Laboration 2 Likströmsmotorn
|
|
- Camilla Marie Hermansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Laboration 2 Likströmsmotorn Per Öberg 19 november 2010 Översikt Målsättning Tanken är att man efter laborationsmomentet skall Kunna beskriva konstruktion och funktion hos serie-, shunt(parallell)- och kompound-motorn. Kunna förstå alternativ för inkoppling av lindningarna och kunna koppla in lindningarna på rätt sätt Kunna modellera de olika likströmsmotortyperna. Kunna utforma och genomföra experiment för att parametersätta motormodellerna. Utföra mätningar av motorprestanda för de tre motortyperna, t.ex. deras varvtals-momentberoende. Se t.ex. fig 7.6. i kursboken. Mäta effektiviteten. Detta ska ske genom att en likströmsmotor med omkopplingsbara lindningar analyseras. En viktig del i laborationen är att reflektera och diskutera de moment man genomfört. Därför skall ni sammanfatta era erfarenheter i en laborationsrapport där alla förberedelseuppgifter är lösta och resultatet från laborationen dokumenteras och diskuteras. Den ihophäftade rapporten skall innehålla Ifyllt LabbPM med lösta förberedelseuppgifter Några sidor med lösta hemuppgifter Vi förväntar oss att alla figurer diskuteras inte bara beskrivs samt att skala och storhet på axlar dokumenteras. Som hjälpmedel i efterbehandlingsarbetet kan det vara lämpligt att använda verktyg såsom t.ex. Matlab eller Octave för att utföra beräkningar, modellanpassningar och plottning av figurer. Utrustning Den utrustning som finns tillgänglig för experimenten är Motorutrustningen består av två mekaniskt kopplade likströmsmaskiner med omkopplingsbara lindningar varav den ena används som generator/broms och den andra som motor. Se vidare Figur 1. Mätutrustning Momentmätare Varvtalsmätare Likströmskälla, se vidare Figur 2 Multimeter för ström-mätning (för mätning av medelvärde), se Figur 3 Fluke Scope-meter (ett digitalt oscilloscop), se Figur 4 1
2 Shuntlindning Axel F1 A1 D1 F2 A2 D3 D2 Generator/Broms Motor Serielindning Figur 1: Motorskiss med olika inkopplingsalternativ. Bromsdelen är uppkopplad mot en resistiv belastning med variabel last. Motordelen går dock att koppla som man själv vill. Notera att det går att få två olika serie-alternativ genom att använda antingen D2 eller D3 i serielindningen. Notera även att på några av motorerna i labbet heter anslutningarna S1-S3 istället för D1-D3. De olika max-strömmarna för motorn framgår av märkskylten V DC 3 fas trafo 0 100% DC brytare 3 fas trafo brytare Huvudbrytare Figur 2: Översikt av Terco Power Pack. I de experiment som skall utföras skall utgången märkt 0-220V DC (symbol = ) användas. För att få ut en variabel spänning på utgången måste både huvudbrytaren, 3-fas transformatorbrytaren samt DC-brytaren vara påslagna. Dessutom måste ratten till 3-fas transformatorn ställas i 0-läge. Sedan justeras likspänningen med 3-fas transformatorns ställdon. 2
3 20A A Com V Ω Figur 3: Översikt av den enkla multimetern. För amperemätning används 20A/A ingången tillsammans med Com. Notera den extra ingången för 20A området. Den är till för att inte bränna sönder multimetern vid mätning av stora strömmar. Det finns några olika multimetrar i labbet så säkerställ lämplig inkoppling på just er multimeter. Fråga assistenten om ni är osäkra hur multimetern skall kopplas in. 3
4 Kort handledning till Scope-meter En översiktsfigur av scope-metern finns in Figur 4. Nedan följer en kort användarhandledning. 1. Instrumentet startas med On/Off knappen 2. Den röda oscilloscopsproben ansluts till en kanal, t.ex. kanal-a. 3. Oscilloscopsläge (a) Tryck på Scope (b) Tryck på Autoset (c) Bildskärmen skall nu visa en bild av signalen som är ansluten till kanal-a. På skärmen skall även visas amplitud, prob, tidbas och trigginformation. (d) Skulle signalen fladdra kan det bero på att trigginställningarna måste justeras. Tryck då på Trigger och justera med de blå pil upp eller pil ned knapparna till höger på panelen. Det går även att använda de blå knapparna direkt under displayen för att välja trig-kanal, trig på sigande eller fallande flank, trig-delay mm. 4. Mätläge (a) Tryck på Meter (b) Välj mellan att visa effektivvärdet, V-RMS, eller medelvärdet på de blå knapparna direkt under displayen. 4
5 Probe I samband med Meter V RMS V DC Meter Scope Autoset Trigger Upp Ned On/Off Figur 4: Översikt av scopemetern. Använd scopemetern för att mäta spänning. Detta görs t.ex. genom att starta instrumentet, välja Measure följt av Vrms eller Vdc. Ni ska nu se ett litet oscilloscop samt ett RMS värde alternativt ett medelvärde av signalen. 5
