Chefen & Arbetsmijön
INNEHÅLL Arbetsmijö vad är det? 4 Varför satsa på arbetsmijön? 5 Arbetsmijö ständigt pågående 7 Måste eer möjighet? 8 När mår vi bra på jobbet? 9 Ledarskapet som arbetsmijöfaktor 10 Chefens ansvar för arbetsmijön 13 Kargör ditt arbetsmijöansvar 14 Handingspan 16 Chefens egen arbetsmijö 17 Stäm av ditt uppdrag 20 Lagar och reger en översikt 23 Litteraturtips 25 Tips på webbsidor 26 Ledarna januari 2011 2
Arbetsmijö är ett viktigt område som berör aa på arbetspatsen. Den här skriften tar avstamp ur två perspektiv, des viken ro du som chef har när det gäer att påverka och ta ansvar för arbetsmijöuppgifter, des vad som är viktigt i din egen arbetsmijö. Det formea ansvaret för arbetsmijön är entydigt arbetsgivarens. Skriften ger en översikt över de agar och reger som gäer, men fokus ägger vi på tips och råd hur du och din arbetsgrupp tisammans kan utvecka arbetsmijön i vardagen. Det är främst de psykosociaa faktorerna som behandas. För dig som vi fördjupa dina kunskaper hittar du itteraturtips och försag på hemsidor sist i materiaet. 3
Arbetsmijö vad är det? Om du får frågan om vad arbetsmijö är, kan du med a säkerhet nämna en mängd oika saker. Kanske är det mer adekvat att vända på frågan: Vad är inte arbetsmijö? Om du funderar en stund märker du nog att begreppet arbetsmijö omfattar at på arbetspatsen. Det mest syniga är ofta den fysiska arbetsmijön, t ex jus, buer, arbetsstäning eer fysisk beastning. Men arbetsmijö är mycket mer. Det handar också om hur vi trivs på arbetspatsen, med våra uppgifter och tisammans med andra. Det rör frågor om förhåningssätt, attityder, arbetsbeastning, arbetets organisering men inte minst att bi sedd, hörd och respekterad som individ. Begreppet psykosocia arbetsmijö är en benämning för både psykiska och sociaa faktorer. De psykosociaa faktorerna är inte atid ika sjävkara och ätta att upptäcka i jämförese med de fysiska. Hur skapar vi förutsättningar i yrkesivet för medarbetare att må bra, med aa de individuea behov och förutsättningar var och en av oss har? Hur ångt sträcker sig arbetsgivarens ansvar för medarbetarens väbefinnande och häsa? Iband är en båt en båt och iband är den närmast en Oyckshändese. Det beror adees på om du är över eer under den. Ur Nae Puhs ia instruktionsbok, Brain Books 4
Varför satsa på arbetsmijön? Det finns fera argument för att ägga energi och resurser på att skapa en god arbetsmijö. Dessa kan deas upp utifrån tre oika aspekter: 1. Juridisk 2. Ekonomisk 3. Moraisk/etisk Det finns i Sverige en omfattande agstiftning som har direkt eer indirekt påverkan på arbetsmijön och som aa arbetsgivare är skydiga att föja. Utöver arbetsmijöagen och ett stort anta arbetsmijöförordningar, kan nämnas diskrimineringsagstiftningen som har påverkan på individers uppevese av sin arbetsmijö. Frihet från diskriminering, kränkningar eer annat missgynnande är en förutsättning för att må bra på jobbet. Stora ekonomiska vinster kan göras om man aktivt arbetar med att förebygga ohäsa och oyckor på arbetet. Rena vinster som kan räknas hem är ti exempe: Lägre sjukfrånvaro Lägre personaomsättning Färre rehabiiteringsfa Minskade kostnader för vikarier, nyrekryteringar Högre effektivitet och produktivitet Konkurrensfaktor vid rekrytering och för att behåa önskad kompetens. Ur ett moraiskt perspektiv kan man fråga sig om det är etiskt försvarbart att åta bi att skapa bästa möjiga arbetsförhåanden för sina anstäda. Aa tjänar på en god arbetsmijö verksamheten, cheferna och medarbetarna. Ett räkneexempe En verksamhet med 150 anstäda investerar 200 000 kr på arbetsmijö och häsofrämjande åtgärder under ett år. Åtgärderna eder ti att: Korttidssjukfrånvaron minskar med 150 dagar = 240 000 kr (en frånvarodag uppskattas ti 1 600 kr) Effektiviteten ökar med 0,5% per anstäd = 0,75 person frigörs för andra uppgifter En utsagning undviks = 250 000 kr Käa: 100% häsa på jobbet, Dr Tomas Forsund En arbetspats där arbetsmijön uppevs som riktigt dåig kännetecknas ofta av konfikter, mobbning, höga sjukskrivningsta, åg effektivitet och hög personaomsättning. I din ro som chef är det viktigt att vara uppmärksam på signaer om att at inte står rätt ti. Tidig upptäckt ger dig större möjighet att ta tag i eventuea probem innan de etaberat sig. Varningssignaer som kan indikera att det finns probem i gruppen och/eer organisationen: Bristande arbetsinsatser Ironiska kommentarer Fientighet/tystnad Utesutning Avvisande kroppsspråk Ökad korttidssjukfrånvaro Dåig stämning, mycket gnä Ryktesspridning Låg motivation Uppgivenhet Mycket övertid Revirtänkande 5
