Birgitta Lytsy, MD, PhD Specialist i vårdhygien Överläkare vårdhygien Region Uppsala. Hygienregler i operationsrummet

Relevanta dokument
Att förebygga postoperativa infektioner. Birgitta Lytsy Överläkare Vårdhygien Uppsala län Läkarprogrammet T6, Uppsala Universitet

Rädda antibiotikan- minska vårdrelaterade infektioner. Birgitta Lytsy, MD, PhD Specialist i vårdhygien Hygienöverläkare Uppsala län 2017

Minska vårdrelaterade infektioner = rädda antibiotkan. Birgitta Lytsy, specialist och överläkare i vårdhygien 2018

Postoperativa infektioner i en värld utan verksamma antibiotika. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Vårdhygien Uppsala län

Mikrobiologisk renhet i operationsrum SIS TK 527 SFVH Örebro Anna Hambræus docent tidigare överläkare vårdhygien ordförande TK 527

Bakteriefritt! Med filtertak OPTICEIL 2000 får man ultra-ren luftmiljö i operationssalen. Risken för postoperativa infektioner minskar drastiskt.

Ytor i vårdmiljöer Smittkälla Roll i en smittkedja ( fomite ) Birgitta Lytsy Överläkare vårdhygien Region Uppsala

Postoperativa sårinfektioner Elisabeth Persson Flodman 2016

Guidelines on Core Components of Infection Prevention and Control Programmes

Minska vårdrelaterade infektioner - minska antibiotikaförskrivningen på sjukhus Vad göra och hur? Vad säger WHO?

Vårdhygien ur ett globalt perspektiv

Vad säger ni om att dra upp byxbenen på specialarbetsdräkten till knäna?

VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting

Handhygienens betydelse

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Operationssalsventilation, SÄS

16 miljoner dödsfall per år av VRI globalt enligt WHO

Basala hygienrutiner

Luftburen smitta i operationssalen är en av källorna till vårdrelaterade infektioner.

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län

Basala hygienrutiner och klädregler

Sår, mindre kirurgiska ingrepp, postoperativa infektioner. Hygienombud primärvård,

Handhygienens betydelse

Standard för operationstextilier SS-EN 13795:2011

Basala hygienrutiner

Vårdhygien i Västra Götaland 2018

Vårdhygien Västra Götaland. Strama o Vårdhygien utbildning,

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Luftburen smitta på operation så funkar det. Anders Johansson Överläkare Vårdhygien Västerbotten Docent infektionssjukdomar, Umeå universitet

Om standardisering hos SKL

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Svenska och europeiska standarder inom operation. Sarah Sim, Projektledare MSc, PhD

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Minska risken för postoperativa infektioner.

Smittskydd & Vårdhygien. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

VRI Vårdrelaterade infektioner

Anestesiarbete i patientnära zon (PNZ) Maria Tidstedt Kvalitets- och Patientsäkerhetansvarig AnOpIVA Akademiska sjukhuset

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

Självklart! Läs det i alla fall

Multiresistenta bakterier

Vårdhygien Västra Götaland VT 2018

UTBILDNING - MÄTNING BHK. VÅRDHYGIEN Karin Karlsson Oskar Sjögren

Basala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö. Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Vårdhygien Västra Götaland

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015

Hur ser det ut idag på svenska operationsrum? Vad stör effekten av åtgärder? Christer Häggström Johan Nordenadler

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Vårdhygien Västra Götaland HT 2017

Vårdrelaterade infektioner (VRI)

Talmanus Basala hygienrutiner

Hygienregler för Landstinget Dalarna

Vårdhygieniskt perspektiv på resistensutveckling. Birgitta Lytsy Hygienläkare Uppsala län Wik 14 mars 2012

Del 1 Hygienombudsutbildning HSF 2018

Basala hygienrutiner och smittvägar

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen

Perspektiv på riskbedömning. Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne

Vårdhygien- och smittskyddsenheten

Den långa vägen till den korta ärmen. Handhygien och klinikkläder förr och nu. Jana Johansson Huggare

Talmanus, Presentation Basala hygienrutiner

Vårdrelaterade infektioner (VRI)

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Hygienrutiner för Ulricehamns kommun

Smittskydd Värmland. Ingemar Hallén, bitr smittskyddsläkare

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Bioburden på dörröppnare

Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Vårdhygien Västra Götaland. Göteborg September 2016

Resistenta bakterier och Labratoriehygien. Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län

Varför handhygien? Handhygien kan förebygga vårdrelaterad smitta.

