Till Härryda kommun Sektorn för samhällsbyggnad Remissvar till Program för Landvetter Park Först och främst vill Göteborgs ornitologiska förening (GOF) göra klart att vi inte är motståndare till att golf- och turistanläggningar anläggs i kommunen. Vi tycker tvärtom att detta är viktigt och bör kunna ge en skjuts åt en förhoppningsvis ökande naturturism i kommunen. Vi menar därför att det är oerhört viktigt att anläggningar placeras på lämpliga områden så att värdefulla naturområden inte förstörs. Eftersom GOF hävdar att den föreslagna placeringen till största delen ligger inom ett mycket värdefullt naturområde anser vi att nuvarande förslag skall avslås. Vi anger följande skäl till detta: 1. Aktuellt planområde är en del av och gränsar till ett större område som fått högsta naturvärdesklassning av Naturcentrum AB 2002, (bilaga). Området är en del av och anges som ett värdefullt tätortsnära naturområde, enligt GF konsult 2003 och föreslogs 2003 till naturreservat av Länsstyrelsen, (bilaga). En exploatering av planområdet innebär en förlust av värdefulla biotoper samt en kraftig fragmentering av detta större område, vilket vi inte kan acceptera. Naturcentrum AB ger följande motiv till klass 1, högsta naturvärde: Området är med sin storlek, sitt artinnehåll och sin kombination av gammelskog och naturligt föryngrat brandfält av högsta naturvärde Vi menar därför att med en utvidgad naturvärdesbedömning av omgivande naturområden i väster sannolikt höjer de områden som fått klassningen 2 till klass 1 i Himmerlands naturvärdesbedömning om dessa ses i ett sammanhang. Området ligger mitt i ett stort (700 ha), relativt intakt gammalt brandfältsområde från 1925. Den naturliga successionen har gjort att det idag finns större områden med naturligt föryngrat skog med stort lövinslag uppkommen på brandfältet, vilket sammantaget gör området mycket värdefullt för många organismer, inte minst fågelfaunan. (se punkt 2) Den totala bilden av naturinventeringar och avgränsningar av naturvärden som vi lämnar i bilagan saknas i programförslaget, vilket vi anser vara en stor brist, då det ger läsaren en felaktig bild av programområdet och omkringliggande områdens naturkvaliteter.
2. Betydelsen av brandfältsområdets storlek och dess betydelse för naturvärdena i intilliggande områden ur ornitologiskt perspektiv kommer mycket dåligt fram i komplementet till naturvärdesbedömningen (bilaga 2 i programhandlingen). De skyddsvärda fågelarterna som finns beskrivna ställer stora landskapsekologiska krav på sin omgivning. När landskapet styckas upp vilket blir fallet vid en exploatering kommer det att innebära en förlust av nationellt mycket skyddsvärda fågelarter/fågelpopulationer. Göteborgs ornitologiska förening gör sedan några år tillbaka en atlasinventering i Göteborgsregionen, där regionen delats in i 2,5 km-rutor. Inventeringen är ännu inte färdig. Den fågelfaunan som finns i området preciserad i Himmerlands naturvärdesbedömning är synnerligen skyddsvärd. Utifrån vad vi känner till idag finns inte det antal EU-listade/rödlistade fågelarter i barrdominerad miljö på något annat ställe i Härryda kommun. Detta hänger ihop med storleken på området, den stora biotopvariationen samt det stora lövinslaget som området har. Nedan ges en bedömning av beståndet för de särskilt intressanta fågelarterna som finns utpekade i programområdet, inklusive hela Yxsjöområdet (motsvarande värdefullt tätortsnära naturområde, bruttoområde, enligt GF konsult AB 2003) o Tjäder: Områdets karaktärsart. Förmodligen håller Yxsjöområdet kommunens tätaste population av tjäder. Områdets storlek och inkomna uppgifter tyder på att det finns en eller flera spelplatser i området. o Storlom och Fiskgjuse: Storlom häckar i max 10 sjöar i kommunen inklusive Skärsjön, Fiskgjuse häckar möjligen på 1-2 ytterligare ställen i kommunen utöver Skärsjön. o Smålom och Bivråk: Häckar vardera på maximalt fem platser i kommunen. o Pärluggla och Sparvuggla: Ofullständigt känt. Riktad uggleinventering sker under våren (GOF). Yxsjöområdet har dock varit känt som ett område med tät stam av pärl- och sparvuggla (muntligen Uno Unger :GOF). Arterna saknar ofta lämpliga bohål eftersom skogsbruket i regel gallrar bort lövträd. De borde alltså gynnas i detta lövträdsrika landskap, med mycket hackspettar som skapar bohål i fr.a. asp. o Hackspettar: Mycket hackspettar finns i området (Större hackspett, spillkråka, men även gröngöling). Att det dessutom finns mindre hackspett tyder på riklig förekomst av klen död lövskogsved. o Nattskärra: Delar av intilliggande område har lämpliga biotoper för nattskärra. Mycket gles förekomst av denna art i kommunen. Rödlistad. o Järpe och Sångsvan: (Båda upptagna i EU:s fågeldirektiv) Ej kända för området, men det finns lämpliga biotoper för dessa arter i området.
