SVERIGES ORNITOLOGISKA FÖRENING partner i BirdLife International
|
|
- Jakob Öberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SVERIGES ORNITOLOGISKA FÖRENING partner i BirdLife International Rekommendationer för planering och handläggning av vindkraft för att begränsa negativ påverkan på fåglar (oktober 2013) Den forskning som genomförts om vindkraftens effekter på fåglar pekar tämligen entydigt på att lokaliseringen av vindkraftverk är den viktigaste faktorn för vilken grad av påverkan som uppstår. Kollisionsdödlighet uppmärksammas ofta som vindkraftens mest negativa effekt, men forskningen pekar snarare på att habitatförluster långsiktigt utgör ett sammantaget större problem om inte urvalet av platser sker mycket kritiskt. Sveriges Ornitologiska Förening (SOF) presenterar här riktlinjer för planering och uppförande av vindkraftverk. Rekommendationerna bör läsas i kombination med föreningens vindkraftpolicy (SOF, 2013) och syftar till att vägleda och underlätta vid bedömning av vindkraftprojektering utifrån befarad känslighet för fåglar. Känslighet är bedömd utifrån en sammanvägd bild av kollisionsrisk, störning och habitatförlust. Vidare presenteras riktlinjer för fågelinventeringar som grund för miljökonsekvensbeskrivning (MKB), hur inventeringarna bör genomföras och redovisas, vad MKB ska innehålla och slutligen något om kontrollprogram och ekologiska kompensationsåtgärder. Delar av underlaget är framtaget inom ramarna för Vindvals arbete Vindkraftens påverkan på fladdermöss och fåglar Syntesrapport (Naturvårdsverket, 2011). Ahlén (2010) har utarbetat en modell för bedömning efter befarad känslighet (figur 1). Tillvägagångssättet vid bedömning bör följa en stegvis process, där vissa områden tidigt bör undantas från exploatering, medan andra ges möjlighet till fortsatt bedömning efter kunskapsinhämtning. 1. Högrisklägen är platser där det i förväg går att förutsäga stor risk för negativa effekter på fåglar genom förlust av värdefulla habitat eller hög risk för kollisioner. På sådana platser är fågelfaunan oftast väl känd. Detta gäller bl.a. platser med god förekomst av stora rovfåglar (permanenta eller tillfälliga) samt områden där stora koncentrationer av fåglar regelbundet förekommer, exempelvis utsjöbankar samt viktiga flyttstråk och rastplatser. Det kan även gälla strandängar där hotade vadare häckar, fågelskär med höga tätheter av häckande måsar och tärnor, eller i direkt anslutning till fågelrika våtmarker. Då högrisklägen utsätts för exploateringsrisk kommer SOF att bestrida planerna. 2. Osäkra lägen, där kunskapen är bristfällig eller där det bedöms finnas risk för kollisionsdödlighet eller störning/undanträngning. Här krävs mer detaljerade inventeringar innan tillstånd kan ges eller avslås. Ofta krävs även uppföljning av effekterna efter byggnation (kontrollprogram). De flesta ansökningar, exempelvis de som rör utbyggnad av vindkraftverk i skogsområden, hamnar sannolikt i denna kategori. 1
2 3. Lågrisklägen, där risken för negativ påverkan på fåglar bedöms som ringa. Exempel på lågrisklägen är större områden med intensivt brukad jordbruksmark, redan exploaterade (urbana) miljöer samt icke kustnära områden till havs (bortsett grunda utsjöbankar) utan betydelsefulla förekomster av utsatta arter eller större koncentrationer av fåglar. Högrisklägen enligt ovanstående klassning är att betrakta som stoppområden, d.v.s. här behövs inga ytterligare undersökningar eftersom vindkraftsetablering normalt inte ska tillåtas. Stoppområden ska enligt SOF även inbegripa samtliga naturskyddade områden (Natura och SPA-områden, nationalparker, naturreservat, fågelskyddsområden etc.) samt andra ännu oskyddade områden med höga naturvärden (t.ex. IBA-områden). Skyddet avser även värdefulla naturområden i bred bemärkelse, och inte enbart de som tillkommit för att skydda fåglar. Utpekade högriskområden bör infogas i kommunernas översiktsplaner. Erfarenhetsbaserad bedömning eller förstudie av det projekterade området. Vid behov justering av planerna. Osäkert läge Lågriskläge Fältinventering. Vid behov vidare justering av planerna. Högriskläge Vid behov åtgärder, ytterligare studier och kontrollprogram Inga restriktioner föreslås Påverkan ringa Påverkan betydande Avslag Figur 1. Föreslagen arbetsgång vid planering och bedömning av en plats lämplighet för vindkraftsetablering (modifierad, Ahlén 2010). 2
3 Inventering av fåglar som grund för miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Som grund för en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behövs en utförlig och grundlig bedömning av områdets betydelse för fåglar och vilka konsekvenser en exploatering kan väntas få för fåglarna på den aktuella platsen. Rekommenderade inventeringsinsatser och krav på MKB skiljer sig bl.a. beroende på vilken typ av område som är aktuellt, hur stort projektet är och vilken förkunskap som finns. En kunskapssammanställning i samband med tillståndsansökan bör som första steg inhämta befintligt material, exempelvis från tidigare genomförda inventeringar (publicerade i lokala eller regionala fågeltidskrifter, länsstyrelserapporter etc.) samt data från Artportalen (Svalan). Utgör platsen närhet till en betydelsefull fågellokal bör åtskilliga data redan finnas. Tidig kontakt med lokal eller regional ornitologisk förening är viktigt för att få ytterligare kännedom om områdets betydelse för fåglarna. Framför allt då vindkraft planeras i skogsmiljö uppstår situationer där förkunskaper i stort sett saknas. Detta får dock aldrig tolkas som avsaknad av naturvärden. Om ornitologiska föreningar får vara delaktiga i utformningen av såväl inventering, miljökonsekvensbeskrivning som kontrollprogram minskar risken att viktiga kunskaper uteblir. Därmed framkommer också nödvändiga fakta för korrekt bedömning av projektet gentemot miljöbalken och gällande EU-direktiv, vilket i sin tur påskyndar processen till beslut. Adekvata fågelinventeringar är en förutsättning för att miljölagstiftningen ska efterlevas. Det ligger i alla parters intresse att undvika att beslut skjuts upp eller överklagas till följd av bristande kunskap. Med en första bedömning av områdets kvalitet som grund är nästa steg att genomföra fältinventering av hela eller valda delar av området, beroende på den information som framkommit. Inventeraren måste ha nödvändig fältbestämningskunskap och det är avgörande att inventeringarna utförs vid rätt tidpunkt och i erforderlig omfattning. Inventeringsarbetet bör fokusera på de högsta värdena och de områden där kunskapsbrist råder. Det är framför allt följande aspekter som måste undersökas: 1. Vilka fåglar häckar i området? 