Vad kan vi lära av psykiatrisatsningen i Västra Götaland och andra likartade satsningar



Relevanta dokument
Ambition och ansvar Vad kan vi lära oss av Miltonsatsningen och hur går vi vidare?

Streta emot eller sträva tillsammans?

Projektplan för ansökan om bidrag för att förstärka kompetensen i arbetet med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning år 2010

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m , med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Verksamhetsplan för perioden

Samarbeid på tvers. Samverkanskunskap: en central aspekt på inkluderingskompetanse. Berth Danermark, Örebro universitet

Välkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt?

EN MODERN SAMVERKANSFORM

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn

Evidensbaserad praktik i praktiken

NYHETSBLADET för Projekten med Milton-pengar

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson

Sjuhärads Samordningsförbund -ett sätt att finansiera rehabilitering, och främst - ett sätt att arbeta:

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013

Verksamhetsplan 2015

Projekt KPM Nationellt projekt på uppdrag av Nationell psykiatrisamordning

Barns rätt som närstående - att utveckla evidensbaserad handlingsplan i palliativ vård

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2

Minnesanteckningar nätverk chefer för biståndshandläggare 17 okt 2014.

Projektplan för Samverkstan

Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS)

Uppföljning av tidigare granskningar av öppenvårdsinsatserna inom IFO-Barn och familj i Borås stad

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan

Samverkan regionorganisationen och kommunerna i länet

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Verksamhetsplan

Samverkansöverenskommelse med Landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Sundsvalls Anhörigstrategi. Kortversion

P&organisations konsult AB. Föreläsningar & Utbildningar

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Samverkansprojektet Svensk geoprocess

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

VERKSAMHETSPLAN 2015

Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kompetensområden och kompetensnivåer. vid miljöförvaltningen

Elevers (o)hälsa Hur kan vi främja elevernas utveckling, hälsa och lärande?

Projektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning

1(5) PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET FINSAM I ÖREBRO PROJEKTPLAN. Datum: Projektbenämning. LÖSA-implementering

Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt

Uppsala. Augusti 2015

Lönestrategi

ANSÖKAN om ersättning enligt 37 (regionala medel) förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Verksamhets- och budgetplan 2015

Granskning Effektiv vårdkedja för personer med psykisk funktionsnedsättning

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd

Detta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden

Göteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen

FoU-miljöers roll för en evidensbaserad socialtjänst

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen

Rubrik: Century Gothic, bold 33pt. Punktlista nivå 1: Century Gothic, normal 19pt Nivå 2: Century Gothic normal 19pt.

Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan. Norsjö och Skellefteå,

Öppna Jämförelser - Hot eller möjlighet? Daniel Örnberg Utvecklingsledare, FoU Välfärd

Strategisk plan

Policy för internationellt arbete

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Avtal om samverkan mellan Uddevalla kommun och Polisområde Fyrbodal

Bättre efterfrågad service till boende, besökare och företagare. Göteborg. Hållbar stad öppen för världen

Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23

Hälso- och friskvårdspolicy

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Möjligheternas Hus. Lennart Jansson

* KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden. godkänna rapport om modell för hemtagningsteam i Uppsala kommun

Utveckling av evidensbaserad praktik inom området personer med funktionsnedsättning

Om projektplanen Projektplanen är ett levande dokument som kommer att uppdateras allt eftersom projektet fortlöper.

Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas

Arbetstagarorganisationernas svar på remiss beträffande organisationsförändring

Utreda förutsättningar för Upplands Väsby kommun att bilda finansiellt samordningsförbund.

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Det borde vara kramar på recept

Samverkansavtal. avseende samordnat samhällsstöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i östra Östergötland.

Länsgemensam strategi och utvecklingsplan

Xmentor - för potentiella partners

Projektplan hälsosamt åldrande 2014

Hållbar organisations- utveckling

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Bedömningsunderlag Östersunds kommuns övergripande kvalitetspris Uppgifter om sökande enhet/arbetsplats

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge

Tjänstemannaberedning Kommun och Landsting i Uppsala län Protokoll från mötet

Integrerad tillsyn av missbruksoch beroendevården

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Sociala investeringar - att motverka utanförskap och kommunala stuprör

Tillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid

Workshop äldres psykiska hälsa. 4 februari 2016

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

Att arbeta evidensbaserat

Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide

A" bidra )ll goda förutsä"ningar för innova)vitet i offentlig förvaltning. Klas Palm Mi"universitetet Klas Palm Mi"universitetet

