Rektorsområde skolor för elever med autism Kirseberg SDF Malmö Stad 2009 10 09 Vår grundsyn Utgångspunkter Vi utgår från att autismspektrum är en funktionsnedsättning som har biologiska orsaker. En persons beteende beror dels på den kognitiva funktionsnedsättningen (annorlunda hjärnfunktioner, annorlunda kognition) och dels på den miljöpåverkan som han/hon utsätts för. Denna miljöpåverkan kan bestå av t ex stress. Ju större genetiska avvikelser det finns hos en person, desto mer sårbar och desto större känslighet har han/hon för negativa påverkansfaktorer i miljön. Hur miljön är runt omkring kan således påverka i positiv eller negativ riktning. En person som har diagnos inom autismspektrum har en funktionsnedsättning och det kan inte tas bort eftersom det idag inte finns någon validerad forskning på att bot finns. Däremot kan effekterna av funktionsnedsättningen minska genom att personen lär sig strategier att förstå, strategier att handskas med stress, får verktyg och redskap som kompenserar för de svårigheter som funktionsnedsättningen medför, lär sig mer, får fler positiva erfarenheter och erfarenheter av att lyckas. Vermeulen (2008) menar att man utifrån de teorier som finns kring autismspektrum (mentalisering, central coherence, exekutiva funktioner) kan hitta nyckelfaktorer. Dessa är mindblindness (föreställningsförmåga) och contextblindness (sammanhangsförståelse). Personer med autism har ofta svårt för att föreställa sig (skapa inre bilder) samt svårt att se/förstå sammanhang. Vår utgångspunkt är att autismspektrum är en paraply beteckning. Personer som har diagnos inom autismspektrum har vissa gemensamma svårigheter inom områdena socialt samspel, kommunikation och föreställningsförmåga. Sedan ser detta olika ut beroende på var man befinner sig inom autismspektrat. För oss som möter eleverna varje dag är det viktigt att veta konsekvenserna av funktionsnedsättningen och att kompensera för dem. Detta är ett sätt att reducera den stress som brist på sammanhangsförståelse och svårigheten med att skapa inre bilder kan medföra. För att kompensera för det som är en del av funktionsnedsättningen (kognitionen, t ex brist på sammanhang/föreställningsförmåga) använder sig våra elever av olika redskap och verktyg/hjälpmedel, såsom schema, aktivitetsplaneringar/arbetsordningar, sociala berättelser och olika typer av visuella instruktioner osv. grundbultar Linda Petersson, pedagogisk ledare 0732-31 86 42 Postadress: Fäladsskolan Ö. Fäladsg. 46-48 212 24 MALMÖ
2 (6) Det finns inget självändamål för ett hjälpmedel och det ska alltid var designat utifrån personens behov och hur han eller hon förstår bäst. Hjälpmedel är inte ett sätt att styra personen utan ett sätt att hjälpa personen att skapa egenkontroll och en förutsättning för lärande och utveckling. Vidare utgår vi från att samtliga av våra elever har en annorlunda perception. Att ha en annorlunda perception kan för en person innebära att han/hon känner dofter väldigt starkt eller uppfattar ljud starkare än vad personer utan autismspektrum gör. Att ha diagnos inom autismspektrum medför ofta att man har svårt att samordna och bearbeta sinnesintryck (syn, hörsel, lukt, känsel, smak, balans och kroppssinnet), vilket kan innebära att man tar in för mycket (hyper) eller inte tar in något (hypo). Detta kan också ändras för en och samma person under dagen. Detta är något som vi måste ta hänsyn till och hjälpa eleven med. Våra grundbultar En ram Styrdokument Våra styrdokument är läroplanen och kursplaner som vi enligt lag ska följa och ha som utgångspunkt för undervisningen. I vårt rektorsområde har vi elever som läser efter grundskolans, grundsärskolans och träningsskolans kursplan. Vi är liksom alla andra skolor ålagda att följa detta enligt lag. De områden där vi sätter upp mål skiljer sig inte från andra skolors. Eleverna har en IUP (Individuell UtvecklingsPlan) där dokumentation kring målen och utvärderingar och uppföljning finns. Målen utvärderas och följs upp i