6
Arbetsmijö ständigt pågående Det som många uppever svårast med att aktivt arbeta med arbetsmijöfrågorna är att ständigt ha dem närvarande. Lagstiftarens intention är att arbetsmijöfrågorna ska integreras i den dagiga verksamheten, det vi säga arbetsmijön är inget man arbetar med isoerat och vid något enstaka tifäe. Att utvecka arbetsmijön är en ständigt pågående process. Hur kan du som chef bidra ti att håa frågan aktue? Här kommer några tips för att du och dina medarbetare ska kunna håa frågan evande: 1. Så snart ni panerar en förändring i organisation eer arbetssätt ska atid en bedömning göras hur arbetsmijön påverkas av ändringarna. 2. Lägg in frågor om arbetsmijö i utveckingssamtaet, ti exempe hur medarbetare ser på samarbete, sociaa reationer, resurser, stress, arbetets organisering och fysiska förutsättningar. 3. Ha arbetsmijö som en fast punkt på agendan i samband med arbetspatsträffar eer motsvarande. 4. Uppmuntra medarbetare ti att påtaa brister i arbetsmijön eer att komma med idéer om hur ni ytterigare kan utvecka den. Beöna eer på annat sätt uppmärksamma idéer som genomförs. 5. Se ti att information görs tigängig för aa från de grupper/personer som särskit arbetar med arbetsmijö; arbetsmijökommitté, skyddsombud eer motsvarande. 6. Om det genomförs medarbetarundersökningar är arbetsmijö ur oika aspekter ett sjävkart område som ska beysas. Göm inte bort att resutaten ska tas om hand, återkoppas och eda ti handing. 7. I samband med budgetarbetet är det en förde att avsätta en pott pengar som är öronmärkt just för åtgärder knutna ti arbetsmijön. 8. Avsuta gärna gemensamma möten med det som varit mest positivt den här veckan/månaden. Det ger en positiv känsa när ni går ut och tar tag i era uppgifter igen. 7
Måste eer möjighet? Betrakta inte arbetsmijöarbetet som ett krångigt och krävande skoskav, något du är tvungen att arbeta med. Försök istäet att se arbetet som en möjighet. mer framgångsrikt att uppmärksamma det som faktiskt fungerar, sådant som gör att vi mår bra och trivs på jobbet. Det är dessa faktorer vi ska ära av och förstärka. Faktum är att de ara Från probemfokuserat ti möjighetsbaserat synsätt Det är inte ovanigt att vi är vädigt probemfokuserade. Detta gäer inte minst arbetsmijöfrågorna. Vi uppmärksammar det som fungerar mindre bra och försöker åtgärda detta. Men för att förebygga en ohäsosam arbetsmijö är det festa mår bra på jobbet ta fasta på det. Genom att stäa frågor kan du ta reda på vad detta beror på och bygga vidare på det. Hur är det när vi mår som bäst? Lite historik Ända sedan 1800-taet har forskning bedrivits kring organisation och arbete ur oika perspektiv. Inedningsvis åg fokus på att effektivisera produktionen genom nya metoder och arbetssätt. Av mindre intresse var de individer som utförde arbetet. Men med tiden kom också insikten att deras instäning ti arbetet var en stark påverkan på effektivitet och produktion. I och med framväxten av den så kaade Human Reationsröresen i mitten av 1920-taet, yftes också människan fram i organisationen. Nu upptäcktes betydesen av sociaa faktorer som en viktig ingrediens för att uppnå effektivitet i företagen. Att bi sedd och uppmärksammad visade sig ti exempe ha ett direkt samband med effektiviteten i arbetet. 8
