Streta emot eller sträva tillsammans?
|
|
- Anders Bergman
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Streta emot eller sträva tillsammans? 1 Om samverkan, brukarmedverkan och komplexitet i Miltonprojekten i Västra Götalands län Christian Jensen och Jari Kuosmanen Kortversion av FoU i Väst/GRs rapport 5:2008
2 2 Inledning Hösten 2003 tillsatte regeringen en nationell psykiatrisamordnare, Anders Milton, med det breda strategiska uppdraget att se över frågor som rör arbetsformer, samverkan, samordning, resurser, personal och kompetens inom vård, social omsorg och rehabilitering av psykiskt sjuka och psykiskt funktionshindrade. Parallellt med den nationella psykiatrisamordningen beslutade riksdagen om en satsning inom psykiatrin och socialtjänsten på totalt 700 miljoner kronor för 2005 och Därav fördelades 500 miljoner kronor länsvis och avsåg främst satsningar på vård, sysselsättning och boende. För Västra Götalands län uppgick medlen till drygt 100 miljoner kronor. Utvärderarna Christian Jensen och Jari Kuosmanen har studerat hur samverkan och brukarmedverkan har formats i Miltonprojekt i Västra Götalands län samt hur erfarenheterna från projekten har tagits tillvara i de offentliga organisationerna. Deras mål har varit att skapa generella bilder och förståelse utifrån de enskilda projektens erfarenheter. FAKTA Metoden har bestått av intervjuer, observationer och dokumentstudier. Som huvudmetod användes fokusgruppsintervjuer med projektsamordnare i olika delar av länet. Genom fokusgrupperna kom utvärderarna i kontakt med ett trettiotal projekt, det vill säga något mer än hälften av de 56 projekt som fått medel från psykiatrisamordningen. Dessutom intervjuades nyckelpersoner på skilda administrativa nivåer samt åtta representanter för brukar-, patient- och anhörigorganisationer.
3 Miltonsatsningen hade samverkan och senare även brukarmedverkan som två övergripande idéer, vilka strukturerade aktiviteter i projektform på en rad nivåer. Riktlinjerna för satsningen innebar att den skulle bidra till att förbättra samverkan mellan främst kommuner och landsting, men också andra aktörer inom befintlig lagstiftning, såsom försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Personer med psykiska funktionshinder är sällan organiserade så att de kan samordna sina önskningar. Ingen enskild aktör har hela bilden och många sektorers kompetens krävs för att få den. Flera av Miltonprojekten handlar just om sådana ansträngningar. Miltonsatsningen uppfattas överlag som positiv av brukarrepresentanterna eftersom frågor som berör många svaga grupper inom psykiatrin har fått stå i fokus. Kritik riktas mot att det delvis handlar om repriser från 1995 års psykiatrisatsning, men också mot att resurserna gått till myndigheter och inte till brukarorganisationer. Ytterligare en kritik är att satsningen gjorts på projekt där det i själva verket krävs ett långsiktigt och mer genomgripande förändringsarbete. Brukarmedverkan skulle främjas, men alla medel gick till projekt som kommun och sjukvård/psykiatri var huvudmän till. 3 Medverkan genom underskrift Negativt är också att vissa brukarorganisationer bara fick medverka i projekten genom en underskrift. Varken psykiatrisamordningen centralt eller lokala myndigheter hade nämligen tänkt på enskilda brukare, patienter och anhöriga eller deras representanter som naturliga samverkansparter i de planerade projekten. En av de viktigaste orsakerna till detta är att både socialtjänst och psykiatri är ovana vid att samverka med brukare och deras organisationer. Dessutom var ansökningstiden kort. De som inte hade etablerade kanaler till patient-, brukar- eller anhörigorganisationer fick i all hast skapa dem, för att få den nödvändiga underskriften.
