LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 4 Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben, Samhällsmedicinska enheten Landstinget i Uppsala län Vill du veta mer om undersökningen Liv & hälsa 4, se hemsidan: www.lul.se/folkhalsa
Innehållsförteckning Inledning...3 Vårdkontakter...4 Sjukhus...6 Primärvård...7 Tandvård...9 Avstått vård...11 Tillgänglighet...14 Behandling...16 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård...19 Kost och motion... Rökning...21 Alkohol...22 Fysisk aktivitet på recept...23 Förtroende för hälso- och sjukvården...23 Förtroende för sjukhusvården...24 Förtroende för primärvården...24 Förtroende för folktandvården...25 Sammanfattning...26 Diskussion...27-2 -
Inledning Enkätundersökningen Liv & hälsa har nu genomförts för andra gången, första undersökningen genomfördes år. Undersökningen 4 ger information om befolkningens hälsa, levnadsvanor, livsvillkor och kontakter med vården. Landstingen i Uppsala, Sörmlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län (CDUST-regionen, i denna rapport kallad regionen) samarbetar kring undersökningarna. Undersökningsområdet sträcker sig således tvärs över Sverige, från norska gränsen till Östersjön. Regionen innefattar 55 kommuner med omkring 1 miljon invånare mellan 18 och 84 år. Ur denna grupp har ett slumpmässigt urval om drygt 68 personer gjorts. Drygt 43 har besvarat postenkäten, därav 9 3 från Uppsala län. Invånarnas förtroende för och åsikter om vården är väsentliga för den framtida planeringen. För att kartlägga om landstinget lever upp till målet om en god hälsa på lika villkor är det viktigt att mäta och följa upp befolkningens upplevelse av bland annat tillgänglighet, behandling och hälsofrämjande insatser inom hälso- och sjukvård. Denna rapport ger en bild av vad upplänningar tycker om vården. Det är viktigt att poängtera att rapporten sammanfattar individers subjektiva uppfattningar och upplevelse i förhållande till förväntningar. Skillnader i attityder beror på flera faktorer där bakgrundsvariabler ger en viss fingervisning. Observera att skalorna i diagrammen har olika värden: 25, 5 eller procent. - 3 -
Vårdkontakter Andelen personer som uppgett att de besökt någon vårdgivare under de senaste tre månaderna är cirka 6 procent både i Uppsala län och i regionen. Generellt sett konsumerar kvinnor mer vård än män. Bland kvinnor har 65 procent besökt någon vårdgivare under de senaste tre månader, motsvarande siffra för män är 54 procent. 8 6 4 42 46 61 73 81 62 59 67 74 81 18-34 35-49 5-64 65-79 8-84 18-34 35-49 5-64 65-79 8-84 Ålder Män Kvinnor Figur 1. Andelen män och kvinnor i olika åldrar som under de senaste tre månader besökt någon vårdgivare Det är värt att notera att vårdkonsumtion hos de yngsta kvinnorna (18-49 år) är mycket högre än hos män i motsvarande ålder. Vårdkonsumtionen hos män och kvinnor äldre än 5 ligger ungefär på samma nivå. Andelen som besökt någon vårdgivare varierar inte nämnvärt mellan länets kommuner. 5 4 33 3 25 17 17 18-34 år 35-49 år 5-64 år 65-79 år 8-84 år 7 Ålder Figur 2. Andelen patienter i olika åldersgrupper av det totala antalet av patienter Som väntat är det en större andel äldre som konsumerar vård. Cirka 75 procent av dem som har varit på besök hos vårdgivare är över 5 år, 4 procent är över 65 år. - 4 -
Läkare på vårdcentral 22 28 Tandläkare 21 25 Läkare på sjukhusmottagning 16 14 Läkare på akutmottagning 9 Tandhygienist 9 8 Distriktssköterska 9 8 Sjukgymnast Privatläkare 5 7 7 9 Kvinnor Män Företaghälsovård 3 6 Barnmorska 1 7 Varit inlagd på sjukhus Psykolog Kurator 1 2 4 3 3 4 Arbetsterapeut 1 1 5 15 25 3 35 4 45 5 Figur 3. Andelen män och kvinnor i Uppsala län, som under de senaste tre månaderna besökt någon vårdgivare En tredjedel av länets invånare uppger att de har besökt läkare på vårdcentral en eller flera gånger under de senaste tre månaderna. Av de vuxna upplänningarna anger 3 procent att de har besökt tandläkare och en tiondel, ca 3 personer, har rapporterat att de uppsökt en akutmottagning. Kvinnorna är i större utsträckning än män, besökare hos alla vårdgivare. Undantaget är dock företagshälsovården där männen gör dubbelt så många besök som kvinnorna. - 5 -
5 4 4 3 22 3 25 32 23 15 9 9 9 Läkare på akutmottagning Läkare på sjukhusmottagning Läkare på vårdcentral Distriktssköterska Tandläkare Figur 4. Andelen av länets invånare som under de senaste tre månaderna besökt någon vårdgivare, år respektive år 4 Andelen svarande som säger sig ha sökt vård under de senaste tre månaderna är lägre år 4 än år med undantag för besök vid akutmottagning och hos distriktssköterskor. En anledning till detta kan vara att Liv & hälsa undersökningen år genomfördes på våren och 4 års undersökning genomfördes på hösten. Detta innebär att det första undersökningstillfället refererade till månaderna januari-mars, medan det andra refererade till juni-augusti. Under sommaren är det vanligt att besöksfrekvensen minskar. Sjukhus 5 4 Män Kvinnor 3 8 7 8 7 15 14 22 18 9 18-34 35-49 5-64 65-79 8-84 Totalt Ålder Figur 5. Andelen män och kvinnor i olika åldrar som gjort ett eller flera besök på akutmottagning under de senaste tre månaderna En tiondel av länets befolkning uppger sig ha besökt en akutmottagning under de senaste tre månaderna. Bland äldre än 65 år är andelen som besökt akutmottagning 37 procent bland männen och 32 procent bland kvinnorna. - 6 -
5 Män Kvinnor 4 3 15 16 12 13 13 26 21 28 24 16 14 18-34 35-49 5-64 65-79 8-84 Totalt Ålder Figur 6. Andelen män och kvinnor i olika åldrar som gjort ett eller flera besök på annan sjukhusmottagning under de senaste tre månaderna Andel länsinvånare som uppger sig ha besökt läkare på sjukhusmottagning följer i princip samma mönster som på akutmottagning. Besökarna är betydligt fler bland äldre än 65 år, 52 procent av männen respektive 45 procent av kvinnorna. Med hänsyn till att antalet länsinvånare äldre än 65 år kommer att öka med 17 procent de närmaste åren samt att fler av dem kommer att bo och vårdas hemma kan trycket på akut- och sjukhusmottagningarna komma att öka dramatiskt. Sjukvårdsrådgivning per telefon som fungerar dygnet runt samt mobila doktorer är medel för att hänvisa patienter till rätt vårdnivå och akutmottagningarna skulle kunna avlastas från besök som inte är nödvändiga. Primärvård 5 48 49 Män Kvinnor 4 37 35 3 16 27 19 24 24 28 22 28 18-34 35-49 5-64 65-79 8-84 Totalt - 7 - Ålder Figur 7. Andelen män och kvinnor i olika åldrar som gjort ett eller flera besök på vårdcentral under de senaste tre månaderna En tredjedel av länets invånare uppger sig ha besökt läkare på vårdcentralen under den senaste tremånadersperioden. Kvinnor som är yngre än 65 år besöker primärvården i större utsträckning än män i respektive åldersgrupp. Mönstret ändras efter 65-årsåldern då fler män än kvinnor besöker läkare på vårdcentral.
