TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 5 - Likströmsmaskinen
|
|
- Emilia Hansson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 5 - Likströmsmaskinen Andreas Thomasson Institutionen för systemteknik Linköpings universitet andreas.thomasson@liu.se / 50
2 Dagens föreläsning 1. Introduktion till likströmsmaskinen 2. MMK och luftgapsflöde 3. Moment 4. Inducerad spänning 5. Elektromekanisk energiomvandling 6. Grundläggande om magnetisering 7. Olika typer av likströmsmaskiner 8. Modellering och karakterisering 9. Magnetisering, en andra gång 10. Fältjusteringar 2 / 50
3 Introduktion till likströmsmaskinen 3 / 50
4 Likströmsmaskinen Likströmsmaskinens popularitet beror bland annat på: högt startmoment olika moment-varvtals karaktäristiker kan erhållas genom val av magnetisering enkel varvtalsstyrning utveckling av effektiva likriktare batteridrivna system Nackdelar i konkurrensen med andra typer av elmaskiner: förhållandevis komplicerade och därmed dyra kommutatorer kräver underhåll, även om kommutatorteknologi på senare år utvecklats idag kan även växelströmsmaskiner styras enkelt med hjälp av kraftelektronik 4 / 50
5 Konstruktionsprinciper I a Tväraxel quadrature q-riktning I a Borst Rotorlindning, ankarlindning Huvudpol Fältlindning I f Längsaxel direct (d-riktning) I f Kompensationslindning Kommuteringspol 5 / 50
6 Likströmsmaskinens funktionsprincip I statorn skapas ett fält i längs-/direkt-axelriktningen. I rotorn skapar ett fält i tvär-/kvadratur-axelriktningen. Moment skapas genom fältens vinkelskillnad. 6 / 50
7 Likströmsmaskinens lindningar Statorflödet som kallas för huvudflödet skapas med likström, statorlindningen är alltså fältlindning. Rotorflödet hålls fixt i rummet mha kommutering. I rotorns lindningar flyter kommuterad likström, dvs växelström, rotorlindningen är alltså ankarlindning. 7 / 50
8 Laminering Fältet i statorn är konstant, statorn behöver inte lamineras. Fältet i rotorn roterar relativt rotorn (stålet), rotorn måste vara laminerad. 8 / 50
9 Ankarlindning och kommutering (a) Strömmen tar följande vägar (i = inner,y = ytter): 1-1i-7y-2i-8y-3i-9y-4i-10y-5i- 11y-6i-12y-7 1-6y-12i-5y-11i-4y-10i-3y-9i- 2y-8i-1y-7i-7 (b) Vid kommutering: (1-1i-7y-2) 2-2i-8y-3i-9y-4i- 10y-5i-11y-6i-12y-7 1-6y-12i-5y-11i-4y-10i-3y-9i- 2y-8i-8 (8-1y-7i-7) Antalet ledningar C a = 24, parallella kopplingar m = 2, N a = Ca 2m = 6, strömmen går 6 varv genom rotorn. 9 / 50
10 MMK och luftgapsflöde 10 / 50
11 Huvudfältets fördelning Tvåpolig likströmsmotor då rotorströmmen är 0: Radiell magnetisk flödestäthet samt inducerad spänning i ankarlindningen vid generatordrift. Vi kommer att anta en sinusformad fördelning för huvudflödet. 11 / 50
12 MMK-fördelningen genererad av ankarlindningarna Tvärsnittet av en tvåpolig likströmsmaskin. Anta att varje spole har N c varv och att strömmen är i c. MMK:n är sågtandsformad med amplituden (F ag ) peak = 6N c i c 12 / 50
13 Grundton för mmk:n genererad av rotorlindningarna Låt N a = C a /(2m) vara antalet seriekopplade varv i rotorn och i a ankarströmmen då gäller att: ( ) Na (F ag ) peak = i a p Grundtonen är F ag1 = (F ag1 ) peak cos θ a där: (F ag1 ) peak = 8 π 2 ( Na p ) i a 13 / 50
14 Moment 14 / 50
15 Moment Eftersom mmk-vågorna approximeras med sinusfördelningar gäller: T = p 2 =A cyl {}}{ Dπl 2 B sr F r sin δ r Om vi antar att huvudflödet dominerar B sr så är det resulterande fältet och rotorfältet ortogonala, dvs sin δ r = 1 ger att T mech = p 2 A cyl 2 B peak(f ag1 ) peak Ett kompakt uttryck kan härledas om B peak uttrycks i det magnetiska flödet/pol Φ d i direktaxelriktningen samt att (F ag1 ) peak uttrycks i strömmen i a. 15 / 50
16 Moment T mech = p 2 A cyl 2 B peak(f ag1 ) peak Flödet kan beräknas enligt (sinusformad): Φ d = B da = medeltäthet area = 2 π B A cyl peak p polyta Mmk:n uttryckt i i a (sågtand) (F ag1 ) peak = 8 π 2 ( Na p ) i a, N a = C a 2m där C a är antalet ledare i ankarlindningen, m antalet parallellkopplade ledare. Substitution ger: T mech = pc a Φ d i a } 2πm {{} =:K a 16 / 50
17 Inducerad spänning 17 / 50
18 Inducerad spänning Spänning över rotorlindningen vid generatordrift. Anta sinusformad flödesfördelning i luftgapet. Minns att den inducerade spänningen är: e a = ω me NΦ p sin(ω me t) Efter likriktning kan medelspänningen beräknas som E a = 1 π π 0 ω me NΦ p sin(ω me t) d(ω me t) = 2 π ω menφ p 18 / 50