2. Förekommer arter som finns med i fågeldirektivets bilaga 1 eller på svenska rödlistan? 3. Förekommer arter som bedöms vara särskilt känsliga för vindkraftsetablering? 4. Antal/täthet av känsliga/hotade arter? 5. Är platsen av betydelse som rastplats eller för övervintring? Förekommer större fågelkoncentrationer eller tydliga rörelsemönster? 6. Attraherar platsen stora antal flyttande fåglar och/eller koncentreras flyttande fåglar till en smal korridor? Vid bedömning av en plats lämplighet för etablering av vindkraftverk behövs som regel både kvalitativa och kvantitativa uppgifter om fågelfaunan. Förekomst och antal av respektive art ställs i förhållande till bedömd känslighet. Vid förekomst av känsliga eller hotade arter finns ofta behov av mer detaljerade beskrivningar av förhållandena samt hur fåglarna använder platsen och dess omgivning. Analyser och bedömningar som görs måste vara vederhäftiga och följa sund vetenskaplig praxis. Det finns ett stort behov av att standardisera inventeringarna vid vindkraftprojektering. 3
4 Detta är nödvändigt dels för att uppnå säkerhet och trovärdighet i undersökningarna, dels för att möjliggöra uppföljningar på samma plats samt jämförelser med andra platser. Den samlade bedömningen ska sedan kunna användas invändningsfritt som underlag vid beslut av ansvarig myndighet (länsstyrelse eller kommun). Mer detaljerade upplägg och riktlinjer för inventeringar Detaljkunskaper om rastande, passerande (flyttande) och övervintrande fåglar/populationer är ofta bristfälliga utanför kända fågellokaler. Hur inventeringar ska utformas beror i hög grad på platsens geografiska läge och beskaffenhet och vilka fåglar som kan förväntas uppträda. Att ge generella rekommendationer för alla lägen är i princip omöjligt. SOF väljer här att nämna två allmänna inventeringsformer, följda av riktlinjer för specifika fågelgrupper. Det bör noteras att fåglars häckningsframgång och uppträdande kan påverkas kraftigt av variationer i bl.a. födotillgång och väder, vilket måste vägas in vid tolkning av inventeringsresultat från ett enskilt år. Hos majoriteten häckande fåglar genomförs fågelinventeringar bäst under perioden maj-juni. Undantag utgörs av skogshöns, hackspettar, ugglor och rovfåglar (se vidare nedan), vilka vanligen kräver inventeringar redan i februari-mars. En för sammanhanget passande inventeringsform är kombinerade linje-/punkttaxeringar enligt Svensk Fågeltaxerings riktlinjer 1, främst avsedda för att kunna följa förändringar i fågelfaunan. Detta ger då även möjlighet till långsiktig uppföljning före, under och efter vindkraftsetablering. Metodiken är framför allt lämplig för att undersöka förekomster av mer vanliga arter och om området som ska inventeras är relativt stort. Antalet inventeringstillfällen bör uppgå till minst tre, men kan behöva utökas beroende på sammansättning av naturtyper och arter. I en del fall kan det vara motiverat att även inventera jämförbara kontrollytor utanför det tilltänkta vindkraftsområdet för att få en referens till uppföljningen. I vad mån detta är motiverat bör beslutas från fall till fall. Större anläggningar och de som planeras i känsliga naturmiljöer ska rimligen underställas högre krav. För mer ovanliga och skyddsklassade arter bör antalet par/individer, var de häckar och var de har sina huvudsakliga födosöksområden dokumenteras. Till detta krävs mer riktade inventeringsinsatser och specifika metoder beroende på art och plats. För vissa arter används revirkartering, vilket vanligen är resurskrävande med upp till 8-12 inventeringstillfällen för skogslevande tättingar. Även revirkartering kan användas för att över tid mäta trender och variationer. Metodiken finns beskriven i Naturvårdsverkets Fåglar, revirkartering, generell metod 2 och följer Svensk Fågeltaxerings principer. Nedan följer korta beskrivningar av intresse för inventering och uppföljning av fåglar som normalt kräver specialinsatser. Många är skyddade enligt EU:s fågeldirektiv (lista 1) och/eller svenska rödlistan. Gemensamt för fågelgrupperna är att de bedöms som särskilt känsliga och riskerar att på olika sätt påverkas negativt av vindkraftsetablering. Lommar Smålom och storlom studeras sedan flera år inom Projekt Lom 3. Kunskapen om arternas utbredning och förekomst inom landet är förhållandevis god. 1 Se vidare 2 Se vidare 3 Se vidare 4