5 Män Kvinnor 4 3 26 28 22 27 25 15 24 27 33 26 32 29 22 22 28 Håbo Enköping Knivsta Tierp Älvkarleby Östhammar Uppsala kommun Länet Figur 8. Andelen män och kvinnor i länets kommuner som gjort ett eller flera besök på vårdcentral under se senaste tre månaderna I Älvkarleby finns den högsta andelen som uppger sig ha besökt läkare på vårdcentral under den senaste tremånadersperioden och den lägsta andelen finns i Tierp. 5 Män Kvinnor 4 3 29 27 27 32 27 38 3 29 29 34 28 22 19 19 16 18 21 22 22 Uppsala kommun - Centrala staden - Danmark - Eriksberg - Gamla Uppsala - Gottsunda - Luthagen - Svartbäcken - Vaksala Figur 9. Andelen män och kvinnor i Uppsala kommun som gjort ett eller flera besök på vårdcentral under se senaste tre månaderna Länet Bland Uppsalas kommundelar finns det väsentliga skillnader vad det gäller andelen läkarbesök på vårdcentral. Skillnaderna beror på att i Gamla Uppsala finns en förhållandevis gammal - 8 -
befolkning medan befolkningen i Centrala staden är ung. Tandvård Över 9 procent av befolkningen i Uppsala län uppger att de har besökt tandläkare eller tandhygienist någon gång under de senaste fem åren. 25 Män Kvinnor 15 14 14 5 9 8 8 8 6 5 4 3 2 18-34 35-49 5-64 65-79 8-84 Totalt Ålder Figur. Andelen män och kvinnor i olika åldrar som inte besökt tandläkare/tandhygienist under de senaste fem åren I åldersgrupperna yngre än 64 år är det fler män än kvinnor som inte har gjort något tandvårdsbesök under de senaste fem åren. 25 15 9 5 5 7 4 6 6 6 6 Håbo Enköping Knivsta Tierp Älvkarleby Östhammar Uppsala kommun Länet Figur 11. Andelen män och kvinnor i länets kommuner som inte besökt tandläkare/tandhygienist under de senaste fem åren - 9 -
Andelen som uppger att de inte har besökt tandvården under de senaste fem åren varierar mellan länets kommuner. Tierp har den högsta andelen, nio procent, medan motsvarande siffra i Knivsta är fyra procent. Män Kvinnor 8 6 72 72 73 67 73 8 71 67 67 74 61 65 71 73 7 72 4 Håbo Enköping Knivsta Tierp Älvkarleby Östhammar Uppsala kommun Länet Figur 12. Andelen män och kvinnor i länets kommuner som bedömer sin tandhälsa som bra eller mycket bra Det är en högre andel kvinnor än män som bedömer sin tandhälsa som bra eller mycket bra. Högst andel med upplevd bra eller mycket bra tandhälsa finns i Knivsta för både män och kvinnor. Knivsta kommun uppvisar även högst andel av befolkningen som besökt tandvårdsmottagning under de fem senaste åren. Det finns ett positivt samband mellan regelbundna besök hos tandvården samt bra tandhälsa och socioekonomisk ställning. Därför skiljer sig Knivsta från Tierp vad det gäller tandhälsa. - -
Avstått vård Drygt procent av befolkningen i länet anser sig under den senaste tremånadersperioden varit i behov av läkarvård men ändå inte sökt. 5 4 Män Kvinnor 3 3 23 22 25 19 22 13 17 15 22 18-34 35-49 5-64 65-79 8-84 Totalt Ålder Figur 13. Andelen män och kvinnor i olika åldrar som under de senaste tre månaderna ansett sig vara i behov av läkarvård men inte sökt Det är vanligare att kvinnor och yngre ansett sig vara i behov av vård men avstått från att söka. 5 4 4 3 22 24 22 18 22 21 19 18 21 22 22 21 22 Håbo Enköping Knivsta Tierp Älvkarleby Östhammar Uppsala kommun Länet Figur 14. Andelen invånare i länets kommuner som under de senaste tre månaderna ansett sig vara i behov av läkarvård men inte sökt, år respektive år 4 Andelen som uppger sig vara i behov av vård men inte sökt varierar inte så mycket mellan kommunerna i länet, från procent i Knivsta till 24 procent i Håbo. Andelen personer som uppgivit att de avstått från vård är två procentenheter högre för länet och de flesta kommunerna år 4. I Knivsta har andelen som avstått från vård ökat med fyra procentenheter, i Tierp har den minskat med en procentenhet. - 11 -
För långa väntetider Negativa erfarenheter från tidigare besök Svårt att komma fram i telefon Besvären gick över Ekonomiska skäl Hade inte tid 26 24 23 22 18 Fick inte besökstid snabbt 14 Visste inte vart jag skulle vända mig 11 Annan orsak 17 5 15 25 3 35 4 45 5 Figur15. Orsaker till att man avstått att söka läkarvård hos de som ansett sig vara i behov av vård (procent) Av undersökningspersonernas svar kan man utläsa att de vanligaste orsakerna till att inte söka vård är: för långa väntetider, negativa erfarenheter från tidigare besök samt svårt att komma fram i telefon. Det är dock värt att notera att var tionde person av dem som uppgett sig ha avstått från att söka vård inte visste vart de skulle vända sig. Hur många av länets befolkning har avstått från läkarvård på grund av negativa erfarenheter från tidigare besök? Hur många hade haft svårt att komma fram i telefon och avstått från vård på grund av detta? Om vi räknar om andelen som avstått från läkarvård för respektive orsak på befolkningsnivå får vi en skattning i absoluta tal. Detta presenteras i figur 16. antal För långa väntetider Negativa erfarenheter från tidigare besök Svårt att komma fram i telefon Besvären gick över Ekonomiska skäl Hade inte tid Fick inte besökstid snabbt Visste inte vart jag skulle vända mig 5,7 5,3 5,1 4,8 4,4 4, 3,1 2,4 13 116 1 9 7 55 Annan orsak 3,7 86 5 15 25 Figur 16. Orsaker till att man avstått att söka läkarvård hos de som ansett sig vara i behov av vård (procent av hela befolkningen/ och antal individer) - 12 -