Multiresistenta bakterier

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Basala hygienrutiner Smittskydd Värmland

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Vårdhygieniskt perspektiv på antibiotikaresistens. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Uppsala län

Vårdhygienisk utbildning för Barnhälsovård

Basala hygienrutiner och klädregler

Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus

Rekommendationer kan minska postoperativa infektioner

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Postoperativa sårinfektioner

Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna. Nov 2012 Margareta Edvall

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Vårdhygieniska Argument

VRI Vårdrelaterade infektioner

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Åtgärder och kontroller av basala hygienrutiner. på särskilda boenden

Kontamineringsrisk. -vid användning av flergångsmanschetter

Basala hygienrutiner och klädregler - En enkel åtgärd för att förhindra smittspridning. Eva Edberg Vårdhygien, Region Västmanland

Framtida krav och lösningar på ventilation i operationsrum och operationsavdelningar. Tekn lic

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Transkript:

Birgitta Lytsy, MD, PhD Specialist i vårdhygien Överläkare vårdhygien Region Uppsala Hygienregler i operationsrummet

Handhygien

Läkemedelsvagn Respirator sopsäck Metavision PNZ SPRIT IN

Läkemedelsvagn Respirator sopsäck Metavision PNZ SPRIT UT

Läkemedelsvagn Respirator sopsäck Metavision PNZ SPRIT FÖRE RENT ARBETE

Läkemedelsvagn Respirator sopsäck Metavision PNZ SPRIT EFTER SMUTSIGT ARBETE

Läkemedelsvagn Respirator sopsäck Metavision Kontaminerade zonen Måste rengöras och desinfekteras efter varje pat

Akademiska sjukhusets hygienregler på operationsavdelningar

Blockera inte ventilationen

Dörren in till sal ska vara STÄNGD

Operationsarbetsdräkten Får ej bäras utanför operationsavdelningen Får ej kombineras med normal arbetsdräkt

Operationsarbetsdräkten Otillåtet äta i cafeterior och i resturang i operationsarbetsdräkt

Utanför operationsavdelningen Ren knäppt engångs skyddsrock vid korta ärenden utanför operationsavdelningen

Infektionskänslig kirurgi Avdelningsbunden Alla på sal och i uppdukningsrum ska bära munskydd och instoppad hjälm De som arbetar i såret alltid ombytta under oprocken Ortopedisk kirurgi och all annan implantatkirurgi

Huvudbonad nedstoppad i halslinningen

Huden Personal med hudinfektioner och obehandlade fjällande eksem får inte arbeta i en operationssal.

Evidensbaserat?

Vårdhygienisk grundutbildning REGLER EGEN UPPFATTNING Operationsrummet KUNSKAP

Motivet till dessa regler

1. Antibiotikaresistens

Infektioner med antibiotikaresistenta bakterier 671 689 infektioner med antibiotikaresistenta bakterier i Europa 33 110 dödsfall 75% av dessa infektioner är vårdrelaterade *DALYS, Disability-adjusted life years Cassini A, et al. Eurosurveillance 2018;23(16):pii=17-00454; Cassini A, et al. Lancet Infectious Diseases. 5 November 2018.