5 Projektering av vindkraft invid lomvatten är känsligt och kräver ofta kunskaper som inte finns sedan tidigare, både vad gäller häckningsplatser och vilka sjöar lommarna använder vid fiske samt hur flygrutterna mellan häckningsplatser och fiskevatten ser ut. Fiskevatten för smålommen kan ligga mer än tio kilometer från häckningsplatsen och vindkraftverk som anläggs tvärs eller längs lommarnas flygvägar innebär ökad risk för kollisioner. Både stor- och smålom är uttalat känsliga för olika former av mänsklig störning. SOF föreslår skyddszoner om minst 1 km runt sjöar och tjärnar där lommar regelbundet häckar samt fri flygväg mellan häcknings- och fiskevatten samt andra områden av särskild betydelse. Till det senare hör sjöar där lommar samlas för kollektivt fiske eller gemensam övernattning. Fältarbetet ska innefatta alla tänkbara häckningsplatser upp till ett avstånd av minst 1 km från föreslagna lägen för vindkraftverk. Varje lokal bör besökas vid minst två tillfällen, dels kring den 1 juni (± två veckor) för att lokalisera häckande par, dels kring den 15 juli (± två veckor) för eftersök av ungar. Ser man inga lommar vi det första besöket ska ett förnyat besök göras ändå, det är lätt (även för erfarna inventerare) att t.ex. missa en ruvande fågel i strandkanten. De två besöken kan behöva kompletteras med ytterligare 1-2 besök för att följa upp påbörjade häckningar eller följa ungarnas tillväxt, åtminstone till dess de blivit mer än halvstora (i relation till föräldrafåglarnas längd). För i första hand smålommen är det dessutom viktigt att klargöra vilka fiskevatten som nyttjas regelbundet. SOF rekommenderar som första steg att studera flygriktningar till och från häckningsplatserna. Observationer görs lämpligen under minst 3-5 dagar per månad under perioden april-juli. Lommarnas aktivitet omfattar ungefär en timme före gryning till en timme efter skymning och kan vara väderberoende. Vad gäller smålommen bör man dessutom utföra kompletterande observationer vid artens fiskevatten, för att kartera in- och utflygningsvägar för lommar som hämtar bytesfisk till ungarna. Denna del av fältarbetet koncentreras till lommarnas matningsperiod, normalt från mitten-slutet av juni till början-mitten av augusti. Nyligen genomförda studier i Sörmland har visat att under senare delen av sommaren och förhösten (juli-september) rör sig betydande antal storlommar i gryning och skymning mellan olika slags ansamlingar av social karaktär (t.ex. gemensam övernattning). Denna aktivitet har sin topp i augusti (15-25/8). Observationer från högt uppsatta lägen i landskapet från sen eftermiddag till mörkrets inbrott och från tidig gryning till solens uppgång bör ge indikationer på sådana rörelser. Flest flygande fåglar ses i anslutning till solnedgången och fram till mörkrets inbrott. Flygintensiteten är väderberoende och flera observationstillfällen behövs för att göra en bedömning av omfattningen. Rovfåglar Rovfåglar representerar många arter med skilda levnadssätt och populationsstorlekar. Det är framför allt de större arterna som i studier påvisats särskilt känsliga för kollisioner och störning/undanträngning. SOF anger i sin vindkraftpolicy skyddsavstånd till bon av flera rovfåglar. Utöver rekommenderade zoner gäller allmänt att det ibland 5
6 kan vara motiverat att skydda större ytor i lämpliga habitat för att säkra de miljöer arterna är beroende av. Arter som regelbundet utnyttjar termik- och uppvindar är mest aktiva mitt på dagen (ca kl. 9-15). Aktiviteten kan variera starkt beroende på termikförhållanden och det kan krävas flera dagars studier under lämpliga betingelser. Utifrån resultaten kan sedan en rimlighetsbedömning göras om huruvida fåglarna nyttjar området där vindkraftverken planeras. Havsörn och kungsörn omfattas av särskilda artprojekt (Projekt Havsörn 4 samt Kungsörn Sverige 5 ) och under senare år har nationella åtgärdsprogram upprättats. Kunskapen om bestånden och var de häckar är generellt god. Arbete pågår kontinuerligt för att försöka identifiera nya häckningsplatser och skydda dem. SOF rekommenderar en generell skyddszon om 3 km runt boplatser av kungsörn och havsörn. I realiteten är inga revir cirkelformade runt boplatsen och vissa flygstråk utnyttjas oftare än andra. Det är också vanligt att örnarna växlar mellan alternativa boplatser olika år. Studier behövs för att klargöra aktiviteten inom reviren och för att säkerställa ett effektivt skydd. Skyddszonen måste bedömas från fall till fall och den kan behöva vara större (eller mindre) i anpassning till hur reviret används. Örnarna inventeras lämpligen på vårvintern när de spelflyger över reviren. Aktiviteten är störst under mars månad, men börjar redan i februari i södra Sverige. Inventeringar av områden där örnhäckningar misstänks förekomma ska alltid ske i samråd med ornitologer som övervakar det lokala/regionala beståndet. Inventeringar av potentiella häckningar bör inkludera tre till fem besök under goda väderförhållanden. Allt eftersom häckningscykeln fortskrider uppträder örnarna mer diskret och blir då svårare att upptäcka. Resultatet av häckningar följs bäst upp genom besök på eftersommaren (juliaugusti), då ungarna flygtränar och är relativt lätta att observera. Även för pilgrimsfalk och jaktfalk är kännedomen generellt god avseende bestånd och förekomst. De omfattas sedan många år av specifika projekt (Projekt Pilgrimsfalk 6 och Projekt Jaktfalk 7 ) och åtgärdsprogram har upprättats. Båda arterna häckar oftast i klippbranter, men i Norrland häckar pilgrimsfalken även på myrar. Vid misstanke om häckning i närheten av planerade vindkraftsetableringar bör alltid kontakt upprättas med representant för respektive artprojekt. Pilgrimsfalken är ökande och expanderar nu successivt till områden där den häckade innan den kraftigt decimerades av miljögifter. Detta innebär att skyddet också måste inriktas mot att säkra potentiella häckningsplatser som ännu inte är återbesatta. SOF rekommenderar 3 km för jaktfalk och 2 km för pilgrimsfalk som minsta skyddsavstånd till boplatser. Det är av stor vikt att avgöra var de viktigaste jaktområdena är belägna, så att dessa kan undantas från vindkraftprojektering. Reviren kan vara betydligt större än de skyddszoner som anges. 4 Se vidare 5 Se vidare 6 Se vidare 7 Se vidare 6