Indirekta effekter av en etablering: (programområde + intilliggande områden) Vi menar att vid en exploatering sker en kraftig biotopfragmentering och biotopförlust i hela området. Tjädern drabbas förmodligen hårt då den kräver stora intakta biotoper 2-3 spelplatser kräver ca 600 ha rätt anpassad till tjäderns krav, för livskraftigt hållbara stammar krävs ytterligare större ytor, ( Tjädern- en skogsfågel: Ingemar Hjorth ). Skall man ha kvar en större livskraftig population av tjädern i kommunen för framtiden finns förmodligen inget alternativ till Yxsjöskogarna. Tjäderns population minskar i landet, speciellt i södra och mellersta Sverige. Rödlistning av arten har diskuterats. Källa: Artfakta SNV, Birds in Europé. Direkta effekter av en etablering (programområdet) Fiskgjuse, bivråk, storlom, smålom och nattskärra kommer att drabbas direkt av en exploatering av området. Med tanke på den vikande trend av bestånden som finns för samtliga dessa arter och att alla är ansvarsarter för Sverige enligt EU-direktivet (där målet är livskraftiga och helst ökande populationer) är detta helt oacceptabelt. Nattskärran bästa biotoper finns i aktuellt område, smålommen häckar i någon av småtjärnarna, Bivråk, storlom och fiskgjuse är mycket störningskänsliga och de två sistnämnda kommer att försvinna vid en etablering i strandnära miljöer vid Skärsjön. Bivråk betecknas i rödlistan som starkt hotad vilket innebär att den löper mycket stor risk att dö ut i vilt tillstånd inom en nära framtid., nattskärran betecknas i rödlistan som sårbar, vilket innebär att den löper stor risk att dö ut i vilt tillstånd inom ett medellångt perspektiv. Båda arterna minskar i landet. Storlom och smålom är nationella ansvarsarter eftersom viktiga delar av de europeiska bestånden av båda arterna häckar i Sverige. Bestånden är sårbara eftersom de har en låg ungproduktion. Fiskgjuse är en stor nationell ansvarsart eftersom 35% av populationen häckar i landet. 3. Programmet redovisar inte någon alternativ lokalisering av projektet. Detta borde presenterats eftersom kommunen bedömt att projektet innebär en betydande miljöpåverkan, (Länsstyrelsen avgör) och en preliminär MKB tagits fram. Med tanke på projektets storlek och omfattning är det extra viktigt att den lokalisering väljs som har minst påverkan på natur, miljö, friluftsliv etc. Det är viktigt att alternativa platser redovisas tidigt i programarbetet eftersom det då inte lagts ner så mycket detaljarbete och djupare studier på bara ett område*. Vi menar att exploatören redan från början låst fast sig vid en lokalisering av projektet och att det kommer att bli svårt att ge trovärdighet åt alternativa lokaliseringar i en eventuellt kommande detaljplan. Programarbetet visar också det skriande behovet av en naturvårdsplan för Härryda kommun. Den brist på dokumentation av naturvärden i närområdet som finns i programhandlingen (som vi påtalar i punkt 1) hade funnits för kommunens tjänstemän samlat i en kommunal naturvårdsplan. Arbetet med en naturvårdsplan skulle startat för två år sedan, men har oss veterligt ännu inte påbörjats. *Vägprojekt, järnvägsprojekt m.m. fungerar bra eftersom man redan i tidigt skede av processen redovisar alternativa utformningar där jämförelse sker mellan alternativen när det gäller påverkan på friluftsliv, miljö, och natur vägs mot varandra.
