Planprogram för Tingberget, Kungsbacka stad

Planprogram för Tingberget, Kungsbacka stad innehåll: Planprogram, november 2012 Bilaga: Miljöutredning, oktober 2012 Upprättad i November 2012 av planavdelningen Planprogram samrådshandling Inkomna skrivelser p1/11.02 Planprogram 1

Programhandlingar: Planprogram 2012-November Miljöutredning 2012-Oktober Denna handling Övrig handling Handlingar finns att läsa på: Medborgarkontoret, stadshuset, Storgatan 37, Kungsbacka www.kungsbacka.se/byggabo Skriftliga synpunkter skickas till: Planavdelningen Plan & Bygg 434 81 Kungsbacka Upplysningar om planprogrammet lämnas av: Planeringsstrateg Hasse Andersson 0300-83 46 51 Planarkitekt Erika von Geijer 0300-83 40 33 SAMRÅDSTID 4:e december 2012-1:e februari 2013 Planprogram Samråd Detaljplan Samråd Utställning Laga kraft Planprocessen En detaljplan ska grundas på ett program som anger utgångspunkt och mål för planen, om det inte är onödigt. Planprogrammet är det första steget i planarbetet. Avsikten är att programmet ska belysa de förutsättningar som ska ligga till grund för ett detaljplanearbete. Synpunkter på ärendet kan lämnas flera gånger under planeringsprocessen; under programsamrådet, samråd och utställning. Mellan de olika skedena redovisas de framförda synpunkterna och politiska beslut tas om ändringar och om hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. Planprocessen tar vanligtvis drygt ett till två år efter det att planprogrammet godkänts. 2 Planprogram

PLANPROGRAM FÖR TINGBERGET INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUnd SID 4 PLANDATa SID 6 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR SID 8 DIREKTIV TILL FORTSATT PLANARBETE SID 16 GENOMFÖRANDEFRÅGOR SID 21 Planprogram 3

BAKGRUND Tingbergets bostadsområde ligger centralt i Kungsbacka och består av 290 hyresbostäder fördelade på sju hus i fyra våningar. Byggnaderna är uppförda tidigt 1960-tal och ägs av Aranäs KB. Bostadsområdet är i stort behov av omfattande upprustning och renovering. I samband med den kommande renoveringen vill fastighetsägaren pröva möjligheten att bygga på befintliga hus i ytterligare två våningar. I förfrågan ingick också ett önskemål om att komplettera området med nya hus. Eftersom både en eventuell nybyggnad och påbyggnad av husen kräver en planändring har kommunen beslutat att först upprätta ett planprogram för att bedöma projektets omfattning och konsekvenser. Planprogrammet utgår från att tre befintliga hus byggs på och att upp till 50-60 nya bostäder byggs mot Kungsgatan i söder PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Kommande planarbete syftar till att pröva möjligheten att bygga på tre av de befintliga husen med ytterligare två våningar och att eventuellt bygga nya bostäder i områdets södra del mot Kungsgatan, förutsatt att dessa kan klara Boverkets riktlinjer för buller (se avsnitt Förutsättningar om Buller samt miljöutredning). I samband med om- och tillbyggnaden av bostadsområdet måste ett flertal nya parkeringsplatser skapas inom och i närheten av området. Frågan om hur en god gestaltning och utformning av det nya Tingberget ska göras efter renovering, är också en huvudfråga för denna planeringsprocess. Placering av nya bostäder på parkeringen mot Kungsgatan innebär att man planerar för bostäder i ett starkt bullerutsatt område. Planprogrammet har därför lagt stor vikt vid att studera denna fråga. Vår bedömning är dock att det finns lösningar som ger en godtagbar boendemiljö även här. Bullerdämpande lösningar får dock inte medföra en gestaltning på husen som ger intryck av bullerarkitektur. FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP. MB Förslaget bedöms vara förenligt med miljöbalkens 3, 4 och 5 kapitel. En utbyggnad bedöms inte innebära konflikt med bestämmelserna i 4 kap miljöbalken utan kan ses som tätortsutveckling. BEHOVSBEDÖMNING För att utreda projektets miljökonsekvenser har en särskild miljöutredning tagits fram, biläggs programmet. Vår bedömning är att om- och tillbyggnaden enligt programförslaget inte innebär betydande miljöpåverkan. 4 Planprogram