6 1 Laborationsuppgifter Dessa uppgifter är tänkta att utföras under själva laborationen. Tänk på att alltid ha huvudströmmen avstängd vid all koppling. För att få genomföra laborationen måste man redovisa att man läst och förstått följande säkerhetspunktlista. Huvudströmmen skall alltid vara avstängd vid all koppling. Även vid enklare omkopplingar så som inkoppling och urkoppling av mätinstrument mm. Skarva inte banankontakter så att ledande stift blir liggande på labbbänken. Det skall finnas gott om kablar så att rätt längd alltid kan användas. Håll ordning och reda på labbplatsen. Använd alltid rätt längd på kabel så att sladdhärvor undviks och tänk igenom färgvalet. En olycklig felkoppling kan lätt förstöra utrustningen. T.ex. bör man använda röd som plus och svart/blå som minus. Vid eventuella trefaskopplingar bör man använda olika färg för de olika faserna. Ibland får man dock kompromissa eftersom antal färger är begränsat. Vi har läst och förstått ovanstående punktlista: Signatur: 1.1 Motorparametrar Läs av informationen på märkskylten och fyll i nedan. Mät därefter resistansen i de olika lindningarna, dvs R f,shunt, R f,series och R a, med den enkla multimetern. I seriefallet skall hela serielindningen, dvs från D1 till D2 användas. U : I a : I r : R f,shunt : R f,series : R a : N series : N shunt : Vad betyder de olika ström- och spännings-uppgifterna på märskylten? Svar: 1.2 Shuntmotorns karaktäristik I den här uppgiften skall ni Mäta moment T, varvtal ω, ankarström I a och fältström I f för olika laster men med fix armaturspänning V a. Skatta parametrarna i ekvationerna E = K f I f ω och T = K f I f I a. Rita in det uppmätta momentet som funktion av varvtal i den förberedda figuren. Rita in moment som funktion av varvtal enligt den modellen ni använde för att skatta parametrarna och den ekvivalenta kretsen för motorn. För de uppmätta arbetspunkterna räkna ut effektiviteten η = T ω V ai a för motorn. Lägg till uppgift på detta 6
7 Uppkoppling Koppla upp motorn som shuntmotor enligt Figur 5 nedan. Använd Fluke scopemetern för mätning av DC-spänningen. En kort demonstration av scopemetern kommer att ges av assistenten på laborationstillfället men det viktiga här är att ställa in den i DC läge så som beskrivs i avsnittet Kort handledning av Scope-meter. Som strömmätningsintrument används en enklare multimeter. Här är det viktigt att använda rätt ingång/utgång. Ställ ratten på mätning i 20A s områden och använd 20A ingången tillsammans med Com, se vidare Figur 3. Säkerställ att mätaren som mäter I a är inkopplad och inställd på att mäta i 20A området. Spänningen 0-220V tas från golvtransformatorn som finns beskriven i Figur 2. A1 F1 + U F2 V = A2 I f A I a A Figur 5: Kopplingsschema för shuntmotorn. Strömmätaren som mäter I a skall vara kopplad så att den mäter i 20A området medan strömmätaren som mäter I f kan vara kopplad för att mäta lägre strömmar (Börja t.ex. i 2A området och stega ned om den aktuella strömmen tillåter det). Experiment Verifiera att mätaren som mäter I a är inkopplad och inställd på att mäta i 20A området. Kontrollruta: Ställ belastningsresistansen till motorbromsen i läge 0. Starta golvtransformatorn genom att slå till huvudbrytaren, 3-fas transformatorbrytaren och DCbrytaren enligt Figur 2. Vrid sedan ratten för 3-fas transformatorn till läge 0 för att återställa säkerhetsspärren. Vrid nu sakta upp transformatorns spänning tills dess att märkspänning för motorn avläses på scopemetern. Vrider man för fort kommer motorn kortvarigt att dra mycket ström medan den varvar upp. Se till att inte överskrida märkspänning/ström på motorn annat än under korta perioder. Gör en mätning för varje belastningsresistans genom att succesivt stega igenom lasterna märkta med För varje last låter man sedan alla värden svänga in och fyller i nedanstående tabell. 7
8 Last Nr Varvtal Moment Armaturspänning, V a Ankarström, I a Fältström, I f Vrid nu ner transformatorns spänning och stäng av huvudspänningen till transformatorn. Rita in värdena från tabellen ovan i Figur 6 Skatta parametern K f i ekvationen T = K f I f I a. Svar: Nämn två orsaker till att parametern K f i ekvationen T = K f I f I a kan bli olika för olika arbetspunkter och ange vilken av dem som påverkar spridningen av värdena för våra arbetspunkter mest. Svar: Använd den ekvivalenta kretsen för shuntmotorn och rita in modellerat moment som funktion av vartal i Figur 6. Tips: Använd E = K f I f ω. Stämmer de två kurvorna överens? Om inte, varför? Svar: 8
9 1800 Varvtal som funktion av moment för Shuntkopplad motor Varvtal [RPM] Moment [Nm] Figur 6: Varvtalskaraktäristik för Shuntmotorn 9
10 1.3 Seriemotorns karaktäristik I den här uppgiften skall motorn kopplas som en seriemotor och samma typ av experiment som för Shuntmotorn skall utföras. I den här uppgiften är det viktigt att belastningsresistansen som bromsar motorn ställs in på ett lite högre värde, typ 3-5 redan från början för att motorn inte skall rusa. Uppkoppling Koppla upp motorn som seriemotor enligt Figur 7 nedan. Använd återigen Fluke scopemetern för mätning av DC-spänningen. Låt oss påminna om att använda rätt ingång/utgång på multimetern för strömmätning. Ställ alltså återigen ratten på mätning i 20A s områden och använd 20A ingången tillsammans med Com. Säkerställ att mätaren som mäter I a är inkopplad och inställd på att mäta i 20A området. V = U D1 D2 A1 A2 I a A Figur 7: Kopplingsschema för seriemotorn. Strömmätaren som mäter I a skall vara kopplad så att den mäter i 20A området. Experiment Verifiera att mätaren som mäter I a är inkopplad och inställd på att mäta i 20A området. Kontrollruta: Ställ belastningsresistansen till motorbromsen i läge 3-5. Kontrollruta: Starta golvtransformatorn genom att slå till huvudbrytaren, 3-fas transformatorbrytaren och DCbrytaren enligt Figur 2. Vrid sedan ratten för 3-fas transformatorn till läge 0 för att återställa säkerhetsspärren. Vrid nu sakta upp transformatorns spänning tills dess att märkspänning för motorn avläses på scopemetern. Vrider man för fort kommer motorn kortvarigt att dra mycket ström medan den varvar upp. Se till att inte överskrida märkspänning/ström på motorn annat än under korta perioder. Gör en mätning för varje belastningsresistans genom att succesivt stega igenom lasterna märkta med För varje last låter man sedan alla värden svänga in och fyller i nedanstående tabell. För de lite lägre lasterna så kommer motorn att rusa och varvtalet kommer att gå över märkvarvtalet. Detta är som det ska men man bör inte köra motorn på detta sätt allt för länge för att spara lagren. 10