19 Inducerad spänning Spänningen kan skrivas som E a = 2 π N aω me Φ d = /ω me = p 2 ω m, N a = C a 2m / = = pc a π2m ω mφ d = K a Φ d ω m Ju fler kommutatorsegment desto mindre rippel. 19 / 50
20 Elektromekanisk energiomvandling 20 / 50
21 Elektromekanisk energiomvandling Från huvudsambanden T mech = K a Φ d I a E a = K a Φ d ω m fås P elec = E a I a = T mech ω m = P mech dvs sambanden modellerar en förlustfri ideal maskin. 21 / 50
22 Grundläggande om magnetisering 22 / 50
23 Magnetiska huvudflödet I grundsambanden T mech = K a Φ d i a e a = K a Φ d ω m ingår det magnetiska flödet Φ d längs direktaxeln. Vi kommer tillsvidare anta att bara fältlindningen bidrar till Φ d. Om stålets reluktans är försumbart (stålet är omättat) så gäller att Φ d = R 1 d Nf i f Då mättningsfenomen är betydande används så kallade magnetiseringskurvor. 23 / 50
24 Magnetiseringskurvor Att kurvorna inte börjar i origo beror på remanent magnetisering. Den streckade linjen tar inte hänsyn till mättning. Eftersom e a = K a Φ d ω m är lätt att mäta anges magnetiseringskurvan ofta som i (b) eller (c) för ett givet ω m0. 24 / 50
25 Beräkning av den inducerade spänningen Uppgift: Givet magnetiseringsströmmen i f och vinkelhastigheten ω m vad blir den inducerade spänningen e a? Lösning: e a = K a Φ d (i f )ω m Elimination av K a Φ d (i f ) ger e a (i f, ω m ) = e a0 (i f ) ω m ω m0 e a0 (i f ) = K a Φ d (i f )ω m0 25 / 50
26 Olika typer av likströmsmaskiner 26 / 50
27 Elektriskt exciterade likströmsmaskiner Olika kopplingar för att excitera likströmsmaskinen. (a) separatmagnetiserad (c) shuntmagnetiserad (b) seriemagnetiserad (d) kompoundmagnetiserad 27 / 50
28 Permanentmagnetiserade likströmsmaskiner Ett tvärsnitt av en typisk PM likströmsmotor. Fältlindningen utbytt mot PM. Höljet fungerar som magnetisk ledare. Tillskillnad från andra likströmsmaskiner har PM likströmsmaskiner typiskt en cylindrisk insida på statorn. 28 / 50
29 Modellering och karakterisering 29 / 50
30 Modellering av elektriskt exciterade maskiner Modellen inkluderar alla nämnda typer av elektriskt exciterade maskiner. Ekvationerna för motordrift: T mech = K a Φ d I a E a = K a Φ d ω m K a = pc a 2πm V a = E a + I a R a V t = E a + I a (R a + R s ) V t = I f R f I L = I a + I f R a ska tolkas som lindningsresistans plus spänningsfall över borst och R f som lindningsresistansen plus potentiometerns resistans. 30 / 50
31 Modellering av permanentmagnetiserade likströmsmaskiner Eftersom Φ d är konstant bakas den ihop med K a enligt K m = K a Φ d som kallas för momentkonstanten. Modellen kan då sammanfattas: E a = K m ω m T mech = K m I a V t = E a + I a R a 31 / 50
32 Hastighet-momentkarakteristik för likströmsmotorer Separat/shunt/PM-magnetiserad motor. Beräkna ω m (T mech ) då fältström I f och spänning över motorn V t är fixa: V t = E a + I a R a E a = K a Φ d ω m T mech = K a Φ d I a Elimination av E a och I a ger: V t = K a Φ d ω m + R a T mech ω m = 1 (V t R a T mech ) K a Φ d K a Φ d K a Φ d Hastigheten avtar linjärt med ökat moment. 32 / 50
33 Hastighet-momentkarakteristik för likströmsmotorer Antag konstant spänning över motorn, dvs V t är fixt som förut. Shuntmotorn: Konstant varvtal oberoende av belastning. Enkel varvtalsstyrning mha potentiometer i shuntkretsen. 33 / 50
34 Hastighet-momentkarakteristik för likströmsmotorer Antag konstant spänning över motorn, dvs V t är fixt som förut. Seriemotorn: Stort startmoment. (T I 2 a, V t = I a (R a + R s ) + E a, E a = 0) Överbelastning av moment leder till fartsänkning, dvs en naturlig begränsning i effektöverbelastning. Övervarvar vid låg belastning. 34 / 50
35 Hastighet-momentkarakteristik för likströmsmotorer Antag konstant spänning över motorn, dvs V t är fixt som förut. Kompoundmotorn: (medkompounderad = magnetfälten i lindningarna samverkar) Mellanting mellan shunt och seriemotor. Stort startmoment. Övervarvar ej vid låg belastning. 35 / 50