Bild 1: Översikts karta Kungsbacka Planprogram 5

PLANDATA LÄGE, AREAL OCH MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN Programområdet är beläget centralt i Kungsbacka stad. Området är ca 4,5 ha stort och avgränsas i söder av Kungsgatan och av Guldgubbegatan i väster och i öster av en skogsbeklädd bergsknalle, ett mindre skogsparti och en skogsglänta. Från planområdet är det drygt en kilometer till resecentrum, handel och ca 500 meter till Kungsbackaskogen. De bebyggda delarna och merparten av parkeringsytorna inom planområdet ägs av Aranäs KB och övriga områden av kommunen. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE Området ligger inom Kungsbacka stads fördjupade översiktsplan (2009) markerat som befintligt bostadsområde. Området omfattas av detaljplanerna K35 från 1959 och angränsar till K73 från 1979, K25 från 1950, K38 från 1962, K43 från 1964 Kommunstyrelsen beslutade 2010-06-01 176 att ge kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att utreda planeringsmetod för genomförande av Tingbergets omvandling och eventuell komplettering i enlighet med förfrågan från Aranäs AB. Kommunstyrelsen beslutade 2011-03-15 51 att ge kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att utarbeta ett förslag till planprogram för om- och tillbyggnad av Tingberget. Bild 2: Gällande detaljplan K35 6 Planprogram

KUNGSBACKASKOGEN TINGBERGSSKOLAN VÄSTRA VILLASTADEN 0m TINGBERGS VALLEN Kungsbacka kommun 2012-10-10 Skala = 1:4235 Kartans aktualitet och noggrannhet kan variera VARLASKOLAN KUNGSMÄSSAN 500m BIBLIOTEK CENTRUM STADSHUSET RESECENTRUM n Bild 3: Tingberget med omgivning Planprogram 7

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR NATUR Mark och vegetation Huvuddelen av programområdet består av exploaterad mark med byggnader, hårdgjorda ytor och gräsytor med en del inplanterade träd. Ett mindre skogsområde med öppna hällmarkspartier finns dock bevarat i områdets östra del. Skogsområdet utgörs av blandskog. Enligt bilagd miljöutredning hyser skogsområdet inga högre naturvärden. Geoteknik Miljöutredningen visar att är den dominerande jordarten i områdets västra del är glacial lera, medan de östra delarna till övervägande delen består av urberg. Enligt översiktsplanen utgör Tingberget ett område med normalrisk för radon. Fornlämningar I planområdet finns inga fornlämningar men alldeles utanför, sydost om korsningen mellan Kungsgatan och Onsala vägen, står två vägvisarstenar. BEBYGGELSEOMRÅDEN Tingberget och omgivning Tingberget ligger centralt i Kungsbacka med drygt en kilometer till resecentrum och ett stort och varierat utbud av affärer såväl i innerstaden som i Kungsmässan. Tingberget är ett mycket omtyckt område med ett högt kvarboende, där många engagerar sig i sin närmiljö med väl uppbyggda sociala nätverk. Befolkningsstrukturen idag visar att det i området bor något fler äldre än i kommunen i stort. Idag (2011) bor det ca 430 personer. Tingberget har ett centralt läge i Kungsbacka med låga hyror. Närmare en tredjedel av invånarna är ålderspensionärer. Inom området finns en närlivsbutik, en blomsteraffär, frisör och ett gatukök. Vid en utbyggnad av Tingberget, enligt förslaget, kan möjligheter och underlag för fler verksamheter att etableras kring entré-torget finnas.området har Tingbergsskolan som närmaste granne och till Varlaskolan är det ca 500 meter Befolkningstabell Ålder Antal % 0-9 41 9.4 10-19 31 7.1 20-29 70 16.1 30-39 64 14.7 40-49 45 10.4 50-59 34 7.8 60-69 45 10.4 70-79 65 15 80-89 35 8.1 90-99 4 0.9 100-w 0 0 8 Planprogram

