Elektriska Drivsystem Laboration 3 Likriktarkopplingar. Likriktare uppbyggda av dioder och tyristorer. Teori: Alfredsson, Elkraft, Kap 5
|
|
- Helena Vikström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Elektriska Drivsystem Laboration 3 Likriktarkopplingar Laborant: Datum: Medlaborant: Godkänd: Likriktare uppbyggda av dioder och tyristorer Teori: Alfredsson, Elkraft, Kap 5 Förberedelseuppgifter: Ostyrda likriktare U L1 L2 L3 N A1 LM A2 F1 F2 U 1. En likströmsmotor ska matas från en sexpuls diodbrygga. Linjeström och fasspänningen för fas L1 samt trefaseffekten från växelströmmatningen ska mätas. På likströmssidan ska ankarströmmen, ankarspänningen och magnetiseringsströmmen mätas. Fullborda kopplingsschemat i figuren ovan och rita in behövliga instrument. 2. Dioderna vi ska använda är märkta 6 A, 500 V. Vilken märkström får en sexpulsbrygga? I n,brygga : 3. De största förlusterna för en diodbrygga orsakas av spänningsfallet över dioderna. Hur stor blir verkningsgraden för en sexpulsbrygga som matas med en växelspänning med fasspänningen 100 V. Bryggan avger likströmmen 3,5 A. η = Elektriska Drivsystem Page / Göran Sidén
2 4. Vilken är den teoretiska kvoten mellan en sexpulsbryggas likspänning och den matande trefasspänningens huvudspänning? U d /U h = Styrda likriktare 5. Skissa kurvorna för u d i nedanstående rutor för tvåpulslikriktare med resistiv och resistiv/induktiv last. u d vid R-last u d vid R-last u d vid R/L-last u d vid R/L-last 6. Beräkna U d för tvåpuls likriktaren vid styrvinkeln och med och utan glättning. Fasspänningen är 130 V. Utan glättning: U d, = U d, = Med glättning: U d, = U d,60 = 7. Föreslå en metod för att kunna ställa in styrvinkeln och med hjälp av oscilloskopet. Elektriska Drivsystem Page / Göran Sidén
3 Ostyrda likriktare Utrustning, Kopplingsplatta med sex dioder Trefas nätaggregat Minnesoscilloskop med dämpningsprob och tångamperemetertillsats. 2 belastningsresistorer, 33 Ω. 3 digitala multimetrar 2 amperemetrar, vridjärn 3-fas effektmätare Momentvåg Likströmsmotor med vridresistor, 300 Ω. Effektanalysator Utförande Diodbryggan matas från ett variabelt trefas växelspänningsaggregat. Magnetiseringen av likströmsmotorn matas från ett fast 220 V likströmsuttag. Spänningen anpassas till den önskade genom spänningsdelning med en vridresistor 300 Ω. Spänningarna och likströmmens medelvärde mäts med digitala multimetrar. Likströmmens effektivvärde mäts med vridjärnsinstrument. Mätning: Trefas diodbrygga Koppla upp en sexpuls-tvåvägs-likriktare. Ställ in växelspänningen så att fasspänningen blir ca 100 V. Belasta med resistorerna så att likströmmen blir ca 3,5 A. U 1 (V) I 1 (A) P (W) U d (V) I d Beräkna: U 1 U d = ηbrygga = 3 Frågor: Är kvoterna rimliga. Jämför med förberedelseuppgifterna. Elektriska Drivsystem Page / Göran Sidén