36 Likströmsmaskinen - exempel Givet: En 25 kw 125 V permanentmagnetiserad likströmsmaskin gör 3000 varv/min då terminalspänningen V t = 128 V. Den inducerade spänningen är E a = 125 V och ankarlindningens resistans R a = 0.02Ω. Sökt: Ankarlindningens ström I a, den tillförd effekten P input, den elektromekaniska effekten P elec = P mech och momentet T mech. Lösning: Maskinen körs som motor ty V t > E a. Strömmen och den tillförda effekten är: I a = V t E a R a = 150 A P input = V t I a = 19.2 kw Den elektromagnetiska effekten och momentet är P elec = P mech = E a I a = kw T mech = P mech ω m = 59.7 Nm 36 / 50
37 Likströmsmaskinen - exempel Givet: Samma 25 kw 125 V permanentmagnetiserade maskin ger E a0 = 125 V vid n 0 = 3000 varv/min. R a = 0.02Ω. Anta motordrift med V t = 123 V och P input = 21.9kW. Sökt: Vilket varvtal n får motorn? Lösning: Ankarströmmen ges av: I a = P input V t = 178 A Inducerade spänningen i ankarlindningen blir Hastigheten ges av ( ) Ea n = n 0 E a0 E a = V t I a R a = V = 2866 varv/min 37 / 50
38 Magnetisering, en andra gång 38 / 50
39 Magnetisering, en andra gång Magnetisering skapas i huvudsak av fältlindningarna. Huvudflödet bör ligga i längsaxeln. Vid belastning flödar en ankarström som förstör huvudflödet genom vridning och försvagning. Detta kallas ankarreaktion. 39 / 50
40 Ankarlindningens fältlinjer Fältlinjerna då endast ankarlindningen exciteras. Ökar flödesintensiteten på ena sidan och minskar den på motsatta sidan av polskon. Ökningen ger upphov till att magnetisk mättning uppstår tidigare och detta reducerar alltså huvudflödet möjligheter att passera. 40 / 50
41 Magnetfältets rumsfördelning Ankar- och huvud-fält och den resulterande flödestätheten. 41 / 50
42 Undvika avmagnetisering Maskiner går alltid nära mättning. Detta fenomen påverkar prestanda signifikant. Optimum då endast huvudflödet passerar luftgapet. Det betyder att huvudfältet ska vara starkare än ankarfältet. Reluktansen för ankarfältet kan görs stor genom att runda av polskorna. Bäst är att införa kompensationslindningar, men också dyrast. Vi återkommer till detta senare. 42 / 50
43 Magnetiseringskurvan/mappen De fyra heldragna kurvorna är magnetiseringskurvorna för respektive ankarström. Ankarströmmens fält ökar effekten av mättning (avmagnetisering). Shunt-ekviv. ström: Serielindning: N s, I s Shuntlindning: N f, I f Magnetiseringen ges av den shunt-ekvivalenta strömmen: I net = I f + N s N f I s 43 / 50
44 Beräkning av den inducerade spänningen Den inducerade spänningen ges av E a (I net, I a, ω m ) = E a0 (I net, I a ) ω m ω m0 44 / 50
45 Likströmsmaskinen - exempel Givet: En shuntkopplad likströmsmotor har magnetiseringskurvan på sidan innan och V t = 250 V. R a = 0.025Ω. Tomgångsförlusten är P 0 = 2kW och belastningsförlusten P B = 0.01P output. Potentiometern är inställd så att tomgångshastigheten är n = 1100 rpm. Sökt: a) Vilket varvtal n och uteffekt P output får motorn om ankarströmmen är I a = 400 A? b) En stabiliserande seriekopplad lindning bestående av 1.5 varv/pol kopplas in. Shuntlindningen har 1000 varv/pol. Beräkna åter varvtal och uteffekt då ankarströmmen är I a = 400 A. 45 / 50
46 Fältjusteringar 46 / 50
47 Fältjusteringar Avancerade likströmsmaskiner har: Kompensationslindning för att reducera avmagnetiseringen, dvs minimera ankarlindningens bidrag till flödet i luftgapet. Kommuteringspoler med lindningar för att omrikta strömmen i spolarna vid kommutering. Båda lindningarna är seriekopplade med ankarlindningen. huvudfält + ankarfält + kommutatorfält + kompensationsfält = huvudfält (förutom vid kommuteringszonen) 47 / 50
48 Att ta med sig från föreläsningen 48 / 50
49 Att ta med sig från föreläsningen Likströmsmaskinen är komplicerad i sin konstruktion men enkel att reglera. Maskintyper: serie, shunt, kompound, separat, permanentmagnetiserade. Olika typer har olika karaktäristik som kan utnyttjas vi val av motor. Enkla analytiska samband: T mech = K a Φ d I a E a = K a Φ d ω m Magnetiseringskurva 49 / 50
50 Sammanfattnig Magnetiska samband: T mech = K a Φ d I a E a = K a Φ d ω m För magn. linjärt system Φ d I f resp. för pm motorer gäller: T mech = K f I f I a E a = K f I f ω m T mech = K m I a E a = K m ω m Magnetiseringskurvan ger: E a = ω m ω m0 E a0 (I f,net, I a ) = K a Φ d (I f,net, I a )ω m där den shunt-ekviv. strömmen I f,net = I f,shunt + N serie N shunt I f,serie. Elektriska samband för rotor resp. stator: Effektsamband: V a = R a I a + E a V f = R f I f P mech = T mech ω m = E a I a = P elec 50 / 50