4 I vissa fall stannade samverkan med brukare vid denna underskrift. Nästan hälften av projekten har dock haft konkret samarbete med brukarrepresentanter. Alla har däremot inte arbetat utifrån ett empower mentorienterat arbetssätt, som bejakar och förstärker brukarens egenmakt och delaktighet i frågor som berör honom eller henne. Men bland projekten finns verksamheter där den typen av vad man skulle kunna kalla brukardemokrati verkar ha fungerat bra. 4 Resursbrist hos enskilda Bristande brukarmedverkan beror inte ensidigt på myndigheters agerande, utan också på resurs brist hos enskilda brukare och deras organisationer. Dels har det handlat om fysisk och psykisk hälsa dels om ekonomiska medel. I vissa fall har man helt enkelt saknat personer som kan representera föreningen. En del mindre orter saknar helt föreningar. Bristande brukarmedverkan kan också kopplas till konflikter mellan olika brukarrepresentanter. Det har främst kommit till uttryck i diskussioner om representation och fördelning av ekonomiska resurser i samband med planering av psykiatrisamordningen. Ändå fann 13 brukar-, patient- och anhörigorganisationer varandra och bildade paraplyorganisationen Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH, som genom ett treårigt statsbidrag kommit i gång med sin verksamhet. Genom lokala föreningar kan brukarrepresentationen inom psykiatrin förstärkas i hela landet. I Milton-projekten i Västra Götalands län kan man se tre olika slags samverkan: A. Samstruktur: Projekt som verkar för organisatoriska grundstrukturer som inte är så beroende av individer, till exempel samverkansavtal. B. Samsyn: Projekt som riktar sig mot de professionella som individer genom förkovring i kunskaper, förhållningssätt och etik. C. Samarbete: Projekt som arbetar i direktkontakt med brukare när det bland annat gäller boende och sysselsättning.
5 Alla tre samverkansformerna är väsentliga för att skapa brukarorienterad samverkan mellan de kommunala och psykiatriska verksamheterna. Vissa projekt i Västra Götaland är renodlade i sin orientering, men de flesta är blandade. Samtidigt har de olika hierarkiska nivåer och skilda personalgrupper. När det gäller projekt som riktar sig mot samstruktur (A), är det främst de översta nivåerna i organisationerna som varit inblandade. Det har mest att göra med att här finns mandatet att till exempel skriva under samverkansavtal och göra upp om gemensamt betalningsansvar. Gräsrots byråkraterna tjänstemän och projektledare har i sin tur medverkat i olika slags myndighetsövergripande utbildnings- och sam arbetsprojekt (B). Genom utbildning och studiebesök har man skapat förståelse för varandras professioner, kunskaper och förhållningssätt i olika frågor. Två tredjedelar av projekten har en mer eller mindre uttalad ambition att skapa samsyn och samförstånd genom olika utbildningsaktiviteter. Genom samarbetsprojekt (C) kring faktiska klienter och patienter har de medverkande lärt sig mycket av varandra. I dessa mer praktiska sammanhang har man kunnat se hur de strukturella förutsättningarna medverkar eller motverkar samarbetet kring gemensamma brukare. Lärandet har varit en viktig del i varje projekt, då aktiviteterna syftar till både förkovran och förändring. Flera av Miltonprojekten rörde personer med psykiska funktionshinder kombinerat med missbruk eller beroende. En erfarenhet är ökad medvetenhet om otillräckliga befintliga strukturer och därmed tydliga behov av utökad samverkan. 5 Planera för tre Samverkan är komplicerat men nödvändigt. Om man ska lyckas bör man planera för alla tre samverkansformer, vilka inbegriper alla nivåer från högsta chefer och politiker till brukare eller deras representanter. Det är viktigt att notera de olika maktförhållanden som finns mellan dessa grupper. Den potentiella makt hos dem som representerar sig själva eller en förening beror på personens fysiska och psykiska hälsa samt