2. Onödiga

VRI möjliga att förebygga UVI:er går att minska med 70 % CVK-sepsis går att minska med 100 % VAP går att minska med 55 % Postop infektioner går att minska med 55 % Utbrott (smittspridning) till går att undvika till 100% Umscheid, C. A., I C H E 2011;32 (2):101-114 Schreiber; ICHE, 2018; 1: 1-19

3. Kostnader och lidande

Europeiska vårdinrättningar En patient per säng Rent vatten Mekanisk ventilation Avfallshantering Avlopp och sanitet Rengöring av ytor och föremål ( städning ) funkar oftast Desinfektion och sterilisering av föremål är i världsklass - förutom för endoskop

Vårdrelaterade infektioner (VRI) Är den vanligste vårdskadan på Akademiska sjukhuset, i Sverige, i Europa och Globalt

Sverige VRI Vårdrelaterade infektioner drabbar 65 000 svenska pat varje år Hos 1500 pat bedöms VRI vara en bidragande orsak till patients död 4 pat per dag i Sverige Förlänger vårdtider med 10 dygn i genomsnitt Kostar i Sverige 6,5 miljarder kronor per år Motsvarar 10 % av den somatiska sjukvårdsbudgeten i Sverige varje år SKL 2017

Hygienregler Baseras på evidens och expertkonsensus SYFTE?

I. Förhindra smittspridning mellan patienter. Och till personal FÖRSTA SYFTET HYGIENREGLER PÅ OPERATIONSAVDELNINGAR

Sjukhusmiljön är en reservoir Otter et al AJIC 2013

Ytorna runtomkring patienten

Healthcare workers hands are the most common vehicle for the transmission of healthcare-associated pathogens from patient to patient and within the healthcare environment.

Arbetskläder är också en rörlig och levande yta som plockar upp och sprider vidare Bytas varje dag

Plastförkläde vid kontakt med pat och pats säng/brits

Jag tar på mig handskar så är jag REN om händerna!

Undersökningshandskar Personskydd vid risk för kontakt med kroppsvätskor Blir snabbt kontaminerade Måste bytas mellan rena och smutsiga arbetsmoment Sprita händer före och efter användning Kan inge falsk känsla av att man är ren

Det är så bra att alltid telefonen med beslutsstödet i fickan!

Mobiltelefoner 114 mobiltelefoner på en neonatalavdelning i Peru 50% var kontaminerade med multiresistenta bakterier

Kom idag St aureus 20 % St aureus 30 % MRSA förekom enbart hos vårdpersonalens telefoner Simmonds 2019 J Hosp Infection in press

Läkemedelsvagn Respirator sopsäck Metavision Kontaminerade zonen Måste rengöras och desinfekteras efter varje pat

II. Förhindra uppkomst av vårdrelaterade infektioner ANDRA SYFTET MED HYGIENREGLER PÅ OPERATIONSAVDELNINGAR

Vårdrelaterade infektioner i ett operationsrum

Postoperativa infektioner kan minskas med 50 % Umscheid, C. A., I C H E 2011;32 (2):101-114

Hur minska infektionerna?

HUR UPPKOMMER POSTOPERATIVA INFEKTIONER? Hur kan man förhindra dessa? Hur stor andel går att förebygga?

Mycket och forskning

Evidensbaserade guidelines

Mycket bra kap 8

Kom ut för tre år sedan www.who.int

Teknisk specifikation

Vad står det i evidensbaserade guidelines?

Grundprincip I Djupa infektioner uppstår på operationsbordet under operationen 24 h fibrinspärr om såret inte är väl tillslutet

Bakterier tillförs sällan såret efter op Via främmande kroppar Suturer Drän PM-trådar Infarter Glipande sår En fråga om operationsteknik! Förband som lossnar

Grundprincip II Många orsaker till postop infektioner En del direkt kausala och andra bidragande Individbundna, sjukhusbundna personal, patient, miljö, föremål

Vo Thorax 2009-2010 164 åtgärder Lytsy et al Journal of Hospital Infection 2015;91(4):326-31

Grundprincip III I slutet av operationen finns alltid bakterier i såret Burke, JF Ann Surgery 1963; 158: 898-904 Ju fler bakterier som finns kvar desto större risk för infektion Varifrån kommer bakterierna?

