TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 9 - Induktions/Asynkron-maskinen
|
|
- Filip Dahlberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 9 - Induktions/Asynkron-maskinen Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet mattias.krysander@liu.se /32
2 Dagens föreläsning Introduktion Kretsmodellering Effektflöde Parametrisering baserad på tomgångsprov samt prov med låst rotor. 2/32
3 Introduktion 3/32
4 Allmänt Asynkronmotorns popularitet beror på självstartande robust och pålitlig billig i inköp och underhåll standardiserad, det går enkelt att byta motor av olika fabrikat 4/32
5 Asynkronmotorn - funktionsprincip Som synkronmaskinen fast rotorn består av en kortsluten ledare isf en magnet. Den kortslutna kretsen försöker förhindra flödesändring. Ringen följer därför med det roterande fältet. Om ringens resistans vore 0, skulle rotationshastigheten bli lika med fältets rotationshastighet. Eftersom resistansen är nollskild kommer ringens vinkelhastigheten var något lägre, därav namnet asynkronmotor. 5/32
6 Rotorkonstruktion Det finns två typer av rotorkonstruktioner Släpringade maskiner/lindning med släpring Lindad med samma antal poler som statorlindningarna. Ändarna på lindningarna är anslutna till isolerade släpringar varför rotorspänningarna är tillgängliga utanför maskinen. Kortslutna maskiner/burlindning Ledande stänger nersänkta i spår i rotorjärnet. Stängerna kortsluts på rotorcylinderns basytor. Burlindningen är helt dominerande tack vare sin enkelhet. 6/32
7 Eftersläpning/slipp Vid belastning är rotorns mekaniska vinkelhastighet ω m mindre än fältets (mekaniska) vinkelhastighet ω s (relativt statorn) som kallas för den synkrona vinkelhastigheten. Relativa eftersläpning (fractional slip) eller bara eftersläpning definieras som s = ω s ω m ω s Vinkelhastigheten som fältet rör sig med i förhållande till rotorn är ω r = ω s ω m Förhållandet mellan vinkelhastigheterna kan uttryckas med slippet som ω r = sω s ω m = (1 s)ω s Normalt är 2% s 6% men vid start är s = 1. 7/32
8 Statorns och rotorns elektriska vinkelhastigheter Antag en motor med p poler där rotorströmmen har vinkelhastighet ω e och slippet är s. Vad är rotorns elektriska vinkelhastighet ω re? Den mekaniska vinkelhastigheten som flödet roterar med relativt rotorn är ω r och då inducerar det en spänning med vinkelhastighet ω re = p 2 ω r = /ω r = sω s / = = p 2 sω s = /ω s = 2 p ω e/ = = sω e Alltså, den elektriska vinkelhastigheten/frekvensen i rotorn är slippet multiplicerat med den elektriska vinkelhastigheten/frekvensen i statorn. 8/32
9 Kretsmodellering 9/32
10 Kretsmodellering Vi söker en modell av en asynkronmotorn per ekvivalent Y-fas som givet en elektrisk vinkelhastighet ω e (typiskt motsvarande märkfrekvens) på statorspänningen relaterar fasspänning ˆV 1 och linjeströmmen Î 1 med den elektromekaniska effektomvandling P mech och rotorns mekaniska vinkelhastighet ω m. 10/32
11 Statormodell Statorkretsen modelleras exakt som primärsidan på en transformator. Reaktanserna anges för ω e : ˆV 1 - fasspänningen Î 1 - statorström R 1 - statorns resistans X 1 - statorns läckreaktans Î 2 - lastström Î ϕ - tomgångsström Î c - ström till järnförlust R c - magnetiseringsresistans Î m - magnetiserande ström X m /L m - magnetiseringsreaktans/induktans Ê 2 - inducerad spänning av det resulterande luftgapsflödet 11/32
12 Det totala luftgapsflödet och inducerade spänningar Det resulterande luftgapsflödet kan skrivas ˆΛ r = L m Î m Den av luftgapsflödet inducerade spänningen i statorn Ê 2 kan tecknas Ê 2 = jω eˆλ r = jω e L m Î m = jx m Î m Den av luftgapsflödet inducerade spänningen i rotorn kan tecknas jω reˆλ r = jω re L m Î m = /ω re = sω e / = = sjω e L m Î m }{{} =Ê 2 = sê 2 12/32
13 Rotormodell Den inducerade spänningen sê 2 i rotorn fördelas över rotorns lindningsresistans R 2 och läckinduktans L 2 refererad till statorsidan: sê 2 = Î 2 (R 2 +jω re L 2 ) = /ω re = sω e / = = Î 2 (R 2 +jsω e L 2 ) = Î 2 (R 2 +jsx 2 ) I statorkretsen ska en ekvivalent rotorkrets med spänning Ê 2 och ström Î 2 infogas. Delas rotorekvationen med s erhålls vilket ger Ê 2 = Î 2 ( R 2 s +jx 2) 13/32
14 Elektrisk modell av asynkronmaskinen Alla strömmar och spänningar är hänförda till statorsidan och alla har samma vinkelhastighet ω e. Det går inte att beräkna rotorströmmen från modellen eftersom det effektiva lindningstalet inte normalt sätt är känt. Vid analys baserad på modellen är det viktigt för noggrannheten att använda värden på resistanser och reaktanser för liknande arbetsområde (lindningstemperatur, mättningsgrad). Elektromekaniska kopplingen sker i R 2 /s. Det ska vi studera nu. 14/32