När mår vi bra på jobbet? En känsa av sammanhang Det finns många modeer som beskriver vika faktorer som är viktiga för att vi ska uppeva väbefinnande, häsa och förmåga att hantera påfrestningar. En av dessa bygger på forskning av Aaron Antonovsky, professor i medicinsk socioogi. Han framhåer vikten av att uppeva en känsa av sammanhang och myntar därmed begreppet KASAM. Antonovsky identifierar tre faktorer; begripighet, hanterbarhet och meningsfuhet. Om dessa tre uppfys känner individen väbefinnande och har förutsättningar att hantera motgångar. kumenterade må och riktinjer skapas trygghet hos medarbetarna som motverkar stress. Det kräver tydig och reevant information om vad som sker på en övergripande nivå i organisationen. Genom förståese för vad arbetet går ut på och hur det bör utföras, utveckar individen sin kompetens de kunskaper och färdigheter som hon använder i sitt arbete. Som chef kan du bidra ti begripighet för medarbetarna genom att ge dem återkopping på arbetsinsatser, tydiggöra förväntningar, må och vika ramar som gäer ti exempe avseende ekonomi, tid och resurser. Meningsfuhet Begripighet Hanterbarhet Låt oss se vad respektive motivationsfaktor innebär. Begripighet (jag vet) beskriver min förmåga att kunna sätta in det som händer i ett sammanhang. Det är viktigt att information från omvärden uppevs som gripbar, sammanhängande och strukturerad. På arbetet innebär det att jag förstår vika krav som stäs på mig och hur jag ska bemöta dessa. Genom att skapa en tydig och förutsägbar organisation med kart do- Hanterbarhet (jag kan) handar om min förmåga att hantera min tivaro, att kunna påverka min situation just nu. En förutsättning för hanterbarhet är att jag uppever mig ha tigång ti tiräckiga resurser och att jag kan använda dem på ett effektivt sätt. Som chef kan du öka uppevesen av hanterbarhet genom att yfta fram medarbetarnas resurser och förmågor. Detta stärker deras sjävkänsa, motivation och arbetsgädje. Det är också viktigt att se ti att arbetsbeastningen är rimig. Meningsfuhet (jag vi) är den starkaste motivationsfaktorn. Jag vet vart jag är på väg och jag tycker att det är meningsfut att engagera mig. Om jag uppever meningsfuhet har jag ättare att hantera utmaningar och motgångar. För att skapa meningsfuhet måste du som chef, tisammans med dina medarbetare, tydiggöra syftet med den enskides arbetsuppgifter och koppa dem ti organisationens övergripande må. På så sätt ger du förutsättningar för att medarbetaren ska se sin ro i heheten, d v s uppevesen att bidra med något ti organisationen. 9
Ledarskapet som arbetsmijöfaktor Att edarskapet är en avgörande ingrediens för medarbetarnas uppevda arbetsmijö är vä känt. Begrepp som deaktighet, tydighet, samarbete och utvecking är sådant som visat sig ha positiva effekter på medarbetarnas väbefinnande. Om du och dina medarbetare trivs på arbetet, med uppgifter och arbetskamrater, är förutsättningarna goda för en bra psykosocia arbetsmijö. Som chef är du förebid Ditt agerande som chef och edare sätter avtryck på arbetsmijön. Kom ihåg att det du gör påverkar medarbetarna i mycket högre grad än det du faktiskt säger. Det sätt på viket du agerar och uttrycker dig sätter normen för förhåningssättet i arbetsgruppen. Är du bärare av en rå men hjärtig jargong sänder du signaer om att det här är det sätt vi umgås på. Taar du om för dina medarbetare att det är viktigt med baans mean arbete och privativ, men sjäv atid är först på pats och jobbar ånga kväar och kanske även heger, är det ditt beteende som bir normgivande. Budskapet bir: På den här arbetspatsen är vi atid tigängiga och prioriterar jobbet före famij och vänner. Den edarsti du väjer beror naturigtvis ti stor de på vem du sjäv är, dina värderingar och dina drivkrafter. Forskning påvisar dock att det finns vissa gemensamma drag hos de edare som har medarbetare som mår bra och där sjukfrånvaron är mycket åg. Tydighet är ett nyckeord. Nouvees Images/Distr. Q Cards & Co AB, SE sjukfrånvaro för att finna faktorer som har samband med medarbetarnas väbefinnande. Chefer för bägge grupperna var angeägna om att skapa en god socia samvaro. I studien Ledarskap och sjukfrånvaro (Ingrid Togerdt-Andersson, 2005) studerades edarskapet på arbetspatser med hög respektive åg 10