Bostäderna idag Tingberget är utpekat som ett klass C-område i Bebyggelseinventeringsrapport 2009, Kungsbacka kommun. Klass C är byggnader eller bebyggelse av kulturhistoriskt värde där ofta den miljöskapande egenskapen är framträdande. Och där miljön kan vara mer eller mindre välbevarad men som alltid ingår i ett byggnads- och lokalhistoriskt sammanhang Flerbostadsområdena från denna tid byggde på lokal gemenskap där service och rekreation skulle finnas i närområdet. Husen byggdes i vinkel och placerades i grupp så att tydliga bilfria gårdsrum skapades. Tingberget kan sägas spegla en brytpunkt mellan det hantverksmässiga 50-talet och miljonprogrammet. Tingberget präglas av både hög materialkänsla och omsorg om detaljer, vilket ses bland annat i balkongernas kopparplåtsfronter och nätta vitmålade fönsterbågar. Det gula fasadteglet är karaktäristiskt för området, liksom variationen i placering av balkonger och utformning av entrépartier. Även takens utformning, skorstenar och taktegeltäckning präglar området. Bild 4: Miljöbild, balkonger och entré Bild 5: Miljöbild, gångväg i området Planprogram 9

FÖRSLAGET I programmet föreslås att området byggs ut med fler bostäder, ett antal lokaler för verksamheter samt gemensamma lokaler som tvättstugor, cykelförråd etc. Förslaget skulle vid ett en maxutbyggnad kunna ge upptill ca 430 bostäder, varav ca 140 är nya bostäder. Samtliga bostäder kommer att upplåtas som hyresrätter. Kommunen har som önskemål att en del av bostäderna utgörs av sk trygghetsbostäder, samt att förvaltningen för funktionsstöd kan hyra några bostäder med eventuellt tillhörande lokaler. Ombyggnad och renovering Förslaget är att tre av de sju befintliga byggnaderna byggs på med två plan. Lägenheterna i dessa hus kommer alla att bli tillgänglighetsanpassade och förses med hissar. De övriga husen kommer att renoveras. Som framgår av programkartan sid 11, ger påbyggnaden totalt 86 nya bostäder. Lägenhetsstorlek och planlösningar bibehålls i samtliga bostäder. Bild 6: Påbyggnader på befintliga hus 10 Planprogram

8 VI tvätt/ cyklar 52 P IV Påbyggnad två våningar + 86 lgh tvätt/ cyklar/ sopor 14 handikapp-p utspridda i omr. 58 P tvätt/ cyklar 9B IV 9A VI 8P sopor lägenheter parkering under grönt tak tvätt/ cyklar cyklar 10 B IV 10 A IV 8P tvätt/ cyklar gatukök entréplats 34 P 10 P 11B VI 14 P sopor inlastn. sopor 12 P vändplats grön parkering på gård 108 P 18 P I busshållplats P-hus/garage i två plan. Ett plan under mark. Programområdesgräns 11A IV tvätt/ cyklar busshållplats Eventuell placering av nya bostäder på P-hus/garage 102 P N Bild 7: Programområde Planprogram 11

Nybyggnader Förslaget innehåller också ett tillskott av nya bostäder på platsen för markparkeringarna mellan Kungsgatan och Drottninggatan, söder om området. Här ser vi att utrymme för upptill 50-60 nya lägenheter med våningar från två till fem kan vara möjligt på platsen. Ett parkeringsgarage kommer att behövas för att klara det parkeringsbehov de nya bostäderna kommer att kräva. De nya bostäderna kan med fördel byggas i kombination med ett tvåplans parkeringsgarage med ett av planen under mark. Torget I förslaget kommer entrétorget få en tydligare utformning där det kan skapas möjlighet för fler verksamheter och parkeringsplatser. Tillgänglighet Dagens bostäder har mycket låg tillgänglighet endast någon eller några bostäder kan anses vara tillgängliga. Efter påbyggnaden blir 210 av totalt 372 bostäder fullt tillgängliga 56 % tillgänglighet. Med de nya 50-60 nya bostäderna beräknas den totala tillgängligheten uppgå till ca 62-63%. FRIYTOR, rekreation och lek Tingberget ligger på andra sidan Kungsgatan från Kungsbackaskogen med motionsspår och möjlighet till rekreation. Strax öster om Tingberget ligger ett av Kungsbackas idrottsområden med Tingbergshallen och Tingbergsvallen för både inomhus och utomhusidrott. Inom programområdet finns vissa rekreationsvärden i det lilla skogsområdet nordväst om bostäderna, med en del mindre stigar som utnyttjas för promenader och lek. Vår bedömning är att även om bostadsområdet blir betydligt större så är det mycket goda förutsättningar för lek- och närrekreation. På bostadsområdets innergårdar finns idag, tre lekplatser för småbarnslek. Bild 8:Lekplats 12 Planprogram