15 Effekt och moment 15/32
16 Statorns effektflöde Statorns effektflöde i en motor med n ph faser är där P in är elektriska ineffekten P in = P R1 +P core +P gap P in = n ph V 1 I 1 cosφ 1 P R1 är resistiva förluster i statorlindningen kopplad till resistansen R 1 enligt: P R1 = n ph I 2 1R 1 P core är ommagnetiseringsförluster eller järnförluster kopplade till R c enligt: P core = n ph E 2 2 R c P gap är effekten som levereras över luftgapet P gap = n ph E 2 I 2 cosφ 2 = n ph R 2 s I2 2 16/32
17 Rotorns effektflöde Rotorns effektflöde ges av P gap = P rotor +P mech där P rotor = P R2 är effektförlusten i rotorlindningen och P mech den elektromekaniska effektomvandlingen. Från den ekvivalenta kretsen fås P gap = n ph I 2 2 R 2 s P rotor = n ph I 2 2R 2 vilket ger att den elektromekaniska effektomvandlingen är P mech = P gap P rotor = n ph I 2 2R 2 1 s s Effekterna i rotorn fördelas alltså enligt P mech = (1 s)p gap P rotor = sp gap Rotorförlusten är proportionell mot slippet. 17/32
18 Elektromekanisk effektomvandling Genom att dela upp R 2 /s i kretsen till R 2 resp. R 2 1 s s så kan effekten levererad till R 2 tolkas som de resistiva förlusterna i rotorn och effekten levererad till R 2 1 s s som den elektromekaniska effektomvandlingen. 18/32
19 Mekanisk uteffekt/moment Det elektromekaniska momentet ges av T mech = P mech ω m = /P mech = (1 s)p gap,ω m = (1 s)ω s / = = P gap ω s = n ph I 2 2 R 2 sω s Momentet/effekten på den utgående axel kan uttryckas T shaft = T mech T rot P shaft = P mech P rot där T rot och P rot inkluderar friktion, ventilation, samt eventuella tillsatsförluster. Ibland kan även järnförlusterna inkluderas i P rot och den ekvivalenta kretsen förenklas i detta fall genom att ta bort R c. 19/32
20 Parametrisering av modellen 20/32
21 Parametrisering av modellen Modellens parametrar bestäms baserat på data från ett tomgångsprov ett prov med låst rotor, samt mätning av statorns lindningsresistans R 1 I analysen kommer järnförlusterna att inkluderas i rotationsförlusterna P rot och därmed utgår resistansen R c ur kretsen nedan: 21/32
22 Tomgångsprov Tomgångsprovet ger information om motorns magnetiseringsström samt tomgångsförlust. Provet utförs normalt genom att lägga en balanserad multifasspänning över statorterminalen. Märkspänning samt märkfrekvens används oftast. Mätningarna utförs när motorn är obelastad, varmkörd och lagren har smorts ordentligt. Mätsignaler: V 1,nl = fasspänning (No Load) [V] I 1,nl = linjeström [A] P nl = den totala elektriska ineffekten [W] 22/32
23 Tomgångsförlusten Ineffekten är: P in = P R1 +P R2 +P rot +P shaft För tomgångsfallet gäller att P R2 0 eftersom strömmen i rotorn liten. P shaft = 0 eftersom motorn är obelastad. dvs P nl = P R1 +P rot Rotationsförlusterna blir P rot = P nl n ph I 2 1,nl R 1 Notera att R 1 varierar med temperatur varför resistansen bör mätas direkt efter körningen. Rotationsförlusterna antas ofta vara oberoende av last. 23/32
24 Tomgångsreaktansen Tomgångsimpedansen kan approximeras till Z nl = R 1 +jx 1 +(jx m //( R 2 s nl +jx 2 )) /s nl liten R 2 s nl stor/ R 1 +j(x 1 +X m ) Tomgångsreaktansen är alltså approximativt X nl = X 1 +X m som kan beräknas från mätdata mha sambanden: X nl = Q nl n ph I1,nl 2, Q nl = S 2 nl P2 nl, S nl = n ph V 1,nl I 1,nl (1) 24/32
25 Prov med låst rotor Prov med låst rotor ger information om läckimpedanserna. Provet utförs genom att låsa fast rotorn så att slippet är s = 1 samt att lägga en balanserad multifasspänning över statorterminalen. Mätningarna utförs med en ström och frekvens som motsvarar den ström och frekvens som prestandan sedan ska utvärderas i. För att analysera startförhållande s = 1, normal startfrekvens och startström. För att analysera normal stationär drift (s litet), minska frekvensen till ca 25% av märkfrekvens samt spänningen så att märkström flyter i statorlindningen. Mätsignaler: V 1,bl = fasspänning (Blocked Rotor) [V] I 1,bl = linjeström [A] P bl = den totala elektriska ineffekten [W] f bl = elektrisk frekvens vid provet [Hz] 25/32
26 Impedansen för fallet med låst rotor Resistansen R bl samt reaktansen X bl vid märkfrekvens f e,rated för mätfallet kan beräknas från mätdata. Resistansen är R bl = P bl n ph I 2 1,bl (2) Reaktansen vid märkfrekvens är ( ) ( ) fe,rated Q bl X bl = f bl n ph I1,bl 2, Q bl = S 2 bl P2 bl, S bl = n ph V 1,bl I 1,bl (3) 26/32