samarbete med föräldrar. Omdöme och/eller betyg får våra elever i samma utsträckning som andra elever. Grundsyn/grundbultar Vi har arbetat fram grundbultar som en beskrivning av vår grundsyn. Dessa grundbultar ska ses som en ram för hur vi arbetar praktiskt. Positivt bemötande; som grundar sig på empati, acceptans, medkänsla och respekt. Vi anser det viktigt att vi försöker sätta oss in i hur våra elever tänker, förstår och upplever. Att vi har respekt för eleverna innebär t ex att vi inte avfärdar deras upplevelser som felaktiga utan lyssnar och bekräftar dem. Tillit är en grundsten för lärande och utveckling. Kompensation; som kompenserar för de svårigheter som funktionsnedsättningen medför, t ex svårigheter med föreställningsförmåga och att se sammanhang. Hjälpmedel är verktyg och redskap som personen själv ska kunna använda för att hämta information och förstå den. Hjälpmedel ska alltid vara individuellt utformade och bygga på bedömningar. Exempel på hjälpmedel kan vara; schema (planering för dagen, veckan, månaden.), planering för en aktivitet t ex hemkunskap, instruktioner (bruksanvisningar), sociala berättelser, skrivna regler osv. De flesta personer med diagnos inom autismspektrum har en stark sida i det som de kan se och därför bygger hjälpmedel ofta på det visuella. För våra elever är hjälpmedel en bas och ett redskap/verktyg för lärande.
3 (6) Kunskap; kunskap om funktionsnedsättningen generellt men även kunskap om den enskilde personen som bygger på bedömningar och observationer. Det är svårt att arbeta på ett bra sätt om man inte har kunskap. Utan kunskap är det också svårt att ha en förståelse. Samtlig personal som har en tillsvidareanställning inom vårt rektorsområde har också gått utbildningen ett pedagogiskt arbetssätt anpassat för barn och unga med autismspektrumdiagnos. Dessa utbildningar anordnas av Utbildningscenter Autism (UC Autism) som ägs av Riksföreningen Autism (RFA), vilket är en intresseförening för personer med autismspektrumtillstånd. (www.autism.se). Exempel på andra utbildningar är bedömningsutbildningar både informella och formella, såsom PEP 3 och TTAP. Andra former av fortbildning är olika föreläsningar samt fortlöpande pedagogisk handledning och diskussioner. Samarbete; våra elever och deras vårdnadshavare möter ofta flera olika personer från olika instanser i flera olika sammanhang. Därför är samarbete mellan dessa olika instanser en viktig plattform. Ju mer vi kan samarbeta desto lättare blir det för eleverna. Vi vill verka för att ha ett gott samarbete mellan skola och vårdnadshavare. Förutom de sedvanliga utvecklingssamtalen har vi föräldrasamverkan där föräldrar och deras barn kommer till någon av våra skolor där vi presenterar olika tema som t ex föreläsningar och projekt som vi arbetar med. Vi kan också erbjuda tät föräldrakontakt för dem som så önskar. Vidare har vi också upprättat ett nätverk där olika representanter från personalgrupperna träffas och diskuterar och utvärderar hur vi kan utveckla och förbättra föräldrasamarbetet. Att vi har ett samarbete mellan våra fyra olika skolor ser vi som väldigt positivt. Personal kan hjälpas åt vid t ex fortbildning för att kunna säkerställa kvalitén för våra elever. Det är lättare och bättre för våra elever att möta personal som har kunskap. Demokrati/delaktighet; I LPO 94 kan man läsa: Det offentliga skolväsendet vilar på en demokratisk grund...skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde Vår strävan och fortlöpande mål är att ständigt arbeta med att göra våra verksamheter mer demokratiska och att hitta sätt att kunna skapa inflytande för våra elever. Utveckling och lärande; Vi arbetar utifrån att allt lärande bör bygga på styrkor, intresse och lust (i enlighet med läroplaner och kursplaner). Därför är det vår uppgift att se till att skapa detta för våra elever. Våra miljöer, innehåll och vårt bemötande ska vara lockande, intressant och inspirerande. Aktiviteter ska vara meningsfulla och begripliga för eleverna.