Siffrorna till höger i figuren visar antalet personer som uppger att de avstått från vård på grund av ovannämnda orsaker. Några exempel: mer än tolv tusen länsinvånare anger att de har varit i behov av läkarvård men inte sökt på grund av negativa erfarenheter från tidigare besök, tretton tusen på grund av för långa väntetider. Mer är femtusen vuxna uppger att de inte visste var de skulle vända sig. Tidigare studier har visat på skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället. På senare år har patientens kostnadsansvar för främst tandvård och läkemedel ökat, vilket kan ge upphov till ökade skillnader i vårdutnytjande. Avstått från tandvårdsbesök 9 12 4 Avstått från att ta ut läkemedel 2 5 Avstått från sjukvårdsbesök 3 4 5 15 25 Figur17. Andelen av länets befolkning som avstått att söka sjukvård, tandvård och ej hämtat ut läkemedel av ekonomiska skäl under de senaste tre månaderna, år respektive år 4 Andelen länsinvånare som uppger att de avstått från tandvårdbesök har ökat med tre procentenheter medan andelen som avstått från att hämta ut läkemedel fördubblats (två procentenheter av befolkningen år i jämförelse med fem procentenheter år 4) 25 Avstått från sjukvårdsbesök Avstått från att ta ut läkemedel Avstått från tandvårdsbesök 15 5 15 14 13 11 11 8 8 7 6 6 6 6 5 5 5 4 4 4 3 3 3 2 2 2 2 1 1 18-34 35-49 5-64 65-79 8-84 Totalt 18-34 35-49 5-64 65-79 8-84 Totalt Ålder Män - 13 - Kvinnor Figur 18. Andelen män och kvinnor i olika åldrar som avstått att söka sjukvård,tandvård och ej hämtat ut läkemedel av ekonomiska skäll under de senaste tre månaderna.
Enligt undersökningspersonernas svar är det vanligare att länsinvånarna avstår från tandvårdsbesök på grund av ekonomiska skäl än att de avstår från att ta ut läkemedel eller besöka sjukvården. Det är framförallt personer i åldern 35-64 år, både män och kvinnor, som uppger att de avstått från tandvårdsbesök. Unga kvinnor i åldersgruppen 18-34 år avstår oftare från sjukvårdsbesök samt att ta ut läkemedel än män i motsvarande ålder. Det är ingen större skillnad mellan kommunerna i länet. Tillgänglighet Ett ofta diskuterat problem när det gäller tillgänglighet är möjligheten att komma fram via telefon till någon som kan svara på frågor. Privat tandvård 5 Folktandvård 12 Sjukhus 39 Vårdcentral 45 3 4 5 Figur 19. Andelen länsinvånare som har ringt under de senaste tre månaderna till privat tandvård, folktandvården, sjukhus och vårdcentral och som uppgett att det är svårt att komma fram på telefon Knappt hälften av länets befolkning anser att det är svårt att komma fram på telefon till någon på vårdcentralen som kan svara på frågor. Motsvarande siffra för sjukhus är nästan lika stor, 39 procent. Det är främst yngre personer som anser att det är svårt att komma fram på telefon. Det är däremot endast fem procent av länets befolkning som anser att det är svårt att komma fram på telefon till privat tandvård. Länet 45 Håbo 63 Uppsala kommun Knivsta Enköping Tierp 46 45 43 42 Östhammar Älvkarleby 31 3 3 4 5 6 7 8 9 Figur. Andelen invånare i länets kommuner som har ringt under de senaste tre månaderna till vårdcentral och som uppgett att det är svårt att komma fram på telefon - 14 -
Det är stor spridning mellan kommunerna i länet när det gäller hur befolkningen upplever vårdcentralernas telefontillgänglighet. Den bästa tillgängligheten upplevs finnas i Älvkarleby och Östhammar, den sämsta i Håbo. Uppsala kommun 46 - Eriksberg 54 - Luthagen - Gottsunda - Svartbäcken - Centrala staden - Gamla Uppsala - Danmark - Vaksala 5 49 46 46 45 43 4 3 4 5 6 7 8 9 Figur 21. Andelen invånare i Uppsalas kommundelar som har ringt under de senaste tre månaderna till vårdcentral och som uppgett att det är svårt att komma fram på telefon Bland Uppsalas kommundelar finns det väsentliga skillnader hur befolkningen upplever vårdcentralernas telefontillgänglighet. I Eriksberg finns den högsta andelen som upplever telefontillgängligheten som dålig och lägsta andelen finns i Vaksala. När det gäller väntetid till att få besöka hälso- och sjukvården är spridningen mellan folktandvård, sjukhus och vårdcentralen avsevärt mindre. Privat tandvård 5 Folktandvård Sjukhus 32 Vårdcentral 24 3 4 5 Figur 22. Andelen länsinvånare som under de senaste tre månaderna besökt privat tandvård, folktandvården, sjukhus och vårdcentral och som uppgett att väntetiden varit lång för att få komma till mottagningen En tredjedel av länets befolkning anser att väntetiden för att få komma till sjukhus är lång. En fjärdedel anser att väntetiden för att få komma till vårdcentralen är lång. - 15 -
Länet totalt 24 Tierp 31 Uppsala kommun 28 Håbo 23 Enköping Knivsta Östhammar Älvkarleby 11 13 14 5 15 25 3 35 4 45 5 Figur 23. Andelen invånare i länets kommuner som besökt under de senaste tre månaderna vårdcentral och som uppgett att väntetiden varit lång för att få komma till mottagningen Det är stor spridning mellan kommunerna i länet när det gäller hur befolkningen upplever väntetiden på besök vid vårdcentral. Älvkarleby och Östhammar upplevs ha den kortaste väntetiden och Tierp den längsta. Uppsala kommun 28 -Eriksberg 35 -Luthagen 32 -Gottsunda 3 -Gamla Uppsala -Vaksala -Centrala staden -Svartbäcken -Danmark 27 26 26 25 23 5 15 25 3 35 4 45 5 Figur 24. Andelen invånare i Uppsalas kommundelar som under de senaste tre månaderna besökt vårdcentral och som uppgett att väntetiden varit lång för att få komma till mottagningen Bland Uppsalas kommundelar finns det skillnader vad det gäller hur befolkningen upplever väntetiden på besök vid vårdcentral. I Eriksberg finns den högsta andelen som är missnöjda med väntetiden och den lägsta andelen finns i Danmark. Behandling Majoriteten av patienterna i länet är nöjda med den vård de har fått på sjukhusen respektive inom primärvården. Sjukhusvården får något högre betyg än den vård som givits på vårdcentral. I Uppsala län uppger 78 procent av patienterna att de är nöjda med sjukhusvården, motsvarande siffra för nöjda patienter i primärvården är 74 procent. - 16 -