27 Impedansen för fallet med låst rotor uttryckt i modellparametrar Impedansen vid låst rotor s bl = 1 är Z bl = R 1 +jx 1 +(jx m //(R 2 +jx 2 )) = / = Z t = Z 1 2 Z 2 + Z 2 2 / Z 1 Z 1 +Z 2 2 = = R 1 +jx 1 + X2 m(r 2 +jx 2 )+(R2 2 +X2 2 )jx m R2 2 +(X 2 +X m ) 2 = = R 1 +R 2 X 2 m R 2 2 +(X 2 +X m ) 2 +j ( X 1 + X2 mx 2 +(R2 2 +X2 2 )X m R2 2 +(X 2 +X m ) 2 ) = ( ) 2 ( ) = /R2,R 2 Xm X m 2 X m / = R 1 +R 2 +j X 1 +X 2 X 2 +X m X 2 +X m }{{}}{{} =R bl =X bl 27/32
28 Parameterbestämning Det sista sambandet som krävs för att bestämma X 1, X 2, X m, R 2 är: X 1 = kx 2 där konstanten k kan beräknas enligt IEEE Standard 112: X 1 X 1 +X 2 X 2 X 1 +X 2 Motorklass Beskrivning A Normalt startmoment och startström B Normalt startmoment, låg startström C Högt startmoment, låg startström D Högt startmoment, stort slip Lindad rotor Om motorklassningen är okänd används oftast att X 1 = X 2. 28/32
29 Parameterbestämning Sammanfattningsvis så kan R 1 bestämmas direkt från mätning. Reaktanserna X 1, X 2 och X m löses ut ur X 1 = kx 2 och R 2 bestäms slutligen ur X nl = X 1 +X m X m X bl = X 1 +X 2 X 2 +X m ( ) 2 ( Xm X2 +X m R bl = R 1 +R 2 R 2 = (R bl R 1 ) X 2 +X m X m ) 2 (4) 29/32
30 Lösning av ekvationssystemet då X 1 = X 2 X 2 = X 1 (5) X nl = X 1 +X m (6) X m X bl = X 1 +X 2 (7) X 2 +X m Substitution av X 2 från (5) och X m från (6) i (7) ger X 1 = X nl ± Xnl 2 X nlx bl (8) Notera att (6) ger att X 1 < X nl varför den mindre av de två lösningarna är den sökta. De andra reaktanserna ges av (5) och (6) enligt: X 2 = X 1 (9) X m = X nl X 1 = X nl kx 2 (10) 30/32
31 Bestämning av motorparametrarna steg för steg 1. Gör tomgångsprov och mät V 1,nl, I 1,nl, P nl 2. Mät R 1 3. Gör prov med låst rotor och mät V 1,bl, I 1,bl, P bl, f bl 4. Beräkna X nl med (1) 5. Beräkna R bl med (2) 6. Beräkna X bl med (3) 7. Bestäm k i X 1 = kx 2 enligt tabell om motorklassen är känd, annars använd k = Beräkna X 1 med (8) 9. Beräkna X 2 med (9) 10. Beräkna X m med (10) 11. Beräkna R 2 med (4) 31/32
32 Sammanfattning Rotor burlindad eller släpringad. Rotorn roterar ej i synkron vinkelhastighet, ty ω m = ω s (1 s). Kretsmodellering genom generaliserad transformator. Effekt ges av den ekvivalenta kretsen. Parametrisering baserad på tomgångsprov samt prov med låst rotor. 32/32
Elektriska drivsystem Föreläsning 9 - Induktions/Asynkron-maskinen
Elektriska drivsystem Föreläsning 9 - Induktions/Asynkron-maskinen Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet matkr@isy.liu.se 2010-11-25 1/47 Dagens föreläsning Introduktion
Läs merElektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av asynkornmotorn
Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av asynkornmotorn Andreas Thomasson Institutionen för systemteknik Linköpings universitet andreas.thomasson@liu.se 2018-02-26 1 / 25 Dagens föreläsning Vridmoment
Läs merElektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av induktions/asynkorn-motorn
Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av induktions/asynkorn-motorn Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet matkr@isy.liu.se 2010-12-02 1/28 Dagens föreläsning
Läs merFö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen
Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen Per Öberg 9 februari 2015 Outline 1 Introduktion Asynkronmaskin 2 Uppbyggnad och Arbetssätt Synkrona och Asynkrona Varvtalet Synkronmaskinen - Överkurs 3 Förluster
Läs merTSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 4 - Grundläggande principer för elmaskiner
TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 4 - Grundläggande principer för elmaskiner Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet mattias.krysander@liu.se 2017-01-25 1/35
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2012-03-05 Sal U14, U15 Tid 8-12 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter
Läs merLösningsförslag/facit till Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 11 mars, 2013, kl
Lösningsförslag/facit till Tentamen TSFS04 Elektriska drivsystem 11 mars, 2013, kl. 08.00-12.00 Tillåtna hjälpmedel: TeFyMa, Beta Mathematics Handbook, Physics Handbook, Formelsamling - Elektriska drivsystem
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet Datum för tentamen 2016-03-16 Sal (2) T2 U1 Tid 14-18 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn/benämning Provnamn/benämning Institution Antal
