EN ÅTERBLICK. Mötesplats PSYKIATRISAMORDNING Mötesplats PSYKIATRISAMORDNING Mötesplats

Transkript

1 Illustration: Eric Magassa. EN ÅTERBLICK Mötesplats PSYKIATRISAMORDNING Mötesplats PSYKIATRISAMORDNING Mötesplats Draken, Göteborg 6 7 november

2 Knagglig väg till toppen Ing Marie Wieselgren, tidigare huvudsekreterare i nationell Psykiatrisamordning, numera Sveriges Kommuner och Landsting, inledde Mötesplatsen med en lägesbeskrivning där Mount Everest användes som liknelse: Vi har nu nått baslägret och gjort arbetet med strukturen, nu återstår arbetet med människorna. Utmaningarna består enligt Ing- Marie Wieselgren i att skapa god tillgänglighet till vård, bostäder samt bättre möjligheter till arbete för människor med psykiska funktionshinder. Hon menar också att det krävs samverkan med ett gemensamt ansvar uppifrån och ner där det är politikernas uppgift att bestämma vem som skall betala vad. Efter Ing-Marie Wieselgrens inledning följde en paneldiskussion med Jan Hallberg (m), ordförande i Göteborgsregionens kommunalförbund och Jan-Åke Simonsson (s), regionstyrelsen Västra Götaland. Förmiddagens panel bestod av Britt-Marie Matsson, Jan-Åke Simonsson, Jan Hallberg och Ing-Marie Wieselgren. Jan Hallberg (m), ordf. i GR.

3 Samverkans betydelse Den första dagen knöts ihop av en panel bestående av Nils-Gunnar Ernstson, förbundsdirektör GR, Ing- Marie Wieselgren, Lars-Olof Rönnqvist, Hälso- och sjukvårdsdirektör Västra Götalandsregionen och Ann Stokland, sjukhusdirektör Kungälvs sjukhus. Diskussionen kretsade mycket kring betydelsen av samverkan. Blommorna skall blomma i samma rabatt, sade Lars-Olof Rönnqvist. Finns det inte en risk att de blir en trädgårdsmästare som sköter alla blommorna undrade Britt-Marie Matsson, journalist och dagens moderator. Ing-Marie Wieselgren utvecklade rabattresonemanget och menade att det bör vara flera trädgårdsmästare. Det är viktigt att satsa på en utveckling av logistik så att man inte dubbelarbetar. Eftersom verksamheterna idag utvecklats så snabbt är efterfrågan väldigt stor förklarade Ing-Marie på frågan om de långa väntetiderna till vård. Britt-Marie Matsson, moderator under de två dagarna. Nils-Gunnar Ernstson, Ann Stokland, Lars-Olof Rönnqvist och Ing-Marie Wieselgren. Vad är SamKom? Projektledarna Veronica Strömsten och Ulla Byegård introducerade projektet som lokala råd för psykisk ohälsa, ett sätt att bry sig tillsammans. Namnet SamKom kommer av att man strävar efter ökad samsyn mellan och över organisationsgränser och ökad kunskap och kompetens hos berörd personal. De medverkande är tio kommuner inom Södra Älvsborgs sjukhusområde, varje kommun har var för sig skapat ett lokalt psykiatriråd där primärvården, psykiatrin och brukarorganisationer ingår. Råden fungerar som en samverkansfunktion med brett fokus på psykisk ohälsa bland vuxna i kommunen. Mötena i rådet ger tillfälle att identifiera, diskutera och lösa gemensamma problem. Risken att brukare falla mellan stolarna ska undvikas. Projektet varar till maj Därefter hoppas man att råden kommer att vara stabila nog att fungera utan projektet. Dokumenten som visar vägen Björn Kadesjö har tillsammans med en arbetsgrupp utformat två vägledningsdokument om ADHD respektive autism hos vuxna. Projektet är nationellt och tanken har varit att skapa ett underlag för hur olika verksamheter, bland andra landstinget, kommunen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kan ge insatser till målgrupperna utifrån befintlig kunskap, praktisk erfarenhet och forskningsrön. ADHD respektive autism är områden där kunskapsutvecklingen varit betydande och efterfrågan på hjälp och kunskap varit stor. I vuxen ålder behöver personer med någon av dessa diagnoser en annan typ av hjälp än den som erbjuds barn, men väntetiderna till utredning och stöd är ofta långa. Dokumenten kan användas för att underlätta samverkan då de förtydligar olika verksamheters ansvarsområden och arbetsuppgifter. Både brukare och anhöriga kan ha stor nytta av dokumenten då det ger en inblick i vilka samhällsinsatser som finns tillgängliga. Vägledningsdokumenten finns tillgängliga på index.htm