4 Mätning med oscilloskop Ta också upp spänningskurvan för likspänningen och strömkurvan för fas L1 på ocscilloskop. Trigga på line. Rita av kurvorna i nedanstående rutor med stödlinjer för trefas. Ange skalorna. Mätning med effektanalysator Koppla in effektanalysatorn. Koppla spänningsanslutningarna till fasspänningen i fas L1 och strömtången till linjeströmmen från fas L1. Mät strömmen övertonshalt, THD i, samt effektfaktorerna PF och cos ϕ. THD i PF cos ϕ Frågor Varför har strömmen så hög övertonshalt? Vilken skillnad är det på de två effektfaktorerna, PF och cos ϕ.? Koppla in likströmsmotorn som last. Magnetisera motorn till märkström. Mata ankaret från likriktarbryggan. Fasspänningen injusteras till 100 V. Motorn belastas med momentvågens likströmsgenerator så att strömmen blir ca 3,5 A. Mät strömmen övertonshalt THD i, samt effektfaktorerna PF och cos ϕ. THDi PF cos ϕ Fråga Hur har faktorerna ändrats och vad är orsaken till ändringarna? Elektriska Drivsystem Page / Göran Sidén
5 Styrda likriktare Utrustning 2 kopplingsplattor med tre tyristorer. Styrbox för 6 tyristorer Trefas nätaggregat Minnesoscilloskop med dämpningsprob och tångamperemetertillsats. 2 belastningsresistorer, 33 Ω Trefas belastningsreaktans 3 digitala multimetrar 2 amperemetrar, vridjärn Effektanalysator Momentvåg Likströmsmotor med vridresistor, 300 Ω. Utförande Tyristorbryggan matas från ett variabelt trefas växelspänningsaggregat. Spänningarna på båda sidor samt likströmmens medelvärde mäts med digitala multimetrar. Växelströmmen och likströmmens effektivvärde mäts med vridjärnsinstrument. Effekten mäts med effektanalysatorn som ansluts till en fasspänning och linjeströmmen. Mätning: Enpuls tyristorbrygga Koppla en schemat. Ställ in växelspänningen så att fasspänningen blir ca 130 V. Belasta med resistorerna så att likströmmen blir ca 3,5 A. Ta upp likspänning och växelström på oscilloskopet. Trigga på line. 0 U 1 (V) I 1 (A) P (W) U d (V) I RMS I d cos φ PF Elektriska Drivsystem Page / Göran Sidén
6 Beräkna: 0 P d = U d I d P d /P I RMS / I d Frågor: 1. Är kvoten mellan likströmseffekten, P d och växelströmseffekten, P, rimlig. Hur ändras den med styrvinkeln och varför? 2. Hur ändras kvoten mellan likströmmen effektivvärde, I RMS och det likriktade medelvärdet, I d med styrvinkeln? Vad är orsaken till ändringen? 3. Hur ändras effektfaktorerna med styrvinkeln? Vad är det som orsakar ändringen? Mätning med oscilloskop Ta också upp spänningskurvan för likspänningen och strömkurvan för växelströmmen på ocscilloskop. Ställ in styrvinkeln på. Rita av kurvorna i nedanstående rutor med stödlinjer för trefas. Ange skalorna. u d vid. i 1 vid. Elektriska Drivsystem Page / Göran Sidén
7 Mätning: Tvåpuls tyristorbrygga Koppla enligt schemat. Bryggan är en tvåpuls tvåvägs styrd likriktare. Ställ in växelspänningen så att fasspänningen blir ca 130 V. Ställ in likströmmen på ca 3,5 A. Ta upp likspänning och växelström på oscilloskopet. Trigga på line. a) Resistiv last. Belasta med enbart resistorerna. b) Glättning. Belasta med resistor och induktans. Ställ in reaktorn så att den ger maximal induktans. Använd alla tre lindningarna. R RL U 1 (V) I 1 (A) P (W) U d (V) I RMS I d cos φ PF Beräkna: R RL P d = U d I d P d /P I RMS / I d Frågor: 1. Vilken effekt har glättningen på likspänningen, U d? 2. Hur förändras kvoten mellan likströmseffekten, P d och växelströmseffekten, P, genom glättningen? Elektriska Drivsystem Page / Göran Sidén