6 6 tid. Dessutom krävs kunskaper om de ämnen som behandlas och mötesfärdigheter. För att balansera den ojämlika maktställningen räcker det inte att brukarrepresentanter lär sig spelreglerna. Det är lika viktigt att de som företräder den symboliska och materiella makten är medvetna om sin ställning och agerar därefter. Att utveckla samverkan, inte bara inom projekten utan också i angränsning till dem, kräver mer resurser tid, uppmärksamhet och pengar än vad Miltonsatsningen avsatt. Omgivande aktörers betydelse för projekten är stor, inte minst när projektslutet närmar sig. Att leda och organisera samverkan i synnerhet i välfärdsorganisationer där oklara orsak-verkan-samband ofta råder kräver lärtillfällen där gemensamma föreställningar kan utvecklas. Projekten har bidragit till det, men det finns behov av ett ökat stöd från linjeledningen. Ledningen verkar ofta på distans från projekten men har kontaktvägar över olika gränser som är viktiga när projektets erfarenheter ska omhändertas. Projektledarna hade behövt personer som talade för projekten och som lyfte fram deras erfaren heter. Inom projekten har gränser och kontaktytor kunnat bearbetas, men mellan enskilda projekt och omgivningen är det projektet som har bevisbördan samtidigt som ordinarie verksamhet har tolkningsföreträde. Fastän det parallellt med Miltonsatsningen i Västra Götalands län pågår ett arbete med att skapa bärande samverkansstrukturer i olika delar av länet har de inte stabiliserats. Det är mödosamt att skapa ledningssystem och organisatoriska strukturer kring samverkan, och än är vi inte där. Det finns inga strukturer som enskilda Miltonprojekt kan vila mot. Aktivera fler aktörer Kommunikationen kan förbättras genom samtal, där olika perspektiv och erfarenheter kommer till uttryck. Här är det väsentligt att både involvera och aktivera flera aktörsgrupper och perspektiv. Det är också viktigt att systematisera erfarenheterna från Miltonprojekten och relatera dem till erfarenheter från tidigare satsningar.
7 Det är ännu för tidigt att se betydelsen av projekt med syfte att skapa samstrukturer, till exempel i form av samverkansavtal. Detsamma gäller projekt med olika utbildningssatsningar som syftat till att skapa samsyn mellan olika professioner. Eftersom över hälften av projekten var riktade mot samstruktur och samsyn, så är det främst i framtiden man kan se resultaten av dessa ansträngningar. Förändring tar tid. Följande faktorer behöver uppmärksammas vid planering av fortsatta insatser för människor med psykiska funktionshinder: Identifiera vad samverkan består av idag. Hur hänger det ihop? Samverkan är en lösning, men skapar samtidigt nya problem. Bli varse problem och utmaningar som till exempel beror på olika kulturer, förhållningssätt, regelverk och budget. Uppmärksamma relationen mellan policynivå och dem som ska genomföra satsningen, inte bara på projektnivå. Involvera hela linjen i förändringsarbetet allt från personalen till politikerna. Uppmärksamma betydelsen av samverkan mellan organisationer för såväl genomförande som omhändertagande av erfarenheter. Frågan om omhändertagande är angelägen redan vid planeringen för att därigenom undvika problem när satsningen avslutas. Involvera tidigt dem som verksamheterna är till för: brukarna, patienterna, anhöriga och deras organisationer. Uppmärksamma de makt- och resursskillnader som finns mellan myndigheter och brukarrepresentanter och arbeta för att motverka dessa. 7
8 8 Forskning och utveckling inom VÄLFÄRDSområdet Besök Gårdavägen 2 Post Box 5073, Göteborg Tel Fax e-post fou@grkom.se Denna skrift bygger på en rapport av Christian Jensen och Jari Kuosmanen, forskare och verksamma vid FoU i Väst/GR. Rapporten 5:2008 kan hämtas från eller beställas av Piaa Stenbäck på telefon eller via e-post fou@grkom.se Rapportsammanfattning: Pia Schmidtbauer Layout: Infogruppen GR.
Ambition och ansvar Vad kan vi lära oss av Miltonsatsningen och hur går vi vidare?
Samverkan av Carl Gustaf Ekberg Ambition och ansvar Vad kan vi lära oss av Miltonsatsningen och hur går vi vidare? Jari Kuosmanen och Christian Jensen, FoU i Väst/GR Göteborg, 4 juni 2008 Vilka olika typer
Läs merVad kan vi lära av psykiatrisatsningen i Västra Götaland och andra likartade satsningar
Samverkan av Carl Gustaf Ekberg Vad kan vi lära av psykiatrisatsningen i Västra Götaland och andra likartade satsningar Jari Kuosmanen och Christian Jensen, FoU i Väst/GR Göteborg, 6 november 2007 NATIONELL
Läs merHur tillvaratas brukares röster? NSPH:s Kvalitetsdokument och idéer om framtida kvalitetsarbete
Hur tillvaratas brukares röster? NSPH:s Kvalitetsdokument och idéer om framtida kvalitetsarbete Seminarium i Göteborg 22 november 2011 FoU i Väst Kjell Broström Bakgrund NSPH Nätverk under Nationell psykiatrisamordning
Läs merStreta emot eller sträva tillsammans?