Elektriska drivsystem Föreläsning 5 - Likströmsmaskinen
Elektriska drivsystem Föreläsning 5 - Likströmsmaskinen Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet matkr@isy.liu.se 2010-10-21 1/57 Dagens föreläsning 1. Introduktion till
Läs merTSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 4 - Grundläggande principer för elmaskiner
TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 4 - Grundläggande principer för elmaskiner Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet mattias.krysander@liu.se 2017-01-25 1/35
Läs merElektriska drivsystem Föreläsning 4 - Introduktion av roterande maskiner
Elektriska drivsystem Föreläsning 4 - Introduktion av roterande maskiner Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet matkr@isy.liu.se 2010-10-07 1/53 Dagens föreläsning 1. Introduktion
Läs merFö 7 - TSFS11 Energitekniska system Likströmsmaskinen
Fö 7 - TSFS11 Energitekniska system Likströmsmaskinen Christofer Sundström 26 april 2016 Outline 1 Likströmsmaskinen Introduktion Ekvivalent Kretsschema Separat, Shunt, Serie och Kompound kopplingar Startström
Läs merFö 5 - TMEI01 Elkraftteknik Likströmsmaskinen
Fö 5 - TMEI01 Elkraftteknik Likströmsmaskinen Christofer Sundström 30 januari 2017 Outline 1 Repetition Ekvivalent Kretsschema 2 Mekaniska Samband 3 Driftegenskaper Motordrift Separatmagnetiserad likströmsmotor
Läs merElektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8)
Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8) Elektromekanisk omvandlare Inledning en anordning som energimässigt förbinder ett elektriskt och ett mekaniskt system. som regel roterande
Läs merLösningsförslag/facit Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 19 aug, 2011, kl
Lösningsförslag/facit Tentamen TSFS04 Elektriska drivsystem 19 aug, 011, kl. 14.00-18.00 Tillåtna hjälpmedel: TeFyMa, Beta Mathematics Handbook, Physics Handbook, formelblad bifogat tentamen och miniräknare
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2012-05-21 Sal KÅRA Tid 8-12 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter
Läs merElektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8)
Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8) Inledning Elektromekanisk omvandlare en anordning som energimässigt förbinder ett elektriskt och ett mekaniskt system. som regel roterande
Läs merElektromekaniska energiomvandlare, speciellt likströmsmaskinen (relevanta delar av kap 7)
Elektromekaniska energiomvandlare, speciellt likströmsmaskinen (relevanta delar av kap 7) Elektromekanisk omvandlare Inledning en anordning som energimässigt förbinder ett elektriskt och ett mekaniskt
Läs merElektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av induktions/asynkorn-motorn
Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av induktions/asynkorn-motorn Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet matkr@isy.liu.se 2010-12-02 1/28 Dagens föreläsning
Läs merTSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 7 - Synkronmaskinen
TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 7 - Synkronmaskinen Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet mattias.krysander@liu.se 2016-02-12 1/26 Dagens föreläsning Repetition
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet Datum för tentamen 2016-03-16 Sal (2) T2 U1 Tid 14-18 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn/benämning Provnamn/benämning Institution Antal
Läs merLösningsförslag/facit till Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 11 mars, 2013, kl
Lösningsförslag/facit till Tentamen TSFS04 Elektriska drivsystem 11 mars, 2013, kl. 08.00-12.00 Tillåtna hjälpmedel: TeFyMa, Beta Mathematics Handbook, Physics Handbook, Formelsamling - Elektriska drivsystem
Läs merElektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av asynkornmotorn
Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av asynkornmotorn Andreas Thomasson Institutionen för systemteknik Linköpings universitet andreas.thomasson@liu.se 2018-02-26 1 / 25 Dagens föreläsning Vridmoment
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2012-03-05 Sal U14, U15 Tid 8-12 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter
Läs mer5. Kretsmodell för likströmsmaskinen som även inkluderar lindningen resistans RA.