8 2. Hur ändras kvoten mellan likströmmen effektivvärde, I RMS och det likriktade medelvärdet, I d genom glättningen? Vad är orsaken tilländringen? 3. Hur ändras effektfaktorerna med glättningen? Vad är det som orsakar ändringen? Mätning med oscilloskop Ta också upp spänningskurvan för likspänningen och strömkurvan för växelströmmen på ocscilloskop. Ställ in styrvinkeln på. Rita av kurvorna i nedanstående rutor med stödlinjer för trefas. Ange skalorna. Resistiv last. u d vid. Resistiv last. i 1 vid. Glättning. u d vid. Glättning. i 1 vid. Elektriska Drivsystem Page / Göran Sidén
9 Motorlast Bryggan från föregående mätning används. Likströmsmotorn koppas in som last. Den magnetiseras med märkströmmen 0,55 A. Belastningen justeras in så att ankarströmmen till motorn blir 5 A. Mätning med effektanalysator Gör avläsningar från effektanalysatorn. Koppla spänningsanslutningen till fasspänningen i fas L1 och strömmen till linjeströmmen från fas L1. Ställ in styrvinkeln på. Mät strömmens övertonshalt, THD i, samt effektfaktorerna PF och cos ϕ. THD i PF cos ϕ Ändra styrvinkeln uppåt och nedåt och iaktta vilken effekt ändringarna har på mätstorheterna. Ökar eller minskar THD i med styrvinkeln? Ökar eller minskar PF med styrvinkeln? Ökar eller minskar cos ϕ med styrvinkeln? Övertoner Ställ styrvinkeln på. Motorn belastas enligt föregående uppgift. Titta på övertonsspektrat för strömmen. Övertoner har index från 2 och uppåt. Vilka är det störst övertonerna? Ange procentsatserna och frekvenserna för det tre största övertonerna. _ Elektriska Drivsystem Page / Göran Sidén
Alla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!!
101206/Thomas Munther IDE-sektionen Laboration 4 Elkraftsystem I Elkvalité och övertoner Målsättning: Utföra mätningar på olika laster för att mäta övertonshalten hos spänning och ström Få en insikt i
Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 4 ver 1.5. Laborationens namn Trefas växelström. Kommentarer.
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Lab nr 4 ver 1.5 Laborationens namn Trefas växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Uppgift 1: Mätning av trefasspänningen
Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE
Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE Laborant: Datum: Medlaborant: Godkänd: Teori: Alfredsson, Elkraft, Kap 5 Förberedelseuppgifter Asynkronmotorn vi skall köra har märkdata 1,1 kw, 1410
Teori: kap 2 i ELKRAFT. Alla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!!
101129/Thomas Munther IDE-sektionen Laboration 3 Elkraftsystem I Faskompensering Målsättning: mätningar och beräkningar på asynkronmotor, kondensatorbatteri och Y- kopplade resistorer faskompensering med
Lik- och Växelriktning
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 3 Lik- och Växelriktning Tyristorlikriktare och körning med frekvensritkare (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign) Feb 2015 2 Innehåll
Elenergiteknik. Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn
Elenergiteknik Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn DEPARTMENT OF INDUSTRIAL ELECTRICAL ENGINEERING AND AUTOMATION LUND INSTITUTE OF TECHNOLOGY Laboration på trefassystemet...
Laborationsrapport. Kurs Elkraftteknik. Lab nr 3 vers 3.0. Laborationens namn Likströmsmotorn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.