11 Last Nr Varvtal Moment Armaturspänning, V a Ankarström, I a = I f Vrid nu ner transformatorns spänning och stäng av huvudspänningen till transformatorn. Rita in värdena från tabellen ovan i Figur Varvtal som funktion av moment för Seriekopplad motor Varvtal [RPM] Moment [Nm] Figur 8: Varvtalskaraktäristik för Seriemotorn 11
12 1.4 Kompoundmotorns karaktäristik I den här uppgiften skall motorn kopplas som en kompoundmotor och samma typ av experiment som för Shuntmotorn och Seriemotorn skall utföras. Uppkoppling Koppla upp motorn som kompoundmotor enligt Figur 9 nedan. Använd återigen Fluke scopemetern för mätning av DC-spänningen. Låt oss återigen påminna om att använda rätt ingång/utgång på multimetern för strömmätning. Ställ alltså återigen ratten på mätning i 20A s områden och använd 20A ingången tillsammans med Com. Säkerställ att mätaren som mäter I a är inkopplad och inställd på att mäta i 20A området. F1 Shuntlindning V = U D1 Serielindning D2 A1 A2 I a F2 I f A A Figur 9: Kopplingsschema för kompoundmotorn. Strömmätaren som mäter I a skall som vanligt vara kopplad så att den mäter i 20A området. Experiment Verifiera att mätaren som mäter I a är inkopplad och inställd på att mäta i 20A området. Kontrollruta: Ställ belastningsresistansen till motorbromsen i läge 0. Starta golvtransformatorn genom att slå till huvudbrytaren, 3-fas transformatorbrytaren och DCbrytaren enligt Figur 2. Vrid sedan ratten för 3-fas transformatorn till läge 0 för att återställa säkerhetsspärren. Vrid nu sakta upp transformatorns spänning tills dess att märkspänning för motorn avläses på scopemetern. Vrider man för fort kommer motorn kortvarigt att dra mycket ström medan den varvar upp. Se till att inte överskrida märkspänning/ström på motorn annat än under korta perioder. Gör en mätning för varje belastningsresistans genom att succesivt stega igenom lasterna märkta med För varje last låter man sedan alla värden svänga in och fyller i nedanstående tabell. 12
13 Last Nr Varvtal Moment Armaturspänning, V a Ankarström, I a Fältström, I f Vrid nu ner transformatorns spänning och stäng av huvudspänningen till transformatorn. Rita in värdena från tabellen ovan i Figur Varvtal som funktion av moment för Kompoundkopplad motor Varvtal [RPM] Moment [Nm] Figur 10: Varvtalskaraktäristik för Kompoundmotorn 13
14 1.5 Magnetiseringskurva för Shuntmotorn I den här uppgiften skall motorn återigen kopplas som en shuntmotor. Sedan är tanken att ta upp mätdata för att skapa en magnetiseringskurva för märkvarvtalet. Uppkoppling Koppla återigen upp motorn som en shuntmagnetiserad motor enligt Avsnitt 1.2. Var lika nogrann som tidigare och säkerställ att allt är rätt uppkopplat innan ni börjar. Experiment Verifiera att mätaren som mäter I a är inkopplad och inställd på att mäta i 20A området. Kontrollruta: Ställ belastningsresistansen till motorbromsen i läge 0. Starta golvtransformatorn genom att slå till huvudbrytaren, 3-fas transformatorbrytaren och DCbrytaren enligt Figur 2. Vrid sedan ratten för 3-fas transformatorn till läge 0 för att återställa säkerhetsspärren. Vrid nu sakta upp transformatorns spänning tills dess att märkspänning för motorn avläses på scopemetern. Vrider man för fort kommer motorn kortvarigt att dra mycket ström medan den varvar upp. Se till att inte överskrida märkspänning/ström på motorn annat än under korta perioder. Använd transformatorns spänningsratt för att variera armaturspänningen, och därmed fältströmmen I f nedåt från sitt maxvärde. Gör mätningar med olika fältströmmar och försök att få till en likformig fördelning av fältströmmar. När I f = 0 blir litet blir det svårare att få till en mätning men försök att gå så långt ned så möjligt. Fyll i mätresultatet i Tabellen nedan men hoppa över fältet med E 0 tills efter mätningen. Fältström, I f Armaturspänning, V a E 0 Varvtal Moment Ankarström, I a Vrid nu ner transformatorns spänning och stäng av huvudspänningen till transformatorn. Använd formlerna från förberedelseuppgifterna för att räkna ut den varvtalsjusterade Emk n, E 0 och skriv upp resultatet i tabellen. Antag att påverkan från armaturströmmen är liten. Rita in värdena från tabellen ovan i Figur
15 Räkna ut E 0 för några av mätningarna under Avsnitt 1.2 och rita in i Figur 11. Hamnar mätningarna från Avsnitt 1.2 på samma ställe som den uppmätta kurvan? Svar: Om inte, varför? Svar: Skatta K f i modellen E = K f I f ω från figuren och jämför med resultatet från Avsnitt 1.2. Svar: K f = Kommentar: 250 Magnetiseringskurva 200 Armatur emk, E ω 0 = Fältström, I f Figur 11: Magnetiseringskurva för Labbmotorn. 15
16 2 Förberedelseuppgifter 2.1 Ekvivalenta krestscheman för de olika motorkopplingarna Rita ekvivalent kretsar för de 3 olika inkopplingsalternativen Shunt, Serie och Kompound av en DC-motor. Shuntkopplad DC-Motor Seriekopplad DC-Motor Kompoundkopplad DC-Motor Tips: Använd en long shunt koppling som förstärker fältet, d.v.s. cumulative shunt.