Läs merTSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 7 - Synkronmaskinen
TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 7 - Synkronmaskinen Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet mattias.krysander@liu.se 2016-02-12 1/26 Dagens föreläsning Repetition
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2013-03-11 Sal R41 Tid 8-12 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter
Läs merLösningsförslag/facit till Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 5 mars, 2012, kl
Lösningsförslag/facit till Tentamen TSFS04 Elektriska drivsystem 5 mars, 2012, kl. 08.00-12.00 Tillåtna hjälpmedel: TeFyMa, Beta Mathematics Handbook, Physics Handbook, Formelsamling - Elektriska drivsystem
Läs merElektriska drivsystem Föreläsning 2 - Transformatorer
Elektriska drivsystem Föreläsning 2 - Transformatorer Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet matkr@isy.liu.se 2010-09-23 1/36 Dagens föreläsning Använda kunskapen om magnetiska
Läs merLösningsförslag/facit Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 19 aug, 2011, kl
Lösningsförslag/facit Tentamen TSFS04 Elektriska drivsystem 19 aug, 011, kl. 14.00-18.00 Tillåtna hjälpmedel: TeFyMa, Beta Mathematics Handbook, Physics Handbook, formelblad bifogat tentamen och miniräknare
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2012-05-21 Sal KÅRA Tid 8-12 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2011-08-19 Sal TER3 Tid 14-18 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter
Läs merFö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen
Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen Per Öberg 11 februari 2015 Outline 1 Asynkronmaskinens Momentkurva Härledning Momentkurva vid ändring av spänning Momentkurva för små eftersläpningar Momentkurva
Läs merTSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 2 - Trefassystem och transformatorn
TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 2 - Trefassystem och transformatorn Andreas Thomasson Institutionen för systemteknik Linköpings universitet andreas.thomasson@liu.se 2018-01-17 1 / 31 Dagens
Läs merAsynkronmotorn. Industriell Elektroteknik och Automation
Asynkronmotorn Industriell Elektroteknik och Automation Asynkronmotorn Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden Fläktar Pumpar Transportband
Läs merFö 8 - TSFS11 Energitekniska System Asynkronmaskinen
Fö 8 - TSFS11 Energitekniska System Asynkronmaskinen Christofer Sundström 2 maj 2016 Outline 1 Introduktion Asynkronmaskin 2 Uppbyggnad och Arbetssätt Synkrona och Asynkrona Varvtalet 3 Förluster och Verkningsgrad
Läs merAsynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden
Asynkronmotorn Asynkronmotorn Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden Fläktar Pumpar Transportband Verktygsmaskiner Asynkronmotorns elanvändning
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2012-08-17 Sal TER3 Tid 14-18 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter
Läs merAsynkronmotorn. Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden
Asynkronmotorn Asynkronmotorn Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden Fläktar Pumpar Transportband Verktygsmaskiner Asynkronmotorns elanvändning
Läs merFö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn
Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn Christofer Sundström 9 april 2018 Kursöversikt Fö 11 Fö 5,13 Fö 4 Fö 2 Fö 6 Fö 3 Fö 7,9,10 Fö 13 Fö 12 Fö 8 Outline 1 Transformatorns grunder 2 Omsättning
Läs merFö 3 - TMEI01 Elkraftteknik Enfastransformatorn
Fö 3 - TMEI01 Elkraftteknik Enfastransformatorn Per Öberg 20 januari 2015 Outline 1 Transformatorns grunder 2 Omsättning 3 Ideal transformator, kretsschema och övertransformering 4 Icke ideal transformator
Läs merFö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn
Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn Per Öberg 3 april 2014 Outline 1 Transformatorns grunder 2 Omsättning 3 Ideal transformator, kretsschema och övertransformering 4 Icke ideal transformator
Läs merFö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen & Synkronmaskinen
Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen & Synkronmaskinen Christofer Sundström 7 februari 2017 Outline 1 Asynkronmaskinen Tekniker för start av Asynkronmotorn Starttid för asynkronmaskinen Beräkningsexempel
Läs mer5. Kretsmodell för likströmsmaskinen som även inkluderar lindningen resistans RA.