Streta emot eller sträva tillsammans? Om samverkan, brukarmedverkan och komplexitet i Miltonprojekten i Västra Götalands län Christian Jensen Jari Kuosmanen Rapport 5:2008 1 Kvalitetskriterier för FoU-rapporter
Läs merVision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merVet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans.
Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans. SamKom Ett Miltonprojekt i Södra Älvsborg 10 kommuner Primärvården i Södra Älvsborg Brukarorganisationer
Läs merNYHETSBLADET för Projekten med Milton-pengar
Februari 2007 NYHETSBLADET för Projekten med Milton-pengar Nr:1 VILKA ÄR PROJEKTEN? Tre huvudprojekt finns; Boende, projektering och stödteam, projektledare Håkan Gille Metod och kompetensutveckling, projektledare
Läs merRegional kvalitetsregisterkonferens
Göteborg den 5 oktober 2014 Regional kvalitetsregisterkonferens Patientmedverkan i kvalitetsregisterarbetet Kjell Broström, NSPH Kan reflektionerna kring psykiatrins register vara av intresse för andra
Läs mersatsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården
satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården nationell satning på brukarmedverkan Brukares krav på förändring och förbättring är den viktigaste kraften för att utveckla
Läs merLyssna för att förändra. Hur tar man bäst tillvara brukares erfarenheter och kunskaper i sitt kommunala förbättrings - och utvecklingsarbete?
Lyssna för att förändra Hur tar man bäst tillvara brukares erfarenheter och kunskaper i sitt kommunala förbättrings - och utvecklingsarbete? Från idiot Hos de slöa idioterna saknas varje initiativ de rastlösa
Läs merSamarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-06-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merDnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting
2008-09-01 Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting Inbjudan till kommuner och landsting att ansöka om bidrag för att förstärka kompetensen bland personal som i sitt arbete kommer i kontakt
Läs merEvidens. vård och utbildning
Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens
Läs merÖverenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Läs merAtt skapa en röd tråd i en grå zon. Utvärdering av samverkansprojektet Äldrecentrum i Härlanda/Örgryte
Att skapa en röd tråd i en grå zon 1 Utvärdering av samverkansprojektet Äldrecentrum i Härlanda/Örgryte 2 Äldrecentrum startade år 2004 som ett samverkansprojekt mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merVi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd.
Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd. Brukarinflytande medborgarnas möjlighet att som användare av offentlig service påverka tjänsternas utformning och kvalitet. Brukarinflytande på tre nivåer
Läs merProjektplan för ansökan om bidrag för att förstärka kompetensen i arbetet med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning år 2010
2009-09-10 1 Projektplan för ansökan om bidrag för att förstärka kompetensen i arbetet med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning år 2010 1 Projektets namn: KomBas 2 De tio kommunerna i Sjuhärad/Södra
Läs merHandlingsplan psykiatrisk ohälsa
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Datum Ärendebeteckning 2013-05-02 SN 2012/0684 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2013-2014 Kalmar kommun
Läs mer➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?
➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.
Läs merFår personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? Kartläggning och granskning av kommunernas verksamhet för personer med psykiska funktionshinder i Kalmar län
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014
Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs merAtt utveckla brukarinflytandet om makt och demokrati Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare, SKL.