7 De flesta rovfåglar skrider till häckning bara om bytestillgången är god. Vissa är emellertid mer fluktuerande än andra och det kan krävas studier under flera på varandra följande år för att fånga upp variationerna hos exempelvis fjällvråk, blå kärrhök och jorduggla. Lämpliga habitat med regelbundna häckningar måste skyddas även om arterna inte påträffas under inventering. Skogshöns För tjäder och orre utgör hällmarkstallskogar respektive mossar viktiga spelplatser. Spel i ostörda områden kan ha mycket lång kontinuitet och hysa många tuppar. Sådana viktiga spelplatser måste skyddas. I takt med att ursprungliga biotoper försvinner får spelplatser i brukade skogar större betydelse. Det finns ofta lokal kunskap om var större spel med lång tradition finns, medan spelplatser i triviala miljöer lätt kan förbises. Sankstråk med blåbärsris har visat sig ha stor betydelse för tjäderkycklingarnas överlevnad, varför särskild vikt också bör läggas vid att identifiera och skydda sådana områden. Skogshöns inventeras bäst på vårvintern genom eftersök av spillningsplatser. Påträffas spillning görs inventeringar i april-maj för att lokalisera eventuella spelplatser. SOF anser att en skyddszon om minst 1 km bör omgärda spelplatser med fem eller flera tuppar, men ser gärna att även mindre spelplatser undantas från exploatering (i synnerhet i södra Sverige där skogshöns generellt är mer fåtaliga). Flyttande fåglar Under sin flyttning nyttjar många fåglar särskilda stråk i landskapet. Anläggande av vindkraftverk längs eller tvärs sådana sträckleder innebär alltid förhöjd risk för kollisioner. Mer betydelsefulla flyttstråk, där större antal fåglar koncentreras i samband med flyttning, är ofta kända hos lokala ornitologer. Fåglarna utnyttjar ledlinjer i landskapet, vilket gör att det åtminstone för vissa arter går att förutsäga var stråken ligger. Finns misstanke om betydande flyttrörelser genom ett område som utreds för vindkraft krävs närmare undersökningar. Det är svårt att ge generella riktlinjer för inventeringsupplägg. För att få en någorlunda god uppfattning om läget kan sträckstudier rimligen krävas både vår och höst vid minst tio tillfällen vardera. Man måste beakta att skilda arter har olika uppträdande och att förhållandena mellan olika år kan variera betydligt. Vädret är den faktor som har störst påverkan på fåglarnas flyttningsbeteende, något undersökningarna givetvis måste ta hänsyn till. Vill man t.ex. dokumentera de stora antalen termikflygande fåglar som flyttar förbi en given punkt ska inventeringstillfällena koncentreras till klara och lugna dagar. Kanske är det dock vid sämre väderlek som de allvarliga kollisionsriskerna uppstår. Fåglarnas flygriktning och ungefärliga flyghöjd är viktiga parametrar att registrera. Det är framför allt arter som sträcker dagtid som måste studeras, då de ofta flyger på höjder lägre än 200 meter och därmed passerar inom vindkraftverkens rotorhöjd. Arter som sträcker på natten, vilket många tättingar gör, sträcker ofta på höjder högre än 300 meter och är därmed utom räckhåll för vindkraftverken. Metodik för att studera nattliga 7
8 flyttningsrörelser på artnivå saknas ännu. I en del fall kan radarstudier vara motiverade för att studera mängd och aktivitet i sträcket. Rastande och övervintrande fåglar Vissa arter koncentreras utanför häckningstid till betydelsefulla rast- och övervintringsplatser, ofta i anslutning till våtmarker och längs kuster med öppet vatten. Dessa kan periodvis hålla stora antal av svanar, gäss, änder, örnar, tranor, vadare, måsfåglar m.fl. Många av lokalerna är naturskyddade, men även övriga måste undantas från vindkraftsetablering. Verk som stänger av fåglarnas flygriktningar kan orsaka störningar och leda till förhöjda kollisionsrisker. Planer på uppförande av vindkraftverk i närheten av viktiga rast- och övervintringsplatser föranleder krav på inventeringar som ger god kunskap om fågelrörelserna till och från området. Presentation av inventeringsarbetet I allmänhet är det nödvändigt att såväl metoder som resultat från inventeringsarbetet redovisas så detaljerat som möjligt. Detta för att man i efterhand ska kunna bedöma tillförlitligheten av data och vid behov även förbättra studien. En noggrann redovisning minskar dessutom risken för krav på kompletterande information, vilket kan fördröja beslutsprocessen. För arter som omfattas av sekretess måste informationen hanteras konfidentiellt (sekretessbeläggas) i en bilaga. Det undersökta området ska markeras tillsammans med den planerade vindkraftsanläggningen på karta av lämplig skala, så att observationspunkter, inventeringsrutter, boplatser (sekretess!) kan åskådliggöras tydligt. Observationstider, varaktighet, väderdata, vem som inventerat och från vilka positioner samt registrerade fågeldata beskrivs lämpligen i tabellform som kommenteras i text. Grunddata ska sedan sammanställas och leda fram till en miljökonsekvensbedömning av den planerade vindkraftparken. Den som utfört inventeringsuppdraget bör ange om mer data krävs för att göra en tillfredsställande utvärdering, men behöver inte nödvändigtvis göra analysen av projektets påverkan. Viktigt är att såväl grunddata som bedömning redovisas så att även en utomstående granskare kan få insyn i hur slutsatserna erhållits. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Många länsstyrelser, liksom Naturvårdsverket, har utarbetat riktlinjer för vad en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska innehålla, men fortfarande saknas standardiserad metodik. Miljökonsekvensbeskrivningen ligger till grund för beslut om huruvida projektet strider mot miljöbalken, med uppgift att skydda värdefull natur och bevara biologisk mångfald. För att uppfylla sitt syfte måste en MKB redovisa naturens egenskaper, t.ex. markoch vattenförhållanden, och hälsotillstånd i undersökningsområdet. Liksom i inventeringsarbetet bör fokus ligga på arter på svenska rödlistan, arter upptagna i EU:s fågeldirektiv 8 bilaga 1 samt de med dokumenterad känslighet för vindkraftsetablering. 8 EU-rådets direktiv 79/409/EEG. Det bör poängteras att Fågeldirektivet som helhet inkluderar samtliga i Sverige häckande arter och det föreskriver att det inte är tillåtet att allvarligt försämra deras livsmiljöer, vilket även gäller utanför Natura områden. 8