Föreläsning 1 Likströmsmaskinen och likström (test). 1. Modell och verklighet. 2. Moment och ström (M&IA). Momentkonstanten K2Ф. 3. Varvtal och inducerad spänning (ω&ua). Spänningskonstanten K2Ф. 4. Momentkonstant
Läs merLNB727. Asynkronmaskinen
20180925, Sida 1 LNB727 Asynkronmaskinen Ett urval av föregående års kursmaterial av Lennart Widén m.fl. Stefan Lundberg Avd. för Elkraftteknik Inst. för Elektroteknik 20180925, Sida 2 Lärande mål: Efter
Läs merTentamen i Elkraftteknik 3p
TMEL0-006 -10-13 1 Energisystem/Elektroteknik/IKP Tentamen i Elkraftteknik 3p Kurs: TMEL0 006-10 - 13 kl 08 1 -------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merElektriska drivsystem Föreläsning 7 - Synkronmaskinen
Elektriska drivsystem Föreläsning 7 - Synkronmaskinen Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet matkr@isy.liu.se 2010-11-11 1/60 Dagens föreläsning Introduktion av synkronmaskinen
Läs merFö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen
Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen Christofer Sundström 7 maj 2018 Outline 1 Uppbyggnad och arbetssätt Konstruktion Roterande flöde, repetition Arbetsprincip 2 Magnetisering av rotorn
Läs merTentamen i Elkraftteknik för Y
TMEL0 07 10 13 1 Energisystem/Elektroteknik/IEI Tentamen i Elkraftteknik för Y Kurs: TMEL0 007-10 - 13 kl 08-1 -------------------------------------------------------------------------------------- Sal
Läs merFö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen
Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen Christofer Sundström 10 maj 2016 Outline 1 Uppbyggnad och arbetssätt Konstruktion Roterande flöde, repetition Arbetsprincip 2 Magnetisering av rotorn
Läs merLektion Elkraft: Dagens innehåll
Lektion Elkraft: Dagens innehåll Ställverk 5MT000: Automation - Lektion 5 - Elkraft och elsäkerhet p. 1 Lektion Elkraft: Dagens innehåll Ställverk Elektriska maskiner 5MT000: Automation - Lektion 5 - Elkraft
Läs merSynkrongeneratorn och trefas
Synkrongeneratorn och trefas R 1 S N u R 0.8 0.6 ω m T 0.4 0.2 u S 0-0.2-0.4 T S S -0.6 u T -0.8-1 0 0.005 0.01 0.015 0. R Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Trefasspänning
Läs merElektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8)
Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8) Elektromekanisk omvandlare Inledning en anordning som energimässigt förbinder ett elektriskt och ett mekaniskt system. som regel roterande
Läs merELMASKINLÄRA ÖVNINGSUPPGIFTER
Arcada/KR/2006 ELMASKINLÄRA ÖVNINGSUPPGIFTER 1 ALLMÄNNA UPPGIFTER 1.1 Figuren visar en rätvinklig triangel med sidorna a, b och c. Uttryck a) b mha α och c e) α mha β b) c mha a och b f) a mha b och c
Läs merSedan tidigare P S. Komplex effekt. kan delas upp i Re och Im. Skenbar effekt är beloppet av komplex effekt. bestämmer hur hög strömmen blir
Trefas Komplex effekt * I edan tidigare jϕ Ie kan delas upp i Re och Im P + jq kenbar effekt är beloppet av komplex effekt * * P + Q I I I I bestämmer hur hög strömmen blir Aktiv och reaktiv effekt P I
Läs merLaboration 3 Växelströmsmotorn
Laboration 3 Växelströmsmotorn Per Öberg 14 december 2010 Översikt Målsättning Tanken är att man efter laborationsmomentet skall Kunna koppla in och styra en trefas asynkronmaskin. Förstå och tillämpa
Läs merTSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter
014-05-19 ISY/Fordonssystem TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter Lektion Uppgift K.1 En ideal enfastransformator är ansluten enligt följande figur R 1 = 1 kω I U in = 13 V N1
Läs merLNB727, Transformatorn. Jimmy Ehnberg, Examinator Avd. för Elkraftteknik Inst. för Elektroteknik
LNB727, Transformatorn Jimmy Ehnberg, Examinator Avd. för Elkraftteknik Inst. för Elektroteknik Innehåll Vad är en transformator och varför behövs den Magnetisk koppling Kopplingsfaktor Ideal transformatorn
Läs merLaborationsrapport. Elinstallation, begränsad behörighet. Kurs. Lab nr 6. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren. Namn.
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren Lab nr 6 Version 1.3 Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Uppgift 1: Asynkronmotorn
Läs merSvar och Lösningar. 1 Grundläggande Ellära. 1.1 Elektriska begrepp. 1.2 Kretslagar Svar: e) Slinga. f) Maska
Svar och ösningar Grundläggande Ellära. Elektriska begrepp.. Svar: a) Gren b) Nod c) Slinga d) Maska e) Slinga f) Maska g) Nod h) Gren. Kretslagar.. Svar: U V och U 4 V... Svar: a) U /, A b) U / Ω..3 Svar:
Läs merTentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-04-24 Del A Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt
Läs merElektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8)
Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8) Inledning Elektromekanisk omvandlare en anordning som energimässigt förbinder ett elektriskt och ett mekaniskt system. som regel roterande
Läs mer1 Grundläggande Ellära
1 Grundläggande Ellära 1.1 Elektriska begrepp 1.1.1 Ange för nedanstående figur om de markerade delarna av kretsen är en nod, gren, maska eller slinga. 1.2 Kretslagar 1.2.1 Beräknar spänningarna U 1 och
Läs merElenergiteknik. Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn
Elenergiteknik Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn DEPARTMENT OF INDUSTRIAL ELECTRICAL ENGINEERING AND AUTOMATION LUND INSTITUTE OF TECHNOLOGY Laboration på trefassystemet...