4 Individen i fokus Dag två inleddes med Kerstin Evelius, tidigare ansvarig för arbete, sysselsättning och rehabilitering vid Nationell psykiatrisamordning. Budskapet handlade åter igen om att skapa strategier för att ett samarbete skall komma till stånd. Idag stängs man ute från arbetsmarknaden om man inte passar in i stuprören. Alla specialistkompetenser skapar hinder för samverkan. Grundförutsättningen är att man sätter individen i fokus och att man tar reda på vad individen vill ha. Förslag till lösningar som presenteras är att individer får en coach till hjälp för samordnad rehabilitering, att man använder insatser man vet fungerar och att det avsätts öronmärkta pengar till verksamheten. Pengarna som idag går till bidrag av olika slag skulle istället kunna gå till skyddade anställningar, säger Kerstin. Mötesplats Psykiatrisamordning besöktes av totalt 900 personer under två dagar.

5 Post-traumatiskt Miltonsyndrom? Anders Printz från Socialstyrelsen hade fått uppgiften att prata om framtiden, eller enligt honom själv, dämpa det post-traumatiska Miltonsyndromet som uppstått efter Nationell psykiatrisamordning. Han presenterade förslagen som Socialstyrelsen lämnat till regeringen som innebär satsningar på baspersonalens kompetens, webbaserad utbildning, primärvårdens psykosociala kompetens samt satsningar på kvalitetsregister. De positiva effekterna från Nationell psykiatrisamordning består av mobilisering, kunskap om målgruppen och samverkan. Effekterna kan inte visas upp än men det är en plattform för ett fortsatt arbete. Dagen avslutades med paneldebatt och frågor från publiken. Publiken låg inte på latsidan när det gällde att ställa frågor och ämnen som togs upp var ansvarsfördelningen mellan stat och kommun, beställar/utförarmodellen inom vården, tillgänglighet, frivilligorganisationer och brukarnas representation i debatten. Avslutande paneldebatt: fr.v. Ulla Carlshamre, planeringsledare Göteborgs Stad; Sonny Wåhlstedt, Svenska Ångestsyndromsällskapet; Jari Kousmanen, forskare FoU I Väst/GR; Carina Liljesand (kd), vice ordförande GRs sociala styrgrupp; Jonas Ransgård (m), styrelsen SU; Anders Printz; Per-Anders Olsson och Marie-Louise Svensson, projekt Röda Tråden. Grönt, gult eller rött kort? Christina Norman presenterade Göteborg Stads brukarrevisionsprojekt och den utvärdering hon gjort. Under 2006 utfördes i Göteborgs Stad ett pilotprojekt som gick ut på att man använde sig av brukarrevision, dvs att verksamheten granskas av brukare. Det man granskade var delaktighet, inflytande och bemötande. Brukarna som deltog i revisionsgruppen ansåg att de fick ut mycket av att medverka i projektet. De brukare som intervjuades uppskattade att få uttrycka sina synpunkter. Efter att intervjuer genomförts gick gruppen igenom vad som var bra eller mindre bra i verksamheten. För att stimulera diskussion delade man också ut grönt, gult eller rött kort till verksamhetens olika delar. Vilket kort som delades ut baserades på nivån av delaktighet, inflytande och bemötande. Revisionsgruppen lämnade sedan över en rapport både muntligt och skriftligt. De två enhetschefer som medverkat i projektet ställer sig positiva till att återuppta denna form av revision. Mötesplats PSYKIATRISAMORDNING Mötesplats PSYKIATRISAMORDNING Mötesplats Draken, Göteborg 6 7 november Texter: Sara Angeria och Micha Björk. Bilder och layout: Tony Dahl, Infogruppen GR.