9 Miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla inventeringsresultat samt hur data samlats in. Resultaten leder fram till en bedömning av vindkraftsetableringens påverkan på fågelfaunan, en bedömning som måste vara opartisk och grundad på vetenskapligt underbyggda slutsatser. Viktiga parametrar att bedöma är kollisionsrisk, störning, barriäreffekter och habitatförluster (direkt och indirekt). För större rovfåglar finns idag generella beräkningsmetoder för kollisionsrisker, men förhållandena kan skilja sig påtagligt mellan olika platser. Motiveringar till slutsatserna är centrala, eftersom de ska ligga till grund för kritisk bedömning av om miljökonsekvensanalysen är korrekt. Det är viktigt att även små påvisade eller misstänkta miljöeffekter redovisas i MKB, liksom om projektet kan påverka intilliggande naturområden. Förutom påverkan från själva vindkraftverken ingår även tillfartsvägar, transformatorstationer, kabeldragningar och elanslutningar. Allt detta måste tas med vid bedömning av kumulativa effekter. Miljöbalken kräver också redovisning av alternativa lokaliseringar till den planerade vindkraftsetableringen, inklusive ett nollalternativ. Om en vindkraftsetablering bedöms kunna orsaka negativ påverkan på naturmiljön, måste projektören presentera hur effekterna ska mildras. Det kan handla om ändrade vägdragningar, omlokalisering av enskilda verk eller installering av jordkablar istället för luftledningar. Även om förebyggande åtgärder uppfyller kraven så att projektet bedöms som tillåtligt enligt miljöbalken, kan projektören åläggas att vidta åtgärder för den påverkan som kvarstår (se vidare under Ekologisk kompensation nedan). Kontrollprogram Det ska vara ett krav att större vindkraftsprojekt upprättar kontrollprogram för att bedöma långsiktiga konsekvenser. Vidare bör kontrollprogram upprättas för alla anläggningar, oavsett storlek, där tillstånd lämnats för vindkraftverk utan iakttagande av rekommenderade skyddszoner. Vid upprättande av kontrollprogram är det viktigt att noggrant analysera vilka parametrar som är relevanta att studera och med vilken metodik. Det finns ett flertal vindkraftsanläggningar i världen där omfattande kontrollprogram upprättats. Flera studier har publicerats vetenskapligt och erfarenheter och upplägg från dessa kan i viss mån utgöra mall (se bl.a. litteraturförteckning i syntesrapport från Vindval 9 ). För att kunna utläsa några effekter av vindkraftsetablering måste rådande förhållanden innan projektet dokumenteras genom standardiserade inventeringar, lämpligen även inom ett likartat referensområde i närheten. Inventeringarna bör pågå i flera år för att minska risken att mellanårsvariationer överskuggar eventuella förändringar. Det kan ta lång tid innan effekterna av en etablering blir synliga, ofta krävs åtminstone ett generationsskifte i populationen eftersom fågelindivider generellt är trogna sitt revir. Därmed måste inventeringarna fortgå åtskilliga år efter att vindkraftparken tagits i bruk. En inventering vart tredje år, med början året efter driftstart och ytterligare sex gånger skulle kunna utgöra ett standardkrav. Ansvarig myndighet måste se till att eventuell negativ påverkan på fågellivet/naturmiljön (utöver den i miljökonsekvensbeskrivningen angivna) som framkommer av kontrollprogram leder till påföljd som motverkar skadan. 9 Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss Syntesrapport. Naturvårdsverket,
10 Ekologisk kompensation Tillämpningen av kompensationsåtgärder är komplicerad, delvis för att definitionen av vad det egentligen innebär har varierat. Naturvårdsverket m.fl. har nu slagit fast att vad som anges vara kompensationsåtgärder inte får påverka beslutet om tillstånd enligt miljöbalken. Det betraktas i så fall som skadeköp. Beslut om tillåtlighet ska grunda sig på bedömning av projektet utifrån de effekter som antas uppkomma, med eller utan kompensation. Om konsekvenserna av en vindkraftsetablering bedöms som acceptabla, kan kompensationsåtgärder minska de effekter som uppkommer, men de får inte vara tungan på vågen. Miljöbalken (t.ex. 7 kap och 16:9) ger utrymme för beslutande myndighet att ålägga en projektör att vidta kompensationsåtgärder, t.ex. som resultat av information som framkommit i ett kontrollprogram, men de kan också genomföras på initiativ från projektören själv. Ekologisk kompensation kan t.ex. vara anläggning eller återskapande av biotoper likvärdiga de som gått förlorande vid en vindkraftsetablering. Detta är emellertid inte alltid realistiskt. Då bör det rimligen vara möjligt att genomföra andra typer av åtgärder som på något sätt förbättrar förutsättningarna för naturen och då i synnerhet de biotoper och arter som är mest hotade. 10
Sveriges Ornitologiska Förening
s Ornitologiska Förening Energimyndigheten YTTRANDE Att. Matilda Schön Datum Dnr Tillväxtavdelningen 2013-03-01 2010-5138 Vindenheten Yttrande Remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk s Ornitologiska
Remissvar till Program för Landvetter Park
Till Härryda kommun Sektorn för samhällsbyggnad Remissvar till Program för Landvetter Park Först och främst vill Göteborgs ornitologiska förening (GOF) göra klart att vi inte är motståndare till att golf-
Överklagan av tillstånd enligt miljöbalken - Vindkraftpark Forsvidar
1/5 2015-01-20 Länsstyrelsen Stockholm Box 22067 104 22 STOCKHOLM Ert dnr: 5511-10704-2013 Överklagan av tillstånd enligt miljöbalken - Vindkraftpark Forsvidar Naturskyddsföreningen Gotland överklagar
Fåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet
Fåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca
Fåglar, fladdermöss och vindkraft
Foto: Espen Lie Dahl Fåglar, fladdermöss och vindkraft Martin Green & Jens Rydell Biologiska institutionen, Lunds Universitet Foto: fåglar Åke Lindström, fladdermöss Jens Rydell Fåglar, fladdermöss & vindkraft
Sveriges Ornitologiska Förening BirdLife Sverige Partner i BirdLife International
Sveriges Ornitologiska Förening BirdLife Sverige Partner i BirdLife International Rekommendationer för planering och handläggning av vindkraft för att begränsa negativ påverkan på fåglar (maj 2014) Den
Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun
Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun MAGNUS GELANG Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun. Rapport: PF:111221 Författare:
FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN
TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord
Ny 170 kv kraftledning Botsmark
Bilaga 3F Inventering av skogshöns Ny 170 kv kraftledning Botsmark utredning av olika linjeförslag Produktion: Enetjärn Natur AB 2015 2015-06-24 Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Sweco AB Inventering
MANNHEIMER SWARTLING
MANNHEIMER SWARTLING Länsstyrelsen i Västerbottens län Miljöprövningsdelegationen KOMPLETTERING Dnr 551-1796-2013; angående tillstånd till att uppfora och driva en gruppstation för vindkraft inom Lycksele
UTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
BILAGA 1 NATURVÄRDEN
Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 1 NATURVÄRDEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind AB,
Örnar och vindkraft i Piteå kommun. Örnar och vindkraft i Piteå kommun
Örnar och vindkraft i Piteå kommun UNDERLAG FÖR FYSISK PLANERING FEBRUARI 2011 1 Örnar och vindkraft i Piteå kommun Piteå kommun Miljö- och byggkontoret 941 85 Piteå Tel: 0911-69 60 00 (växel) Internet:
Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn
Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1
Fågelproblematiken kring var vindkraftverk kan placeras - olika sätt att nå ett bra resultat. JP Fågelvind. JP Fågelvind
Fågelproblematiken kring var vindkraftverk kan placeras - olika sätt att nå ett bra resultat Jan Pettersson/ Färjestaden på Öland --- Hela mitt arbetsverksamma liv har jag sysslat med fåglar --- Chef vid
Metodkatalog för fågelinventering vid Vattenfalls vindkraftsprojektering i Sverige. Fredrik Haas, Richard Ottvall & Martin Green
Metodkatalog för fågelinventering vid Vattenfalls vindkraftsprojektering i Sverige Fredrik Haas, Richard Ottvall & Martin Green 1 Författare Fredrik Haas. Disputerad biolog vid Lunds universitet. Har tidigare
3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden
3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden Detta kapitel redovisar, med utgångspunkt i förutsättningsanalysen och de remissvar som inkommit, hur avgränsningskriterierna tagits fram och motiverats.
Information till prospekteringsföretag i Västerbotten
Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.
Remissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004
Gotlands Ornitologiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn 0498-24 42 63 gof@blacku.se Stadsarkitektkontoret Gotlands Kommun 621 81 Visby Remissvar Bygg Gotland förslag till
Välkomna till vårens informationsträff för Vindpark Duvhällen
Välkomna till vårens informationsträff för Vindpark Duvhällen Utställningen ger aktuell information om projektet - Vad har skett sedan samrådet - Utförda inventeringar och undersökningar - Kommande inventeringar
DOM 2014-03-04 meddelad i Växjö
1 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2014-03-04 meddelad i Växjö Mål nr M 3071-13 KLAGANDE RM Wind AB c/o Ingrid Nordborg Bottorp 140 388 94 Vassmolösa MOTPART Länsstyrelsen i Kalmar län 391
Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand. Stockholm 2009.01.12
Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand Stockholm 2009.01.12 Yttrande över Fortum Dalälven Kraft AB:s ansökan om att anlägga ett nytt kraftverk i anslutning till Untra kraftverk
Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484
Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska
Fåglar i Vajsjöns naturreservat, Norsjö 2013
Fåglar i Vajsjöns naturreservat, Norsjö 2013 Jonas Grahn Länsstyrelsen Västerbotten jonas.grahn@lansstyrelsen.se Bakgrund Vajsjön, strax utanför Norsjö samhälle, är en av Västerbottens läns få riktiga
Fåglar och vindkraft Jan Pettersson/ JP Fågelvind
Fåglar och vindkraft Jan Pettersson/ Jan Pettersson/ Färjestaden på Öland --- Hela mitt arbetsverksamma liv har jag sysslat med fåglar --- Chef vid Ottenby fågelstation mellan 1981-1999 --- 35 internationella
Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna
Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna 2012-01-23 Bild 1. Projektområdet Samrådsunderlag Vindpark Kånna 1 Administrativa uppgifter Sökande: Scanergy South AB Vita gavelns väg 10 426 71 Frölunda organisationsnummer
DOM 2012-09-25 meddelad i Umeå
1 UMEÅ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2012-09-25 meddelad i Umeå Mål nr M 116-12 KLAGANDE Naturvårdsverket 106 48 Stockholm MOTPARTER 1. Markbygden Vind AB, 556710-9292 Norra Obbolavägen 115 904
Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning
del 11 lov- och tillståndsprövning 93 11 LOV- OCH TILLSTÅNDSPRÖVNING 11.1 Lagstiftning För att förenkla prövningen av vindkraftverk har ändringar gjorts den första augusti 2009 i Plan- och bygglagen, Miljöbalken
MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson
MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06 Dnr 511-1375-15 1(7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2015-11- 03 angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar
Promemoria 2014-11-07
Naturvårdsenheten Promemoria 2014-11-07 sid 1 (6) 511-4251-14 0584 Nedan följer en sammanställning av inkomna yttranden över förslag till utvidgat strandskydd i Vadstena kommun samt Länsstyrelsens eventuella