Läs merSystemkonstruktion Z2
Systemkonstruktion Z2 (Kurs nr: SSY 045) Tentamen 23 Augusti 2006 Tid: 8:30-12:30, Lokal: V-huset. Lärare: Stefan Pettersson, tel 772 5146, 0739907981 Tentamenssalarna besöks ca kl. 9.30 och 11.30. Tentamen
Läs merElektriska drivsystem Föreläsning 3 - Elektromekaniska omvandlingsprinciper
Elektriska drivsystem Föreläsning 3 - Elektromekaniska omvandlingsprinciper Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet matkr@isy.liu.se 2010-09-30 1/48 Repetition Kunskap om
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
ISY/Fordonssystem Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 014-10-0 Sal TER Tid 8-1 Kurskod Provkod Kursnamn Institution Antal uppgifter som ingår i tentamen Antal
Läs merFö 5 - TMEI01 Elkraftteknik Likströmsmaskinen
Fö 5 - TMEI01 Elkraftteknik Likströmsmaskinen Christofer Sundström 30 januari 2017 Outline 1 Repetition Ekvivalent Kretsschema 2 Mekaniska Samband 3 Driftegenskaper Motordrift Separatmagnetiserad likströmsmotor
Läs merLaborationer Växelström trefas
Laborationer Växelström trefas 2009-09-28 Innehållsförteckning 1. Mätningar av spänningar och strömmar på trefasnätet vid symmetriska och 3 osymmetriska belastningar. - Mätning vid symmetrisk belastning
Läs merElektriska drivsystem, 6-8 hp Föreläsning 1 - Introduktion, magnetiska kretsar och material
Elektriska drivsystem, 6-8 hp Föreläsning 1 - Introduktion, magnetiska kretsar och material Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet matkr@isy.liu.se 2010-09-16 1/50 Mål
Läs merSjälvstudieuppgifter om effekt i tre faser
Elenergiteknik Självstudieuppgifter Självstudieuppgifter om effekt i tre faser Svar ges till alla uppgifter och till uppgifter 5-9 markerade med * kommer även lösning. Uppgifterna är inte ordnade efter
Läs merLaborationsrapport. Grundläggande energilära för energitekniker MÖ1004. Kurs. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren.
Laborationsrapport Kurs Grundläggande energilära för energitekniker MÖ1004 Version 2.0 Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Uppgift 1: Enfasmätning
Läs merLinköpings tekniska högskola, ISY, Fordonssystem. Lektionskompendium Elektriska drivsystem TSFS04
Linköpings tekniska högskola, ISY, Fordonssystem Lektionskompendium Elektriska drivsystem TSFS04 Linköping 2013 2 3 Förord Lektionskompendiet innehåller övningsuppgifter och lösningar eller svar till dessa.
Läs merFö 4 - TMEI01 Elkraftteknik Trefastransformatorn Introduktion till Likströmsmaskinen
Fö 4 - TMEI01 Elkraftteknik Trefastransformatorn Introduktion till Likströmsmaskinen Christofer Sundström 28 januari 2019 Outline 1 Trefastransformatorn Distributionsnätet Uppbyggnad Kopplingsarter Ekvivalent
Läs merFö 4 - TMEI01 Elkraftteknik Trefastransformatorn Introduktion till Likströmsmaskinen
Fö 4 - TMEI01 Elkraftteknik Trefastransformatorn Introduktion till Likströmsmaskinen Per Öberg 21 januari 2015 Outline 1 Trefastransformatorn Distributionsnätet Uppbyggnad Kopplingsarter Ekvivalent Kretsschema
Läs merElektromekaniska energiomvandlare, speciellt likströmsmaskinen (relevanta delar av kap 7)
Elektromekaniska energiomvandlare, speciellt likströmsmaskinen (relevanta delar av kap 7) Elektromekanisk omvandlare Inledning en anordning som energimässigt förbinder ett elektriskt och ett mekaniskt
Läs merLaboration 3 Växelströmsmotorn
Laboration 3 Växelströmsmotorn Per Öberg 28 februari 2011 Översikt Målsättning Tanken är att man efter laborationsmomentet skall Kunna koppla in och styra en trefas asynkronmaskin. Förstå och tillämpa
Läs merPermanentmagnetiserad synkronmotor. Industriell Elektroteknik och Automation
Permanentmagnetiserad synkronmotor Industriell Elektroteknik och Automation Matematisk modell LM igen u a R a i a L a di dt a m T= m i a i a J d dt T T L Tomgång, om u a =U, vad blir? U/ m Hur ändrar man?
Läs merTentamen den 9 januari 2002 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202
Karlstads universitet / Avd för elektroteknik / Elkraftteknik TEL0 / Tentamen / 00109 / BHn 1 (6) Tentamen den 9 januari 00 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL0 Examinator och kursansvarig: Bengt Hällgren
Läs merLaborationsrapport. Elkraftteknik 2 ver 2.4. Mätningar på 3-fas krafttransformator. Laborationens namn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.
