 VÄSTRA VALLENTUNA FRITIDSNÄMNDEN Med utgångspunkt i befolkningsprognosen och i diskussion med föreningslivet förutses en mindre tillväxt i det aktiva föreningslivet. De befintliga anläggningarna i området bedöms täcka kommande behov. Kvarnbadet är en av välbesökt anläggning under badsäsongen och bedöms ha behov av upprustning där en utredning väntas fastställa upprustningsbehov. I övrigt kan mindre verksamhetsanpassningar bli aktuella bland annat i Ekebyskolans lilla sporthall. SOCIALNÄMNDEN Kapaciteten inom äldreomsorg samt bostäder och lokaler för personer som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (SOL) är god under planperioden och inga investeringar planeras i området. En verksamhetsanpassning av nuvarande Träffpunkten på Allévägen 10 planeras under Området är i behov av ett nytt gruppboende med sex platser. Gruppboendet förväntas uppföras och bedrivas av privat aktör. KOMMUNSTYRELSEN Kommunens centrala förvaltningar är utspridda i flera olika byggnader i Vallentuna centrum. Flera av byggnaderna ägs av privata aktörer och hyrs av kommunen. I dagsläget är de flesta lokaler inte anpassade till dagens verksamhet och många förvaltningar är trångbodda. Inriktningen är att ett nytt kommunhus byggs i centrala Vallentuna då avveckling av nuvarande lokaler genomförs. Mindre verksamhetsanpassningar kan bli aktuella inom förvaltningskontoren. Befintligt fastighetsbestånd Kommunstyrelsen kommer att genomföra större underhållsinvesteringar på Ekebyskolan, Granåsa förskola, Hammarbacksskolan och Väsbygårdens äldreboende under perioden

73 NORDÖSTRA VALLENTUNA BOSTADS- OCH BEFOLKNINGSUTVECKLINNG Bostadsbyggnadsprognosen visar en ökning om totalt cirka nya bostäder fram till Dessa fördelar sig på nya bostäder i flerbostadshus och 615 nya bostäder i småhus. Övervägande del av bostadsutvecklingen sker i Åby Ängar, Åbyholm och Vallentuna centrum östra. Större bostadsutveckling sker också i Södra Haga, Haga 3, Ormsta-Stensta och Ubby-Molnby. Befolkningsprognosen BFP16A visar en befolkningsökning om cirka 60 procent fram till BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Befolkningsutvecklingen är kraftig inom området. Störst ökning sker av barn i förskoleålder (1-5 år), men betydande ökningar sker även i åldrarna 6-12 år. Enligt prognosen kommer även elever i åldrarna år att öka, om än inte lika mycket som i de lägre åldrarna. Med anledning av detta planerar kommunen för flera nya förskolor samt en ny skola. Förskola Under perioden planeras fem nya förskolor med totalt 460 platser med tyngdpunkt i södra delen av området. Först ut är förskolan Åby ängar som har en planerad verksamhetsstart i januari Grundskola År 2019 kommer Hagaskolan, planerad för 800 elever, att stå klar. Skolan ger en kapacitetsökning om 250 skolplatser samt plats för särskild undervisningsgrupp. Nuvarande verksamhet på Ormstaskolan kommer att flytta in i nya Hagaskolan. Ormstaskolans nuvarande lokaler avetableras. UTBILDNINGSNÄMNDEN Antalet elever i gymnasieålder i kommunen förväntas öka från dagens cirka till cirka fram till år Gymnasieskola Gymnasieskolans lokaler har idag en överkapacitet sett till antalet elever som söker sig till skolan. Fokus ligger på att i framtiden kunna anpassa lokalerna och att gymnasiet även fortsättningsvis kan vara en attraktiv skola. Under prognosperioden behövs inga större investeringar. Mindre verksamhetsanpassningar kan vara aktuella