GATOR OCH TRAFIK Tingberget är tidstypiskt uppbyggt där du parkerar utanför området och har bilfria gårdar. Området är välförsörjt med gång- och cykelvägar men standarden är inte så hög och ett par partier upplevs som otrygga och mörka. Biltrafiken matas från Säröleden/Kungsgatan i söder via Guldgubbegatan. Tingberget syns tydligt i Kungsbacka stads västra entré. Infarten till området är idag något ostrukturerad med flera otydliga infarter till parkeringsplatser och garage på en kort sträcka. Från ett par parkeringsplatser backar man ut i vägen. Här samsas varuleverenser med besökare till affärer och gatuköket samt boende och föräldrar som hämtar och lämnar barn på Tingbergsskolan. Områdets närhet till kollektivtrafik är god, både till lokalbussar och regionalbussar. Tillgång till parkering för de boende är idag låg i jämförelse med många andra områden i Kungsbacka. Idag har bostadsområdet otillräckligt med parkeringar, 0,83 platser per bostad. Skogskapellets parkering används redan idag som reservparkering av de boende. Även om förslaget innebär en nybyggnad av ett parkeringsdäck i två våningar med ca 100 platser kommer Skogskapellets parkering att behöva byggas ut och nyttjas av bostadsområdet. Kollektivtrafik Tingberget är väl försörjt med kollektivtrafik. Strax söder om området finns en busshållplats med stopp för linjerna 733 och 734, 737 och Blå Express (Göteborg-Kungsbacka). För vidare resor är det bara några minuter till Kungsbacka resecentrum med buss. Resecentrum som är en viktig knutpunkt med både tåg och buss finns på drygt en kilometers gångavstånd från planområdet. Bild 9: Rondellen vid Kungsgatan Planprogram 13

STÖRNINGAR Buller Som tidigare nämnts är området redan idag delvis bullerstört. De planerade nya bostäderna mot Kungsgatan är än mer utsatta. Bifogad miljöutredning lägger därför starkt fokus på bullerproblematiken. När det gäller uppförande av ny bostadsbebyggelse i trafikbullerpåverkad miljö kan de allmänna råden i praktiken sammanfattas så att byggande kan ske antingen enligt huvudregeln, alltså i enlighet riksdagsbeslutet, eller i enlighet med olika avstegsfall som definierats av Boverket. Huvudregeln är att planer ska utformas så att 55 dba ekvivalent nivå utomhus kan uppnås med hänsyn till trafikbuller. Planen bör även säkerställa att 70 dba maximal nivå vid uteplats i anslutning till bostaden uppfylls. (se Miljöutredning) Förutsättningar för att kunna göra avsteg från huvudregeln Avvägningar mellan kraven på ljudmiljön och andra intressen bör kunna övervägas i centrala delar av städer och större tätorter med bebyggelse av stadskaraktär, till exempel ordnad kvartersstruktur. Avsteg kan också motiveras vid komplettering av befintlig bebyggelse längs kollektivtrafikstråk i större städer med ny tätare bebyggelse, till exempel ordnad kvartersstruktur, längs kollektivtrafikstråk i större städer. Principer för intresseavvägning 55-60 dba: Nya bostäder bör kunna medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasaduppgår till 55-60 dba, under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 dba vid fasad) eller i varje fall en ljuddämpad sida (45-50 dba vid fasad). Minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. 60-65 dba: Nya bostäder bör endast i vissa fall medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad överstiger 60 dba, under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 dba vid fasad) eller i vart fall en ljuddämpad sida (45-50 dba vid fasad). Minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. Det bör alltid vara en strävan att ljudnivåerna på den ljuddämpande sidan är lägre än 50 dba. Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 dba utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida bör det accepteras upp till 55 dba vid fasad, normalt för lägenheter i de övre våningsplanen. 50 dba bör dock alltid uppfyllas för flertalet lägenheter samt vid uteplatser och gårdsytor. >65 dba: Även då ljudnivån överstiger 65dBA kan det finnas synnerliga skäl att efter en avvägning gentemot andra allmänna intressen tillåta bostäder. I dessa speciellt bullerutsatta miljöer bör byggnaderna vara orienterade och utformade på ett sådant sätt att de vänder sig mot den tysta eller ljuddämpade sidan. Även vistelseytor, entréer och bostadsrum bör konsekvent orienteras mot den tysta eller ljuddämpade sidan. Det bör alltid vara en strävan att ljudnivåerna på den ljuddämpade sidan är lägre än 50 dba. Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 dba utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida bör det accepteras upp till 55 dba vid fasad, normalt för lägenheter i de övre våningsplanen. 14 Planprogram