Risk för infektion antal bakterier x sjukdomsförmåga patientens motståndskraft Burke, JF Ann Surg 1963 Cruse, P 1992 Mangram AJ Inf Control Hosp Epidemiol 1999 Fry, D Medscape Surgery 2003

Antal bakterier i såret när det sluts Ju fler bakterier i såret när det sluts desto större risk för infektion Varifrån kommer bakterierna? Studerat av Ayliffe, Bethune, Blowers, Collins, Hambraeus, Hare, Hill, Howell, May, Noble, Parker, Solberg, Ståhle, Tammelin, Whyte, Lidwell, Woodhead

Lösning 1930 ->? Perioperativ antibiotikaproflax: Sänker infektionsfrekvensen vid kirurgiska ingrepp med över hälften (> 50%) - bakterierna är känsliga för givet antibiotikum ECDC 2013 Bra evidenssamling

Vanligaste bakterierna i såret i ren implantat kirurgi KNS koagulasnegativa stafylokocker Staphylococcus aureus Hudflora Varifrån kommer bakterierna?

Typiskt resistensmönster för KNS Cefolosporiner = R Penicilliner = R

Staphylococcus aureus i Europa EARSS-Net www.ecdc.europa.eu 68

Staphylococcus aureus i Sverige Swedres-Swedfarm 2016 www.folkhalsomyndigheten.se

Mediastiniter Andel MRSA av S. aureus Taiwan > 60 % Lin et al., CID 2003 Frankrike 36 % Mekontso-Dessap et l., CID 2001 Sverige 0 % Gardlund et al., Eur J Cardiothorac Surg 2002

Vårdrelaterade infektioner blir allt mer svårbehandlade eftersom de orsakas av resistenta bakterier-sjukhusfloran Vad gör vi då?

Risken för infektion antal bakterier x sjukdomsförmåga patientens motståndskraft Burke, JF Ann Surg 1963 Cruse, P 1992 Mangram AJ Inf Control Hosp Epidemiol 1999 Fry, D Medscape Surgery 2003

Riskfaktorer hos patienten Ålder Rökning och alkohol Diabetes, blodglukos Hypertoni Perifer kärlsjukdom Tidigare hjärtinfarkt Rökning / KOL Fetma BMI > 30 Stereoider Njursvikt

Risken för infektion antal bakterier x sjukdomsförmåga patientens motståndskraft

Risken för infektion antal bakterier x sjukdomsförmåga patientens motståndskraft

Vilka tre smittvägar?

1. Bakterier från patienten Endogent Huden Pågående infektioner i luftvägar, urinvägar och hud

Preoperativ huddesinfektion Avdöda patientens hudbakterier minskar risken för att de tar sig ner i såret Bakterier finns alltid kvar trots tvätt

Pågående infektioner hos pat Huden, luftvägar, urinvägar Ökar risken för postoperativa infektioner med 2-5 gånger Bör behandlas minst 24 timmar Indikation att skjuta upp operationen

2. Kontaktsmitta från personal, ytor och föremål Exogent Händer, kläder, droppsmitta, hår som ramlar ner, instrument, vätskor, andra ytor

Kontaktsmitta Betyder att bakterier stämplas ner i såret

Preoperativ handdesinfektion

Operationshandsken Vä Hö Partecke, LI et al. Infection Control Hosp Epidemiol 2009;30:409-414

Personalens hårbotten och hår Hjälmen och mössan skyddar mot kontaktsmitta genom att förhindra att hårstrån (främmande kroppar) faller ner i såret Spridning av stora hudflagor från hårbotten faller ner i såret

Personalens munflora Munskydd Skyddar mot stänk Skyddar mot droppsmitta av svalgets flora vid operation och uppdukning 1 meters räckvidd

Kirurgiska munskydd Munskydd är ett stänkskydd för personal Munskydd skyddar såret mot tal