Om projektet går vidare till detaljplanearbete vill GOF bestämt hävda att följande redovisningar skall vara utförda: o Naturinventering av det nya området Björröd 1:179 måste göras av samma konsult (Himmerland) för att vara jämförbar. Även den yta som ligger mellan Landvetter 9:1 och Björröd 1:179 måste inventeras eftersom detta område i praktiken blir en del av anläggningen. o Både i naturinventeringen (Himmerland) och i den preliminära MKB föreslås att en grundligare inventering/konsekvensanalys på landskapsnivå måste göras av bl.a. arealkrävande fågelarter som tjäder, nattskärra och bivråk. Detta är ett absolut krav men i denna måste även ingå andra betydelsefulla arter som sparv- och pärluggla samt hackspettar. Fågelfaunan skall bedömas i den miljö de verkar d.v.s. i storskaliga landskap. o Spridningskorridorer för vilt måste inventeras och föreslås, grundat på befintliga viltstigar i projektområdet. o Den kompletterande naturvärdesbedömningen/konsekvensanalys av omgivningen utförd av naturbyrån är så ofullständig att den måste göras om. För trovärdighetens skull bör samma konsult som gjorde naturvärdesbedömningen (Himmerland) också göra en landskapsekologisk bedömning av hela Yxsjöområdet (bilaga 1) och en konsekvensanalys av en etablering. o Vid betydande miljöpåverkan (vilket kommunen bedömer att det är, men som länsstyrelsen avgör s.36 i rapporten) skall alternativa platser och alternativa utformningar beskrivas, vilket inte gjorts. Likvärdiga alternativ måste presenteras och jämföras i en kommande detaljplan. Under MKB I miljöbalken står bl.a. en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ har valts (kostnader och äganderätt godtas oftast inte som orsaker) o Alternativa utformningar av området skall presenteras, t.ex. bör alternativ där förtätning av bostäder skulle kunna ge utrymme att spara större delar av skyddsvärd natur presenteras. Detsamma gäller krympning/omläggning av golfytorna. o Vid betydande miljöpåverkan skall även skadeförebyggande åtgärder och kompensationsåtgärder för exploateringen tillsammans med förslag på uppföljande kontrollåtgärder finnas med.
o Göteborgs ornitologiska förening delar MKB:s oro kring hur näringstillförseln kommer att kommer att påverka omgivningarna, i synnerhet Skärsjön, myr- och mossmark. Även hur en förändring i hydrologin kommer att påverka artsammansättningen hos fuktkrävande arter, framförallt lavar och mossor. - Kontrollprogram måste till för att hela tiden följa förändringar i näringspåverkan på Skärsjön. - Skyddszoner runt impediment saknar kvantifiering. Detta måste redovisas. - Gödning och kemikalier (s.19-20. MKB) Mer detaljerad information krävs om mängder och dessas påverkan på ekosystemen i området. Enligt vad vi erfar har det gjorts en del fiskevårdsåtgärder i området. Extra försiktighetsmått måste därför vidtas där detta riskerar att påverkas. Vid ett eventuellt detaljplanearbete måste även följande oklarheter vara uppklarade o Programskissen är just en skiss, mycket otydlig och oprecis. Beskrivningen i texten och programskissen verkar ha gjorts helt separat. En riktig programkarta måste tydligt upprättas där man klart ser vilka områden som skall sparas, var buffertzonerna till sjön finns, etc. o Hur skall bevattningen ske? Vilket alternativ är valt? (s.9 MKB) o Anläggande av nya våtmarker och dammar skall ske (s.16 MKB). Utformning och placering? Hur kommer de att påverka omgivande hydrologiska system? o Programhandlingens MKB ger olika uppgifter om hur stor yta som kommer att exploateras av de totala 190 ha programområdet omfattar. Vi frågar oss hur mycket naturmark som blir kvar? - I sammanfattningen av MKB nämns att golfytor kommer att uppta ca 70ha och bebyggelse ca 20 ha. Detta blir 90 ha. Summa 100 ha naturmark kvar - På sidan 9 i samma MKB står dock att en 18-håls bana kräver 50 ha. Två 18- håls banor således 100 ha. På sidan 10 i MKB står att bebyggt område omfattar ca 40 ha. Detta blir totalt ca 140 ha. Summa 50 ha naturmark kvar. Vi vill även påpeka ett fel i texten i programhandlingarna: (Kursiverad text borde varit med) - Nollalternativ (s.12 MKB). Naturvärdena kommer att öka i området, enligt Himmerlands naturinventering. För Göteborgs ornitologiska förening 2007-02-26 Christer Johansson Ledamot Fågelskyddskomitten Ansvarig Härryda Stina Thelander Ordförande i Göteborgs ornitologiska förening