Laborationsrapport Kurs Elkraftteknik Lab nr 3 vers 3.0 Laborationens namn Likströmsmotorn Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Allmänt Uppgiften på laborationen är att bestämma karakteristiska
Introduktion till elektroteknik och styrteknik Elkraft
Laborationsrapport Kurs Introduktion till elektroteknik och styrteknik Lab nr 2 ver 1.0 Laborationens namn Elkraft Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Uppgift 1: Effekt i enfasbelastningar Du
Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-04-24 Del A Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt
VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Agneta Bränberg Patrik Eriksson (uppdatering) 1996-06-12 uppdaterad 2005-04-13 VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING Laboration E10 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs:
Fö 8 - TMEI01 Elkraftteknik Kraftelektronik
Fö 8 - TMEI1 Elkraftteknik Kraftelektronik Christofer Sundström 14 februari 218 Outline 1 Kraftelektronik Översikt 2 Likriktning Grunder Ostyrda kopplingar Enfas Flerfas Styrda kopplingar 3 Växelriktning
VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Agneta Bränberg 1996-06-12 VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING Laboration E10 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer
TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter
014-05-19 ISY/Fordonssystem TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter Lektion Uppgift K.1 En ideal enfastransformator är ansluten enligt följande figur R 1 = 1 kω I U in = 13 V N1
IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar
080501 IDE-sektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 1. Bestämning av effektivvärde hos olika kurvformer Uppgift: Att mäta och bestämma effektivvärdet på tre olika kurvformer. Dels en fyrkantssignal,
Lik- och Växelriktning
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 3 Lik- och Växelriktning Tyristorlikriktare, step-up/down och körning med frekvensritkare (Ifylles med kulspetspenna ) 2017-01-09 Innehåll 1 FÖRORD... 3 2 TYRISTORLIKRIKTARE,
Självstudieuppgifter om effekt i tre faser
Elenergiteknik Självstudieuppgifter Självstudieuppgifter om effekt i tre faser Svar ges till alla uppgifter och till uppgifter 5-9 markerade med * kommer även lösning. Uppgifterna är inte ordnade efter
Lik- och Växelriktning
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 3 Lik- och Växelriktning Tyristorlikriktare, step-up/down och körning med frekvensritkare (Ifylles med kulspetspenna ) 2019-02-18 1 2 1 Förord Laborationen omfattar undersökning
EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn
1 EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM PM för laboration ENTR: En- och trefastransformatorn Syfte: Att skapa förståelse för principerna för växelspänningsmagnetisering och verkningssätt och fundamentala egenskaper hos
Sedan tidigare P S. Komplex effekt. kan delas upp i Re och Im. Skenbar effekt är beloppet av komplex effekt. bestämmer hur hög strömmen blir
Trefas Komplex effekt * I edan tidigare jϕ Ie kan delas upp i Re och Im P + jq kenbar effekt är beloppet av komplex effekt * * P + Q I I I I bestämmer hur hög strömmen blir Aktiv och reaktiv effekt P I
Laborationsrapport. Elinstallation, begränsad behörighet. Kurs. Lab nr 6. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren. Namn.
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren Lab nr 6 Version 1.3 Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Uppgift 1: Asynkronmotorn
Laborationsrapport. Grundläggande energilära för energitekniker MÖ1004. Kurs. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren.
Laborationsrapport Kurs Grundläggande energilära för energitekniker MÖ1004 Version 2.0 Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Uppgift 1: Enfasmätning
Laborationshandledning för mätteknik
Laborationshandledning för mätteknik - digitalteknik och konstruktion TNE094 LABORATION 1 Laborant: E-post: Kommentarer från lärare: Institutionen för Teknik och Naturvetenskap Campus Norrköping, augusti
Lik- och Växelriktning
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 3 Lik- och Växelriktning Tyristorlikriktare, step-up/down och körning med frekvensritkare (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign) Maj
4 Elektriska maskiner och kraftelektronik
4 Elektriska maskiner och kraftelektronik 4.1 LIKSTRÖMSMASKINEN 4.1.1 En permanentmagnetiserad likströmsmotor har följande märkning: 750W, 200V, 5A. Ankarresistansen (rotorresistansen) R a =2Ω och det
Lösningsförslag/facit till Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 5 mars, 2012, kl
Lösningsförslag/facit till Tentamen TSFS04 Elektriska drivsystem 5 mars, 2012, kl. 08.00-12.00 Tillåtna hjälpmedel: TeFyMa, Beta Mathematics Handbook, Physics Handbook, Formelsamling - Elektriska drivsystem
Elektroteknikens grunder Laboration 1
Elektroteknikens grunder Laboration 1 Grundläggande ellära Elektrisk mätteknik Elektroteknikens grunder Laboration 1 1 Mål Du skall i denna laboration få träning i att koppla elektriska kretsar och att
Roterande elmaskiner
ISY/Fordonssystem LABORATION 3 Roterande elmaskiner Likströmsmaskinen med tyristorlikriktare och trefas asynkronmaskinen (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign)
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2012-03-05 Sal U14, U15 Tid 8-12 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter
DET ÄR INGEN KONST ATT MÄTA SPÄNNING OCH STRÖM
DE ÄR INGEN KONS A MÄA SPÄNNING OCH SRÖM OM MAN VE HR DE FNGERAR! lite grundläggande el-mätteknik 010 INNEHÅLL Inledning 3 Grunder 3 Växelspänning 4 Effektivvärde 5 Likriktat medelvärde 6 Överlagrad spänning
Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET1020 2014-03-26 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt bifogad
Fö 12 - TSFS11 Energitekniska System Lik- och Växelriktning
Fö 12 - TSFS11 Energitekniska System Lik- och Växelriktning Christofer Sundström 15 maj 218 Outline 1 Kraftelektronik Översikt 2 Likriktning Grunder Ostyrda kopplingar Enfas Flerfas Styrda kopplingar 3
Synkronmaskinen. Laboration Elmaskiner 1. Personalia: Godkänd: UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Dan Weinehall.