Att utveckla brukarinflytandet om makt och demokrati Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare, SKL ing-marie.wieselgren@skl.se www.uppdragpsykiskhälsa.se Förväntningar Fysisk hälsa Psykisk hälsa Arbete
Läs merEtt helhetsperspektiv på brukare uppföljning och överenskommelser. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys berättar om två rapporter
Ett helhetsperspektiv på brukare uppföljning och överenskommelser Myndigheten för vård- och omsorgsanalys berättar om två rapporter Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Bildades 2011, cirka 40 medarbetare
Läs merAtt samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer
Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer Samverkan som strategi Helsingfors 2015-11-24 Berth Danermark berth@danermark.se Frågor att besvara Hur få till stånd en fungerande samverkan?
Läs merHandlingsplan för ökad patient-/brukarmedverkan
Handlingsplan för ökad patient-/brukarmedverkan Uppdrag via den första överenskommelsen om samverkan mellan psykiatrin, socialtjänsten och NSPH Handlingsplan för ökad patient-/ brukarmedverkan inom vård
Läs merStö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna
Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det
Läs merLokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017
Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma
Läs merBrukarrörelsens synpunkter 2015
Brukarrörelsens synpunkter 2015 Analys av arbetet som följer av Länsövergripande överenskommelse om samverkan för kommuner och landsting i Dalarnas län kring personer med psykiska funktionsnedsättningar
Läs merRedovisning av verksamhet med personligt ombud verksamhetsår 2015
Ifylld och underskriven blankett skickas via e-post till följande adress: Länsstyrelsen i Västra Götalands län vastragotaland@lansstyrelsen.se Sida 1(6) I andra hand till postadress: Länsstyrelsen Västra
Läs merEtt uppdrag växer fram
Ett uppdrag växer fram Den 2 juni 1994 slog riksdagen fast att människor som har psykiska funktionshinder vill, kan och skall leva i samhället. Beslutet hade föregåtts av en längre tids utredande, först
Läs merSamverkansöverenskommelse med Landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Nadja Widéhn 2015-04-15 SN 2015/0138.11.01 0480-452786 Socialnämnden Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs merGenomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010
Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2
Läs merKonsten att vara koordinator i samverkan
Konsten att vara koordinator i samverkan Varför Rehabkoordinering? 2006 gjorde SKL och regeringen en överenskommelse om en särskild satsning på att utveckla hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning
Läs merEN ÅTERBLICK. Mötesplats PSYKIATRISAMORDNING Mötesplats PSYKIATRISAMORDNING Mötesplats
Illustration: Eric Magassa. EN ÅTERBLICK Mötesplats PSYKIATRISAMORDNING Mötesplats PSYKIATRISAMORDNING Mötesplats Draken, Göteborg 6 7 november 2007 www.grkom.se/psykiatrisamordning Knagglig väg till toppen
Läs merVerksamhetsplan och budget 2014
Verksamhetsplan och budget 2014 Om Lunds samordningsförbund Lunds Samordningsförbund startade sin verksamhet i juni 2009 och är en fristående juridisk person. Medlemmar i Lunds Samordningsförbund är Försäkringskassan,
Läs merBilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)
2012-11-15 Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Ytterligare problembeskrivningar och förslag från NSPH med anledning av Psykiatrilagsutredningens
Läs merAmbition och ansvar SOU 2006:100. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder
Ambition och ansvar Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder Ambition och ansvar Nationell strategi för utveckling av samhällets
Läs merPeer Support. Personlig egenerfaren resurs inom psykiatri och socialpsykiatri
Peer Support Personlig egenerfaren resurs inom psykiatri och socialpsykiatri Kort information om NSPH 13 patient-, brukar- och närståendeorganisationer inom området psykisk ohälsa Arbetar med utvecklande
Läs merAnsökan 2014 Personligt ombud
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-01-14 SN-2013/5217.719 1 (2) HANDLÄGGARE Kvist Lindgren, Zara Socialnämnden Zara.Kvist-Lindgren@huddinge.se Ansökan 2014
Läs mer1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Kommunerna i Norrbotten och Norrbottens läns landsting är överens om att god
Läs merGenomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län
Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges
Läs merPRIO-nätverket Resurscentra och Programområde Psykisk Hälsa. Stockholm
PRIO-nätverket Resurscentra och Programområde Psykisk Hälsa Stockholm 17-12-06 Regionalt och lokalt Analys och handlingsplaner ÖK Psykisk hälsa 2016-2018 Regionalt programområde psykisk hälsa Struktur