17 2.2 Kvalitativa samband för DC-Motorn För att minska risken för att överskrida märkvärden på labbmotorerna kan det vara bra att ha en känsla för vad som händer när man ändrar olika parametrar. Antag därför att en shuntkopplad motor matas med en fix armaturspänning och bromsas av en shuntkopplad generator med resistiv last. Hur påverkas varvtal N, ankarström, I a och fältström I f för motorn av att lasten ökas genom att minska resistansen för generatorn? Svar: Hur påverkas varvtal, N och ankarström, I a vid ökad last för en seriekopplad motor? Svar: Antag att en shuntkopplad DC-motor har körts tillräckligt länge för att uppnå stationäritet. Hur påverkas moment, T, varvtal N, ankarström, I a och fältström I f över tid vid en steglik ökning av armaturspänningen? Svar: Om istället en seriekopplad DC-motor antas, hur påverkas moment, T, varvtal N och ankarström, I a över tid vid en steglik ökning av armaturspänningen? Svar: 2.3 Matematiska samband för DC-Motorn Motorns moment Ställ upp en ekvation för motorns moment som funktion av flöde φ Svar: T = Ställ upp en ekvation för motorns moment som funktion av fältström I f Svar: T = Inducerad elektromotorisk kraft Ställ upp en ekvation för inducerad EMK som funktion av flöde φ Svar: E = Ställ upp en ekvation för inducerad EMK som funktion av fältström I f Svar: E = Inverkan av icke ideala faktorer I nedanstående uppgifter är det tillåtet att tänka er en Shuntkopplad DC-motor. I uttrycken för moment och/eller elektromotorisk kraft ovan har en approximation gjorts. Vilken, och när gäller den? Svar: 17
18 I Figur 12, rita in följande storheter Luftgapslinjen, (Air gap line) Principiellt beteende för stora armaturströmmar I a. Använd även figuren för att illustrera en metod för att kompensera för stora armaturströmmar. Typisk Magnetiseringskurva för DC motorer Armatur emk, E 0 ω = ω 0 Fältström, I f Figur 12: Magnetiseringskurva för typiska DC-maskiner Hur översätter man magnetiseringskurvan för varvtalet ω 0 i Figur 12 till godtyckligt varvtal? Svar: Ange slutligen en komplett formel för att räkna ut elektromotorisk kraft, E och motormoment T som en funktion av varvtal och ström. Uttryck magnetiseringskurvan för w 0 som en funktion av fältström I f, d.v.s. E 0 (I f ) och ta med inverkan av armaturström I a i uttrycket. Tips: Antag att I f,eff = I f k ar I 2 a som i Uppgift 7.15 i kursboken. Svar: E= Svar: T= Förluster och effektivitet Antag att friktionsmomentet är oberoende av varvtal så länge som varvtalet är skilt från noll, d.v.s. T fric = sign(ω)k fric då ω 0. Skriv ett uttryck för förlorad effekt p.g.a. friktion. Svar: P fric (ω, T )= Antag att vi inte har några förluster på grund av ommagnetisering utan att de enda förlusterna är friktionsförluster och förluster p.g.a. värmeutveckling i lindningarna. Skriv upp ett uttryck för den totala effektförlusten. Använd uttrycket för elektromotorisk kraft som togs fram under rubriken Inverkan av icke ideala faktorer ovan. Svar: P loss (ω, T )= Använd nu uttrycket för förlusteffekt ovan för att uttrycka effektiviteten hos motorn Svar: η(ω, T )= 18
19 Ekvivalent modell för Kompoundmotor (long shunt) Antag magnetiseringskurvan för shuntmärkvarvtalet ω 0 är känd och kalla funktionen E 0 (I f ). Antag att vi kan använda I eq = I f + Ns N f I a istället för I f när vi kompoundkopplar motorn. Ange p.s.s. som under rubriken Inverkan av icke ideala faktorer ovan en komplett formel för att räkna ut elektromotoriska kraften E och motormomentet T som en funktion av varvtal och strömmarna I a och I f. Ta med inverkan av armaturström I a i uttrycket för magnetiseringskurvan. Tips: Inverkan av armaturström minskar fältet givet en viss magnetomotorisk kraft som ju uppkommer tack vare fältströmmarna I s = I a och I f och kan alltså räknas bort från den ekvivalenta fältströmmen I eq. Svar: E= Svar: T= 3 Uppgifter för hemarbete Anpassa ett polynom, typ ordning 5-7 till datat för magnetiseringskurvan ni tagit upp i Avsnitt 1.5. Ett tips för Matlab-ovana är att plotta datat i en figur och använda menyn Tools->Basic Fitting. Använd polynomet för att plotta en magnetiseringskurva i ett lämpligt intervall. Notera att polynomanpassning med höga ordningstal oftast stämmer dåligt utanför mätområdet. Syftet med polynomanpassningen är endast att få en referenskurva att jämföra data från övriga mätpunkter med. Plotta mätpunkterna för magnetiseringskurvan som mättes upp under Avsnitt 1.5 som kryss eller andra symboler i samma figur som polynomet. Räkna om mätpunkterna från Avsnitt 1.2 och plotta med annan symbol/färg i samma figur samt lägg till en legend som talar om vilken mätning som är vilken i figuren. Plotta effektiviteten som funktion av varvtal för de olika inkopplingsalternativen i uppgifterna ovan, gärna i samma figur. Extrauppgifter (obligatorisk för Doktorander) Antag att polynomet ni anpassat till magnetiseringskurvan är en sann beskrivning av verkligheten och använd de tre övriga mätserierna från labben för att skatta parametrarna K f, k ar samt Ns N f. Plotta i samma figur följande: 1. Det till magnetiseringskurvan anpassade polynomet 2. Mätpunkterna för magnetiseringskurvan som mättes upp under Avsnitt 1.5 som kryss eller andra symboler i samma figur som polynomet. 3. De till I eq /I f,eff omräknade mätpunkterna från Avsnitt 1.2, 1.3 och 1.4. Tanken är alltså att utvärdera hur väl magnetiseringskurvan tillsammans med modellerna kan förklara mätdatat. 4. En legend som talar om vilken mätserie som hör ihop med vilken symbol 19
LABORATION 2. Likströmsmaskinen och trefas kraftöverföring
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 2 Likströmsmaskinen och trefas kraftöverföring (Ifylles med kulspetspenna ) Maj 2018 Innehåll Laboration 2 Roterande maskiner 1 Översikt 3 1.1 Målsättning.......................................