MÖJLIG PÅVERKAN PÅ FÅGELFAUNAN AV EN VINDKRAFTPARK PÅ LILLGRUND, SÖDRA ÖRESUND
Leif Nilsson Martin Green Ekologihuset 223 62 Lund 046 2223709 (LN) 070-5255709 (LN) leif.nilsson@zooekol.lu.se martin.green@zooekol.lu.se Lund 2005-04-07 REVIDERAD ARBETSPLAN MÖJLIG PÅVERKAN PÅ FÅGELFAUNAN
Prövning enligt 7 kap. 29 miljöbalken avseende bekämpning av stickmygglarver i översvämningsvåtmarker vid Deje, Forshaga kommun
Regeringsbeslut 1:2 REGERINGEN 2015-04-09 M2015/800/Me Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Prövning enligt 7 kap. 29 miljöbalken avseende bekämpning av stickmygglarver i översvämningsvåtmarker
Vi anser inte att verkställighetsförordnande bör meddelas.
1 (9) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Ebbe Adolfsson YTTRANDE Tel: 010-698 13 49 2011-05-05 Dnr NV-2549-11 ebbe.adolfsson @naturvardsverket.se Växjö tingsrätt Miljödomstolen Box 81 351 03 Växjö
Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område!
Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Stiftelsen Skogssällskapet lockar i annonser (se bl.a. GP 12 och 14 september) till köp av
DOM 2014-04-04 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060206 DOM 2014-04-04 Stockholm Mål nr P 9351-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-10-01 i mål nr P 3754-13, se bilaga
Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2
2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...
Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset
De internationella midvinterinventeringarna
4 Midvinterinventeringar av sjöfågel i Stockholms skärgård Leif Nilsson De internationella midvinterinventeringarna startade 1967 och har där med genomförts under 40 säsonger utan avbrott och är därmed
Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande:
7. PLANFÖRSLAG 7.1 Planförslagets huvuddrag Planförslaget anger vilka områden i kommunen som är lämpliga och olämpliga för vindbruk i den större skalan. Med vindbruk i den större skalan menas verk i grupper
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.
Vindkraft, fåglar och fladdermöss
Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV
Varken Ansökan, Projektbeskrivningen eller Miljökonsekvensbeskrivningen kan godkännas p g a följande brister och saknade utredningar.
Till Länsstyrelsen i Jämtlands län Bräcke kommun Box 190 840 60 Bräcke KOMPLETTERING/UTVECKLING AV ÖVERKLAGANDE Klagande: Anita Edling, 460730-1225, Lenninge 9386, 821 91 Bollnäs Bräcke 1:261, mobil 073-3
Till Västmanland Dala miljö- och byggförvaltning 774 81 Avesta Sändes som e-post och brev
2011 09 16 Till Västmanland Dala miljö- och byggförvaltning 774 81 Avesta Sändes som e-post och brev Synpunkter på Planhandlingar för Vindkraft - Tillägg till översiktsplan för Avesta kommun och Fagersta
Fåglar i Velamsunds naturreservat 2007-2008
Fåglar i Velamsunds naturreservat 2007-2008 Foto: Björn Sjögren 2 Sammanfattning På uppdrag av Velamsundstyrelsen, Nacka kommun, har i Velamsunds naturreservat under hösten 2007 och året 2008 (t.o.m.3/12
DOM 2012-04-24 meddelad i Växjö
1 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM 2012-04-24 meddelad i Växjö Mål nr M 2682-11 KLAGANDE Södra Statkraft Vindkraft Utveckling AB, 556785-3865 Ombud: Advokat Magnus Fröberg Fröberg & Lundholm Advokatbyrå AB Sveavägen
Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010
Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Planprogram för del av TYLUDDEN 1:1 m fl Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2012-06-18 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM
Bilaga 5. Inventeringsbehov av ugglor
Bilaga 5. Inventeringsbehov av ugglor Bedömning av inventeringsbehov av ugglor vid den planerade vindkraftanläggningen vid Brattberget, Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län Antoine Bos, Enetjärn Natur
WISTRAND. Läs LYSEKILSKOMMUN
LYSEKILSKOMMUN REGISTRATUREN 2015-09- ns Läs Lysekils kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 453 80 Lysekil E-post: registrator@lysekil.se YTTRANDEÖVER GRANSKNINGSHANDLINGAR Skaftö Fiskebäck
INVENTERING STORA ROVDJUR
FAKTABLAD VARG INVENTERINGSMETODIK OKTOBER 2014 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK VARG: Barmarksinventering Detta faktablad VARG: Barmarksinventering inom Nasjonalt overvåknings program for rovvilt (www.rovdata.no)
Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014
Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT
Svenska Björn SE0110124
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund
Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06
UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3A, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR BENGTSFORS KOMMUN Planhandlingen
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Leif Hägg (M), ordförande Stefan Andersson (S) Ulla Wallin (S) Håkan Andersson (C), vice ordförande Teddy Nilsson (SD)
Bygg-, trafik- och räddningsnämnden 1 Plats och tid Kommunhuset, kl 13.55-15.30 Ajournering 14.45-15.05 Beslutande Ej tjänstgörande ersättare Övriga deltagare Utses att justera Leif Hägg (M), ordförande
Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun
Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se
Överklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende (1982-14)
2014-12-01 Överklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende (1982-14) Vi yrkar att prövningstillstånd ska beviljas av. Vi anser att villkoren i 34 a andra stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291)
Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun
Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun 2015 Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 1.1 Koncessionsansökan... 3 1.2 Projektets omfattning... 3 1.3 Tidplan... 3 1.4 Samråd...