4 (6) Influenser Vi influeras och anser oss ha ett eklektiskt förhållningssätt. För oss är det dock viktigt att hålla fast vid vår grundsyn och att influenser finns inom vår ram/grundbultar. För att nämna några av våra influenser: TS (Taktil Stimulering), Relation Play, Sensory Integration, Marte Meo, Studio III, TEACCH programmet, Reggio Emilia. När det gäller TEACCH (Treatment and Education of Autistic and related Communication handicapped CHildren) så anser vi inte att vi är en TEACCHverksamhet/skola. TEACCH går inte att översätta till en skola. Däremot delar vi och är inspirerade av synsätt och värderingar som TEACCH representerar. Exempel på dessa värderingar är att det är viktigt att sätta sig in i hur personer med diagnos inom autismspektrum upplever världen. Vi har en respekt för personen med autism och utgår från att vi inte kan ta bort funktionsnedsättningen utan arbetar för att eleverna i våra skolor lära sig leva med sin funktionsnedsättning och att vi där kan lära strategier för att han/hon ska bli så lite funktionshindrad som möjligt. Eller om vi vänder på det och säger: Vi arbetar utifrån att miljön (inklusive bemötandet) ska vara så lite funktionshindrande som möjligt. Undervisning/arbete Eleverna har som alla andra elever i skolan en egen arbetsplats/bänk/bord där de har eget arbete/lektioner (som i alla andra skolor). För några elever handlar det om traditionella skoluppgifter/förskoleuppgifter och för andra elever kan det handla om mer praktiska uppgifter. Viktigt är att eleven vet hur mycket som ska göras, hur länge och vad som händer sedan. Därför har alla någon typ av planering (arbets/aktivitetsplanering) för detta. Det kan t ex vara det konkreta materialet/uppgifterna som syns eller det kan vara att det finns en skriven instruktion. Hur det ser ut är anpassat till eleven. Hur det ser ut i klassrummen beror också på eleverna och hans/hennes förutsättningar. Alla sitter inte i små bås med ansiktet mot en vägg (men om det är det som den enskilde behöver så är det så). En del elever sitter mitt emot varandra eller öppet i klassrummet. Det är viktigt att vi hela tiden ställer oss frågan VARFÖR, detta för att hjälpa oss tänka individuellt och flexibelt. Undervisning sker på olika sätt. Det viktiga är att den utformas utifrån den enskilda individen. Både själva innehållet i undervisningen men även formen ska anpassas individuellt. Undervisning kan ske enskilt och/eller i grupp tillsammans med pedagog. För många sker undervisning vid bord/bänk men undervisning kan/bör ske också i den verkliga miljön. Det ska alltid finnas inlärningsstrategier nedskrivna. Det är viktigt att det inte bara är en och samma person som finns runt eleven, detta därför att vi vet att personer med autismspektrum diagnos ofta kan ha svårt att generalisera (överföra) kunskaper mellan olika sammanhang.