Roterande elmaskiner
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 2 Roterande elmaskiner Likströmsmaskinen och trefas asynkronmaskinen (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign) Maj 2014 Innehåll Laboration
Roterande elmaskiner Likströmsmaskinen, trefas asynkronmaskinen och förevisning synkronmaskinen
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 2 Roterande elmaskiner Likströmsmaskinen, trefas asynkronmaskinen och förevisning synkronmaskinen (Ifylls med kulspetspenna ) 2019-02-15 Innehåll Laboration 2 Roterande maskiner
Roterande elmaskiner
ISY/Fordonssystem LABORATION 3 Roterande elmaskiner Likströmsmaskinen med tyristorlikriktare och trefas asynkronmaskinen (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign)
Lik- och Växelriktning
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 3 Lik- och Växelriktning Tyristorlikriktare och körning med frekvensritkare (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign) Feb 2015 2 Innehåll
Fö 5 - TMEI01 Elkraftteknik Likströmsmaskinen
Fö 5 - TMEI01 Elkraftteknik Likströmsmaskinen Christofer Sundström 30 januari 2017 Outline 1 Repetition Ekvivalent Kretsschema 2 Mekaniska Samband 3 Driftegenskaper Motordrift Separatmagnetiserad likströmsmotor
Laborationsrapport. Kurs Elkraftteknik. Lab nr 3 vers 3.0. Laborationens namn Likströmsmotorn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.
Laborationsrapport Kurs Elkraftteknik Lab nr 3 vers 3.0 Laborationens namn Likströmsmotorn Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Allmänt Uppgiften på laborationen är att bestämma karakteristiska
Trefastransformatorn
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 1 Trefastransformatorn (Ifylls med kulspetspenna ) 2017-01-09 Innehåll 1 FÖRORD... 3 1.1 SÄKERHETSFÖRESKRIFTER... 3 2 TEORI... 3 2.1 TRANSFORMATORNS UPPBYGGNAD... 3 2.2 TREFASTRANSFORMATORNS
Laboration 3 Växelströmsmotorn
Laboration 3 Växelströmsmotorn Per Öberg 28 februari 2011 Översikt Målsättning Tanken är att man efter laborationsmomentet skall Kunna koppla in och styra en trefas asynkronmaskin. Förstå och tillämpa
Fö 7 - TSFS11 Energitekniska system Likströmsmaskinen
Fö 7 - TSFS11 Energitekniska system Likströmsmaskinen Christofer Sundström 26 april 2016 Outline 1 Likströmsmaskinen Introduktion Ekvivalent Kretsschema Separat, Shunt, Serie och Kompound kopplingar Startström
Teori: kap 2 i ELKRAFT. Alla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!!
101129/Thomas Munther IDE-sektionen Laboration 3 Elkraftsystem I Faskompensering Målsättning: mätningar och beräkningar på asynkronmotor, kondensatorbatteri och Y- kopplade resistorer faskompensering med
Laborationshandledning för mätteknik
Laborationshandledning för mätteknik - digitalteknik och konstruktion TNE094 LABORATION 1 Laborant: E-post: Kommentarer från lärare: Institutionen för Teknik och Naturvetenskap Campus Norrköping, augusti
Extralab fo r basterminen: Elektriska kretsar
Extralab fo r basterminen: Elektriska kretsar I denna laboration får du träna att koppla upp kretsar baserat på kretsscheman, göra mätningar med multimetern samt beräkna strömmar och spänningar i en krets.
Några övningar som kan vara bra att börja med
Några övningar som kan vara bra att börja med Uppgift 1 En separatmagnetiserad likströmsmotor är märkt 220 V, 10 A, 1200 1/min. Ra=2,0. Beräkna hur stort yttre startmotstånd som behövs för att startströmmen
Laborationsrapport. Elinstallation, begränsad behörighet. Kurs. Lab nr 6. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren. Namn.
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren Lab nr 6 Version 1.3 Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Uppgift 1: Asynkronmotorn
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2011-08-19 Sal TER3 Tid 14-18 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter
Laboration 3 Växelströmsmotorn
Laboration 3 Växelströmsmotorn Per Öberg 14 december 2010 Översikt Målsättning Tanken är att man efter laborationsmomentet skall Kunna koppla in och styra en trefas asynkronmaskin. Förstå och tillämpa
Laborationsrapport. Grundläggande energilära för energitekniker MÖ1004. Kurs. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren.
Laborationsrapport Kurs Grundläggande energilära för energitekniker MÖ1004 Version 2.0 Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Uppgift 1: Enfasmätning
Trefastransformatorn
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 1 Trefastransformatorn (Ifylls med kulspetspenna ) 2019-01-27 Innehåll 1 FÖRORD... 3 1.1 SÄKERHETSFÖRESKRIFTER... 3 2 TEORI... 3 2.1 TRANSFORMATORNS UPPBYGGNAD... 3 2.2 TREFASTRANSFORMATORNS
5. Kretsmodell för likströmsmaskinen som även inkluderar lindningen resistans RA.
Föreläsning 1 Likströmsmaskinen och likström (test). 1. Modell och verklighet. 2. Moment och ström (M&IA). Momentkonstanten K2Ф. 3. Varvtal och inducerad spänning (ω&ua). Spänningskonstanten K2Ф. 4. Momentkonstant
Lik- och Växelriktning
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 3 Lik- och Växelriktning Tyristorlikriktare, step-up/down och körning med frekvensritkare (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign) Maj
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2013-03-11 Sal R41 Tid 8-12 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter
Lösningsförslag/facit till Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 11 mars, 2013, kl
Lösningsförslag/facit till Tentamen TSFS04 Elektriska drivsystem 11 mars, 2013, kl. 08.00-12.00 Tillåtna hjälpmedel: TeFyMa, Beta Mathematics Handbook, Physics Handbook, Formelsamling - Elektriska drivsystem