Laborationsrapport Kurs Laborationens namn Lab nr Elkraftteknik 2 ver 2.4 Mätningar på 3-fas krafttransformator Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Allmänt Uppgiften i denna laboration är att
Läs merTSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 5 - Likströmsmaskinen
TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 5 - Likströmsmaskinen Andreas Thomasson Institutionen för systemteknik Linköpings universitet andreas.thomasson@liu.se 2018-01-29 1 / 50 Dagens föreläsning
Läs merFö 7 - TSFS11 Energitekniska system Likströmsmaskinen
Fö 7 - TSFS11 Energitekniska system Likströmsmaskinen Christofer Sundström 26 april 2016 Outline 1 Likströmsmaskinen Introduktion Ekvivalent Kretsschema Separat, Shunt, Serie och Kompound kopplingar Startström
Läs merTrefastransformatorn
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 1 Trefastransformatorn (Ifylls med kulspetspenna ) 2019-01-27 Innehåll 1 FÖRORD... 3 1.1 SÄKERHETSFÖRESKRIFTER... 3 2 TEORI... 3 2.1 TRANSFORMATORNS UPPBYGGNAD... 3 2.2 TREFASTRANSFORMATORNS
Läs merEJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. SYNK: Synkronmaskinen
1 EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM PM för laboration SYNK: Synkronmaskinen Syfte: Avsikten med laborationen är dels att experimentellt verifiera det ekvivalenta schemat, dels att studera synkronmaskinens egenskaper
Läs merTentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-03-27 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa
Läs merLaboration 3 Växelströmsmotorn
Laboration 3 Växelströmsmotorn 2013 Översikt Målsättning Tanken är att man under laborationsmomentet skall öva kunna koppla in och styra en trefas asynkronmaskin. förstå och tillämpa skillnaden mellan
Läs merSynkrongeneratorn och trefas
Synkrongeneratorn och trefas R 1 S N u R 0.8 0.6 m T 0.4 0.2 u S 0-0.2-0.4 T S S -0.6 u T -0.8-1 0 0.005 0.01 0.015 0.0 R Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Trefasspänning Y- och delta-koppling
Läs merFö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet
Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet Christofer Sundström 20 januari 2019 Outline 1 Introduktion till Kursen 2 Repetition växelströmslära 3 Huvudspänning och fasspänning 4 Y- och D-koppling 5 Symmetrisk
Läs merEnfastransformatorn. Ellära 2 Laboration 5. Laboration Elkraft UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Dan Weinehall/Per Hallberg
UMEÅ UNIERSITET Tillämpad fysik och elektronik Dan Weinehall/Per Hallberg Laboration Elkraft 130218 Enfastransformatorn Ellära 2 Laboration 5 Personalia: Namn: Kurs: Datum: Enfastransformatorn Nyckelord.
Läs merIntroduktion till elektroteknik och styrteknik Elkraft
Laborationsrapport Kurs Introduktion till elektroteknik och styrteknik Lab nr 2 ver 1.0 Laborationens namn Elkraft Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Uppgift 1: Effekt i enfasbelastningar Du
Läs merLaboration 2: Konstruktion av asynkronmotor
Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor Laboranter: Henrik Bergman, Henrik Bergvall Berglund, William Sjöström, Georgios Davakos Plats och datum: Uppsala 2016-11-09 Kurs: Elektromagnetism 2 Handledare:
Läs merStatorn i både synkron- och asynkronmaskinerna är uppbyggda på samma sätt.
3-fasmotorer Statorn Statorn i både synkron- och asynkronmaskinerna är uppbyggda på samma sätt. I enklaste varianten är statorn uppbyggd med lindningar för två magnetpoler (en nord- och en sydpol) för
Läs merTentamenskod: Hjälpmedel: Eget författat formelblad skrivet på A4 papper (båda sidor får användas) och valfri godkänd räknedosa.
41N04B Elteknik 7,5 högskolepoäng Provmoment: Skriftlig tentamen Ladokkod: 41N04B Tentamen ges för: Energiingenjörsprogrammet Åk1 Tentamenskod: Tentamensdatum: 41N04B Tid: 2016-10-26 kl. 09.00-13.00 Hjälpmedel:
Läs merBra tabell i ert formelblad
Bra tabell i ert formelblad Vi har gått igenom hur magnetfält alstrar krafter, kap. 7. Vi har gått igenom hur strömmar alstrar magnetfält, kap. 8. Återstår att lära sig hur strömmarna alstras. Tidigare
Läs merElektriska drivsystem Föreläsning 4 - Introduktion av roterande maskiner
Elektriska drivsystem Föreläsning 4 - Introduktion av roterande maskiner Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet matkr@isy.liu.se 2010-10-07 1/53 Dagens föreläsning 1. Introduktion
Läs merTentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET1020 2014-03-26 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt bifogad
Läs merFö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet
Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet Per Öberg 16 januari 2015 Outline 1 Introduktion till Kursen Outline 1 Introduktion till Kursen 2 Repetition växelströmslära Outline 1 Introduktion till Kursen
Läs merTrefassystemet. Industrial Electrical Engineering and Automation
Trefas DEL 2 Trefassystemet 2 L3 L2 Fasspänning / huvudspänning nollpunkt L1 Fasspänning: U f U h = 3 U Huvudspänning: f Elcentral 400/230 V Elcentral 400/230 V Märkning av fasledare: L1, L2, L3 = R, S,
Läs mera) Beräkna spänningen i mottagaränden om effektuttaget ökar 50% vid oförändrad effektfaktor.