Faktaruta Svenskt Kvaitetsindex (SKI) undersöker kontinuerigt vad som skapar nöjdhet på jobbet. År 2009 intervjuades drygt 6 000 personer mean 20-67 år om vika faktorer som påverkar nöjdheten på arbetet. 1. Organisation (28 %) 2. Samarbete (21 %) 3. Ledning (19 %) 4. Arbetsförhåanden (17 %) 5. Image (16 %) otydig rofördening, avsaknad av återkopping på arbetsinsatser och otydiga eer obefintiga må/förväntningar. Frågor för refektion 1. Vika signaer sänder du ti dina medarbetare med ditt eget beteende och förhåningssätt? 2. Är det något i ditt beteende som motsäger det du faktiskt säger? 3. Är det något du bör tänka på hos dig sjäv som du kan förändra för att bi en ännu bättre förebid? Invovera dina medarbetare Kännetecknande för chefer där sjukfrånvaron band medarbetarna är hög: Vi vara ti för medarbetarna, se aa Deaktighet och att få personaen med sig är centrat Medbestämmande Demokrati Vara närvarande Aa ska ha det bra och vara nöjda Kännetecknande för chefer där sjukfrånvaron band medarbetarna är åg: Måinriktning Tydighet Höga krav Systematik, ordning och reda Dokumentation, uppföjning och utvärdering Systematiskt deegerat ansvar ti fera Jobbar mycket med den egna utveckingen. Det är du och dina medarbetare som är bäst ämpade att formuera hur ni vi ha arbetskimatet i arbetsgruppen. En metod för detta är att skapa ett symboiskt kontrakt. Som chef har du ett särskit ansvar, men för att skapa ett positivt arbetskimat krävs att hea arbetsgruppen är deaktig och att var och en bidrar ti utveckingen. Du kan ta initiativ ti att ta reda på hur dina medarbetare vi ha det och hur ni tisammans kan nå dit. Det kan ingå som en de i utveckingssamtaen men kan med förde också tas upp i samband med en arbetspatsträff/enhetsmöte. Förbered och ämna gärna ut frågestäningar i förväg så att dina medarbetare hinner fundera igenom frågorna ti dess att ni träffas. Ta sikte på det positiva, hur är det när det är som bäst? Att vara tydig, konsekvent och stäa krav som chef skapar trygghet hos medarbetare. Konfikter och oro på arbetet bottnar inte säan i 11
Försag ti frågestäningar: 1. Hur tycker du att det är när det är som bäst på arbetet? 2. Hur tycker du att samarbetet/samvaron på arbetspatsen fungerar idag? 3. Vad kan du som medarbetare göra/tiföra arbetsgruppen för att skapa en arbetspats som du beskrivit under punkt 1? 4. Vad kan jag som chef göra för att bidra ti detta? Måsättningen är att måa upp en gemensam bid av hur ni vi ha det på jobbet. Det kan ti exempe röra frågor om förhåningssätt, attityder, samarbete och arbetsbeastning. Lika viktigt är att göra aa uppmärksamma på att var och en kan bidra ti att nå den önskade måbiden. Varför inte åta aa skriva under det ni är överens om som en form av symboiskt kontrakt? Då kan det vara ättare att påminna varandra om någon faer tibaka i en gamma jargong som inte ängre är önskvärd. Kom också ihåg att tydiggöra vem som ska göra vad och när det ska vara sutfört. För att skapa förändring är det av stor vikt att du sjäv tydigt markerar när någon uttrycker sig på ett sätt som inte är acceptabet. Låter du sådant passera är ni snabbt tibaka i gama gängor igen. En metod för att underätta för aa i gruppen att påminna varandra kan vara att visa grönt, gut eer rött kort. Grönt kort visas när man uppskattar ett visst beteende, gut kort är gränsfa för vad ni enats om är tiåtet, rött kort är en markering att beteendet inte är okey. Föj kontinuerigt upp hur ni yckas med ert utveckingsarbete. Vad har bivit bättre? Vad behöver vi jobba vidare med? 12
