Lösningsförslag/facit Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 19 aug, 2011, kl

Relevanta dokument
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Lösningsförslag/facit till Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 11 mars, 2013, kl

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Lösningsförslag/facit till Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 5 mars, 2012, kl

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 4 - Grundläggande principer för elmaskiner

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Fö 5 - TMEI01 Elkraftteknik Likströmsmaskinen

5. Kretsmodell för likströmsmaskinen som även inkluderar lindningen resistans RA.

Fö 7 - TSFS11 Energitekniska system Likströmsmaskinen

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8)

Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen

Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska system

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 9 - Induktions/Asynkron-maskinen

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 7 - Synkronmaskinen

Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8)

Tentamen i Elkraftteknik för Y

Elektriska drivsystem Föreläsning 4 - Introduktion av roterande maskiner

Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av asynkornmotorn

Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av induktions/asynkorn-motorn

Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen

Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen

Elektromekaniska energiomvandlare, speciellt likströmsmaskinen (relevanta delar av kap 7)

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING

Bra tabell i ert formelblad

Tentamen i Elkraftteknik 3p

Asynkronmotorn. Industriell Elektroteknik och Automation

Permanentmagnetiserad synkronmotor. Industriell Elektroteknik och Automation

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 5 - Likströmsmaskinen

Tentamen eem076 Elektriska Kretsar och Fält, D1

Tentamen (TEN1) TMEI01 Elkraftteknik

FK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (2:a omtentan), fredag 30 augusti 2013, kl 9:00-14:00

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen

Elektriska drivsystem Föreläsning 3 - Elektromekaniska omvandlingsprinciper

Systemkonstruktion Z2

Tentamen Elektromagnetism

Tentamen i El- och vågrörelselära,

Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen & Synkronmaskinen

TENTAMEN Elmaskiner 2, 7,5 p

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, till detta tillkommer upp till 5 arbetsdagar för administration.

Tentamen. TSFS06 Diagnos och övervakning 12 januari, 2012, kl

Lösningsförslag/facit till Tentamen. TSFS06 Diagnos och övervakning 14 januari, 2008, kl

Tentamen i : Vågor,plasmor och antenner. Totala antalet uppgifter: 6 Datum:

Elektromagnetism. Kapitel , 18.4 (fram till ex 18.8)

Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för W2 och ES2 (1FA514)

Tentamen ellära 92FY21 och 27

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Program: DATA, ELEKTRO

Elektriska drivsystem Föreläsning 2 - Transformatorer

Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor

Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för W2 och ES2 (1FA514)

Tentamen Elenergiteknik

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

9. Magnetisk energi Magnetisk energi för en isolerad krets

9. Magnetisk energi [RMC 12] Elektrodynamik, vt 2013, Kai Nordlund 9.1

Asynkronmotorn. Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden

Fö 4 - TMEI01 Elkraftteknik Trefastransformatorn Introduktion till Likströmsmaskinen

9. Magnetisk energi Magnetisk energi för en isolerad krets

Facit/Lösningsförslag till Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska System. 23:e Aug, 2014, kl

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Industriell Elektroteknik och Automation

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 2 - Trefassystem och transformatorn

Lösningar till Tentamen i fysik B del 1 vid förutbildningar vid Malmö högskola

Tentamen ssy080 Transformer, Signaler och System, D3

Tentamen Fysikaliska principer

Elektriska drivsystem Föreläsning 9 - Induktions/Asynkron-maskinen

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07

Lösningsförslag till Tentamen. TSFS06 Diagnos och övervakning 14 augusti, 2007, kl

Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p kl

Laborationsrapport. Kurs Elkraftteknik. Lab nr 3 vers 3.0. Laborationens namn Likströmsmotorn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.

Fysik TFYA86. Föreläsning 8/11

2.7 Virvelströmmar. Om ledaren är i rörelse kommer den att bromsas in, eftersom det inducerade magnetfältet och det yttre fältet är motsatt riktade.

Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för F1 och Q1 (1FA514)

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

FK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 17 juni 2014, kl 9:00-14:00

LNB727. Asynkronmaskinen

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Föreläsning 8. Ohms lag (Kap. 7.1) 7.1 i Griffiths

Motorprincipen. William Sandqvist

Synkrongeneratorn och trefas

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Några övningar som kan vara bra att börja med

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM521 och 520)

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

MATEMATIK OCH MAT. STATISTIK 6H3000, 6L3000, 6H3011 TEN

Tentamen Modellering och simulering inom fältteori, 8 januari, 2007

Tentamen i Fysik för K1,

X-tenta ET Figur 1. Blockschema för modell av det nordiska kraftsystemets frekvensdynamik utan reglering.