Spridning från luftvägarna Tal 100 ord 36 droppar med bakterier hosta 700 droppar med bakterier nysning 62 000 droppar med bakterier 250 droppar 5000 droppar 1 000 000 droppar Duguid JP The number and sites of origin of droplets expelled during expiratory activities. Edinb.med. 1945;52:385-401 UR 87 Ju mer utsöndring desto fler droppar och mikroorganismer Munskyddet skyddar pat mot de droppar som faller ner vid tal

Instrumenten som gräver i såret

Operationsarbetsdräkten Kontamineras med sjukhusflora utanför ett operationsrum utanför en operationsavdelning Ullman Eur J Parenteral Pharmaceutical Sci 2017; 22:6-12

Kontaktsmitta genom operationsrocken Skyddsrock skyddar operatörer Skyddar även såret Barriär

Kontaktsmitta i såret Händer Arbetsdräkten Håret Munflora via droppar när man talar Instrument Ytor

3. Bakterier från luften i oprummet

Bakteriespridning från huden Varje människa avger 1 500 bakterier/min då hon går 10 000 000 000 hudflagor/dag Hudfragment bär bakterier sedimenterar ner 30 cm/min i såret på ytor på intrument i vätskor 30 m 2 m

Bakterier från luften Ju fler personer och ju mer aktivitet rörelser desto mer bakterier i luften

> 90 % av bakterier i luften kommer från de som befinner sig i operationssalen Varje människa avger 1 500 bakterier/min då hon går 10 000 000 000 hudflagor/dag Hudfragment bär bakterier sedimenterar ner 30 cm/min i såret på ytor på intrument i vätskor Whyte et al. J Hosp Inf 1982;3:123-135 Lidwell et al. J Hosp Inf 1983; 4:111-131

Storlek hudflaga och bakterie

Bakteriekoncentrationen (cfu/m3) Vid omblandande ventilation Turbulent flöde Gäller att operationsavdelningar på Akademiska sjukhuset Bakteriekoncentrationen = smittkälla tillluftsflödet

CFU colony forming unit B Reinmüller 2017 98

Samband c = n x ks/q C= cfu/m 3 n = antal individer på sal ks = cfu/s Q = m 3 /s

Bakteriekoncentration i operations rum under aktivitet (steady state) c = n q s Q C = koncentration av bacteriebärande partiklar (CFU/m 3 ) n = q s = Q = antal personer källstyrka, bakteribärande partiklar som kommer ut genom kläderna (CFU/s) tilluftsflödet (m 3 /s)

Hur mäter man tilluftsflödet?

Räkneexempel Luftflödet på C-ops sal med högst luftflöde 1,397 m 3 /s (sal 7) Luftflödet på C-ops sal med lägst luftflöde 0,601 m 3 /s (sal 14) En individ som bär engångskläderna från Mölnlycke har en genomsnittlig källstyrka på 1,5 cfu/s vid ortopedisk kirurgi Hur många kan man vara på sal för att cfu < 10 cfu/m 3?

Uträkning Sal 7 Sal 14 n = cfu x Q/ks n = cfu x Q/ks n = 10 x 1,397/1,5 n = 10 x 0,601/1,5 n = 9 personer n = 4 personer

Tre smittvägar till ett sår: Luften Kontakt Patienten

Relativ betydelse av varje smittväg beror på sårklassen 1. Smutsiga sår - op i gamla traumatiska sår med devitaliserad vävnad, pågående infektion i vävnaden, tarmpenetration 2. Kontaminerade sår op i vävnad med spill från mag-tarmkanal, inflammerad vävnad, akut trauma 3. Rena kontaminerade sår op i sterlit område där organ öppnas med normalflora (urologi, gyn, ÖNH, mage) 4. Rena sår op i normalt sterilt område utan att organ med normalflora öppnas

När man kontrollerat för alla andra smittvägar återstår luften som smittkälla Patientens hud Kontaktsmitta Krävs mycket få bakterier i cementen för att det ska bli en infektion John Charnley (1911-1982) 1958 första artificiella höftleden som verkade funka Low Friction Artroplasty 10 % av patienterna fick en djup infektion 800 cfu/m3 pga av insug av ofiltrerad luft Lidwell OM., The control of infection after total joint replacement. J Hosp Infect 1993; 23: 51-55.