8 73 64 69 81 83 79 88 9 86 85 8 76 Män Kvinnor 6 4 18-34 35-49 5-64 65-79 8-84 Totalt Ålder Figur 25. Andelen män och kvinnor i olika åldrar som under de senaste tre månaderna besökt sjukhus och som uppgett att de är nöjda med behandling/undersökning Äldre anser sig ha fått bra sjukhusvård i större utsträckning än yngre. En orsak kan vara att yngre generellt sett har högre utbildning, är mer välinformerade och därför ställer högre krav. 8 6 57 73 65 81 77 79 9 86 84 85 76 7 Män Kvinnor 4 18-34 35-49 5-64 65-79 8-84 Totalt Ålder Figur 26. Andelen män och kvinnor i olika åldrar som under de senaste tre månaderna besökt vårdcentral och som uppgett att de är nöjda med behandling/undersökning Det är värt att notera att andelen som är nöjda med behandlingen hos primärvården är mycket högre hos de yngsta kvinnorna (18-34 år) än hos män i motsvarande ålder. Åldersfördelningen följer samma mönster som för sjukhusvård, nämligen äldre anser sig ha fått bra primärvård i större utsträckning än yngre. - 17 -
Länet totalt 74 Älvkarleby 84 Östhammar Tierp Håbo Uppsala kommun Knivsta Enköping 78 77 74 73 7 69 3 4 5 6 7 8 9 Figur 27. Andelen invånare i länets kommuner som under de senaste tre månaderna besökt vårdcentral och som uppgett att de är nöjda med behandling/undersökning Det är ganska stora skillnader inom länet vad det gäller hur patienterna upplever sig nöjda med den vård de fått inom primärvården. I södra länsdelen är det en något mindre andel som anser att den behandling de fått inom primärvården varit bra eller mycket bra, i jämförelse med den norra länsdelen. Den allra högsta andelen nöjda patienter finns i Älvkarleby och den lägsta i Enköping. Uppsala kommun 73 -Centrala staden 78 -Vaksala -Eriksberg -Svartbäcken -Danmark -Gamla Uppsala -Luthagen -Gottsunda 74 74 72 72 7 69 68 3 4 5 6 7 8 9 Figur 28. Andelen invånare i Uppsalas kommundelar som under de senaste tre månaderna besökt vårdcentral och som uppgett att de är nöjda med behandling/undersökning När det gäller hur nöjda Uppsalaborna uppger att de är med den behandling/undersökning de fått inom primärvården i Uppsala kommun skiljer sig stadsdelarna något från varandra. Den största andelen nöjda finns i Centrala staden och den minsta andelen nöjda i Gottsunda. - 18 -
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård I det nationella folkhälsomålet, målområde sex, formuleras att ett hälsofrämjande perspektiv ska genomsyra all hälso- och sjukvård. Som en viktig del av detta ska vårdgivaren, i mötet med patienten, informera om vikten av goda levnadsvanor. I Uppsala län blev 32 procent av de patienter som besökt vårdcentral under de senaste tre månaderna tillfrågade om minst en levnadsvana och 16 procent fick minst ett råd om att förändra någon levnadsvana. Motsvarande siffror för de som besökt sjukhus under den senaste tremånadersperioden är 23 respektive 15 procent. Vid det senaste besöket på tandvårdsmottagning uppger 26 procent av de svarande att de fick minst en fråga om kost-, rök-, eller snusvanor och 12 procent fick råd om att förändra minst en av sina vanor. Tabell 1. Andel i procent av de som sökt vård under de senaste tre månaderna som uppger att de tillfrågats om levnadsvanor samt fått råd att förändra sina levnadsvanor. Primärvården Sjukhus Tandvård (FTV samt privat) Tillfrågat Fått råd Tillfrågat Fått råd Tillfrågat Fått råd Kost 16 8 13 7 11 5 Motion 21 15 8 Rökning 22 6 18 5 24 6 Snusning 12 2 2 4 Alkohol 13 3 13 3 Tandvårdsmottagningarna och vårdcentralerna upplevs oftare ställa frågor och ge råd om levnadsvanor än vad sjukhusen gör. Av de som besökt tandvårdsmottagning uppger t.ex. 24 procent att de fått frågor om tobak, 22 procent av de som besökt vårdcentral respektive 18 procent av de som besökt sjukhus har fått samma frågor. Avseende frågor om kost och motion uppger den största andelen svarande att det är på vårdcentralen de har blivit tillfrågade. Enligt de undersöktas svar finns det stora variationer mellan kommunerna och mellan Uppsalas kommundelar vad det gäller att ställa frågor/ge råd om levnadsvanor när personal från primärvården träffar patienter. Tabell 2. Andel i procent av de som vid sitt senaste besök hos primärvården uppger att de har tillfrågats/fått råd om sina levnadsvanor Håbo 14 23 22 13 Enköping 17 21 24 14 Knivsta 14 18 Tierp 15 18 18 Älvkarleby 15 21 23 14 Östhammar 16 21 Uppsala kommun 16 22 22 13 -Centrala staden 18 24 22 13 -Danmark 13 14 14 9 -Eriksberg 18 22 13 -Gamla Uppsala 22 24 26 17 -Gottsunda 18 25 25 16 -Luthagen 18 24 23 11 -Svartbäcken 14 18 11 -Vaksala 13 22 19 11 Länet totalt 15 21 22 13-19 - Fått fråga om: Kostvanor Motionsvanor Rökvanor Alkoholvanor Fått råd om: Kostvanor Motionsvanor Rökvanor Alkoholvanor Håbo 9 12 8 2 Enköping 11 14 6 3 Knivsta 4 8 3 1 Tierp 9 8 5 3 Älvkarleby 7 6 6 Östhammar 5 2 Uppsala kommun 8 6 3 -Centrala staden 14 6 1 -Danmark 9 8 4 2 -Eriksberg 6 6 2 1 -Gamla Uppsala 12 11 5 -Gottsunda 11 16 11 8 -Luthagen 7 11 5 3 -Svartbäcken 5 6 3 -Vaksala 9 12 6 2 Länet totalt 8 6 3