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 1 - Introduktion, magnetiska kretsar och material

Roterande elmaskiner

Transkript:

Lösningsförslag/facit Tentamen TSFS04 Elektriska drivsystem 19 aug, 011, kl. 14.00-18.00 Tillåtna hjälpmedel: TeFyMa, Beta Mathematics Handbook, Physics Handbook, formelblad bifogat tentamen och miniräknare (ej symbolhanterande). Ansvarig lärare: Preliminära betygsgränser: Betyg 3: 18 poäng Betyg 4: 5 poäng Betyg 5: 30 poäng

Uppgift 1. a) L ss är konstant eftersom rotorn är cirkulär och L rr gör två perioder på ett varv p.g.a. att flödet passerar ett luftgap vars form upprepar sig två ggr på ett varv. L sr däremot gör bara en period på ett varv. Därför kan man sluta sig till att L rr = (3 + cos(α)) [H] L ss = 7 10 3 [H] L sr = cos(α) [H] b) L sr är positiv för α = 0 och med de markerade riktningarna i figuren så svarar det alltså mot Motorskiss 1 c) Likströmsmaskinen har konstant fältflöde och byter vi statorlindningen mot permanentmagnet och utrustar motorn med en kommutator så får vi en likströmsmotor. De båda andra konstruktionerna har tidsvarierande statorfält. Synkronmaskinens rotorlindning matas med likström och kan ersättas med en permanentmagnet. Både asynkronmaskinen och likströmsmaskinen har däremot tidsvarierande rotorflöde. d) Momentet och maxmomentet blir Figur 1 visar det skissade momentet T = sin(α) sin(α) T max = 1.76 [Nm] 1.5 1 0.5 T [N] 0 0.5 1 1.5 3 1 0 1 3 α [rad] Figur 1: Moment som funktion av vinkel 1

Uppgift. a) Krestschema för tomgång resp låst rotor visas i Figur. För det aktuella fallet är R c = i kretsarna. R 1 X 1 X R 1 X 1 Î 1 Î ϕ Î Î 1 Î ϕ R ˆV 1 R c X m ˆV 1 R c X m (a) Krets för låst rotor, s = 1 (b) Krets vid tomgång, s = 0 Figur : Ekvivalenta asynkronmotorkretsar för tomgång resp låst rotor b) För tomgångsfallet gäller att S nl = 3U F I L,nl = 3U H I L,nl = 154 VA P nl = Snl Q nl = 07 W Q nl = 3(X m + X 1 )I nl = 1510 VAr P rot = P nl n ph R 1 I nl = 163.5 W c) För låst-rotor-fallet gäller I bl = I m = S m 3UH,m = 4.33 A Z bl = 5.3 + 7.9i U H,bl = Z bl I m 3 = 71.4 V P bl = 3 R bl I bl = 3 real(z bl )I bl = 98.7 W Ett acceptabelt alternativ för att räkna ut P bl är att använda samma approximation för R bl som gav arbetsgången för bestämning av modellparametrar, dvs R X m. Detta ger R bl = 5.3 och P bl = 98.8 W. Uppgift 3. a) Eftersom kärnans µ c så gäller φ i = { 0 i = 1 π 10 4 i [, 3, 4] b) Vi har att L = N µ 0A g och W fld = 1 Li. Efter derivering m.a.p g fås därför f = W fld x = i d Li d( g ) = N µ 0 A i g = 78.5 [N]

Uppgift 4. a) Ekvivalent krets samt samband blir t.ex. I a R a V a = E a + I a R a E a = K f I f ω m (kan ev. utelämnas) T mech = K f I f I a (kan ev. utelämnas) R f Ea V a I f I f = V a R f b) V a = T mechω m I a + I a R a I a = 5.43. Vi får då E a = V a I a R a = 19.8 V. c) T mech hålls konstant men I f minskas p.g.a. sänkt spänning så I a måste öka till I a = 5.97 A. Vi får därmed E a = V a I a R a = 170 V och N = 970 varv per minut. Ett tips för att förstå lösningen är att ansätta en resistans R f för fältlindningen. d) Halveras momentet så minskar till I a =.7 A och vi får istället N = 1070 rpm. Uppgift 5. a) Med en lågohmig lindning kopplad parallellt med ankarkretsen skulle det mesta av effektutvecklingen ske i den parallellkopplade lindningen med dålig verkningsgrad som följd. Samma sak gäller för en högohmig lindning i serie med ankarkretsen. Därför är det troligast att den lågohmiga lindningen är serielindning och den högohmiga är shuntlindningen. b) Kommuteringen gör att fälten alltid hålls ortogonala och med en oändligt fin indelning så står fälten helt still. Ett godkänt visardiagram kan till exempel se ut som visas nedan Rotor/Armatur-fält (I a) Quadrature Axis Stator-fält (I f ) Direct Axis Uppgift 6. a) Det är en synkronmotor/generator. b) Maskinen arbetar som generator. c) Ja, spänning kommer att induceras i ledaren när den rör sig i magnetfältet och eftersom kretsen är sluten kommer en ström att flyta. Därmed överförs mekanisk effekt till elektrisk. Endast resistiv belastning kommer dock inte att kunna bromsa konstruktionen till stillastående. Vid stillastående kommer nämligen momentet från elmaskinen att vara noll men vikten av konstruktionen kommer fortfarande generera ett pådrivande moment. d) w s = v hiss r hjul 3