Ventilation- Charnely s box Utspädning och filtrerad tillluft Infektionsfrekvensen 7 % -> 1 % genom effektivare ventilation Lidwell OM., The control of infection after total joint replacement. J Hosp Infect 1993; 23: 51-55. 800 cfu/m3 -> 5 cfu/m3

UDAF Unidirectional Air Flow ( LAF ) UDAF unidirectional air flow Svenska: Parallellströmning Thoraxoperation Pedro Gandra lic avhandling 20 feb 2019 vid Chalmers Tekniska Universitet i Göteborg

Täta kläder ett filter som täcker alla glipor Infektionsfrekvensen 1 % -> 0,5% 5 cfu/m3 -> mindre än 1 cfu/m3 Total body exhaust suit

Ventilationsförbättringar Klädsystem Infektionsfrekvens Årtal och antal op Lidwell OM., The control of infection after total joint replacement. J Hosp Infect 1993; 23: 51-55.

Medical Research Council Department of Health and Social Security, United Kingdom

MRC-studien på 80-talet Lidwell, Lowbury, Blowers, Whyte, Stanley, Lowe 1974-1979 19 sjukhus i UK och Sverige (Akademiska sjukhuset) Infektionsfrekvens 2 1 % kräver > 2500 op i varje arm Tre armar 8136 höftledsoperationer Betydelsen av ventilation och täta kläder för postop infektion Kontrollgrupp konventionell omblandande ventilation och vanliga tygkläder

Publikationer MRC studien Lidwell OM, Lowbury EJL, Whyte W, Blowers R, Stanley SJ and. Lowe D. Effect of ultraclean air in operating rooms on deep sepsis in the joint after total hip or knee replacement: a randomised study. Br Med J 1982; 285: 1014 Lidwell OM, Lowbury EJL, Whyte W, Blowers R, Stanley SJ and Lowe D. Bacteria isolated from deep joint sepsis after operation for total hip or knee replacement and the sources of the infections with Staphylococcus aureus. J Hosp Infect 1983; 4: 1929. Lidwell OM, Lowbury EJL, Whyte W, Blowers R, Stanley SJ and Lowe D. Airborne contamination of wounds in joint replacement operations: the relationship to sepsis rates. J Hosp Infect 1983; 4: 111131. Whyte W, Lidwell OM, Lowbury EJL and Blowers R. Suggested bacteriological standards for air in ultraclean operating rooms. J Hosp Infect 1983; 4: 133139. Lidwell OM, Lowbury EJL, Whyte W, Blowers R, Stanley SJ, and Lowe D. Infection and sepsis after operations for total hip or knee-joint replacement: Influence of ultraclean air, prophylactic antibiotics and other factors. J Hosp Infect 1984; 93: 505529 Lidwell OM, Lowbury EJL, Whyte W, Blowers R, Stanley SJ, and Lowe D. Extended follow-up of patients suspected of having sepsis in the joint after total joint replacement. J Hosp Infect 1985; 95: 65564. Lidwell OM, Elson R.A, Lowbury EJL, Whyte W, Blowers R, Stanley SJ and Lowe D. Ultraclean air and antibiotics for prevention of postoperative infection. Acta Orthop Scand 1987; 58: 413. Lidwell OM. Air, antibiotics and sepsis in replacement joints. J Hosp Infect 1988; 11 (Supplement C): 1840. Lidwell OM, Lowbury EJL, Whyte W, Blowers R, Stanley SJ, and Lowe D. Ventilation in operating rooms. Br Med J; 286: 12145.

Resultat MRC-studien- luftburen smittväg viktigast när alla andra smittvägar är kontrollerade Wound wash out 20 ml natrium klorid sprutades ner i såret Fångades upp i en skål Odlades ut Typades 98 % av bakterierna i såret kom från luften (ej från hud, ej från ytor) Whyte W, Hodgson R and Tinkler J. The importance of airborne bacterial contamination of wounds. J Hosp Infect; 1982; 3: 123135.