Lektion Uppgift K.1 På en trefastransformator med data: 100 kva, 800/0 V, har tomgångs- och kortslutningsprov gjorts på vanligt sätt, varvid erhölls: P F 0 = 965 W, K = 116 V, P F KM = 110 W. Transformatorn
Läs merFö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet
Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet Christofer Sundström 23 mars 2018 Kursöversikt Fö 11 Fö 5,13 Fö 4 Fö 2 Fö 6 Fö 3 Fö 7,9,10 Fö 13 Fö 12 Fö 8 Outline 1 Repetition växelströmslära 2 Huvudspänning
Läs merLaborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 4 ver 1.5. Laborationens namn Trefas växelström. Kommentarer.
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Lab nr 4 ver 1.5 Laborationens namn Trefas växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Uppgift 1: Mätning av trefasspänningen
Läs merVäxelström i frekvensdomän [5.2]
Föreläsning 7 Hambley avsnitt 5.-4 Tidsharmoniska (sinusformade) signaler är oerhört betydelsefulla inom de flesta typer av kommunikationssystem. adio, T, mobiltelefoner, kabel-t, bredband till datorer
Läs merVäxelspänning och effekt. S=P+jQ. Industriell Elektroteknik och Automation
Växelspänning och effekt S=P+jQ VA W var Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Synkronmaskinens uppbyggnad Stationär växelström Komplexräkning Komplex, aktiv och reaktiv effekt Ögonblicksvärde
Läs merFORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 1. Trefastransformatorn. (Ifylls med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign)
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 1 Trefastransformatorn (Ifylls med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign) 014-01-15 Innehåll 1 FÖRORD... 3 TEORI... 3.1 TRANSFORMATORNS UPPBYGGNAD...
Läs merTentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska system
ISY /Fordonssystem Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska system Tid: 2015-05-30, klockan 14-18 Lokal: G35 Examinator: Sivert Lundgren telefon 073-3460319 Hjälpmedel: TeFyMa, Beta Mathematics Handbook,
Läs merTrefastransformatorn
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 1 Trefastransformatorn (Ifylls med kulspetspenna ) 2017-01-09 Innehåll 1 FÖRORD... 3 1.1 SÄKERHETSFÖRESKRIFTER... 3 2 TEORI... 3 2.1 TRANSFORMATORNS UPPBYGGNAD... 3 2.2 TREFASTRANSFORMATORNS
Läs merFö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar
Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar Per Öberg 16 januari 2015 Outline 1 Trefaseffekt 2 Aktiv, reaktiv och skenbar effekt samt effektfaktor 3 Beräkningsexempel 1.7 4 Beräkningsexempel 1.22d
Läs merAutomation Laboration: Reglering av DC-servo
Automation Laboration: Reglering av DC-servo Inledning I denna laboration undersöks reglering dels av varvtalet och dels av vinkelläget hos ett likströmsservo. Mätsignal för varvtal är utsignalen från
Läs merEJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn
1 EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM PM för laboration ENTR: En- och trefastransformatorn Syfte: Att skapa förståelse för principerna för växelspänningsmagnetisering och verkningssätt och fundamentala egenskaper hos
Läs merTentamen (TEN1) TMEI01 Elkraftteknik
ISY/Fordonssystem Tentamen (TEN1) TMEI01 Elkraftteknik Tid: Plats: 2016 03 16, klockan 14 18 U4, U6, U7, U10 och U11 Lärare: Sivert Lundgren, telefon 013 282555 Tentamen består av 5 problem à 12 poäng.
Läs merFö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar
Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar Christofer Sundström 23 januari 2019 Outline 1 Trefaseffekt 2 Aktiv, reaktiv och skenbar effekt samt effektfaktor 3 Beräkningsexempel 1.7 4 Beräkningsexempel
Läs merVäxelström i frekvensdomän [5.2]
Föreläsning 7 Hambley avsnitt 5.-4 Tidsharmoniska (sinusformade) signaler är oerhört betydelsefulla inom de flesta typer av kommunikationssystem. adio, T, mobiltelefoner, kabel-t, bredband till datorer
Läs merEJ1200 ELEFFEKTSYSTEM
1 EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM PM för laboration SYNK: Synkronmaskinen Labbassistenter: Arash Risseh risseh@kth.se Simon Nee snee@kth.se Anders Hagnestål hagnes@kth.se Syfte: Avsikten med laborationen är dels
Läs merTentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-05-04 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa
Läs merRoterande elmaskiner
ISY/Fordonssystem LABORATION 3 Roterande elmaskiner Likströmsmaskinen med tyristorlikriktare och trefas asynkronmaskinen (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign)
Läs merSven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Komplexa metoden j -metoden. Revma utbildning
Sven-Bertil Kronkvist Elteknik Komplexa metoden j -metoden evma utbildning KOMPEXA METODEN Avsnittet handlar om hur växelströmsproblem kan lösas med komplexa metoden, jω - eller symboliska metoden som
Läs merTENTAMEN Elmaskiner 2, 7,5 p
Umeå Universitet Tillämpad Fysik och Elektronik Per Hallberg Nils Lundgren Johan Pålsson Johan Haake TENTAMEN Elmaskiner 2, 7,5 p Onsdag 9 januari 2014 Kl 9.00-15.00 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare. Kurslitteratur
Läs mer