50 dba bör dock alltid uppfyllas för flertalet lägenheter samt vid uteplatser och gårdsytor. Tyst/ljuddämpad sida: Även maximalnivån 70 dba gäller för att uppfylla definitionen av tyst/ ljuddämpadsida. Uteplatser och balkonger Om planen medger att varje bostad har tillgång till en uteplats eller balkong, så bör den uppfylla huvudregeln. Om planen möjliggör en uteplats som uppfyller huvudregeln för buller i planering kan en balkong med sämre ljudmiljö utgöra ett komplement. Bild 10: Balkonger mot Guldgubbegatan Planprogram 15

DIREKTIV TILL FORTSATT PLANARBETE BOSTÄDERNA Kommunen har önskemål om att hyra bostäder för Nämnden för funktionsstöds behov. Utredning av denna fråga sker under programsamrådet och under den fortsatta planprocessen. Eventuellt kan önskemål från andra kommunala nämnder inkomma under programsamrådet. Dessa frågor tas upp i det principavtal som kommer att skrivas mellan kommunen och Aranäs i samband med att planprogrammet godkänns. Under samrådsskedet av planprogrammet ska de eventuellt nya husen studeras vad gäller bullersituation och gestaltning. Kommunen kommer inte att starta planläggning för de nya husen innan dess utformning och placering är utredda. Byggnadsnämnden ska delta i beredningen av husens gestaltning. GESTALTNINGSPROGRAM I samband med detaljplaneläggningen ska ett gestaltningsprogram tas fram som ställer krav på utformning och gestaltning både av nya och befintliga byggnader, entréplatsen och gårdsmiljöerna. Arkitektur Det är viktigt att de nya bostäderna mot Kungsgatan inte utformas med en utpräglad bullerarkitektur. Husen ska upplevas moderna och djärva. I största mån ska höga buller plank och andra synliga bullerskyddsåtgärder undvikas. Ett sammanhållet uttryck för de befintliga hus som byggs på och de som renoveras bör eftersträvas. Även komplementbyggnader runt om i området bör ha ett samstämmigt uttryck. Kulturmiljö De kulturmiljöhistoriska värdena i Tingberget ska studeras och vägas mot andra värden så som tillgänglighet och genomförbarhet. Bild 11: Gata i området 16 Planprogram

Gårdsmiljöer De öppna ytorna mellan husen och närheten till tidigare nämnda höjder och grönområden är viktiga för områdets karaktär och kvaliteter. Tillägg i miljöerna som eventuella förtätningar i området bör göras med största hänsyn till områdets villkor. Torget Stor vikt kommer att läggas på att torget får en tydligare utformning. En eventuell nybyggnad vid platsen för de planerade nybyggnaderna ska förstärka entréplatsen och kunna tillföra exempelvis verksamhetslokaler och göra platsen mer levande. Bild 12: Blomsteraffären vid torget Bild 13: Närlivs Bild 14: Torget/entréplatsen Planprogram 17