Föreläsning 1 Likströmsmaskinen och likström (test). 1. Modell och verklighet. 2. Moment och ström (M&IA). Momentkonstanten K2Ф. 3. Varvtal och inducerad spänning (ω&ua). Spänningskonstanten K2Ф. 4. Momentkonstant
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2011-08-19 Sal TER3 Tid 14-18 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter
Läs merFö 4 - TMEI01 Elkraftteknik Trefastransformatorn Introduktion till Likströmsmaskinen
Fö 4 - TMEI01 Elkraftteknik Trefastransformatorn Introduktion till Likströmsmaskinen Per Öberg 21 januari 2015 Outline 1 Trefastransformatorn Distributionsnätet Uppbyggnad Kopplingsarter Ekvivalent Kretsschema
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2013-03-11 Sal R41 Tid 8-12 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter
Läs merNågra övningar som kan vara bra att börja med
Några övningar som kan vara bra att börja med Uppgift 1 En separatmagnetiserad likströmsmotor är märkt 220 V, 10 A, 1200 1/min. Ra=2,0. Beräkna hur stort yttre startmotstånd som behövs för att startströmmen
Läs merFö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen
Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen Per Öberg 9 februari 2015 Outline 1 Introduktion Asynkronmaskin 2 Uppbyggnad och Arbetssätt Synkrona och Asynkrona Varvtalet Synkronmaskinen - Överkurs 3 Förluster
Läs merElektriska drivsystem Föreläsning 2 - Transformatorer
Elektriska drivsystem Föreläsning 2 - Transformatorer Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet matkr@isy.liu.se 2010-09-23 1/36 Dagens föreläsning Använda kunskapen om magnetiska
Läs merElektriska drivsystem Föreläsning 3 - Elektromekaniska omvandlingsprinciper
Elektriska drivsystem Föreläsning 3 - Elektromekaniska omvandlingsprinciper Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet matkr@isy.liu.se 2010-09-30 1/48 Repetition Kunskap om
Läs merElektromagnetism. Kapitel , 18.4 (fram till ex 18.8)
Elektromagnetism Kapitel 8.-8., 8.4 (fram till ex 8.8) Varför magnetism? Energiomvandling elektrisk magnetisk mekanisk Elektriska maskiner Reversibla processer (de flesta) Motor Generator Elektromagneter
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2012-08-17 Sal TER3 Tid 14-18 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter
Läs merFö 4 - TMEI01 Elkraftteknik Trefastransformatorn Introduktion till Likströmsmaskinen
Fö 4 - TMEI01 Elkraftteknik Trefastransformatorn Introduktion till Likströmsmaskinen Christofer Sundström 28 januari 2019 Outline 1 Trefastransformatorn Distributionsnätet Uppbyggnad Kopplingsarter Ekvivalent
Läs merTSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 2 - Trefassystem och transformatorn
TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 2 - Trefassystem och transformatorn Andreas Thomasson Institutionen för systemteknik Linköpings universitet andreas.thomasson@liu.se 2018-01-17 1 / 31 Dagens
Läs merLösningsförslag/facit till Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 5 mars, 2012, kl
Lösningsförslag/facit till Tentamen TSFS04 Elektriska drivsystem 5 mars, 2012, kl. 08.00-12.00 Tillåtna hjälpmedel: TeFyMa, Beta Mathematics Handbook, Physics Handbook, Formelsamling - Elektriska drivsystem
Läs merFö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen
Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen Christofer Sundström 7 maj 2018 Outline 1 Uppbyggnad och arbetssätt Konstruktion Roterande flöde, repetition Arbetsprincip 2 Magnetisering av rotorn
Läs merFö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen
Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen Christofer Sundström 10 maj 2016 Outline 1 Uppbyggnad och arbetssätt Konstruktion Roterande flöde, repetition Arbetsprincip 2 Magnetisering av rotorn
Läs merAsynkronmotorn. Industriell Elektroteknik och Automation
Asynkronmotorn Industriell Elektroteknik och Automation Asynkronmotorn Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden Fläktar Pumpar Transportband
Läs merTSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 9 - Induktions/Asynkron-maskinen
TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 9 - Induktions/Asynkron-maskinen Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet mattias.krysander@liu.se 2016-02-22 1/32 Dagens
Läs merFö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen & Synkronmaskinen
Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen & Synkronmaskinen Christofer Sundström 7 februari 2017 Outline 1 Asynkronmaskinen Tekniker för start av Asynkronmotorn Starttid för asynkronmaskinen Beräkningsexempel
Läs merLABORATION 2. Likströmsmaskinen och trefas kraftöverföring
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 2 Likströmsmaskinen och trefas kraftöverföring (Ifylles med kulspetspenna ) Maj 2018 Innehåll Laboration 2 Roterande maskiner 1 Översikt 3 1.1 Målsättning.......................................
Läs merBra tabell i ert formelblad
Bra tabell i ert formelblad Vi har gått igenom hur magnetfält alstrar krafter, kap. 7. Vi har gått igenom hur strömmar alstrar magnetfält, kap. 8. Återstår att lära sig hur strömmarna alstras. Tidigare
Läs merLaborationsrapport. Kurs Elkraftteknik. Lab nr 3 vers 3.0. Laborationens namn Likströmsmotorn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.
Laborationsrapport Kurs Elkraftteknik Lab nr 3 vers 3.0 Laborationens namn Likströmsmotorn Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Allmänt Uppgiften på laborationen är att bestämma karakteristiska
Läs merLaboration 2: Konstruktion av asynkronmotor
Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor Laboranter: Henrik Bergman, Henrik Bergvall Berglund, William Sjöström, Georgios Davakos Plats och datum: Uppsala 2016-11-09 Kurs: Elektromagnetism 2 Handledare:
Läs merAsynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden
Asynkronmotorn Asynkronmotorn Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden Fläktar Pumpar Transportband Verktygsmaskiner Asynkronmotorns elanvändning
Läs merWORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING
WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns
Läs merElektricitet och magnetism. Elektromagneter
Elektricitet och magnetism. Elektromagneter Hans Christian Ørsted (1777 1851) 1820 Hans Christian Ørsted upptäckte att elektricitet och magnetism i allra högsta grad hänger ihop Upptäckten innebar att
Läs merFö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen
Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen Per Öberg 11 februari 2015 Outline 1 Asynkronmaskinens Momentkurva Härledning Momentkurva vid ändring av spänning Momentkurva för små eftersläpningar Momentkurva
Läs merLaboration 2 Likströmsmotorn
Laboration 2 Likströmsmotorn Per Öberg 19 november 2010 Översikt Målsättning Tanken är att man efter laborationsmomentet skall Kunna beskriva konstruktion och funktion hos serie-, shunt(parallell)- och
Läs merAsynkronmotorn. Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden
Asynkronmotorn Asynkronmotorn Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden Fläktar Pumpar Transportband Verktygsmaskiner Asynkronmotorns elanvändning
Läs merPermanentmagnetiserad synkronmotor. Industriell Elektroteknik och Automation
Permanentmagnetiserad synkronmotor Industriell Elektroteknik och Automation Matematisk modell LM igen u a R a i a L a di dt a m T= m i a i a J d dt T T L Tomgång, om u a =U, vad blir? U/ m Hur ändrar man?