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik 2012-10-07 Dan Weinehall Synkronmaskinen Laboration Elmaskiner 1 Namn: Personalia: Kurs: Datum: Godkänd: Rättningsdatum Signatur Kommentarer Laboration
IDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar
090508 IDE-sektionen Laboration 6 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 5 1. Antag att L=250 mh och resistansen i spolen är ca: 150 Ω i figur 3. Skissa på spänningen över resistansen
Tentamen (TEN1) TMEI01 Elkraftteknik
ISY/Fordonssystem Tentamen (TEN1) TMEI01 Elkraftteknik Tid: Plats: 2016 03 16, klockan 14 18 U4, U6, U7, U10 och U11 Lärare: Sivert Lundgren, telefon 013 282555 Tentamen består av 5 problem à 12 poäng.
Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-03-27 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa
Laboration ACT Växelström och transienta förlopp.
Laboration ACT Växelström och transienta förlopp. Laborationen består av två delar. Målet med den första delen av laborationen är att öka förståelsen för kopplingen mellan teoretiska samband och praktiska
Tentamen i Elkraftteknik 3p
TMEL0-006 -10-13 1 Energisystem/Elektroteknik/IKP Tentamen i Elkraftteknik 3p Kurs: TMEL0 006-10 - 13 kl 08 1 -------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Mätning av elektriska storheter. Oscilloskopet
Mätning av elektriska storheter Oscilloskopet Mål Känna till egenskaperna hos grundtyperna av instrument för mätning av elektrisk spänning, ström, resistans och effekt Ha förståelse för onoggrannhet och
IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar
9428 IDEsektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 4 1. Antag att vi mäter spänningen över en okänd komponent resultatet blir u(t)= 3sin(ωt) [V]. Motsvarande ström är
Allmän symbol för diod. Ledriktning. Alternativ symbol för en ideal diod.
14BDioder Den ideala dioden. En stor och viktig grupp av halvledarkomponenter utgör dioderna, som kännetecknas av att de har vad man kallar ventilverkan. De uppvisar låg resistans för ström i den ena riktningen,
Strömförsörjning. Laboration i Elektronik 285. Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Dan Weinehall PA Persson Redigerad av Johan Haake och Stig Esko Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion 20020820 Strömförsörjning Laboration
Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska system
ISY /Fordonssystem Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska system Tid: 2015-05-30, klockan 14-18 Lokal: G35 Examinator: Sivert Lundgren telefon 073-3460319 Hjälpmedel: TeFyMa, Beta Mathematics Handbook,
Spä nningsmä tning äv periodiskä signäler
UMEÅ UNIVERSITET v, 6-- Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Bo Tannfors Nils Lundgren Ville Jalkanen Spä nningsmä tning äv periodiskä signäler Introduktion Laborationen går ut på att med mätinstrument
Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-08-22 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt
Trefassystemet. Industrial Electrical Engineering and Automation
Trefas DEL 2 Trefassystemet 2 L3 L2 Fasspänning / huvudspänning nollpunkt L1 Fasspänning: U f U h = 3 U Huvudspänning: f Elcentral 400/230 V Elcentral 400/230 V Märkning av fasledare: L1, L2, L3 = R, S,
Fö 8 - TMEI01 Elkraftteknik Kraftelektronik
Fö 8 - TMEI1 Elkraftteknik Kraftelektronik Per Öberg 24 februari 215 Outline 1 Kraftelektronik Översikt 2 Likriktning Grunder Ostyrda kopplingar Enfas Flerfas Styrda kopplingar 3 Växelriktning Kraftelektronik,
1 Grundläggande Ellära
1 Grundläggande Ellära 1.1 Elektriska begrepp 1.1.1 Ange för nedanstående figur om de markerade delarna av kretsen är en nod, gren, maska eller slinga. 1.2 Kretslagar 1.2.1 Beräknar spänningarna U 1 och
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
ISY/Fordonssystem Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 014-10-0 Sal TER Tid 8-1 Kurskod Provkod Kursnamn Institution Antal uppgifter som ingår i tentamen Antal
Laborationsrapport. Elkraftteknik 2 ver 2.4. Mätningar på 3-fas krafttransformator. Laborationens namn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.