STÖRNINGAR Buller Som tidigare nämnts är området redan idag delvis bullerstört. De planerade nya husen mot Kungsgatan är än mer utsatta. De nya bostäderna vid Kungsgatan ska klara Boverkets riktlinjer angående buller. ( Buller i planeringen Allmänna råd 2008:1) antingen enligt huvudregeln, alltså i enlighet med riksdagsbeslutet, eller i enlighet med olika avstegsfall som definierats av Boverket. Dyngsekvivalent ljudnivå vid fasad får inte överstiga 60-65 dba Minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. sida (45-50 dba vid fasad). Lägre än 50 dba bör dock alltid uppfyllas vid tyst /ljuddämpad sida för flertalet lägenheter samt vid uteplatser och gårdsytor. Summan bullerstörda bostäder ska inte öka, vi måste alltså se vilka bullerdämpande effekter nybyggnaderna får på den befintliga miljön. TILLGÄNGLIGHET När det gäller bostäderna är målet att minst 50% av nuvarande område ska ha fullt tillgängliga bostäder. Självfallet ska de nya bostäderna, både vad gäller ombyggnad och nybyggnad vara fullt tillgängliga. I samband med planering av Tingberget finns möjligheten att se över trygghetsoch tillgänglighetsaspekter både vid entréer, på gårdar, i trafikmiljön och i de gång- och cykelstråk som går till och förbi området. GATOR OCH TRAFIK Trafikföring Planområdet har ett bra läge i förhållande till det övergripande trafiksystemet i centrala Kungsbacka och även till regionala transportleder som Säröleden (Väg 158) och väg E6 samt gång- och cykelvägar mot Onsala och Vallda. Förvaltningen för Teknik bedömer att den trafikalstring som området ger upphov till enbart påverkar det övergripande trafiksystemet marginellt gällande gång-, cykel- och biltrafik. Lokalt kommer dock ökat bostadsantal bidra till mer trafik inom Tingberget. Korsningspunkten Drottningatan/Guldgubbegatan ska därför utredas med hänsyn till säkerhet, trygghet och framkomlighet för bil, cykel och gångtrafik. Parkering Bilparkeringsbehovet för området bedöms till mellan 1,1-1,5 plats/bostad eller 10-15 plats/1000bta med nuvarande verksamheter. Om det tillkommer verksamheter alstrar dessa fler platser. Var området hamnar i spannet beror på hur fastighetsägaren arbetar med att ge de boende ett fullgott alternativ till transport med bil. Dagens parkeringsbehov för området är inte utrett i sin helhet. Fastighetsägaren har inte alla platser på kvartersmark uthyrda idag men området nyttjar intilliggande kommunala parkeringar som är fria. Efter ombyggnation kommer området förmodligen att attrahera en mer bilintensiv grupp vilket 18 Planprogram

betyder att efterfrågan på parkeringsplatser kommer att öka. Idag finns det 236 parkeringsplatser på kvartersmark vilket ger en parkeringkvot på 0,83 platser/ lägenhet eller 9 platser per 1000 BTA. I området runt Guldgubbegatan finns även 34 platser på allmänplatsmark som servar verksamheterna på Tingberget, besökare till området samt kanske även till viss del boende i området. Det är viktigt att dessa finns tillgängliga även i framtiden. För att kunna nå önskat parkeringstal kan en lösning vara att bygga ut parkeringen vid Skogskapellet och att boende, pendlare samt besökare till kyrkogården och Kungsbackaskogen kan samutnyttja den. Formen för detta måste studeras vidare. En lokal bilpool, säkra och attraktiva cykelparkeringar samt trygga och attraktiva gång- och cykelstråk till centrum och resecentrum bidrar till mindre bilåkande. 52 P 58 P 8 P 14 P 8 P 34 P 10 P 14 P 12 P 18 P 108 P 102 P Bild 15: Parkeringsplatser, i och utanför området Planprogram 19

TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten och avlopp Området är idag försörjt med kommunalt vatten och avlopp. Kapacitet finns för den föreslagna utbyggnaden, om husen blir höga kan det behövas tryckstegring för att få ett bra tryck i de högsta våningarna Brandvattenförsörjning föreslås ske genom utbyggnad av konventionellt brandvattensystem. Avståndet mellan brandposterna ska som mest vara 150 meter. Vid en påbyggnad av befintliga hus och nybyggnation på befintlig parkeringsplats blir det inga tillkommande hårdgjorda ytor. Så långt som möjligt ska man jobba med LOD, lokalt omhändertagande av dagvatten och fördröjning på olika sätt, tex. med gröna tak. En VA- och dagvattenutredning krävs i samband med det fortsatta planarbetet. Körbarhet och tillgänglighet för Räddningstjänstens fordon har beaktats under planarbetet. Detta kontrolleras i bygglovskedet. Kommunen har som ambition att verka för att nya bostäder utformas energieffektivt. Ombyggnaden av befintliga bostäder kommer att ge mycket stora energivinster. Området använder stadens fjärrvärme. MILJÖÅTGÄRDER Konsekvenserna för natur, kultur och rekreation bedöms bli små förutsatt att åtgärder för att bevara häckande tornseglare i området görs. (se miljöutredning) Åtgärder för att säkra tornseglarens häckningsmöjligheter inom området bör genomföras, t ex genom att antingen lägga nya storkupiga tegeltak alternativt skapa andra håligheter eller nischer på byggnaderna som fåglarna kan utnyttja som boplatser. Bild 16: Skogsdungen öster om området 20 Planprogram

GENOMFÖRANDEFRÅGOR PLANENS GENOMFÖRANDE Innan planprogrammet godkänns och kommunstyrelsen beslutar om start av planändringen ska ett principavtal tecknas mellan kommunen och byggherren Aranäs AB. Detta avtal är en överenskommelse mellan parterna om ansvarsfördelning för projektets genomförande. Detta avtal behandlar exempelvis; Försäljning av kommunal mark som behöver tillföras projektet för eventuell parkeringsanläggning och bostäder mot Kungsgatan, Om parkeringen vid Skogskyrkogården behöver utvidgas ska Aranäs stå för samtliga kostnader som denna förändring för med sig. Avtalet ska även reglera framtida drift och skötsel av hela denna parkeringsplats, Trafikförbättrande åtgärder i korsningen Drottninggatan/Guldgubbegatan utreds i samband med detaljplanens ändring och kostnaden belastar i sin helhet Aranäs AB. Om möjligt vill kommunen att området tillförs sk trygghetsbostäder, vilket ska definieras i principavtalet, Om möjligt vill kommunen ha möjlighet att hyra några bostäder för nämnden för Funktionsstöds behov, Drift och skötsel av nuvarande grönområde runt Tingberget, som ägs av kommunen, ska formaliseras i kommande avtal, Överenskommelse av parkeringsbehovet och dess utbyggnad ska preciseras i avtalet, Eventuellt övriga åtgärder av infrastruktur etc som föranleds av projektet ska bekostas av Aranäs AB. Under planprocessen utformas ett formellt exploateringsavtal som reglerar exploatörens ekonomiska och tekniska ansvar för åtgärder som föranleds av detta projekt. Principavtalet ska ses som en tidig överenskommelse inför det formellt bindande exploateringsavtalet. Vi bedömer att en planändring har förutsättningar för att vara klar halvårsskiftet 2014. Enligt företaget kommer om- och påbyggnad av befintliga hus ske successivt. Detta innebär att projektet troligtvis kommer att omfatta flera år. Om det blir aktuellt med nya hus ut mot Kungsgatan är det nu inte klart i vilket skede dessa hus ska byggas. Planprogram 21

MEDVERKANDE I PLANARBETET I planprogrammet har deltagit tjänstemän från berörda kommunala förvaltningar, Byggherre och konsult. Miljöutredning är gjorda av Norconsult AB Upprättad av planavdelningen i november 2012 Erika von Geijer Planarkitekt Hasse Andersson Planeringsstrateg Bild 17: Gavelmotiv 22 Planprogram

Planprogram 23

24 Planprogram Kungsbacka kommun Kommunstyrelsens förvaltning 434 81 Kungsbacka tel: 0300-83 40 00 plan.bygg@kungsbacka.se www.kungsbacka.se