74 NORDÖSTRA VALLENTUNA KULTURNÄMNDEN I samband med utvecklingen av Nordöstra Vallentuna och den medföljande kraftiga befolkningsutvecklingen utreds möjlig utveckling i de befintliga lokalerna vid Vallentuna Teater och intilliggande Traversen. Samtidigt ökas samnyttjandet med gymnasiet, ungdomsverksamheten samt idrott och friluftsverksamheten. Även det relativt outnyttjade kapprummet, angränsande till Tellushallen och teatern kan anpassas och därmed nyttjas mer effektivt. I samband med byggnation av Hagaskolan får kulturskolan tillgång till en ny danssal. FRITIDSNÄMNDEN Befolkningsprognosen visar en kraftig ökning av invånare i åldrarna 5-20 år. För att möta den ökade befolkningen planeras flera investeringar i anslutning till Hagaskolan och Vallentuna IP. Inom projektet för Hagaskolan etableras en sporthall, 7-manna konstgräsplan, 5-manna konstgräsplan och en danslokal. Kompletterande investering genomförs för att anpassa Hagaskolans passersystem och möjliggöra övernattning. Konstgräsplanerna vid Vallentuna IP byts ut under 2017 och I samband med detta utreds hur konstgräset kan återanvändas. Belysning av 5 km-spåret planeras. Foto: Vallentuna konståkningsklubb 76 12

75 NORDÖSTRA VALLENTUNA KOMMUNSTYRELSEN Förvaltningslokaler Kommunens centrala förvaltningar är utspridda i flera olika byggnader i Vallentuna centrum. Flera av byggnaderna ägs av privata aktörer och hyrs av kommunen. I dagsläget är de flesta lokaler inte anpassade till dagens verksamhet och många förvaltningar är trångbodda. Inriktningen är att ett nytt kommunhus byggs i centrala Vallentuna med förhoppning om färdigställande år SOCIALNÄMNDEN Enligt befolkningsprognosen är befolkningsutvecklingen kraftig inom området. Med anledning av detta planerar kommunen för ett nytt boende för äldre samt en gruppbostad enligt LSS 9 9. Äldreomsorg Området behöver kompletteras med ytterligare ett trygghetsboende/ seniorboende på lämplig plats för att erbjuda kommuninvånarna bättre service. Bostäder LSS och SOL Ytterligare minst tolv nya lägenheter i form av servicebostad i trapphusmodell för LSS 9 9 behövs. Med trapphusmodell menas lägenheter som tillsammans med en personallägenhet och gemenskapsutrymme är samlade i samma trappuppgång. Av de tolv lägenheterna blir sex lägenheter inflyttningsklara Lokaler LSS och SOL Området behöver ett nytt gruppboende innehållande sex platser samt ett nytt boende för korttidsvistelse med fritidslokal även det med sex platser, båda enligt LSS 9 9. Förstudier inleder arbetet. 77 Befintligt fastighetsbestånd Vallentuna ishallar är i stort behov av upprustning för att verksamheten ska kunna fortgå. Upprustningen startar under 2017 och färdigställs Kommunstyrelsen kommer att genomföra större underhållsinvesteringar på Korallen och gymnasiebyggnaden under perioden

76 LINDHOLMEN MED OMNEJD BOSTADS- OCH BEFOLKNINGSUTVECKLING Bostadsbyggnadsprognosen visar en ökning om totalt cirka 245 nya bostäder fram till Dessa fördelar sig på 80 nya bostäder i flerbostadshus och 165 nya bostäder i småhus. Övervägande del av bostadsutvecklingen sker i centrala delar av Lindholmen. Flera mindre grupper med småhus planeras också, de flesta i anslutning till Lindholmens tätort. Befolkningsprognosen BFP16A visar en befolkningsökning om cirka 15 procent fram till BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Både barn i förskoleålder och skolålder kommer att öka under den kommande 10- årsperioden. Idag är samtliga förskolor samt Gustav Vasaskolan fullbelagda. Investeringar för att möta efterfrågan, både för förskolan och skolan kommer att genomföras. Förskola År 2019 kommer en temporär kapacitetsökning genomföras som innebär att antalet förskoleplatser ökar med 40. De tillkommande platserna kommer att möta efterfrågan fram tills den nya permanenta förskolan står klar Foto: Maria Rosenlöf Grundskola Gustav Vasaskolan har idag nått sin maxkapacitet. Fram till dess att en ny skola är färdig 2025 kommer befintlig skola att temporärt få ett tillskott av nya utbildningsplatser. År 2019 utökar grundskolan sina lokaler med motsvarande två klasser för totalt cirka 50 elever. År 2025 står en ny skola med en kapacitet för 350 elever klar. Den nya skolan möter även efterfrågan bortom prognosperioden. I samband med detta avetableras den befintliga skolan