Laborationsrapport Kurs Laborationens namn Lab nr Elkraftteknik 2 ver 2.4 Mätningar på 3-fas krafttransformator Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Allmänt Uppgiften i denna laboration är att
Laboration ACT Växelström och transienta förlopp.
Laboration ACT Växelström och transienta förlopp. Laborationen består av två delar. Målet med den första delen av laborationen är att öka förståelsen för kopplingen mellan teoretiska samband och praktiska
ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator
ELLÄA Laboration 4 Växelströmslära Moment 1: Moment 2: Moment 3: Moment 4: Moment 5: Moment 6: eriekrets med resistor och kondensator eriekrets med resistor och spole Parallellkrets med resistor och spole
Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar
Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar Per Öberg 16 januari 2015 Outline 1 Trefaseffekt 2 Aktiv, reaktiv och skenbar effekt samt effektfaktor 3 Beräkningsexempel 1.7 4 Beräkningsexempel 1.22d
Tentamen i Elkraftteknik för Y
TMEL0 07 10 13 1 Energisystem/Elektroteknik/IEI Tentamen i Elkraftteknik för Y Kurs: TMEL0 007-10 - 13 kl 08-1 -------------------------------------------------------------------------------------- Sal
Fö 4 - TMEI01 Elkraftteknik Trefastransformatorn Introduktion till Likströmsmaskinen
Fö 4 - TMEI01 Elkraftteknik Trefastransformatorn Introduktion till Likströmsmaskinen Per Öberg 21 januari 2015 Outline 1 Trefastransformatorn Distributionsnätet Uppbyggnad Kopplingsarter Ekvivalent Kretsschema
Lik- och Växelriktning
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 3 Lik- och Växelriktning Tyristorlikriktare, step-up/down och körning med frekvensritkare (Ifylles med kulspetspenna ) 2018-02-23 1 2 1 Förord Laborationen omfattar undersökning
Laborationshandledning för mätteknik
Laborationshandledning för mätteknik - digitalteknik och konstruktion TNE094 LABORATION 2 Laborant: E-post: Kommentarer från lärare: Institutionen för Teknik och Naturvetenskap Campus Norrköping, augusti
Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5
Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Föreläsning 4 & 5 Kondensatorn För att lagra elektrisk laddning Användning Att skydda brytarspetsarna (laddas upp istället för att gnistan bildas) I datorminnen
Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202
Karlstads universitet / Avd för elektroteknik / Elkraftteknik TEL202 / Tentamen / 030322 / BHä 1 (5) Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202 Examinator och kursansvarig: Bengt
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet Datum för tentamen 2016-03-16 Sal (2) T2 U1 Tid 14-18 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn/benämning Provnamn/benämning Institution Antal
Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation
Växelspänning och effekt S=P+jQ VA W var Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Synkronmaskinens uppbyggnad Växelspänning Komplexräkning Komplex, aktiv och reaktiv effekt Ögonblicksvärde
Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-05-04 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa
Att välja rätt strömtång (tångamperemeter) Börja med att besvara följande;
Att välja rätt strömtång (tångamperemeter) Börja med att besvara följande; Är det AC eller DC ström som ska mätas? (DC tänger är kategoriserade som AC/DC tänger eftersom de mäter både lik- och växelström.)