UTVÄRDERING AV ETT SAMVERKANSPROJEKT MELLAN KOMMUN, PRIMÄRVÅRD OCH LÄNSSJUK- VÅRD INOM PSYKIATRI MISSBRUK

Kvartalsrapport Januari-Mars 2015 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson GNVO11-020

Till dig som bryr dig

Satsning på psykiatrikompetens. En kort summering av kompetenshöjning och samverkansutveckling i Västra Götaland

Transkript:

Samverkan av Carl Gustaf Ekberg Vad kan vi lära av psykiatrisatsningen i Västra Götaland och andra likartade satsningar Jari Kuosmanen och Christian Jensen, FoU i Väst/GR Göteborg, 6 november 2007

NATIONELL PSYKIATRISAMORDNING LÄNSMEDEL Huvudman kommun/stad sjukvårdps ykiatri Länsdel annat medel Fyrbodal: 14 projekt 10 3 1 Vårdsamverkan = elva lokala samverkansgrupper Skaraborg: 10 projekt 9 1 Sjuhärad 4 projekt 1 3 290 000-2 000 000 350 000-1 580 000 1 500 000-4 575 000 Göteborgsregionen 28 projekt 19 6 3 Simba = samverkan i vården i mellersta Bohuslän och Ale 40 000-10 590 000 56 projekt 39 13 4 100 190 000

Vilka olika typer av lösningar kring samverkan och implementering skapas i Miltonprojekten? Hur organiseras för samverkan och implementering i Miltonprojekten? Vilka framgångsfaktorer och problem kan identifieras? Hur fungerar samverkan, implementering och brukarmedverkan på projektnivå? Vilka framgångsfaktorer och problem kan identifieras? Vilken roll har brukarorganisationer och brukare när det gäller samverkan och implementering i Miltonprojekten? Vilka framgångsfaktorer och problem kan identifieras?

Projekt är ingen öde ö!... utan ständigt beroende av sin omgivning!

Miltonprojektens interaktionsmiljö

Miltonprojektens interaktionsmiljö Klientarbete vård boende sysselsättning Utbildningar Berörda projekt inom psykiatri och socialtjänst Lokala utförare

Miltonprojektens interaktionsmiljö Direktiv Projektplaner Klientarbete vård boende sysselsättning Berörda projekt inom psykiatri och socialtjänst Utbildningar Lokala utförare

Reglerande myndigheter Konferenser Nationell psykiatrisamordning Socialstyrelsen Utredningar SKL Miltonprojektens interaktionsmiljö Miltonpengar Direktiv Projektplaner Klientarbete vård boende sysselsättning Berörda projekt inom psykiatri och socialtjänst Utbildningar Lokala utförare

Problem med en snabb projektstart brister i information - gynnar projekt som redan är planerade - alla projekt som hann med fick medel - bristfällig implementering i startfasen - brukarorganisationer har svårt att hänga med i detta snabba tempo

Reglerande myndigheter Konferenser Nationell psykiatrisamordning Socialstyrelsen Utredningar SKL Miltonprojektens interaktionsmiljö Miltonpengar Direktiv Projektplaner Styrgrupper Referensgrupper Klientarbete vård boende sysselsättning Utbildningar Berörda projekt inom psykiatri och socialtjänst Lokala utförare

Reglerande myndigheter Konferenser Nationell psykiatrisamordning Socialstyrelsen Utredningar SKL Kommuner Miltonprojektens interaktionsmiljö Miltonpengar Direktiv Projektplaner VGregion Kommunalförbund Övergripande org. ansvar Budget Olika samverkansgrupperingar Utredningar Strategiska förvaltare i länet Referensgrupper Styrgrupper Klientarbete vård boende sysselsättning Utbildningar Berörda projekt inom psykiatri och socialtjänst Lokala utförare

Projekt inom Miltonsatsningen kompletterar och konkurrerar med ordinarie verksamhet har många gånger en komplexitet som påverkar mer än tilldelade medel gör har svårt att finna objektiva kriterier för projektframgång har arbetat med att reflektera över vad som görs, varför och hur det kan göras annorlunda.