Läs merTSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 1 - Introduktion, magnetiska kretsar och material
TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 1 - Introduktion, magnetiska kretsar och material Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet matkr@isy.liu.se 2012-01-17 1/37
Läs mer2.7 Virvelströmmar. Om ledaren är i rörelse kommer den att bromsas in, eftersom det inducerade magnetfältet och det yttre fältet är motsatt riktade.
2.7 Virvelströmmar L8 Induktionsfenomenet uppträder för alla metaller. Ett föränderligt magnetfält inducerar en spänning, som i sin tur åstadkommer en ström. Detta kan leda till problem,men det kan också
Läs merMotorprincipen. William Sandqvist
Motorprincipen En strömförande ledare befinner sig i ett magnetfält B (längden l är den del av ledaren som befinner sig i fältet). De magnetiska kraftlinjerna får inte korsa varandra. Fältet förstärks
Läs merTSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 1 - Introduktion, magnetiska kretsar och material
TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 1 - Introduktion, magnetiska kretsar och material Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet mattias.krysander@liu.se 2016-01-18
Läs merElektriska drivsystem, 6-8 hp Föreläsning 1 - Introduktion, magnetiska kretsar och material
Elektriska drivsystem, 6-8 hp Föreläsning 1 - Introduktion, magnetiska kretsar och material Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet matkr@isy.liu.se 2010-09-16 1/50 Mål
Läs merRoterande elmaskiner
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 2 Roterande elmaskiner Likströmsmaskinen och trefas asynkronmaskinen (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign) Maj 2014 Innehåll Laboration
Läs merRättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, till detta tillkommer upp till 5 arbetsdagar för administration.
A135TG Elektrisk Kraftgenerering 7,5 högskolepoäng Provmoment: Skriftlig tentamen Ladokkod: A135TG Tentamen ges för: Energiingenjörsprogrammet Åk3 Tentamenskod: Tentamensdatum: 2017-01-12 Tid: 2017-01-12
Läs mer4 Elektriska maskiner och kraftelektronik
4 Elektriska maskiner och kraftelektronik 4.1 LIKSTRÖMSMASKINEN 4.1.1 En permanentmagnetiserad likströmsmotor har följande märkning: 750W, 200V, 5A. Ankarresistansen (rotorresistansen) R a =2Ω och det
Läs merLikströmsmotorns ankarlindning och kommutator
Borstlösa PM-motorer Likströmsmotorns ankarlindning och kommutator Den klassiska borstförsedda likströmsmotorn (PMDC) har funnits sedan 1800-talets slut. Dess funktion har beskrivits i annat sammanhang.
Läs merElektriska drivsystem Föreläsning 9 - Induktions/Asynkron-maskinen
Elektriska drivsystem Föreläsning 9 - Induktions/Asynkron-maskinen Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet matkr@isy.liu.se 2010-11-25 1/47 Dagens föreläsning Introduktion
Läs mer4. Elektromagnetisk svängningskrets
4. Elektromagnetisk svängningskrets L 15 4.1 Resonans, resonansfrekvens En RLC krets kan betraktas som en harmonisk oscillator; den har en egenfrekvens. Då energi tillförs kretsen med denna egenfrekvens
Läs merLinköpings tekniska högskola, ISY, Fordonssystem. Formelsamling Elektriska drivsystem TSFS04
Linköpings tekniska högskola, ISY, Fordonssystem Formelsamling Elektriska drivsystem TSFS04 Linköping 2018 Innehåll 1 Magnetiska Kretsar och Material 7 1.1 Storheter, enheter och konstanter...................