Chefens ansvar för arbetsmijön Deegering Ansvaret enigt arbetsmijöagen är uttryckigen utformat som ett arbetsgivaransvar. I princip avses företagets högsta edning. I rege har VD eer motsvarande dock inte sjäv möjighet att utöva tisyn över arbetsmijön. Organisationen kanske är så pass stor att det inte är rimigt att anta att de kan ha överbick. Verksamheten kan också vara spridd på oika arbetsstäen och edningen kanske säan är närvarande eer sitter på annan ort. Genom deegation kan de åägga chefer ängre ned i injeorganisationen att ta ansvar för arbetsmijöuppgifter. Om du berörs av deegation bir arbetsmijöansvaret en särskid uppgift som ingår som en de i din anstäning. Det innebär att du ansvarar för utövandet av arbetsgivarens amänna arbetsmijöansvar och är arbetsgivarens stäföreträdare inom din verksamhet, avdening, enhet eer motsvarande. Många chefer uttrycker oro över att ta ansvar för arbetsmijöuppgifter i det fa en oycka inträffar, eftersom detta kan eda ti straffrättsiga sanktioner. Det är viktigt att framhåa att straffansvaret som sådant adrig kan deegeras. Det kan dock under vissa förutsättningar bi en föjd av deegeringen. Frågan om vem det straffrättsiga ansvaret kommer att utkrävas av, avgörs av en mängd oika faktorer som tar sikte på om den ansvarige chefen har haft praktiska möjigheter att utöva sitt ansvar. Detta avgörs endast och sutigen av domsto. Returnering Du ska som chef ha ett tydigt uppdrag från arbetsgivaren. Du måste förstå dina arbetsmijöuppgifter och få befogenheter och resurser för att kunna ta ansvaret för det systematiska arbetsmijöarbetet. Det måste finnas utrymme för att arbeta aktivt med arbetsmijöfrågorna på din arbetspats. Du ska också kräva ett aktivt engagemang från arbetsgivaren samt se ti att du har möjighet att fatta besut både nedåt och uppåt i organisationen i frågorna. Om du uppever att du saknar förutsättningar för att arbeta med arbetsmijöfrågorna så har du möjighet att returnera den deegation du tidigare mottagit. Returnering bör du göra skriftigt. Syftet med att returnera din deegation är att komma ti rätta med det du anser brister, ti exempe om du uppever att du saknar kompetens. Så snart detta är åtgärdat ska du återta uppgifterna. Kargör arbetsmijöansvaret! Det är inte atid deegation av arbetsmijöuppgifter är tydig. Det finns inget krav på att en deegation ska vara skriftig ti den enskide, även om vi på Ledarna varmt rekommenderar detta. Det viktiga är att du är på det kara med vad ditt ansvar innebär. På föjande sidor hittar du ett verktyg som kan vara ett stöd i diaogen med din arbetsgivare för att verkigen reda ut vad du förväntas göra eer inte göra. Kopiera gärna sidorna och använd i samtaet. 13
Kargör ditt arbetsmijöansvar Diaogen med din arbetsgivare om arbetsmijön är viktig för att kargöra arbetsgivarens förväntningar och tydiggöra ditt uppdrag. Gå tisammans igenom frågestäningarna. Bocka av och notera det viktigaste. 1 Kargör uppgiften Hur ser organisationens arbetsmijöpoicy och arbetsmijörutiner ut? Vem/vika samverkar arbetsgivaren med i arbetsmijöfrågor? (t ex skyddskommitté, företagshäsovård) Hur undersöker arbetsgivaren arbetsförhåandena? (den fysiska och den psykosociaa) Vika uppgifter har du ansvar för när det gäer den fysiska arbetsmijön? Vika uppgifter har du ansvar för när det gäer den psykosociaa arbetsmijön? Över viken verksamhet och/eer organisatorisk de av organisationen sträcker sig ditt ansvar? 2 Arbetsgivarens förväntningar Vika övergripande må har din arbetsgivare med sitt arbetsmijöarbete? Framgångsfaktorer vad anser din arbetsgivare att arbetsmijön inom ditt ansvarsområde ska kännetecknas av? Hur och med vem förväntas du samverka inom arbetsmijöområdet? Vika förbättringsområden inom arbetsmijön, anser din arbetsgivare, finns inom ditt ansvarsområde? 14 Från Ledarnas skrift Chefen & Arbetsmijön. Ledarna. Kopiera gärna i önskat anta exempar.
3 Mitt uppdrag Vika behov och förbättringsmöjigheter ser jag? Vad kan jag bidra med? Hur vi jag göra det? 4 Mina förutsättningar Hur ser mina förutsättningar ut för att kara uppdraget? Mandat, befogenheter och handingsutrymme. Reationer och kontaktvägar ti närmaste chef och övriga i verksamheten. Resurser, tid, ekonomi, persona. Speciaiststöd externt/internt vid behov (t ex företagshäsovård, personaavdening). Behov av kompetensutvecking. 5 Uppföjning/utvärdering Hur, när och av vem föjs arbetsmijöarbetet upp och utvärderas? 15 Från Ledarnas skrift Chefen & Arbetsmijön. Ledarna. Kopiera gärna i önskat anta exempar.