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2011-08-19 Sal TER3 Tid 14-18 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter
Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet
Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet Christofer Sundström 23 mars 2018 Kursöversikt Fö 11 Fö 5,13 Fö 4 Fö 2 Fö 6 Fö 3 Fö 7,9,10 Fö 13 Fö 12 Fö 8 Outline 1 Repetition växelströmslära 2 Huvudspänning
Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik
Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna
Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation
Växelspänning och effekt S=P+jQ VA W var Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Synkronmaskinens uppbyggnad Växelspänning Komplexräkning Komplex, aktiv och reaktiv effekt Ögonblicksvärde
LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration
Reviderad: 20 december 2016 av Jonas Enger jonas.enger@physics.gu.se Förberedelse: Du måste känna till följande Kirchoffs ström- och spänningslagar Ström- och spänningsriktig koppling vid resistansmätning
Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik
Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:
IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen
F1330 Ellära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier ikströmsnät Tvåpolsatsen KK1 AB1 Mätning av U och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK AB Tvåpol mät och sim F/Ö8
Laboration II Elektronik
817/Thomas Munther IDE-sektionen Halmstad Högskola Laboration II Elektronik Transistor- och diodkopplingar Switchande dioder, D1N4148 Zenerdiod, BZX55/C3V3, BZX55/C9V1 Lysdioder, Grön, Gul, Röd, Vit och
Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet.
2012-05-11 Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet. Komponenter, t ex resistorer Fjärrstyrd labmiljö med experiment som utförs i realtid Kablar Likspänningskälla Lena Claesson, Katedralskolan/BTH
Tentamen den 9 januari 2002 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202
Karlstads universitet / Avd för elektroteknik / Elkraftteknik TEL0 / Tentamen / 00109 / BHn 1 (6) Tentamen den 9 januari 00 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL0 Examinator och kursansvarig: Bengt Hällgren
Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.
Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät. Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter
Laborationer Växelström trefas
Laborationer Växelström trefas 2009-09-28 Innehållsförteckning 1. Mätningar av spänningar och strömmar på trefasnätet vid symmetriska och 3 osymmetriska belastningar. - Mätning vid symmetrisk belastning
Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet
Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet Per Öberg 16 januari 2015 Outline 1 Introduktion till Kursen Outline 1 Introduktion till Kursen 2 Repetition växelströmslära Outline 1 Introduktion till Kursen
Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E1 och D
Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E och D 006-0-3 Tentamen omfattar poäng. 3 poäng per uppgift. 0 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är räknedosa. För full poäng
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2012-05-21 Sal KÅRA Tid 8-12 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter
Lödövning, likriktare och zenerstabilisering
Ellab016A Namn Datum Handledarens sign. Laboration Lödövning, likriktare och zenerstabilisering Varför denna laboration? Att kunna hantera en lödkolv är nödvändigt. I den här laborationen ingår en lödövning
Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 3. Laborationens namn Halvledarkomponenter. Kommentarer. Namn. Utförd den.
Laborationsrapport Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002 Lab nr 3 Laborationens namn Halvledarkomponenter Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Halvledarkomponenter I den här laborationen skall du
Fler exempel: Det sista uttrycket blir med NAND grindar: a b c. abc de. abc. d e
Varför NAND grindar? Anledningen till att man vill använda enbart NAND grindar är "ingenjörsmässig", dvs man vill ha så få olika grindtyper (kretsar) som möjligt i produktionen för att hålla kostnader
Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR 1 Bandbredd anger maximal frekvens som oscilloskopet kan visa. Signaler nära denna
Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.
Laborationsrapport Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015 Lab nr 1 version 1.2 Laborationens namn Lik- och växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall
Laboration - Va xelstro mskretsar
Laboration - Va xelstro mskretsar 1 Introduktion och redovisning I denna laboration simuleras spänning och ström i enkla växelströmskretsar bestående av komponenter som motstånd, kondensator, och spole.