Läs merProv 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]
Namn: Område: Elektromagnetism Datum: 13 Oktober 2014 Tid: 100 minuter Hjälpmedel: Räknare och formelsamling. Betyg: E: 25. C: 35, 10 på A/C-nivå. A: 45, 14 på C-nivå, 2 på A-nivå. Tot: 60 (34/21/5). Instruktioner:
Läs merSensorer, effektorer och fysik. Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken
Sensorer, effektorer och fysik Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken Innehåll Grundläggande begrepp inom mekanik. Elektriskt fält och elektrisk potential. Gauss lag Dielektrika
Läs merAutomation Laboration: Reglering av DC-servo
Automation Laboration: Reglering av DC-servo Inledning I denna laboration undersöks reglering dels av varvtalet och dels av vinkelläget hos ett likströmsservo. Mätsignal för varvtal är utsignalen från
Läs merLNB727, Transformatorn. Jimmy Ehnberg, Examinator Avd. för Elkraftteknik Inst. för Elektroteknik
LNB727, Transformatorn Jimmy Ehnberg, Examinator Avd. för Elkraftteknik Inst. för Elektroteknik Innehåll Vad är en transformator och varför behövs den Magnetisk koppling Kopplingsfaktor Ideal transformatorn
Läs merLABORATION 2 MAGNETISKA FÄLT
Fysikum FK4010 - Elektromagnetism Laborationsinstruktion (15 november 2013) LABORATION 2 MAGNETISKA FÄLT Mål I denna laboration skall du studera sambandet mellan B- och H- fälten i en toroidformad järnkärna
Läs merTSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 1 - Introduktion, magnetiska kretsar och material
TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 1 - Introduktion, magnetiska kretsar och material Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet mattias.krysander@liu.se 2017-01-16
Läs merKandidatprogrammet FK VT09 DEMONSTRATIONER MAGNETISM I. Det magnetiska fältet Örsteds försök Lorentzkraften Enkel motor
DEMONSTRATIONER MAGNETISM I Det magnetiska fältet Örsteds försök Lorentzkraften Enkel motor Introduktion I litteraturen och framför allt på webben kan du enkelt hitta ett stort antal experiment som kan
Läs merBILENS ELFÖRSÖRJNING. DEL 2: GENERATORN
BILENS ELFÖRSÖRJNING. DEL 2: GENERATORN Att elförsörjningen fungerar är viktigt för att bilen ska fungera bra. Förra avsnittet handlade om batteriet, och nu ska vi fortsätta med generatorn. Precis som
Läs merTentamen i El- och vågrörelselära,
Tentamen i El- och vågrörelselära, 23 2 8 Hjälpmedel: Physics Handbook, räknare. Ensfäriskkopparkulamedradie = 5mmharladdningenQ = 2.5 0 3 C. Beräkna det elektriska fältet som funktion av avståndet från
Läs merRoterande elmaskiner Likströmsmaskinen, trefas asynkronmaskinen och förevisning synkronmaskinen
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 2 Roterande elmaskiner Likströmsmaskinen, trefas asynkronmaskinen och förevisning synkronmaskinen (Ifylls med kulspetspenna ) 2019-02-15 Innehåll Laboration 2 Roterande maskiner
Läs merLinköpings tekniska högskola, ISY, Fordonssystem. Lektionskompendium Elektriska drivsystem TSFS04
Linköpings tekniska högskola, ISY, Fordonssystem Lektionskompendium Elektriska drivsystem TSFS04 Linköping 2013 2 3 Förord Lektionskompendiet innehåller övningsuppgifter och lösningar eller svar till dessa.
Läs merEJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. SYNK: Synkronmaskinen
1 EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM PM för laboration SYNK: Synkronmaskinen Syfte: Avsikten med laborationen är dels att experimentellt verifiera det ekvivalenta schemat, dels att studera synkronmaskinens egenskaper
Läs merLikströmsmotorer har funnits
DMI ny milstolpe i utvecklingen av likströmsmotorn Christer Söderberg ABB Motors marknadsför en medelstor likströmsmotor med väsentligt bättre prestanda på många viktiga punkter. Några av dessa goda egenskaper
Läs merNikolai Tesla och övergången till växelström
Nikolai Tesla och övergången till växelström Jag påminner lite om förra föreläsningen: växelström har enorma fördelar, då transformatorer gör det enkelt att växla mellan högspänning, som gör det möjligt
Läs merFö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn
Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn Per Öberg 3 april 2014 Outline 1 Transformatorns grunder 2 Omsättning 3 Ideal transformator, kretsschema och övertransformering 4 Icke ideal transformator
Läs merX-tenta ET Figur 1. Blockschema för modell av det nordiska kraftsystemets frekvensdynamik utan reglering.
X-tenta ET 2002 Frekvensdynamik I en simuleringsuppgift studerade du frekvensdynamiken för det nordiska kraftsystemet. Du ska här använda samma modell med blockscheman nedan och samma värden på olika storheter
Läs merRep. Kap. 27 som behandlade kraften på en laddningar från ett B-fält.
Rep. Kap. 7 som behandlade kraften på en laddningar från ett -fält. Kraft på laddning i rörelse Kraft på ström i ledare Gauss sats för -fältet Inte så användbar som den för E-fältet, eftersom flödet här
Läs merFö 8 - TSFS11 Energitekniska System Asynkronmaskinen
Fö 8 - TSFS11 Energitekniska System Asynkronmaskinen Christofer Sundström 2 maj 2016 Outline 1 Introduktion Asynkronmaskin 2 Uppbyggnad och Arbetssätt Synkrona och Asynkrona Varvtalet 3 Förluster och Verkningsgrad
Läs merFö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet
Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet Per Öberg 16 januari 2015 Outline 1 Introduktion till Kursen Outline 1 Introduktion till Kursen 2 Repetition växelströmslära Outline 1 Introduktion till Kursen
Läs merLaboration 1 Elektromekaniska omvandlingsprinciper
Laboration 1 Elektromekaniska omvandlingsprinciper 2013 1 Översikt Målsättning Tanken med laborationen är att öva förståelsen för grundläggande motorprinciper. Detta ska ske genom att konstruera och analysera
Läs merRoterande elmaskiner
ISY/Fordonssystem LABORATION 3 Roterande elmaskiner Likströmsmaskinen med tyristorlikriktare och trefas asynkronmaskinen (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign)
Läs merSvaren på förståelsedelen skall ges på tesen som skall lämnas in.
Dugga i Elektromagnetisk fältteori F. för F2. EEF031 2005-11-19 kl. 8.30-12.30 Tillåtna hjälpmedel: BETA, Physics Handbook, Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori, Valfri kalkylator men inga egna anteckningar
Läs merARCUS i praktiken. Praktikfall: Mätningar på trefasmotorer på bänk.