77 LINDHOLMEN MED OMNEJD KULTURNÄMNDEN Befolkningsprognosen visar en påtaglig ökning av invånare. En utredning genomförs i syfte att undersöka möjligheterna till etablering av en en kulturhusfilial i centrala Lindholmen. Kulturhusfilialen fungerar som samlingslokal och mötesplats för såväl näringsliv, föreningar och invånare med funktioner som folkbibliotek, scen och samlingslokal. Den kan med fördel samordnas med den planerade nybyggnationen av skola. FRITIDSNÄMNDEN Befolkningsprognosen visar en ökning av invånarantalet i Lindholmen med omnejd. Ökningen innebär också en förväntad ökad användningsgrad av befintliga anläggningar. Befintliga anläggningar har tillräcklig kapacitet fram till Inför planeringen av den nya skolan genomförs en förstudie i syfte att undersöka möjligheterna att anlägga en ny idrottsplats i anslutning till skolan, vilken då ersätter den befintliga idrottsplatsen. Detta skulle öka tillgängligheten och nyttjandegraden av idrottsplatsen. Ett utegym kommer att uppföras i anslutning till befintliga motionsspår. SOCIALNÄMNDEN Utifrån befolkningsutvecklingen förväntas behovet av äldreomsorg och andra bostäder öka inom området. Äldreomsorg Inga planerade investeringar. Bostäder LSS OCH SOL Inga planerade investeringar. Lokaler LSS OCH SOL Området har behov av ett gruppboende. I nuläget avvaktar kommunen eventuell investering i väntan på möjlig etablering av privat aktör. Kommunen har inga planerade investeringar

78 KÅRSTA MED OMNEJD BOSTADS- OCH BEFOLKNINGSUTVECKLING BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN I Kårsta med omnejd kommer befolkningen vara relativt konstant för barn i skol- och förskoleålder. Under åren har anpassningar av Kårsta skola genomförts vilket har inneburit att tillräcklig kapacitet av skol- och förskoleplatser skapats. Inga ytterligare investeringar är planerade. Bostadsbyggnadsprognosen visar en ökning om totalt cirka 125 nya bostäder fram till 2026, alla som småhus. Övervägande del av bostadsutvecklingen sker i centrala delar av Kårsta. Befolkningsprognosen BFP16A visar en befolkningsökning om cirka 10 procent fram till KULTURNÄMNDEN Under 2016 har Kårsta bibliotek genomgått större anpassningar och infört meröppet, som innebär att det är tillgängligt för invånare med bibliotekskort kl Kulturfastigheter, till exempel naturrum vid Angarnssjöängen, finns i området med goda förutsättningar att nyttjas av bland annat föreningar som har visat intresse. En inventering pågår. SOCIALNÄMNDEN Kapaciteten inom äldreomsorg samt bostäder och lokaler för LSS och SOL är god under planperioden. Inga planerade investeringar i området. FRITIDSNÄMNDEN Befintliga anläggningar bedöms ha tillräcklig kapacitet. Investering avseende nytt utegym genomförs i anslutning till Kårevallen under KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen kommer att genomföra större underhållsinvesteringar på Kårsta skola under perioden