Den största andelen av patienterna som uppger sig ha tillfrågats om levnadsvanor finns i Enköping, den lägsta i Knivsta. I Uppsalas kommundelar är enligt undersökningssvaren Gamla Uppsalas personal bäst på att ställa frågor om levnadsvanor vid besök hos primärvården. Kost och motion I Uppsala län är 35 procent av befolkningen överviktiga och 12 procent kraftigt överviktiga eller feta. Andelen kraftigt överviktiga har ökat med två procentenheter under de senaste fyra åren. BMI (Body Mass Index) beräknas med följande formel: BMI = vikt(kg)/längd(m) x längd(m) Övervikt = BMI över 25 Kraftig övervikt (fetma) = BMI över 3 Hälsofrämjande insatser inom hälso- och sjukvården, bland annat att ställa frågor/ge råd om kost och motion har visat sig vara ett effektivt verktyg för att motverka denna negativa trend. I frågeformuläret ingår frågor om vikt och längd. Baserat på detta kan BMI räknas och vi kan ta fram statistik för normalviktiga, överviktiga respektive kraftigt överviktiga. 5 4 Kostfrågor Kostråd Motionsfrågor Motionsråd 3 13 16 18 12 24 14 24 21 27 5 6 Normalvikt Övervikt Kraftig övervikt Figur 29. Andelen normalviktiga, överviktiga och kraftigt överviktiga patienter som uppgett att vid sitt senaste besök i primärvården de fått frågor och råd om kost och motion Enligt undersökningssvaren är det vanligare att överviktiga och kraftigt överviktiga får frågor och råd om kost och motion, jämfört med de som är normalviktiga. Det är tre gånger fler kraftigt överviktiga som uppger sig ha fått råd om sina kostvanor och dubbelt så många som fått råd om sina motionsvanor. Motionsvanor tycks vara enklare att ta upp vid möte med överviktiga patienter än kostvanor. Det är endast en tredjedel av de kraftigt överviktiga som uppger att de har tillfrågats om kost-/motionsvanor. - -
5 4 Kostfrågor Kostråd Motionsfrågor Motionsråd 3 12 5 14 6 16 14 15 16 13 9 12 Normalvikt Övervikt Kraftig övervikt Figur 3. Andelen normalviktiga, överviktiga och kraftigt överviktiga patienter som uppgett att vid sitt senaste besök på sjukhus de fått frågor och råd om kost och motion Vårdgivare på sjukhus skiljer inte nämnvärt mellan de överviktiga/kraftigt överviktiga och de som är normalviktiga. Samtliga patienter upplever sig ha fått frågor i samma utsträckning oavsett vikt. Rökning I Uppsala län är 13 procent av befolkningen dagligrökare. Andelen rökare har varit oförändrad de senaste fyra åren. I frågeformuläret ingår en fråga om rökvanor och vi kan ta fram statistik för rökare och icke rökare. 5 Fråga icke rökare Fråga rökare Råd icke rökare Råd rökare 4 39 35 3 28 27 19 16 17 21 22 6 2 3 Primärvården Sjukhus Tandvården Figur 31. Andelen rökare och icke rökare som uppgett att vid sitt senaste besök i primärvården, på sjukhus och respektive i tandvården de fått frågor och råd om sina rökvanor - 21 -
Enkätsvaren visar att alla patienterna får frågor/råd om rökning i ungefär samma utsträckning både vid besök hos primärvården, på sjukhus och hos tandläkare. Men rökare tycks uppmärksammas mer vid besök hos primärvården och tandvården. Fler av rökarna, 39 procent, uppger att de har fått frågor om rökvanor vid besök hos primärvården samt 35 procent vid besök hos tandvården jämfört med 27 procent vid besök på sjukhus. 28 procent av rökarna anger att de har fått råd hos primärvården att förändra sina rökvanor medan 17 procent fått samma råd vid besök på sjukhus. Alkohol I frågeformuläret ingår fyra frågor om akolholvanor, tre så kallade AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test) frågor och en fråga om berusningsdrickande. AUDIT har utvecklats av Världshälsoorganisationen (WHO) i syfte att identifiera personer vars alkoholkonsumtion kan skada deras hälsa (riskkonsumenter). Med hänvisning till vad de undersökta själva redovisar är sju procent av länets befolkning att betrakta som riskkonsumenter av alkohol. Majoriteten av riskkonsumenterna finns bland de yngsta, i åldersgruppen 18-34 år, 11 procent bland männen respektive 16 procent bland kvinnorna. Berusningsdrickande blir allt vanligare och en fjärdedel av länets befolkning uppger sig ha varit berusade minst en gång per månad under de senaste 12 månaderna. I åldersgruppen unga vuxna,18-34 år, uppger 48 procent av männen respektive 38 procent av kvinnorna att de druckit sig berusade minst en gång per månad under det senaste året. Data stämmer ganska väl med den nationella folkhälsoenkäten. 5 4 Fråga icke riskkonsument Råd icke riskkonsument Fråga riskkonsument Råd riskkonsument 3 13 12 13 12 2 2 3 3 Primärvården Sjukhus Figur 32. Andelen riskkonsumenter och icke riskkonsumenter som vid sitt senaste besök i primärvården respektive sjukhus uppgett att de fått frågor och råd om sina alkoholvanor Ungefär var tionde patient anger att de vid besök hos primärvården eller på sjukhus har fått en fråga angående sina alkoholvanor, två-tre procent har fått råd att ändra sina alkoholvanor. Enkätsvaren visar att riskkonsumenter av alkohol inte uppmärksammas, varken vid besök hos primärvärden eller på sjukhus. Andelen riskkonsumenter som uppger sig ha fått frågor/råd skiljer sig inte från övriga patienter. Anledningen till detta kan vara det faktum att riskkonsumtion av alkohol skadar hälsan först efter ett antal år och därför inte blir upptäckt. I hälsofrämjande och förebyggande syfte är det därför viktigt att frågor om alkoholkonsumtion rutinmässigt ställs till alla patienter som en del av ett vanligt läkarbesök och att råd ges i relevanta fall. - 22 -
Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept (FaR ) är en hälsofrämjande metod som införts de senaste åren. Ännu har denna metod inte genomförts i någon större utsträckning. Cirka tre procent av de som varit i kontakt med vården under den senaste tremånadersperioden uppger att de har ordinerats fysisk aktivitet på recept. Av de med kraftig övervikt som har varit i kontakt med vården under samma period anger endast tre procent att de ordinerats fysisk aktivitet på recept. Förtroende för hälso- och sjukvården Befolkningens förtroende för hälso- och sjukvården är högt jämfört med förtroendet för många andra samhällsinstitutioner. Enkätsvaren visar dock att andelen av länets befolkning som har stort förtroende för hälso- och sjukvården har sjunkit, från 79 procent år till 75 procent år 4. Hälso- och sjukvården Polisen Barnomsorgen Skolan Domstolarna Försäkringskassan Riksdagen Regeringen 28 3 36 53 51 5 46 75 Äldreomsorgen Politikerna i EU parlamentet Arbetsförmedlingen Socialtjänsten Politikerna i Din kommun 18 18 18 16 Politikerna i Ditt landsting 13 5 15 25 3 35 4 45 5 55 6 65 7 75 8 85 9 95 Figur 33. Andelen länsinvånare som upplever sig ha stort förtroende för olika samhällsinstitutioner Andelen som anger att de har stort förtroende för hälso- och sjukvården varierar mellan länen i regionen. Störst andel återfinns bland befolkningen i Örebro och Uppsala län. Det kan möjligen förklaras av att båda dessa län har universitetssjukhus med högspecialiserad vård. I Värmlands och Västmanlands län har det under senare år genomförts stora strukturförändringar inom hälsooch sjukvården. Det kan vara en orsak till att dessa län har lägst andel svarande med stort förtroende för hälso- och sjukvården. Enkätsvaren ger inga stora skillnader mellan kön eller olika åldersgrupper när det gäller förtroendet för hälso- och sjukvården. - 23 -
Primärvården 64 Sjukhusvården 73 Folktandvården 54 4 6 8 Figur 34. Andelen länsinvånare som upplever sig ha stort förtroende för primärvården, sjukhusvården och folktandvården Förtroende för sjukhusvården En något större andel patienter uppger att de har stort förtroende för sjukhusvården jämfört med primärvården. I länet har 73 procent stort förtroende för sjukhusvården medan motsvarande andel för regionen är 64 procent. Resultatet visar även att de som besökt sjukhus under de senaste tre månaderna i större utsträckning har stort förtroende för sjukhusvård än de som inte gjort något besök på sjukhus under samma period. Förtroende för primärvården Andelen med stort förtroende för primärvården är 64 procent i Uppsala län. För regionen är andelen 63 procent. Mönstret är detsamma som för sjukhusvården. Av de som besökt primärvården under de senaste tre månaderna har en större andel stort förtroende för primärvården än de som inte gjort något primärvårdsbesök. Länet totalt 64 Älvkarleby 78 Östhammar 71 Tierp Enköping Uppsala kommun 63 65 65 Håbo Knivsta 53 56 3 4 5 6 7 8 9 Figur 35. Andelen invånare i länets kommuner som upplever sig ha stort förtroende för primärvården - 24 -
Det finns ganska stora variationer mellan länets kommuner när det gäller hur patienterna upplever sitt förtroende för primärvården. 78 procent uppger att de har stort förtroende för primärvården i Älvkarleby medan 53 procent uppger att de har stort förtroende för primärvården i Knivsta. Uppsala kommun 63 -Danmark 72 -Vaksala -Svartbäcken -Eriksberg -Gamla Uppsala -Luthagen -Centrala staden -Gottsunda 65 63 63 62 61 61 59 3 4 5 6 7 8 9 Figur 36. Andelen invånare i Uppsalas kommundelar som upplever sig ha stort förtroende för primärvården Bland stadsdelarna i Uppsala kommun finns inga större skillnader vad det gäller hur patienterna upplever förtroende för primärvården. Drygt 6 procent uppger att de har stort förtroende för primärvården. Undantaget är dock Danmark som har den högsta andelen patienter som uppger att de känner stort förtroende för primärvården, nämligen 72 procent. Förtroende för folktandvården Andelen patienter som uppger att de känner stort förtroende för folktandvården är något lägre än för primärvården och sjukhusvården. I Uppsala län uppger 54 procent sig ha stort förtroende för folktandvården medan motsvarande andel för regionen är 56 procent. Den kommun i länet där patienterna uppger sig ha lägst förtroende för folktandvården är Enköping med 47 procent. - 25 -