Handingspan Fysisk arbetsmijö Må/åtaganden Det här ska jag uppnå när det gäer den fysiska arbetsmijön: Beskriv mået i form av ett resutat och när det ska vara genomfört Aktiviteter Det här ska jag göra: Beskriv vad du ska göra för att nå mået Förutsättningar Det här behöver jag: Utvärdering: Tidpunkt för utvärdering och hur mået kommer att utvärderas/mätas Psykosocia arbetsmijö Må/åtaganden Det här ska jag uppnå när det gäer den psykosociaa arbetsmijön: Beskriv mået i form av ett resutat och när det ska vara genomfört Aktiviteter Det här ska jag göra: Beskriv vad du ska göra för att nå mået Förutsättningar Det här behöver jag: Utvärdering: Tidpunkt för utvärdering och hur mået kommer att utvärderas/mätas 16 Från Ledarnas skrift Chefen & Arbetsmijön. Ledarna. Kopiera gärna i önskat anta exempar.
Chefens egen arbetsmijö Vi har tidigare konstaterat att edarskapet är viktigt för medarbetarnas uppevese av sin arbetsmijö. En chef som sjäv trivs och mår bra i sin edarro har naturigtvis större förutsättningar att i sin tur positivt påverka sina medarbetare. Vad som hittis sagts om arbetsmijö gäer aa medarbetare, det vi säga också dig som chef. Men ditt uppdrag skijer sig på fera punkter från dina medarbetares. Du har ett större ansvar och vidare skydigheter. Du har också att hantera förväntningar både från edning och medarbetare. För att du ska uppeva en bra arbetsmijö är det viktigt att du har rimiga förutsättningar för att fuföja ditt uppdrag. För att du ska må bra och vara håbar som chef behöver även du uppeva en känsa av sammanhang; hanterbarhet, begripighet och meningsfuhet. Din uppevda arbetsmijö är ti stor de beroende av vika förutsättningar du har att verka som chef. För att du ska uppeva att ditt uppdrag är hanterbart behöver du tiräckiga resurser (ekonomi, persona), mandat och befogenheter samt rimiga personagrupper som ger dig tid att fungera som edare. Viken byggherre påtar sig uppdraget att bygga en herrgård när de verktyg, virke och arbetsag som stäs ti förfogande på sin höjd räcker ti ett utedass. För dig som chef innebär begripighet att du har kart för dig vad din uppdragsgivare förväntar sig av dig, d v s vad innebär det uppdrag du har, vad ska du utföra och ti viket resutat? Begripighet innefattar också att du har tigång ti adekvat information för att kunna ösa dina uppgifter. Dina egna drivkrafter är det som står för meningsfuheten. Chefer i Sverige har i rege vädigt stark egen drivkraft, het enket för att de uppever sitt uppdrag som chef som roigt och engagerande. Vi vet att åtta av tio chefer i Sverige är chefer just för att det är så ku. 1 Att jobbet känns meningsfut verkar de festa såedes vara överens om, men hur igger det ti med hanterbarheten och begripigheten? 17 1 Kairos Future. Bäst på at och adrig nöjd, 2006
Av Ledarnas åriga undersökning Chefsbarometern kan man dra sutsatser att det finns områden som behöver utveckas. Som exempe kan nämnas att av 1 133 chefer har 8 procent 51 direktunderstäda medarbetare eer fer. Är det hanterbart att eda så många personer med tanke på aa andra uppgifter som åigger dig som chef? För att skapa begripighet är det av stor vikt att du och din arbetsgivare/uppdragsgivare har en gemensam bid av uppdraget och vad som är viktigast att prioritera. Om du inte är kar över detta finns atid risken att ditt engagemang eder ti att du adrig känner dig nöjd, eer inte vet när du gjort tiräckigt mycket eer med tiräckigt bra kvaitet. Av svaren i Chefsbarometern uppger 46 procent att de absout har en tydig och gemensam bid av vad som är viktigast i jobbet. Ledarna har i dokumentet Agenda Ledarskap 2 ringat in ett anta förutsättningar som vi anser bör uppfyas för att du som chef ska kunna utöva ett framgångsrikt edarskap och må bra under tiden. De förutsättningar som rör hanterbarheten är: Mandat och befogenheter Ge chefen tid att eda Rimiga personagrupper Stöd i utsatta ägen Förutsättningar för att skapa begripighet är: Tydiggör förväntningar Utveckingssamta också för chefen Lön för mödan Utvärderas i roen som edare Hur ser dina förutsättningar