2. Vad menas med begreppen? Vad är det för olikheter mellan spänning och potentialskillnad?
Dessa laborationer syftar till att förstå grunderna i Ellära. Laborationerna utförs på byggsatts Modern Elmiljö för Elektromekanik / Mekatronik. När du börjar med dessa laborationer så bör du ha läst några
EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn
1 EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM PM för laboration ENTR: En- och trefastransformatorn Syfte: Att skapa förståelse för principerna för växelspänningsmagnetisering och verkningssätt och fundamentala egenskaper hos
Förberedelseuppgifter DC (Likström)
Likström och likströmsmotorn (laboration LIM) Förberedelseuppgifter DC (Likström) Under laborationen skall likströmmar mätas med en analog multimeter (visarinstrument) och likspänningar med en digital
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet Datum för tentamen 2016-03-16 Sal (2) T2 U1 Tid 14-18 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn/benämning Provnamn/benämning Institution Antal
Roterande växelströmsmaskiner och lik- och växelriktning
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 3 Roterande växelströmsmaskiner och lik- och växelriktning (Ifylls med kulspetspenna ) 2018-05-17 Laboration 3 Roterande växelströmsmaskiner och lik- och växelriktning Innehåll
Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:
UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH Apparater på labbet Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer Godkänd: Rättningsdatum Signatur
Lik- och Växelriktning
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 3 Lik- och Växelriktning Tyristorlikriktare, step-up/down och körning med frekvensritkare (Ifylles med kulspetspenna ) 2017-01-09 Innehåll 1 FÖRORD... 3 2 TYRISTORLIKRIKTARE,
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2012-05-21 Sal KÅRA Tid 8-12 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter
Alla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!!
101206/Thomas Munther IDE-sektionen Laboration 4 Elkraftsystem I Elkvalité och övertoner Målsättning: Utföra mätningar på olika laster för att mäta övertonshalten hos spänning och ström Få en insikt i
Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen
Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen Per Öberg 11 februari 2015 Outline 1 Asynkronmaskinens Momentkurva Härledning Momentkurva vid ändring av spänning Momentkurva för små eftersläpningar Momentkurva
Lösningsförslag/facit Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 19 aug, 2011, kl
Lösningsförslag/facit Tentamen TSFS04 Elektriska drivsystem 19 aug, 011, kl. 14.00-18.00 Tillåtna hjälpmedel: TeFyMa, Beta Mathematics Handbook, Physics Handbook, formelblad bifogat tentamen och miniräknare
Laboration 3 Växelströmsmotorn
Laboration 3 Växelströmsmotorn 2013 Översikt Målsättning Tanken är att man under laborationsmomentet skall öva kunna koppla in och styra en trefas asynkronmaskin. förstå och tillämpa skillnaden mellan
Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)
Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent) Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter
FYD101 Elektronik 1: Ellära
FYD101 Elektronik 1: Ellära Laboration 1: Grundläggande instrumenthantering Förberedelse: Du måste känna till följande Ström- och spänningsriktig koppling vid resistansmätning Hur ett digitalt instruments
Elektroteknikens grunder Laboration 1
Elektroteknikens grunder Laboration 1 Grundläggande ellära Elektrisk mätteknik Elektroteknikens grunder Laboration 1 1 Mål Du skall i denna laboration få träning i att koppla elektriska kretsar och att
Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen
Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen Per Öberg 9 februari 2015 Outline 1 Introduktion Asynkronmaskin 2 Uppbyggnad och Arbetssätt Synkrona och Asynkrona Varvtalet Synkronmaskinen - Överkurs 3 Förluster
Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik
Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:
Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik
Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna
Introduktion till elektroteknik och styrteknik Elkraft
Laborationsrapport Kurs Introduktion till elektroteknik och styrteknik Lab nr 2 ver 1.0 Laborationens namn Elkraft Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Uppgift 1: Effekt i enfasbelastningar Du
RC-kretsar, transienta förlopp
13 maj 2013 Labinstruktion: RC-kretsar, magnetiska fält och induktion Ellära, 92FY21/27 1(5) RC-kretsar, transienta förlopp I den här laborationen kommer du att titta på urladdning av en RC-krets och hur
Laborationshandledning för mätteknik
Laborationshandledning för mätteknik - digitalteknik och konstruktion TNE094 LABORATION 2 Laborant: E-post: Kommentarer från lärare: Institutionen för Teknik och Naturvetenskap Campus Norrköping, augusti
Lik- och Växelriktning
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 3 Lik- och Växelriktning Tyristorlikriktare, step-up/down och körning med frekvensritkare (Ifylles med kulspetspenna ) 2019-02-18 1 2 1 Förord Laborationen omfattar undersökning
Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1.
Solar cells 2.0 Inledning Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Figure 2.1 Utrustning som används i experiment E2. Utrustningslista (se Fig. 2.1): A, B: Två solceller C: Svart plastlåda
Energiomvandling Ottomotor, Energi A 7,5 hp
Institutionen för Tillämpad fysik och Elektronik Energiomvandling Ottomotor, Energi A 7,5 hp Reviderad:?????? AS 160125 AÅ Allmänt Ottomotorn har stor flexibilitet och används i många sammanhang. Men hur
Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg
Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg Agneta Bränberg, Ville Jalkanen Syftet med denna laboration är att alla i gruppen ska kunna handskas med de instrument som finns på labbet på ett professionellt sätt. Och
Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4
Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Lab 3 och Lab 4 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 Laboration 3: Likström och
Fö 4 - TMEI01 Elkraftteknik Trefastransformatorn Introduktion till Likströmsmaskinen
Fö 4 - TMEI01 Elkraftteknik Trefastransformatorn Introduktion till Likströmsmaskinen Per Öberg 21 januari 2015 Outline 1 Trefastransformatorn Distributionsnätet Uppbyggnad Kopplingsarter Ekvivalent Kretsschema
Laborationer Växelström trefas
Laborationer Växelström trefas 2009-09-28 Innehållsförteckning 1. Mätningar av spänningar och strömmar på trefasnätet vid symmetriska och 3 osymmetriska belastningar. - Mätning vid symmetrisk belastning
Spä nningsmä tning äv periodiskä signäler
UMEÅ UNIVERSITET v, 6-- Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Bo Tannfors Nils Lundgren Ville Jalkanen Spä nningsmä tning äv periodiskä signäler Introduktion Laborationen går ut på att med mätinstrument
Sensorer och mätteknik Laborationshandledning
Sensorer och mätteknik Laborationshandledning Institutionen för biomedicinsk teknik LTH Introduktion Välkommen till introduktionslaborationen! Syftet med dagens laboration är att du ska få bekanta dig
Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE
Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE Laborant: Datum: Medlaborant: Godkänd: Teori: Alfredsson, Elkraft, Kap 5 Förberedelseuppgifter Asynkronmotorn vi skall köra har märkdata 1,1 kw, 1410
Tentamen i Elkraftteknik för Y
TMEL0 07 10 13 1 Energisystem/Elektroteknik/IEI Tentamen i Elkraftteknik för Y Kurs: TMEL0 007-10 - 13 kl 08-1 -------------------------------------------------------------------------------------- Sal
LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration
Reviderad: 20 december 2016 av Jonas Enger jonas.enger@physics.gu.se Förberedelse: Du måste känna till följande Kirchoffs ström- och spänningslagar Ström- och spänningsriktig koppling vid resistansmätning
Elenergiteknik. Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn
Elenergiteknik Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn DEPARTMENT OF INDUSTRIAL ELECTRICAL ENGINEERING AND AUTOMATION LUND INSTITUTE OF TECHNOLOGY Laboration på trefassystemet...