Sammanfattning Vårdkontakter Andelen personer som uppger att de besökt någon vårdgivare under de senaste tre månaderna är cirka 6 procent. Generellt sätt konsumerar kvinnor mer vård än män En tredjedel av länets invånare uppger sig ha besökt läkare på vårdcentralen under de senaste tre månaderna. Den största åldersgruppen bland primärvårdens patienter (75 procent) är äldre än 5 år. En tiondel, nämligen cirka personer, anger att de har uppsökt en akutmottagning under de senaste tre månaderna. Över 9 procent av länsinvånarna uppger att de har besökt tandläkare eller tandhygienist någon gång under de senaste fem åren. Mer än fem procent av länets befolkning uppger att de avstått vård på grund av negativa erfarenheter från tidigare besök. Det är framförallt unga människor som uppger att de avstått från tandvårdsbesök, vård och köp av läkemedel på grund av ekonomiska skäl. Tillgänglighet Ungefär hälften av länets befolkning anser att det är svårt att komma fram på telefon till någon på vårdcentralen som kan svara på frågor. Telefontillgängligheten uppvisar stora geografiska skillnader. Den bästa tillgängligheten upplevs finnas i Älvkarleby och Östhammar. En tredjedel av länets befolkning anser att väntetiden för att få komma till sjukhus är lång. Behandling De flesta patienter (mer än 75 procent) uppger att de är nöjda med den vård de fått både på sjukhus och i primärvården, sjukhusvården får dock något högre betyg. Andelen patienter som upplever sig nöjda med den behandling de fått i primärvården skiljer sig i olika länsdelar. Älvkarleby och Östhammars kommuner har den högsta andelen nöjda patienter. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Knappt en tredjedel av länets patienter uppger att de fått frågor om sina levnadsvanor i sina kontakter med vården. Hälften av dessa uppger att de också fått råd om att förändra någon av dessa levnadsvanor. En större andel patienter uppger att de fått frågor om levnadsvanor på vårdcentral och vid besök hos tandvård än på sjukhus. Den största andelen patienter som uppger att de blivit tillfrågade om levnadsvanor på vårdcentral finns i Enköping och den lägsta i Knivsta. Det är vanligare att personer i riskgrupper blir tillfrågade och får råd om förändringar av sina levnadsvanor än övriga patienter. Undantaget är de patienter med stor alkoholkonsumtion där riskkonsumenter inte uppmärksammas vid besök hos vårdgivarna. Förtroende Hälso- och sjukvården är den institution i samhället som befolkningen uppger att de har störst förtroende för. En något större andel uppger att de har stort förtroende för sjukhusvården jämfört med primärvården Bland länets kommuner har Älvkarleby och Östhammar den största andelen patienter som uppger sig ha stort förtroende för primärvården - 26 -
Diskussion I en nyligen publicerad rapport Iakttagelser om landsting (Ds 5:7); som har tagits fram av Jane Cederquist och Eva Hjortendal Hellman inom Finansdepartementet, poängteras att organisationsförändringar inte med automatik påverkar vårdens innehåll och kvalitet. Hälso- och sjukvården utvecklas genom sitt inre arbete och därför bör kraften i stället ägnas åt det som de kallar "system- och processorienterat effektiviseringsarbete", det vill säga att genom idogt förbättringsarbete internt skapa en bättre vård. Ett sådant arbete ska utgå från patienten i syfte att öka vårdens tillgänglighet, förbättra patientens vård samt öka patientsäkerheten. Det finns inget heltäckande mått som kan ge ett samlat svar på hur befolkningens behov av hälsooch sjukvård är tillfredställt. Objektiva mått på behandlingsresultat, effekten av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser, tillgänglighet och grad av behovsuppfyllelse så väl som data grundade på befolkningens upplevelse krävs för att ge en övergripande bild av hur vården fungerar utifrån ett befolkningsperspektiv. Det senare perspektivet beskrivs i Liv och Hälsaundersökningen. Rapporten belyser fem olika områden: ingångar till vården, tillgänglighet, upplevelse om behandlig, hälsofrämjande insatser och förtroende. Ingångar till vården Känslan av trygghet i att få sjukvård när man behöver det är viktigt för hela hälso- och sjukvårdens legitimitet. En fråga i Liv och Hälsa-undersökningen som belyser detta är om man varit i behov av läkarvård men ändå inte sökt. De flesta respondenter anser att de får den sjukvård de behöver. Andelen som uppger sig vara i behov av vård men inte sökt utgör en femte del av befolkningen och den har inte minskat under de senaste fyra åren. Uppsala län ligger på genomsnittet bland landstingen i CDUST regionen. De vanligaste orsakerna till att inte söka vård är: för långa väntetider, negativa erfarenheter från tidigare besök samt svårt att komma fram i telefon. Det är dock värt att notera att var tionde person av dem som uppgett sig ha avstått från att söka vård inte visste vart de skulle vända sig. Frågor om tryggheten i att få vård när man behöver bör uppmärksammas mer och det finns ett stort utrymme för förbättringar. Tillgänglighet Från patienternas synvinkel är vårdens tillgänglighet ett mått på kvalitet. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården få vård och service inom rimlig tid. En aspekt på tillgänglighet är hur svårt det är att komma fram på telefon till olika vårdgivare. I Liv och Hälsa-undersökningen ställs en fråga om hur telefonframkomlighet uppfattas. Det är stor spridning mellan CDUST-kommunerna vad det gäller telefontillgänglighet till vårdcentraler. I den kommun där tillgängligheten upplevs som bäst anser tio procent att det är svårt att komma fram per telefon och där den upplevs som sämst är motsvarande andel 76 procent. Det är även stora skillnader mellan länen i CDUST-regionen, Uppsala län ligger lite sämre än den genomsnittliga nivån. Vårdbarometern ger en annan möjlighet att jämföra landstingen/regionerna vad det gäller telefonframkomlighet. Där ligger Uppsala län i mitten, med 52 procent som uppgett att det var lätt att komma fram (riksgenomsnittet ligger på 51 procent). Spridningen mellan landstingen ligger mellan 47 och 62 procent. Väntetiden används vanligen som ett annat mått på tillgänglighet. Enligt den nationella besöksgarantin ska patienter som kontaktar primärvården få hjälp samma dag och träffa läkare inom sju dagar om behov av läkarkontakt bedöms som nödvändig. Uppgifterna från den - 27 -