MRC studien Kunde belägga Charnley s resultat Ventilationens utformning Klädernas täthet utan glipor Ventilationen och kläder utgör tillsammans ett system som garanterar minsta möjliga halter av bakteriebärande partiklar i ett operationsrum Minsta möjliga bakteriekoncentrationer i luft ger minsta möjliga risk för infektion vid ortopedisk implantatkirurgi

Slutsats: Vid infektionskänslig kirurgi Tillräcklig ventialtion OCH Tillräckligt täta kläder

UCA system 1 cfu /m3 Whyte and Lytsy Ultra clean air system

Ultra clean system Är ett system där ventilationen + klädsystemet uppnår en luftkoncentration av bakterier 1 cfu/m3

I Sverige och många andra länder i Europa Bakterietal i luft (cfu)/m 3 Infektionskänslig < 10 Allmän kirurgi < 100 SIS TS-39:2015

Hur uppnå så få bakterier per kubikmeter i luft som möjligt idag? 1. Ventilationen

Dörröppningar

Hur uppnå så få bakterier per kubikmeter i luft som möjligt idag? 2. Klädsystem 2. Täta kläder

1980

Specialarbetsdräkt Clean Air Suit Modellen spelar ingen roll så länge materialet är tätt Med tätt material ska halsen täckas blusen vara nedstoppad ärmar och ben ha muddar SS-EN 13795

Jämförda operationstextilier Blandmaterial Olefin 98% Glennhuva 1 mm 69% bomullg 30% polyester 126

Bomull Mikrofiber SIS/TK 332 Sjukvårdstextilier 127

Skorstenseffekt

Kan jag jobba barfota? Skor?

Ullman Eur J Parential Pharmaceutical Sci 2017

Sammanfattning Postoperativa infektioner innebär ett stort lidande för pat och har hög morbiditet och mortalitet Blir alltmer svårbehandlade pga antibiotikaresistens Går att förebygga Man måste göra flera saker samtidigt

Smittvägar till ett operationssår

Tre smittvägar: Luften Händer Instrument Vätskor Kläder Kontakt Patienten

Tänkbara orsaker till SSI (25 st!) Preoperativt preoperativ huddesinfektion, antibiotikaprofylax, optimera patienten, pågående infektioner, kort behandlingstid på sjukhuset före ingrepp, håravkortning Under operation ventilationen, hygienrutiner, personalens arbetsdräkt, personalens hud, operationsrock, handskar, munskydd, hårskydd, antal personer i operationssalen, dörröppningar, sterila instrumenten, hypotermi, glukosmättnad, oxygeneringsgrad i vävanden, normovolemi Postoperativt förband, rengöring av sal efter patient, infektionsregistrering

Designa en studie? Om infektionsfrekvensen ska minska från 2%-1% > 2500 operativa ingrepp i varje arm Kontrollera för alla andra 24 bidragande orsaker

Nästa steg för Akademiska sjukhusets operationsavdelningar

Akademiska sjukhusets hygienregler på operationsavdelningar

Varje enskild operationsavdelning Multiprofessionella team tar fram hygienregler Kirurger Operationsjuksöterskor Anestesiologer Anestestisjuksköterskor Undersköterskor Avdelningschef Verksamhetschef tar beslutet

Lagarbete operera utan att kontaminera

Vi har samma mål Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste skadan som drabbar en patient Varje infektion som drabbar en patient på Akademiska sjukhuset till följd av vård hade kunnat undvikas. Tills att motsatsen är bevisad

Operationsrummet är ett renrum Birgitta Lytsy, MD, PhD Specialist i vårdhygien Överläkare vårdhygien Region Uppsala Infektionskänsliga patienter Utan myndighetskontroll

Operationsrummet är ett renrum Betraktar vi det som det? Kritiska ytor Såret Luftvägar Blodbanan Infektionskänsligt