Kortlaboration LIM. Likströmsmätningar
MMK, KTH Kortlaboration LIM 1 Kortlaboration LIM Likströmsmätningar I första delen av laborationen görs först några teoretiska beräkningar på en likströmskrets. I laboratoriet kopplas motsvarande likströmskrets
TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 5 - Likströmsmaskinen
TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 5 - Likströmsmaskinen Andreas Thomasson Institutionen för systemteknik Linköpings universitet andreas.thomasson@liu.se 2018-01-29 1 / 50 Dagens föreläsning
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2012-03-05 Sal U14, U15 Tid 8-12 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter
Strömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning
elab005a Strömdelning och spänningsdelning Namn Datum Handledarens sign Laboration I den här laborationen kommer du omväxlande att mäta ström och spänning samt även använda metoden för indirekt strömmätning
Mät kondensatorns reaktans
Ellab012A Mät kondensatorns reaktans Namn Datum Handledarens sign Varför denna laboration? Avsikten med den här laborationen är att träna grundläggande analys- och mätteknik vid mätning på växelströmkretsar
Magnetiska fält laboration 1FA514 Elektimagnetism I
Magnetiska fält laboration 1FA514 Elektimagnetism I Utförs av: William Sjöström 19940404 6956 Oskar Keskitalo 19941021 4895 Uppsala 2015 05 09 Sammanfattning När man leder ström genom en spole så bildas
Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.
Laborationsrapport Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015 Lab nr 1 version 1.2 Laborationens namn Lik- och växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall
Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska system
ISY /Fordonssystem Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska system Tid: 2015-05-30, klockan 14-18 Lokal: G35 Examinator: Sivert Lundgren telefon 073-3460319 Hjälpmedel: TeFyMa, Beta Mathematics Handbook,
TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg
TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg Version 0.3 Mikael Olofsson Kent Palmkvist Prakash Harikumar 18 mars 2014 Laborant Personnummer Datum Godkänd 1 1 Introduktion I denna laboration kommer ni
ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator
ELLÄA Laboration 4 Växelströmslära Moment 1: Moment 2: Moment 3: Moment 4: Moment 5: Moment 6: eriekrets med resistor och kondensator eriekrets med resistor och spole Parallellkrets med resistor och spole
Synkronmaskinen. Laboration Elmaskiner 1. Personalia: Godkänd: UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Dan Weinehall.
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik 2012-10-07 Dan Weinehall Synkronmaskinen Laboration Elmaskiner 1 Namn: Personalia: Kurs: Datum: Godkänd: Rättningsdatum Signatur Kommentarer Laboration
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 1. Trefastransformatorn. (Ifylls med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign)
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 1 Trefastransformatorn (Ifylls med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign) 014-01-15 Innehåll 1 FÖRORD... 3 TEORI... 3.1 TRANSFORMATORNS UPPBYGGNAD...
APPARATER PÅ ELEKTRONIKLABBET
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Agneta Bränberg 1999-09-06 Rev 1.0 APPARATER PÅ ELEKTRONIKLABBET Laboration E101 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum
Förberedelseuppgifter... 2
Syftet med denna laboration är att låta studenten bekanta sig med systemet Elvis II+ samt ge känsla för de komponenter och fenomen som förekommer i likströmskretsar. I laborationen ingår övningar på att
Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 4 ver 1.5. Laborationens namn Trefas växelström. Kommentarer.
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Lab nr 4 ver 1.5 Laborationens namn Trefas växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Uppgift 1: Mätning av trefasspänningen
Spänningsmätning av periodiska signaler
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Bo Tannfors 1996-05-15 Spänningsmätning av periodiska signaler Laboration E8 ELEKTRO Laboration E8 Spänningsmätning av periodiska signaler
Mät resistans med en multimeter
elab003a Mät resistans med en multimeter Namn Datum Handledarens sign Laboration Resistans och hur man mäter resistans Olika ämnen har olika förmåga att leda den elektriska strömmen Om det finns gott om
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2012-08-17 Sal TER3 Tid 14-18 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter
Laborationsrapport. Elkraftteknik 2 ver 2.4. Mätningar på 3-fas krafttransformator. Laborationens namn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.