ut att utöva ett framgångsrikt edarskap? Stäm av ditt uppdrag på sidorna 20-22 och fundera igenom vad du behöver ta upp ti diskussion med din arbetsgivare/uppdragsgivare. Fokusera på sådant 2 Agenda Ledarskap kan du bestäa via Ledarna eer hämta som PDF-fi på www.edarna.se. Passa också på att göra testet, hur vä överensstämmer dina förutsättningar med Agenda Ledarskap? du faktiskt kan förändra och försök att hitta ett förhåningssätt ti det du inte kan påverka. Tid för återhämtning Tihör du den grupp chefer som tycker det är så ku att jobba att det är svårt att gå hem i tid? För att inte taa om semestertiderna när du måste vara borta fera veckor. Även om du tycker det är fantastiskt roigt att gå ti jobbet behöver du, iksom dina medarbetare, tid för återhämtning. Stress är vanigt i dagens arbetsiv och kräver perioder av återhämtning för att inte eda ti ohäsa. 18
Många chefer uppever att de måste vara tigängiga även under ediga perioder som heger och semester. Har du möjighet att het koppa bort jobbet är det naturigtvis vädigt bra, men andra kanske inte uppever att det är möjigt. Att het stänga av jobbet, utan att yssna av mobi eer äsa e-post, är för många mer stressande än att faktiskt göra det. Här är några tips för att begränsa tiden på tankar på jobbet under edighet: Deegera uppgifter och ha tiit ti att andra faktiskt karar jobbet. Ring inte jobbet. Lita på att du bir kontaktad om något viktigt händer. Avgränsa tiden då du äser e-post eer yssnar av mobien genom att avsätta några fasta tider i veckan. Informera medarbetarna om i vika frågor du vi bi kontaktad och hur de kan nå dig. Unna dig tid att inte göra någonting. Underskatta inte värdet av att göra Ingenting, av att bara ströva omkring adees ensam, yssna på at som man inte kan höra och bara ha det bra. Ur Nae Puhs ia instruktionsbok, Brain Books Jag är bra på att koppa bort jobbet när jag är edig. NEJ Om jag säpper jobbet när jag är edig kan något av föjande hända... JA Toppen! Det är viktigt för ditt eget väbefinnande och din häsa att återhämta dig och adda batterierna. Verksamheten sutar fungera. At äggs på hög tis jag är tibaka. Medarbetarna vet inte vad de ska göra. Någon tar över mitt jobb. Om verksamheten hänger på en person är ni ia ute. Tänk om du bir sjuk! Måste ni ägga ner då? En stor de av högen är ofta av mindre vikt. Lita på att du bir kontaktad om det verkigen är viktigt. Dina medarbetare kan säkert mer än du anar. Om ansvarsfördeningen är otydig, finns atid risk för informea edare. Tips: Deegera ansvar och uppgifter på fera så minskar sårbarheten. Tips: Avsätt en fast tid per vecka för att gå igenom e-post och iknande. Det minskar stressen och högen när du kommer tibaka. 19 Tips: Utvecka arbetet med att sätta må och föja upp arbetsinsatser. Det är din uppgift att se ti att förväntningarna är tydiga. Tips: Utse någon du har förtroende för att samordna arbetet under din frånvaro. Det ger möjighet ti utvecking för honom/ henne och kanske ett test inför framtida större uppgifter.
Stäm av ditt uppdrag Fundera på påståendena och ta stäning ti hur vä det stämmer in på din situation i reation ti ditt uppdrag och närmaste chef. Markera med ett kryss på injen där du anser att du befinner dig just nu. 1. Jag vet viket resutat min chef förväntar sig på ång sikt. Instämmer inte as Instämmer het 2. Jag vet viket resutat min chef förväntar sig på kort sikt. Instämmer inte as Instämmer het 3. Jag har tiräckiga ekonomiska resurser för min verksamhet. Instämmer inte as Instämmer het 4. Jag har tiräckiga personea resurser för min verksamhet. Instämmer inte as Instämmer het 5. Jag har rätt att fatta besut inom ramen för verksamhetsbudgeten. Instämmer inte as Instämmer het 6. Jag har tiräckigt tydiga må för min verksamhet. Instämmer inte as Instämmer het 7. Jag har tiräckigt besutsmandat för att nå måen. Instämmer inte as Instämmer het 8. Jag har tiräckig frihet att önesätta och beöna mina medarbetare. Instämmer inte as Instämmer het 20 Från Ledarnas skrift Chefen & Arbetsmijön. Ledarna. Kopiera gärna i önskat anta exempar.