Läs merSamverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning
UTDRAG 1 (1) Sammanträdesdatum 2013-10-22 Socialnämnden 195 Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning Dnr SN 2012/0684 Handlingar Tjänsteskrivelse daterad
Läs merUnderlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas
Bilaga till skrivelse 2015-09-30 Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH
Läs merSamverkan och samverkansprojekt
Samverkan och samverkansprojekt Förutsättningar, hinder och möjligheter Västervik, September 2018 Tore Svendsen Att arbeta med människor i utsatta positioner nivåer, organisationer och ansvarsområden Det
Läs merB r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0
B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 Det regionala brukarrådet med inriktning på missbruk och beroende 1 bjöd, den 9 november
Läs merKommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018
Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare
Läs merLänsgemensam strategi och utvecklingsplan 2014-2016
Länsgemensam strategi och utvecklingsplan 2014-2016 UTVECKLING AV EVIDENSBASERAD PRAKTIK INOM VERKSAMHETSOMRÅDET STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Elisabeth Högberg Utvecklingsledare 2 SAMMANFATTING
Läs merFoU i Väst/GR Verksamhetsinriktning 2012
2010-10-28 Elisabeth Hajtowitz FoU i Väst/GR Verksamhetsinriktning 2012 Verksamhetsinriktningen har arbetats fram av GR:s sociala styrgrupp. Inriktningen anger huvuddragen för verksamheten vid FoU i Väst/GR
Läs merPersonligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av:
Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport med omslag kan beställas hos Länsstyrelsen,
Läs merSamverkans hindrande och främjande förhållanden hur skall vi bli bättre på att samverka?
Samverkans hindrande och främjande förhållanden hur skall vi bli bättre på att samverka? Falun 26-27 februari, 2016 Berth Danermark DelSam AB Berth@Danermark.se Frågor att besvara Hur få till stånd en
Läs merProjekt KPM Nationellt projekt på uppdrag av Nationell psykiatrisamordning
Projekt KPM Nationellt projekt på uppdrag av Nationell psykiatrisamordning Komplexa vårdbehov Psykisk sjukdom Missbruk Vänder sig till verksamheter och projekt som arbetar med personer som har komplexa
Läs merKvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.
Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik 1 Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete
Läs merSIP Hur svårt kan det vara?! Rapport från projekt Uppföljning av samverkan och processer när (bl.a.) SIP tillämpas 26 april 2019
SIP Hur svårt kan det vara?! Rapport från projekt Uppföljning av samverkan och processer när (bl.a.) SIP tillämpas 26 april 2019 Uppdraget Region Uppsala och kommunerna i länet önskar generellt förbättra
Läs merHur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?
Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?
Läs merPRIO - analys och handlingsplan
Protokoll Sammanträdesdatum 2015-09-03 Sida 13(25) Socialnämndens arbetsutskott Sn/2015:240 SNau 102 PRIO - analys och handlingsplan Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackar för informationen
Läs merProjektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning
1(9) Projektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning Projektidé... 2 Syfte... 3 Mål... 4 Teoretisk bakgrund och perspektiv... 4 Relevans och förankring... 5 Samverkan i
Läs merEn samarbetsorganisation för patient-, brukar- och anhörigföreningar inom det psykiatriska området.
En samarbetsorganisation för patient-, brukar- och anhörigföreningar inom det psykiatriska området. VAD ÄR NSPHiG? Nationell samverkan för psykisk hälsa i Göteborg/Västra Götaland, startade 2008 och är
Läs merNytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar
Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska
Läs merSvårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet. RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10
Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10 Staffan Johansson Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
Läs mer2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009
1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom
Läs merNSPH Skånes vision. Med Brukarkunskap blir vården bättre
NSPH Skånes vision Med Brukarkunskap blir vården bättre Conny Allaskog Socionom Anhörig Ordförande SHEDO Representant i NSPH Skåne NSPH Skåne står för Nationell samverkan för Psykisk Hälsa i Skåne Paraplyorganisation
Läs merUppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga
Regeringsbeslut I:2 2017-03-16 U2017/01236/GV Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade
Läs merAvtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.
Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende
Läs mer1(5) PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET FINSAM I ÖREBRO PROJEKTPLAN. Datum: 2009-03-09. Projektbenämning. LÖSA-implementering
Ansökan ställd av : ÖREBRO KOMMUN, ÖREBRO LÄNS LANDSTING, LOKALT FÖRSÄKRINGSCENTER ÖREBRO, ARBETSFÖRMEDLINGEN ÖREBRO SAMT STIFTELSEN ACTIVA ÖREBRO 1(5) PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET FINSAM I
Läs merPM Bakgrunden till satsningen på SIP för äldre var att användningen inte motsvarade behoven
PM 2019-03-20 Vårt dnr: 1 (6) Vård och Omsorg Åsa Furén-Thulin Återrapportering till Socialdepartementet avseende medel för Samordnad individuell plan (SIP) och förebyggande insatser (regeringsbeslut 2018-07-19
Läs merNationell psykiatrisamordning inbjuder till konferens om
10-11 oktober Berns, Stockholm Nationell psykiatrisamordning inbjuder till konferens om Rehabilitering, arbete och sysselsättning för personer med psykiska funktionshinder En konferens för kunskap, inspiration
Läs merÖverenskommelse om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet, Samordningsförbundet i Karlskoga/Degerfors i Örebro län
Handläggare: Jukka Tekonen, Socialkansliet Överenskommelse om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet, Samordningsförbundet i Karlskoga/Degerfors i Örebro län BAKGRUND Ny lag Riksdagen fattade
Läs merVerksamhetsplan Närvårdssamverkan Uppsala Fastställd av Närvårdssamverkan Uppsala (NSU)
Verksamhetsplan Uppsala 2015 2015-01-20 Fastställd av Uppsala (NSU) Innehållsförteckning 1 NÄRVÅRDSSAMVERKAN UPPSALA (NSU) - BESKRIVNING 2015... 3 1.1 INLEDNING... 3 1.2 BESKRIVNING AV NÄRVÅRDSSAMVERKAN
Läs merSKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom
SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha
Läs merOm att kunna påverka de demokratiska processerna i maktens korridorer! Mitt eget perspektiv! Elisabet Norlinder Föreningen Stjernan
Om att kunna påverka de demokratiska processerna i maktens korridorer! Mitt eget perspektiv! Kampanjlänsansvarig för (H)järnkoll i Örebro län 2012-2015 Anmälde mig som senior (H)järnkollsambassadör Ville
Läs merÖverbryggande måltider i form av frukostmöten om psykisk ohälsa
Torild Ibsen, 0240-863 9 torild.ibsen@ludvika.se UPPDRAGSBESKRIVNING 207-08-3 (5) Projektnamn Överbryggande måltider i form av frukostmöten om psykisk ohälsa Ansökan om medel för 208 års överbryggande
Läs merUtreda förutsättningar för Upplands Väsby kommun att bilda finansiellt samordningsförbund.
Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-06-30 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2015:292 20901 Kommunstyrelsen Utreda förutsättningar för Upplands Väsby kommun att bilda finansiellt
Läs merMyndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017
Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017 Agenda MYNDIGHETENS ROLL, UPPDRAG OCH ARBETSSÄTT UTMANINGAR ATT
Läs merProjektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser
1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar
Läs merHandlingsplan Samordnad Individuell Plan
Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er
Läs merProjekt samsjuklighet
Projekt samsjuklighet Projektets mål Kommunerna, psykiatrin och primärvården ska i samverkan arbeta för målgruppen personer med psykisk störning/sjukdom och ett samtidigt missbruk tas om hand inom ramen
Läs merHandlingsplan 18 år och äldre
Handlingsplan 18 år och äldre Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen
Läs merTomas Bons, FoU Södertörn Marianne Paunia, FoU Nordost
Tomas Bons, FoU Södertörn Marianne Paunia, FoU Nordost Brukarmedverkan inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården har under en lång tid varit en aktuell fråga Regionala rådet för psykiatri- och missbruksfrågor
Läs merKommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Hälso- och sjukvård
Cirkulärnr: 11:08 Diarienr: 11/1188 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Camilla Sköld Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: 2011-03-07 Mottagare: Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ-
Läs merRedovisning av uppdrag avseende samordningsförbund Dnr SN16/
2017-08-29 Karolina Nygren Utvecklingsledare 08 124 57 236 Karolina.Nygren@ekero.se Redovisning av uppdrag avseende samordningsförbund Dnr SN16/135-701 Bakgrund I december 2016 beslutade Socialnämnden
Läs merLänsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län
Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget
Läs merABCDE. Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Norrmalms stadsdelsnämnd Östermalms stadsdelsnämnd Norra Stockholms sjukvårdsstyrelse. Förslag till beslut
K ungsholmens stadsdelsförvaltning Norrmalms stadsdelsförvaltning Östermalms stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande sid 1 (11) 2002-11-07 Dnr 003-587-02(Kungsholmen) Dnr 003-861-02(Norrmalm) Dnr 501-1439-02(Östermalm)
Läs merpsykisk funktionsnedsättning
PRIO psykisk ohälsa Kommunerna och Landstinget i Kalmar län 2013-10-11 SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs merÖverenskommelse om implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården
' Kommuner OVERENSKOMMELSE VBrt dnr Överenskommelse om implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Överenskommelse mellan Sveriges Kommuner h ena sidan och Kommunerna i Blekinge
Läs merSamverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vad innebär den nya lagstiftningen?
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vad innebär den nya lagstiftningen? Överenskommelser och riktlinjer Gemensamt ansvarstagande Bättre samverkan och samordning Tillit och förtroende
Läs merTill dig som är förtroendevald OCH ARBETAR MED FRÅGOR RÖRANDE SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Till dig som är förtroendevald OCH ARBETAR MED FRÅGOR RÖRANDE SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2 Insatta politiker fattar kloka beslut Socialtjänsten och hälso- och sjukvården behöver samverka för
Läs merREDOVISNING Statsbidrag till kommuner som bedriver verksamhet med personligt ombud
Beteckning 821-704-2017 REDOVISNING Statsbidrag till kommuner som bedriver verksamhet med personligt ombud Skickas senast 2018-01-15 till: diarium.arkiv.stockholm@lansstyrelsen.se Statsbidrag avseende
Läs merKomBas-projektet: utvärdering av utbildning. Juridik för psykiatrihandläggare. Lolo Lebedinski 2010-10-25
KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Juridik för psykiatrihandläggare Lolo Lebedinski --5 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 METOD och MATERIAL... 3 RESULTAT... BILAGA 1: Enkät... 9 INLEDNING
Läs merBESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun
(9) Socialstyrelsen BESLUT K 0.M f\il N ch On'sorg Zigi -12- Regionala tillsynsenheten syd/sek3 Rolf Köhler Rolf.Kohler@socialstyrelsen.se 2011-12-05 Dnr 1-26754/Z911 Enligt sändlista V60. 2011.0ON Vårdgivare
Läs merAgneta Ahlström Beatrice Larsson Carl-Johan Bexell Hösten 2009
Agneta Ahlström Beatrice Larsson Carl-Johan Bexell Hösten 2009 Din nya granne Två bostäder med särskild service för personer med psykisk funktionsnedsättning Mentalsjukhus 1826 skapades det första Mentalsjukhuset
Läs merLandstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun
Revisionsrapport* Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun Samverkan avseende ungdomar med psykosocialproblematik och psykiska sjukdomstillstånd November 2007 Karin
Läs merINNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3
Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande
Läs merSamverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i
Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården
Läs merSamverkansöverenskommelse med landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Tryggvesson 2013-07-04 ON 2012/0087 0480-45 35 05 Omsorgsnämnden Samverkansöverenskommelse med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs merSocialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning
Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,
Läs merFem fokusområden fem år framåt
REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens
Läs merRegionala stödstrukturer för kunskapsutveckling
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling Redovisning 2012 Kalmar län 2013-01-25 1 Mona Krispinsson RF Ann-Sofie Togner LT Ann-Christine Larsson Fokus Nadja Widén RF Innehåll 1. ÅTERRAPPORTERING
Läs mer