Implementera samverkan? Varför samverka? Att undvika specialiseringens gränser och skilda målsättningar Möjlig kompetensutveckling Effektivare resursutnyttjande

Implementera samverkan? Varför samverka? Att undvika specialiseringens gränser och skilda målsättningar Möjlig kompetensutveckling Effektivare resursutnyttjande Hinder för samverkan! Sektorisering olika verksamhetsmål, regelverk och förordningar Bristande kunskaper om varandras arbets och kunskapsområden samt asymmetriska relationer Mål, ledning och organisatorisk delaktighet saknas

Implementera samverkan? Varför samverka? Hinder! Lösningar!? Att undvika specialiseringens gränser och skilda målsättningar Möjlig kompetensutveckling Effektivare resursutnyttjande Sektorisering olika verksamhetsmål, regelverk och förordningar Bristande kunskaper om varandras arbets och kunskapsområden samt asymmetriska relationer Mål, ledning och organisatorisk delaktighet saknas Samverkansavtal Gemensamma utbildningar och seminarier Bygga samverkansstrukturer Internt och externt

Kunskaps- och legitimitetsproducerande aktörer Reglerande myndigheter Universitet Konsulter Media Kommuner Skriverier Lösningar Forskning Utvärderingar Konferenser Utredningar Miltonprojektens interaktionsmiljö Nationell psykiatrisamordning Miltonpengar Direktiv Socialstyrelsen SKL Projektplaner VGregion Kommunalförbund Övergripande org. ansvar Budget Olika samverkansgrupperingar Utredningar Strategiska förvaltare i länet Referensgrupper Styrgrupper Klientarbete vård boende sysselsättning Utbildningar Berörda projekt inom psykiatri och socialtjänst Lokala utförare

Samsyn kring +/ med Milton Bra Mindre bra Ökad medvetenhet om psykiska funktionshinder Ekonomiskt tillskott Fått tillfälle att pröva, samverka, metodutveckla Skapat ett engagemang permanentning av projekt Orealistiska förväntningar Storstadsproblem Småstadsproblem För kort tidsperiod Vad händer efter? Relation projekt ordinarie verksamhet/förvaltning

Utmaningen framöver är att: Sprida erfarenheterna till ordinarie strukturer Förankra projekten i ordinarie verksamheter både uppåt och inåt Samverkan och befintliga ledningssystem - få till stånd samverkan efter projekten

Brukarmedverkan eller brukarsamverkan? Olika grader av brukarinflytande underskrift och legitimering av ett projekt samarbete under hela processen

Brukarmedverkan eller brukarsamverkan? Hinder kopplade till professioner ovana att arbeta med brukarperspektiv brukarmedverkan och framförallt samverkan kan initialt ta tid att tala samma språk, vems språk? brukarmedverkan kan hota de etablerade strukturerna och synsätten

Brukarmedverkan eller brukarsamverkan? Hinder som berör brukarföreningar och brukare ekonomi tid för få personer andra resursbrister mångfald som splittrar, organisationer som drar åt olika håll och kämpar om resurser

Brukarmedverkan eller brukarsamverkan? Fördelar + ökade kunskaper och färdigheter för brukare och de professionella + förändrat förhållningssätt och minskade fördomar hos båda parter + brukaren i centrum, en bra utgångspunkt för samverkan mellan olika myndigheter + från passiv brukare till aktiv medproducent av sin egen vård och utveckling

Brukarcentrerad brukarsamverkan brukare organisationer kommun stad stadsdel psykiatri sjukvård primärvård

Myndighetscentrerad brukarmedverkan kommun stad stadsdel psykiatri sjukvård primärvård brukare organisationer

Kommunikationens betydelse kan inte nog understrykas

Implementering och evidens Byggprojekt Miltonprojekt Förkunskaper Goda Osäkra Mål med förändringen Kunskapsbildning Fastställs på förhand Främst under förberedelserna Finns men anpassas under genomförandet Främst under genomförandet Förändringsresultat Levererad slutprodukt Levererad slutprodukt, kunskap om mål och process Rationalitet Genom kontroll av nyckelparametrar skapas effektivitet Erfarenhet ger kanske bättre framtida förutsättningar

Faktorer som underlättar implementering Prioritet och organisering, dvs. i vilken grad implementeringen har specificerats på förhand och givits företräde i ordinarie verksamhet Attraktivitet och flexibilitet, dvs. i vilken mån erfarenheter kan anpassas till rådande och förändrade omständigheter Uppbackning och mottaglighet dvs. i vilken grad aktörer utanför projektet är mottagliga, vill och kan bidra till implementeringen Resurser för implementering i form av pengar, tid, kompetens och uppmärksamhet Huruvida man kan fastställa, mäta och värdera att projekt varit gynnsamma för utvecklingen