9. Jag har mandat att besuta om insatser för kompetensutvecking för mina medarbetare. Instämmer inte as Instämmer het 10. Jag har möjighet att satsa på egen kompetensutvecking. Instämmer inte as Instämmer het 11. Jag vet viket arbetsmijöansvar jag har och vad det innebär. Instämmer inte as Instämmer het 12. Jag har tiräckigt stöd från min närmaste chef. Instämmer inte as Instämmer het 13. Jag har stöd av chef och edning i tuffa situationer, t ex organisationsförändringar, neddragningar. Instämmer inte as Instämmer het 14. Jag är överens med min chef om hur våra gemensamma arbetsformer ska se ut. Instämmer inte as Instämmer het 15. Jag vet viken information och rapportering min chef förväntar sig. Instämmer inte as Instämmer het 16. Min chef vet vika besut jag vi vara deaktig i. Instämmer inte as Instämmer het 17. Jag har tigång ti den information jag behöver. Instämmer inte as Instämmer het 21 Från Ledarnas skrift Chefen & Arbetsmijön. Ledarna. Kopiera gärna i önskat anta exempar.
18. Jag har tiräckigt administrativt stöd. Instämmer inte as Instämmer het 19. Jag har tigång ti speciaiststöd när jag behöver det. Instämmer inte as Instämmer het 20. Det fungerar bra att kombinera chefskapet med förädraskapet (om du är föräder) Instämmer inte as Instämmer het Frågor att ta upp i ett samta med min chef: 1. 2. 3. 4. 5. 22 Från Ledarnas skrift Chefen & Arbetsmijön. Ledarna. Kopiera gärna i önskat anta exempar.
Lagar och reger en översikt Det finns en mängd agar och reger som rör arbetsmijön. På arbetsmijöverkets hemsida kan du gratis hämta ned at du kan behöva för just din arbetspats. Arbetsmijöagen, AML ramag Arbetsmijöförordningen, AMF tiämpningsreger Föreskrifter, AFS:arna krav och skydigheter (finns för närvarande ett hundrata oika föreskrifter). Systematiskt arbetsmijöarbete (SAM) är en av dessa. Amänna råd förtydiganden, rekommendationer Övrig agstiftning (speciaområden, t ex byggagstiftning, eagstiftning etc.) Arbetsmijöagen Arbetsmijöagen innehåer grundäggande bestämmeser och anger måen för arbetsmijöarbetet. Första kapitet, första paragrafen i agen yder: Lagens ändamå är att förebygga ohäsa och oycksfa i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmijö. Nyckeordet för at arbetsmijöarbete är just att förebygga. Arbetsmijöagen regerar också den samverkan kring arbetsmijö som ska ske mean arbetsgivare och arbetstagare. Arbetsmijöförordningen Arbetsmijöförordningen är en kompettering ti agen med oika typer av tiämpningsreger. Här regeras ti exempe bestämmeser om skyddsombud, skyddskommittéer och skydigheten att anmäa oyckor och tibud ti Arbetsmijöverket. Arbetsmijöverkets föreskrifter Arbetsmijöverket är tisynsmyndighet för att arbetsmijöregerna efterevs. Kanske har du eer din verksamhet någon gång fått besök av en av verkets inspektörer? Arbetsmijöverket ger ut föreskrifter och amänna råd som rör arbetsmijön. I dagsäget finns ett 100-ta föreskrifter. Dessa beskriver de skydigheter och krav som stäs på i första hand arbetsgivaren. Fera av dessa är riktade ti specifika branscher och verksamheter. En genomsnittig arbetspats berörs av ett 30-ta oika föreskrifter. Ta reda på vika som gäer för din verksamhet. Den kanske mest väkända och vägedande föreskriften är den om Systematiskt arbetsmijöarbete (SAM). Systematiskt arbetsmijöarbete, SAM SAM omfattar aa fysiska, psykoogiska och sociaa förhåanden som har betydese för arbetsmijön. Ti arbetsmijön kan också hänföras frågor om diskriminering och kränkande särbehanding. Arbetsmijöverket beskriver SAM som en process i fyra steg: undersöka, riskbedöma, åtgärda och kontroera. Systematiskt arbetsmijöarbete innebär att i det dagiga arbetet genomföra åtgärder så att de anstäda inte skadas, bir sjuka eer på annat sätt far ia. Det handar om att uppmärksamma 23