79 KARBY/BROTTBY MED OMNEJD BOSTADS- OCH BEFOLKNINGSUTVECKLING Bostadsbyggnadsprognosen visar en ökning om totalt cirka 150 nya bostäder fram till Dessa fördelar sig på 25 nya bostäder i flerbostadshus och 125 nya bostäder i småhus. Utvecklingsområdena är alla i mindre skala och de flesta i närheten av centrala Karby/Brottby. Befolkningsprognosen BFP16A visar en befolkningsökning om cirka 20 procent fram till BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN I området syns framförallt en ökning av barn i förskoleålder samt elever i årskurserna F-6. Nuvarande skola har viss överkapacitet idag, däremot planeras det för en utbyggnad av antalet förskoleplatser i området. Förskola En ny förskola med en kapacitet om 100 barn planeras stå klar våren 2020 samt ytterligare en förskola i slutet av planeringsperioden. Det utökade antalet förskoleplatser bedöms vara tillräckligt under den kommande 10-årsperioden. Grundskola Inga större investeringar är planerade för skolan. Mindre verksamhetsanpassningar kan komma att bli aktuella för att anpassa skolan till efterfrågan på skolplatser. KULTURNÄMNDEN Karby bibliotek är placerat i ICA Brottbyhallen och hyrs av kommunen. Kulturskolan bibehåller samnyttjande av lokaler med Karbyskolan, inga investeringar är planerade. Kulturfastigheter, till exempel Sundbytorpet och Mejeriet, finns i området med goda förutsättningar att nyttjas av bland annat föreningar som har visat intresse. Inventering pågår. 81 FRITIDSNÄMNDEN Befolkningsprognosen visar främst ökning av barn i åldersgruppen 6-12 år. Befintliga anläggningar bedöms ha tillräcklig kapacitet under perioden. Under har en omfattande upprustning och modernisering genomförts av Össeby IP med bland annat en ny konstgräsplan. Utredning genomförs för att se över möjligheten att flytta Kafé Haket till kommunägd lokal. SOCIALNÄMNDEN Foto: Anna-Karin Bäck Kapaciteten inom äldreomsorg samt bostäder och lokaler för LSS och SOL är god. Under planperioden krävs inga investeringar i området. KOMMUNSTYRELSEN Större underhållsinvesteringar genomförs på Karbyskolan och Karby förskola under perioden

80 SYDVÄSTRA VALLENTUNA BOSTADS- OCH BEFOLKNINGSUTVECKLING Bostadsbyggnadsprognosen visar en ökning om totalt cirka 580 nya bostäder fram till Dessa fördelar sig på 250 nya bostäder i flerbostadshus och 330 nya bostäder i småhus. Utvecklingsområdena är relativt små och väl utspridda. Det större utvecklingsområdet är Nyborg, söder om Bällstaberg. Befolkningsprognosen BFP16A visar en befolkningsökning om cirka 5 procent fram till BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Generationsväxlingar inom området innebär att antalet förskolebarn och elever i skolålder inte ökar i någon större omfattning. Den kapacitet som finns av skol- och förskoleplatser är väl utbyggd i området. Förskola Förskolorna har sammantaget en knapp överkapacitet i området. Antalet barn, 1-5 år, noterar en svag minskning inom området. Ingen utökning av förskoleplatser planeras med anledning av detta. Grundskola Ingen utökning av antalet skolplatser planeras. År 2018 kommer en utbyggnad av matsalen på Lovisedalsskolan att färdigställas. Antalet platser i matsalen utökas med för att möta det ökade elevantalet som skolan har haft de senaste åren. En förstudie genomförs avseende ny fritidsoch föreningslokal vid Bällstabergsskolan. KULTURNÄMNDEN En utredning genomförs i syfte att undersöka möjligheterna till etablering av en kulturhusfilial. Kulturhusfilialen fungerar som samlingslokal och mötesplats för näringsliv, föreningar och invånare, med funktioner som folkbibliotek, scen och samlingslokal. Filialen kan med fördel samordnas med någon av skolorna i området. 82 FRITIDSNÄMNDEN Den relativt låga befolkningsökningen i området gör att befintliga anläggningar bedöms ha tillräcklig kapacitet under perioden. Utredning avseende eventuell verksamhetsanpassning vid Hjälmstaskolans gym och före detta simhall genomförs. Konstgräset i Bällstaberg byts ut SOCIALNÄMNDEN Äldreomsorg Enligt befolkningsprognosen minskar befolkningen i åldrarna över 65 år. Kommande behov tillgodoses utan ytterligare utbyggnad i området. Bostäder LSS OCH SOL Servicebostäder integreras där så är möjligt som servicebostad i trapphusmodell. Lokaler LSS OCH SOL Inga planerade investeringar. KOMMUNSTYRELSEN Arbete inleds i syfte att etablera en badplats inom denna eller annan lämplig kommundel. Större underhållsinvesteringar genomförs på Hjälmstaskolan, Karlbergsskolan, Lovisedalsskolan och Bällstabergsskolan under perioden