Sammanfattning av likströmsläran
Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0
Strömmätning på riktigt
Strömmätning på riktigt RMS TRMS Kategorier Strömmätning på riktigt Strömmätning på riktigt Kan vi använda vilket instrument som helst för att få ett korrekt värde vid strömmätning? När visar instrumentet
Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet
Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet Christofer Sundström 20 januari 2019 Outline 1 Introduktion till Kursen 2 Repetition växelströmslära 3 Huvudspänning och fasspänning 4 Y- och D-koppling 5 Symmetrisk
Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen
Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen Christofer Sundström 7 maj 2018 Outline 1 Uppbyggnad och arbetssätt Konstruktion Roterande flöde, repetition Arbetsprincip 2 Magnetisering av rotorn
Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar
Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar Christofer Sundström 23 januari 2019 Outline 1 Trefaseffekt 2 Aktiv, reaktiv och skenbar effekt samt effektfaktor 3 Beräkningsexempel 1.7 4 Beräkningsexempel
Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4
Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Lab 3 och Lab 4 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 Laboration 3: Likström och
Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen
Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen Christofer Sundström 10 maj 2016 Outline 1 Uppbyggnad och arbetssätt Konstruktion Roterande flöde, repetition Arbetsprincip 2 Magnetisering av rotorn
EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. SYNK: Synkronmaskinen
1 EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM PM för laboration SYNK: Synkronmaskinen Syfte: Avsikten med laborationen är dels att experimentellt verifiera det ekvivalenta schemat, dels att studera synkronmaskinens egenskaper
Fö 4 - TMEI01 Elkraftteknik Trefastransformatorn Introduktion till Likströmsmaskinen
Fö 4 - TMEI01 Elkraftteknik Trefastransformatorn Introduktion till Likströmsmaskinen Christofer Sundström 28 januari 2019 Outline 1 Trefastransformatorn Distributionsnätet Uppbyggnad Kopplingsarter Ekvivalent
Introduktion till fordonselektronik ET054G. Föreläsning 3
Introduktion till fordonselektronik ET054G Föreläsning 3 1 Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Att använda el I Sverige Fas: svart Nolla: blå Jord: gröngul Varför en jordkabel? 2 Jordning och
Sedan tidigare För att varvtalsreglera likströmsmotor måste spänningen ändras För att varvtalsreglera synkron- och
Kraftelektronik Sedan tidigare För att varvtalsreglera likströmsmotor måste spänningen ändras För att varvtalsreglera synkron- och asynkronmotorer måste spänning och frekvens ändras Ändra spänning och
Trefastransformatorn
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 1 Trefastransformatorn (Ifylls med kulspetspenna ) 2019-01-27 Innehåll 1 FÖRORD... 3 1.1 SÄKERHETSFÖRESKRIFTER... 3 2 TEORI... 3 2.1 TRANSFORMATORNS UPPBYGGNAD... 3 2.2 TREFASTRANSFORMATORNS
Spänningsmätning av periodiska signaler
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Bo Tannfors 1996-05-15 Spänningsmätning av periodiska signaler Laboration E8 ELEKTRO Laboration E8 Spänningsmätning av periodiska signaler
Varvtalsstyrning av likströmsmotorer
Varvtalstyrning av likströmsmotorer Föreläsning 6 Kap 3.6 Grundkretsar med transistorer, avsnitt Transistorn som switch sid 3-42. Kap. 7.6 Kraftelektronik avsnitten Systemuppbyggnad sid 7-36, Likspänningsomvandlare
Strömförsörjning. Transformatorns arbetssätt
Strömförsörjning Transformatorns arbetssätt Transformatorn kan omvandla växelspänningar och växelströmmar. En fulltransformators in och utgångar är galvaniskt skilda från varandra. Att in- och utgångarna
Synkrongeneratorn och trefas
Synkrongeneratorn och trefas R 1 S N u R 0.8 0.6 m T 0.4 0.2 u S 0-0.2-0.4 T S S -0.6 u T -0.8-1 0 0.005 0.01 0.015 0.0 R Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Trefasspänning Y- och delta-koppling
1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet..
ÖVNNGSPPGFTER - ELLÄRA 1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen samt sätt ut strömriktningen. 122 6V 3. Beräkna resistansen R. R 0,75A 48V 4. Beräkna spänningen över batteriet.. 40 0,3A 5. Vad händer om