nationella mätningen hösten 4 varierade mellan landstingen avseende andelen patienter som fick komma inom sju dagar, från 71 procent i Uppsala län till 89 procent i Värmland. Detta stämmer överens med data från Liv och Hälsa-undersökningen som också har en fråga om hur väntetiden uppfattas. Uppsala län har störst andel, nämligen 24 procent, som anser att väntetiden för att komma till vårdcentralen varit för lång. Av dem som fått tid till sjukhus uppskattar en tredjedel att väntetiden varit för lång. Tillgänglighetsfrågor har också diskuterats i rapporten Iakttagelser om landsting. Cederquist och Hjortendal Hellman konstaterar att flertalet landsting har uppgett att de inte klarar vårdgarantin. Största tillgänglighetsproblemet i landstingen är väntetiden vid telefonkontakt. Dålig telefontillgänglighet och långa väntetider får negativa effekter främst för patienten men också på ekonomin, t.ex. i form av besök på fel vårdnivå. Det kan också innebära ökade kostnader till följd av sjukskrivning och ökade insatser på kommunal nivå. Behandling De allra flesta patienterna är nöjda med den vård de fått. Sjukhus får något högre betyg än den vård som givits på vårdcentralen. Liv och Hälsa-undersökningen visar att Uppsala län har något mindre del nöjda patienterna bland dem som besökt vårdcentralen eller sjukhus jämfört med andra län i CDUST-regionen. Det stämmer överens med resultaten från Vårdbarometern som också visar att Uppsala län ligger lite lägre än riket i genomsnitt. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Det finns väl dokumenterad kunskap om att hälso- och sjukvårdens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser ger goda effekter och är kostnadseffektiva. Det är i det vardagliga mötet med patienter som hälso- och sjukvården har sin största potential att påverka individens hälsa. Frågor om levnadsvanor kan ses som ett verktyg för att ge patienten information om de faktorer som påverkar hälsan samt om den roll och det egenansvar patienten själv har för sin hälsa. Nästa steg i mötet kan vara att utifrån individens situation ge råd om möjliga förändringar. Data från Liv och Hälsa-undersökningen visar att inte alla levnadsvanor tas upp i samma utsträckning vid möte med patienten. Det tycks enklare att prata om rök- och motionsvanor än om kost- och alkoholvanor. Det korta samtalet om levnadsvanor är mer etablerat i primärvårdens miljö än på sjukhus. Utvecklingen av den elektroniska patientjournalen ger ökad möjlighet att rutinmässigt registrera levnadsvanor samt att följa utvecklingen utifrån ett hälsoperspektiv. Förtroende Hälso- och sjukvården är den institution i samhället som befolkningen uppger sig ha störst förtroende för. Emellertid visar undersökningen att förtroendet har minskat under de senaste fyra åren. Det är dock värt att notera att en något större andel uppger att de har större förtroende för sjukhusvården jämfört med primärvården. Slutsatser Liv och Hälsa-undersökningen visar ett positivt samband mellan bra telefontillgänglighet, korta väntetider, nöjdhet med behandling och stort förtroende. Primärvården i Östhammar och Älvkarleby är bäst bland länets kommuner vad det gäller de fyra ovannämna egenskaperna. Kan det kan vara ett tecken på att det finns en medveten strategi och ett kompetent ledarskap som har lett till förbättringar i vården på bred front eller kan det bero på andra lokala villkor? Viktigt är dock att under den pågående omorganisationen analysera faktorer som leder till positiva förändringar. - 28 -
Vad behöver förbättras i vården? Denna fråga finns med i olika befolkningsundersökningar, bland annat i Vårdbarometern. Flest individer har angett kortare väntetider generellt, mer personal samt att de önskar att sjukvårdande personal ägnade mer tid åt patienterna. Bättre/snabbare telefonservice och mer förebyggande vård har sina platser bland de vanligaste svaren för förbättringspotentialer i vården. De landsting, sjukhus och vårdcentraler som systematiskt och medvetet satsar på system- och processorienterat utvecklingsarbete med fokus på de strategiska frågorna har upptäckt att detta leder till högre vårdkvalitet, lägre kostnader och i förlängningen även till bättre hälsa i befolkningen. Det lönar sig att förbättra tillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet. I samma paket av åtgärder bör också ingå en bred satsning på uppföljning av hälso- och sjukvårdens kvalitet och resultat utifrån ett patientperspektiv. Befolkningsundersökningar ger ett viktigt underlag för att följa upp hur hälso- och sjukvården utvecklas och visar samtidigt vilka förväntningar morgondagens vårdkonsumenter kommer att ha på hälso- och sjukvården. - 29 -
Landstinget i Uppsala län Slottsgränd 2a Box 62 751 25 Uppsala tel 18-611 fax 18-611 6 www.lul.se Akademiska sjukhuset Primärvården Folktandvården Lasarettet i Enköping Habilitering och Hjälpmedel Landstingsservice Kultur i länet Varuförsörjningen Landstingsdirektörens stab Hälso- och sjukvårdsstaben