5 (6) För våra elever är det inte enbart skoluppgifter och praktiska uppgifter som vi arbetar med. Vi arbetar också med fritid, lek, samspel och kommunikation. Detta är också anpassat efter den enskilde personen och ska grunda sig på bedömningar. För barnen kan det handla om olika parallell leksituationer eller att skapa lekrutiner. För ungdomarna kan det handla om att ha samtalsgrupper både enskilt och i grupp eller att finnas ute i samhället där undervisning också kan behövas utifrån ett livs oberoende perspektiv. Balans i dagen För alla människor är det viktigt att ha en balans i dagen. Om vi kör slut på vårt batteri måste vi se till att ladda det. Det bästa är att se till att ladda det innan det helt tar slut och vi råkar ut för härdsmälta. De flesta av oss har strategier för att ladda och hämta ny kraft och energi. För personer med diagnos inom autismspektrum är detta minst lika viktigt. Ofta kan det vara så att vi måste lära personen strategier att hantera obalans. Vi utgår från att vi måste se över skoldagen så att det finns balans. Eleverna ska möta utmaningar men också erbjudas avkoppling. Stillasittande aktiviteter ska varvas med fysiska aktiviteter. Dessa fysiska aktiviteter kan bestå av promenader, sparkcykel, cykla, jogga, tipspromenad, orientering, skateboard, bowling osv. Att röra på sig någon gång under dagen är viktigt. För att fånga våra elevers intresse är det viktigt att skolan upplevs som utmanande och intressant. Ingen orkar dock prestera på toppen av sina förmågor hela tiden. Därför måste vi se till att undervisning som upplevs som utmanande varvas med uppgifter/aktiviteter där eleven vilar och kan hämta kraft. Segregerad verksamhet? Vi får ibland höra att vi är en segregerad verksamhet och att vi som organisation motverkar/eller inte arbetar för En skola för alla. Detta är något som vi inte håller med om. Vi är en verksamhet som utnyttjar och finns ute i samhället på många olika sätt. Våra elever åker till skogen, badar/simmar, åker till bibliotek, åker lokalbussar, handlar, åker på utflykter såsom Skånes djurpark, Vomb, lekplatser, gör studiebesök på olika arbetsplatser osv. Flera av våra elever finns också i andra skolsammanhang. Vi har t ex samarbete med Segevångskolan, Kirsebergsskolan, Backaskolan och Sege Parks förskola. Vårt synsätt är att begreppet En skola för alla innebär att alla elever ska få den skolform som de behöver för att kunna tillgodose sig den undervisning som bedrivs och för att kunna utvecklas till en människa som får uppleva många positiva upplevelser och upplevelser av att kunna och lyckas. För att kunna tillgodose detta måste det finnas en variation och mångfald av skolor och deras inriktning. Detta beskrivs mer i Salamanca deklarationen: Att erbjuda barn med funktionshinder en god skolgång där deras individuella resurser tas tillvara är således en konsekvens av målsättningen att ge alla barn en bra utbildning. Det är skolan som ska anpassas efter eleverna, inte omvänt.
6 (6) Vår uppfattning är att det är viktigt att Malmö stad kan erbjuda en mångfald av möjligheter för elever med funktionshinder/autism. Vi är stolta över vår verksamhet och anser oss fylla en viktig funktion i Malmö stad. Howlin (1998) menar att oavsett vilken placering en elev får/väljer (specialklass, integrerad ) så är kunskap, förståelse, sympati för behoven hos en person med autism det som är den avgörande faktorn och som avgör huruvida det blir bra för honom/henne. Förutom specialskolor och skolor där det finns många personer med diagnos inom autismspektrum området finns det generellt liten förståelse för autism och de problem som kan uppstå. Få lärare på skolor som träffar elever med autism/aspergers syndrom har någon specifik utbildning eller kunskap inom detta. Då man idag tror att ca 5 10 på 1000 har autismspektrumtillstånd råder det ganska stor säkerhet att man som lärare kommer att möta en sådan elev någon gång under sitt yrkesliv. Det är av yttersta vikt att lärare får/tillskanskar sig utbildning/kunskap inom autism. Avslutning Alla människor mår bra av att mötas med respekt och mår bra av att lyckas. Ju fler goda och positiva upplevelser en människa har, desto bättre självkänsla får man. Många positiva upplevelser är också grunden för att våga. När man har utsatts för många dåliga och negativa upplevelser kommer man att utveckla en strategi som kan innebära att man säger nej på det sätt man kan, verbalt eller med sitt beteende, som en överlevnadsstrategi. Vår uppgift är att se till att våra elever får tillgång till många positiva upplevelser, så att de är rustade med god självkänsla och känner tillit. Linda Petersson Pedagogisk ledare