Laborationsrapport Kurs Laborationens namn Lab nr Elkraftteknik 2 ver 2.4 Mätningar på 3-fas krafttransformator Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Allmänt Uppgiften i denna laboration är att
Karlstads universitet / Elektroteknik / TEL108 och TEL118 / Tentamen / BHä & PRö 1 (5) Del 1
Karlstads universitet / Elektroteknik / TEL108 och TEL118 / Tentamen 041028 / Hä & PRö 1 (5) Tentamen den 28 oktober 2004 klockan 08.15-13.15 TEL108 Introduktion till EDI-programmet TEL118 Inledande elektronik
ELEKTROTEKNIK. Laboration E701. Apparater för laborationer i elektronik
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Håkan Joëlson 2008-11-03 v 1.2 ELEKTROTEKNIK Laboration E701 Apparater för laborationer i elektronik Innehåll Mål... Teori... Uppgift 1...Spänningsaggregat
Elektriska Drivsystem Laboration 3 Likriktarkopplingar. Likriktare uppbyggda av dioder och tyristorer. Teori: Alfredsson, Elkraft, Kap 5
Elektriska Drivsystem Laboration 3 Likriktarkopplingar Laborant: Datum: Medlaborant: Godkänd: Likriktare uppbyggda av dioder och tyristorer Teori: Alfredsson, Elkraft, Kap 5 Förberedelseuppgifter: Ostyrda
Att välja rätt strömtång (tångamperemeter) Börja med att besvara följande;
Att välja rätt strömtång (tångamperemeter) Börja med att besvara följande; Är det AC eller DC ström som ska mätas? (DC tänger är kategoriserade som AC/DC tänger eftersom de mäter både lik- och växelström.)
Mät elektrisk ström med en multimeter
elab001a Mät elektrisk ström med en multimeter Namn Datum Handledarens sign Elektrisk ström och hur den mäts Den elektriska strömmen består av laddningar som går inne i en ledare en ledare av koppar är
Förberedelseuppgifter Likström (DC)
Laboration LIM Likström och Likströmsmotor Förberedelseuppgifter Likström (DC) Under laborationen skall likströmmar mätas med en analog multimeter (visarinstrument) och likspänningar med en digital multimeter
Laboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning
TSTE20 Elektronik Laboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning v0.3 Kent Palmkvist, ISY, LiU Laboranter Namn Personnummer Godkänd Översikt I denna labroation ska en enkel Analog till Digital (A/D)
Mätning av elektriska storheter. Oscilloskopet
Mätning av elektriska storheter Oscilloskopet Mål Känna till egenskaperna hos grundtyperna av instrument för mätning av elektrisk spänning, ström, resistans och effekt Ha förståelse för onoggrannhet och
Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET1020 2014-03-26 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt bifogad
Grundläggande Elektriska Principer
Grundläggande Elektriska Principer Innehåll GRUNDLÄGGANDE ELEKTRISKA PRIINCIPER DC OCH 1-FAS AC...2 ELE 102201 MP1 Effektmätning...4 ELE 102202 MP2 Ohm s lag...4 ELE 102203 MP3 Motstånd seriella...4 ELE
DIFFERENTALFÖRSTÄRKARE
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson 1996-12-06 DIFFERENTALFÖRSTÄRKARE Laboration E-35 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer
Sven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Tvåpolssatsen. Revma utbildning
Sven-Bertil Kronkvist Elteknik Tvåpolssatsen Revma utbildning TVÅPOLSSATSEN Tvåpolssatsen används vid analys, för att ersätta komplicerade linjära kretsar med enkla seriekretsar. INTRODUKTION Anta att
Tentamen i Elkraftteknik 3p
TMEL0-006 -10-13 1 Energisystem/Elektroteknik/IKP Tentamen i Elkraftteknik 3p Kurs: TMEL0 006-10 - 13 kl 08 1 -------------------------------------------------------------------------------------------------------------
DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201
DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201 1. INLEDNING Den digitala serie 92-multimetern är ett kompakt, batteridrivet instrument med 3½ LCD-skärm. Fördelar: Stor noggrannhet Stor vridbar LCD (flytande
Laboration i Tunneltransport. Fredrik Olsen
Laboration i Tunneltransport Fredrik Olsen 9 maj 28 Syfte och Teori I den här laborationen fick vi möjlighet att studera elektrontunnling över enkla och dubbla barriärer. Teorin bakom är den som vi har
Sammanfattning av likströmsläran
Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0
Introduktion till fordonselektronik ET054G. Föreläsning 3
Introduktion till fordonselektronik ET054G Föreläsning 3 1 Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Att använda el I Sverige Fas: svart Nolla: blå Jord: gröngul Varför en jordkabel? 2 Jordning och
Bruksanvisning ELMA 21 LCR MULTIMETER / E:nr Göteborg 2003
Bruksanvisning ELMA 21 LCR MULTIMETER 42.21 / E:nr 4203144 Göteborg 2003 1. Inledning Elma 21C är en multimeter som mäter spänning (V), Ström (A), Temperatur ( C), Kapacitet (F), Motstånd (Ω), Logiskt
Automation Laboration: Reglering av DC-servo
Automation Laboration: Reglering av DC-servo Inledning I denna laboration undersöks reglering dels av varvtalet och dels av vinkelläget hos ett likströmsservo. Mätsignal för varvtal är utsignalen från
TENTAMEN Elmaskiner 2, 7,5 p
Umeå Universitet Tillämpad Fysik och Elektronik Per Hallberg Nils Lundgren Johan Pålsson Johan Haake TENTAMEN Elmaskiner 2, 7,5 p Onsdag 9 januari 2014 Kl 9.00-15.00 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare. Kurslitteratur
Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av induktions/asynkorn-motorn
Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av induktions/asynkorn-motorn Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet matkr@isy.liu.se 2010-12-02 1/28 Dagens föreläsning
Tentamen (TEN1) TMEI01 Elkraftteknik
ISY/Fordonssystem Tentamen (TEN1) TMEI01 Elkraftteknik Tid: Plats: 2016 03 16, klockan 14 18 U4, U6, U7, U10 och U11 Lärare: Sivert Lundgren, telefon 013 282555 Tentamen består av 5 problem à 12 poäng.
IN Inst. för Fysik och materialvetenskap ---------------------------------------------------------------------------------------------- INSTRUKTION TILL LABORATIONEN INDUKTION ---------------------------------------------------------------------------------------------
ETE115 Ellära och elektronik, vt 2013 Laboration 1
ETE115 Ellära och elektronik, vt 2013 Laboration 1 Sammanfattning Syftet med denna laboration är att ge tillfälle till praktiska erfarenheter av elektriska kretsar. Grundläggande mätningar görs på ett