Praktikfall: Mätningar på trefasmotorer på bänk. ARCUS löser ett antal problem både vid mätning på motorer i drift och på bänk vid kontroll och reparation. Mätningar på bänk eller golv i reparationsverkstaden
Läs merMöjligt att el alergiker skulle bli lungnare också. Påverkar växlande magnetfält kroppen? Det har diskuterats länge.
+40Vdc, +400Vdc, +4000Vdc Framtidens nät? Postad av Stefan Ericson - 28 jan 2015 10:40 Hej på er! I 3fas elverkstråden, så sysslade vi med vetande, kunskap och färdigheter. Här kommer mina ideer, som bygger
Läs merFö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn
Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn Christofer Sundström 9 april 2018 Kursöversikt Fö 11 Fö 5,13 Fö 4 Fö 2 Fö 6 Fö 3 Fö 7,9,10 Fö 13 Fö 12 Fö 8 Outline 1 Transformatorns grunder 2 Omsättning
Läs merElektriska drivsystem Föreläsning 7 - Synkronmaskinen
Elektriska drivsystem Föreläsning 7 - Synkronmaskinen Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet matkr@isy.liu.se 2010-11-11 1/60 Dagens föreläsning Introduktion av synkronmaskinen
Läs merEn elmotor kan användas för att rotera svetsvertyget. Elmotorer delas in i två grupper, DC-motorer och AC-motorer.
Befintliga lösningar Vi började med att bortse från problemformuleringen att sammanfoga. Istället valdes att fokusera på svetshuvudets funktion. Det vill säga att skapa friktion mellan verktyg och arbetsstycke
Läs merSvar och anvisningar
15030 BFL10 1 Tenta 15030 Fysik : BFL10 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Enligt superpositionsprincipen ska vi addera elongationerna: y/cm 1 1 x/cm b) Reflektionslagen säger att reflektionsvinkeln är
Läs merTentamen Elenergiteknik
IEA Elenergiteknik 1(6) Tentamen Elenergiteknik 14 mars 2017, kl 14.00-19.00 i sal Sparta C och D Tillåtna hjälpmedel: Kursbok, eget formelark enligt anvisningar, miniräknare, TEFYMA eller liknande formelsamling.
Läs merStrålningsfält och fotoner. Våren 2016
Strålningsfält och fotoner Våren 2016 1. Fält i rymden Vi har lärt oss att beräkna elektriska fält utgående från laddningarna som orsakar dem Kan vi härleda nånting åt andra hållet? 2 1.1 Gauss lag Låt
Läs merElektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4
Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Lab 3 och Lab 4 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 Laboration 3: Likström och
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
ISY/Fordonssystem Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 014-10-0 Sal TER Tid 8-1 Kurskod Provkod Kursnamn Institution Antal uppgifter som ingår i tentamen Antal
Läs merEN ÖVERSIKT AV ELMOTORER
EN ÖVERSIKT AV ELMOTORER 2005-08-29 Av: Gabriel Jonsson Lärare: Maria Hamrin, Patrik Norqvist Inledning I denna uppsats presenteras några av de vanligaste elmotorerna vi stöter på i vardagen. Principerna
Läs merTentamen i Elkraftteknik 3p
TMEL0-006 -10-13 1 Energisystem/Elektroteknik/IKP Tentamen i Elkraftteknik 3p Kurs: TMEL0 006-10 - 13 kl 08 1 -------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merTentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-04-24 Del A Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt
Läs merTentamen den 9 januari 2002 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202
Karlstads universitet / Avd för elektroteknik / Elkraftteknik TEL0 / Tentamen / 00109 / BHn 1 (6) Tentamen den 9 januari 00 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL0 Examinator och kursansvarig: Bengt Hällgren
Läs merOMRIKTARTEKNOLOGI, LITTERATURINFORMATION
TLH/EK 1 OMRIKTARTEKNOLOGI, LITTERATURINFORMATION På grund av den snabba tekniska produktutvecklingen är kursmaterialet i hög grad beroende av aktuell information från Internet. Materialet till kursen
Läs merIN Inst. för Fysik och materialvetenskap ---------------------------------------------------------------------------------------------- INSTRUKTION TILL LABORATIONEN INDUKTION ---------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merStrålningsfält och fotoner. Våren 2013
Strålningsfält och fotoner Våren 2013 1. Fält i rymden Vi har lärt oss att beräkna elektriska fält utgående från laddningarna som orsakar dem Kan vi härleda nånting åt andra hållet? 2 1.1 Gauss lag Låt
Läs merTentamen i El- och vågrörelselära,
Tentamen i El- och vågrörelselära, 05-0-05. Beräknastorlekochriktningpådetelektriskafältetipunkten(x,y) = (4,4)cm som orsakas av laddningarna q = Q i origo, q = Q i punkten (x,y) = (0,4) cm och q = Q i
Läs mer93FY51/ STN1 Elektromagnetism Tenta : svar och anvisningar
17317 93FY51 1 93FY51/ TN1 Elektromagnetism Tenta 17317: svar och anvisningar Uppgift 1 a) Av symmetrin följer att: och därmed: Q = D d D(r) = D(r)ˆr E(r) = E(r)ˆr Vi väljer ytan till en sfär med radie
Läs mer