81 SYDÖSTRA VALLENTUNA BOSTADS- OCH BEFOLKNINGSUTVECKLING KORT OM KRISTINEBERG Kristineberg i anslutning till centrala Vallentuna ska utvecklas till en stadsdel med totalt cirka bostäder, flera skolor, förskolor och ett stadsdelscentrum. Bostadsbyggnadsprognosen visar en ökning om totalt cirka nya bostäder fram till Dessa fördelar sig på 600 nya bostäder i flerbostadshus och 520 nya bostäder i småhus. Den huvudsakliga bostadsutvecklingen sker inom den nya stadsdelen Kristineberg. Befolkningsprognosen BFP16A visar en befolkningsökning om närmare 600 procent fram till BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Inom området planeras för en kraftig utbyggnad av bostäder. Enligt gällande befolkningsprognos kommer befolkningen att öka kraftigt i åldrarna 1-16 år. Flera skolor och förskolor planeras för att möta den kommande efterfrågan. Den första skolan inklusive förskola, i den södra delen av området, förväntas uppföras och bedrivas av privat aktör. 83 Förskola Tre förskolor är planerade under prognosperioden. En av förskolorna samlokaliseras med en skola (privat). Utbyggnaden av förskolorna sker i samband med att de olika delområdena i Kristineberg bebyggs. Grundskola Två skolor är planerade att uppföras i området. Den första skolan (privat) planeras för en F-6 organisation med 350 elever samt eventuell resursgrupp. I takt med att området bebyggs kommer även den andra skolan uppföras. 19

82 SYDÖSTRA VALLENTUNA KULTURNÄMNDEN Befolkningsprognosen visar en kraftig ökning av invånare. För att erbjuda de nya invånarna ett brett kulturutbud genomförs en utredning i syfte att undersöka möjligheterna till etablering av en kulturhusfilial i Kristineberg. Kulturhusfilialen fungerar som samlingslokal och mötesplats för näringsliv, föreningar och invånare, med funktioner som folkbibliotek, scen och samlingslokal. Samordnas med fördel med byggnation av till exempel skola. FRITIDSNÄMNDEN Enligt befolkningsprognosen kommer invånarantalet att öka kraftigt med etableringen av Kristineberg. För att möta det kommande behovet etableras en fullstor sporthall, danslokal, fotbollsplan och möjligheter till föreningslokaler i samband med byggnation av skolan i södra Kristineberg. Roslagsleden leder förbi öster om Kristineberg. En utredning inleds i syfte att undersöka eventuell etablering av ett elljusspår som förbinder bostadsområdet med Roslagsleden. SOCIALNÄMNDEN Enligt gällande befolkningsprognos kommer befolkningen att öka kraftigt. För att möta det ökade behovet av service erfordras investeringar, alternativt entreprenader, i form av boenden, servicebostäder och gemenskapslokaler för äldre personer samt personer med olika funktionsvariationer. Äldreomsorg Befolkningsutvecklingen förväntas bli kraftig inom området. För att kunna ge kommuninvånarna god service behöver området förses med ett äldreboende, alternativt trygghets/serviceboende inklusive gemenskapslokaler samt dagverksamhet. Bostäder LSS OCH SOL Servicebostäder integreras där så är möjligt som servicebostad i trapphusmodell, det vill säga lägenheter som tillsammans med en personallägenhet och gemenskapsutrymme är samlade i samma trappuppgång. Lokaler LSS OCH SOL Lokaler för dagverksamheter enligt LSS, sysselsättning enligt SOL och träfflokal för personer med psykiska funktionsvariationer bör etableras i det nya bostadsbeståndet. Det kan med fördel göras genom inhyrning av lokaler vid naturliga knutpunkter i det nya området