GENERALPAN FÖR PALOVAARA VINDKRAFTSPARK
PELLO KOMMUN GENERALPAN FÖR PALOVAARA VINDKRAFTSPARK Resultatet av internationellt samrådsförfarande, svar till inkomna utlåtanden i planutkastskedet SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY 18.4.2016 GENERALPAN FÖR
Msn dnr 07.2289.200 Ks dnr 2009.279 VINDKRAFTSPOLICY. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009 Antagen av Kommunfullmäktige 2009-12-17 186
Msn dnr 07.2289.200 Ks dnr 2009.279 VINDKRAFTSPOLICY Miljö- och stadsbyggnadskontoret Oktober 2009 Antagen av Kommunfullmäktige 2009-12-17 186 Kommunens inställning till vindkraft Inom Värnamo kommun har
Yttrande till kommunstyrelsen över Vindplats Göteborg stadsledningskontorets dnr 0793/10
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-04-16 Diarienummer: 00685/13 Miljöskyddsavdelningen Jonny Flink Telefon: 031-368 38 73 E-post: jonny.flink@miljo.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen över Vindplats
Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun
1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning
Vindkraft, fåglar och fladdermöss
Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV
VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN
SAMMANFATTNING AV RAPPORTEN: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN UTVÄRDERING AV REGELVERK OCH BEDÖMNINGSMETODER Tore Wizelius Gunilla Britse Angelica Widing Vindkraftens Miljöpåverkan UTVÄRDERING AV REGELVERK OCH
Innehåll
Markbygden Vind AB Markbygden Etapp 3 - Planerad vindkraft i Piteå kommun, Norrbottens län - Inventering av häckande fåglar i våtmarker, sjöar och tjärnar. Denna rapport tjänar som en kunskapssammanställning
Översyn av föreskrifter för Tivedens nationalpark konsekvensanalys
Naturvårdsverket 2015-07-30 Diarienummer NV-8544-12 Översyn av föreskrifter för Tivedens nationalpark konsekvensanalys A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Förutsättningarna i Tivedens
Samråd inför tillståndsprövning enligt miljöbalken
Samråd inför tillståndsprövning enligt miljöbalken Sammanställning av anteckningar Bollebygd den 18 september 2013 Projekt: Vindkraftpark Älmåsa i Bollebygd kommun. Närvarande: Västra Götalands länsstyrelse
Till dig som vill göra fältförsök med genetiskt modifierade växter
Till dig som vill göra fältförsök med genetiskt modifierade växter Avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade växter i miljön för andra ändamål än att släppa ut dem på marknaden (fältförsök) kräver
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi. 14.12.2004 PE 350.212v02-00
EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 14.12.2004 PE 350.212v02-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 7-31 Förslag till yttrande Reino Paasilinna Skydd för grundvatten
D 022 Bilaga 2 Fågelutredningar
D 022 Bilaga 2 Fågelutredningar 2011-01-14 Inventering av kungsörn vid Sötterfällan 2011 Uppdrag Föreliggande rapport är framtagen av Ecocom på uppdrag av Svenska Vindbolaget. Rapporten är ett underlag
Enetjärn Natur har under 2011 tagit plats som en av landets ledande ekologkonsulter
Enetjärn Natur har under 2011 tagit plats som en av landets ledande ekologkonsulter Produktion: Enetjärn Natur AB 2012 2012-01-17 2011 - ett år av tillväxt Enetjärn Natur tillväxer! Vi har en ambition
Tidigt samråd: Vindkraft i Falskog
Tidigt samråd: Vindkraft i Falskog 2009-10-28, Rångedala församlingshem Närvarande Lena Niklasson (LN), Länsstyrelsen (Lst) Magnus Nårdal (MN), Länsstyrelsen (Lst) Martin Bertilsson (MB), Miljökontoret
DOM 2006-02-03 Stockholm
SVEA HOVRÄTT DOM 2006-02-03 Stockholm Mål nr Sid 1 (5) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, miljödomstolen, dom den 28 januari 2005 i mål nr M 344-02, se bilaga A KLAGANDE 1. Rolf Arnemo Arvid Västgötes
Bevara arter till vilket pris?
Bevara arter till vilket pris? Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Formas, är en statlig myndighet. Formas stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning som uppfyller höga
DOM 2014-04-03 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060103 DOM 2014-04-03 Stockholm Mål nr M 2504-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-02-19 i mål nr M 6497-11, se
Rapport från den Uppföljande Örninventeringen i Hälsingeskogen
Rapport från den Uppföljande Örninventeringen i Hälsingeskogen På Uppdrag av Bergvik Skog AB 2014-04-14 1 Innehåll 1. Sammanfattning och syfte 3 Sida 2. Metod 4-5 3. Resultat 6-7 4. Diskussion 8 5. Referenser
Synpunkter på Nord Streams gasledningsprojekt i Östersjön
1 Gotlands Ornitologiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806, 623 44 Klintehamn 0498-24 42 63, 0703-12 67 51 gof@blacku.se www.blacku.se Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Dnr nr 121-7846-06
Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun
Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Rapporten är framtagen under arbetet med ny översiktsplan för Jönköpings
Resultat (signifikanta förändringar sista fem åren)
Bakgrund Västra Götalands marina skärgårdsmiljö är unik såväl ur ett nationellt som internationellt perspektiv. Detta innebär att även fågelfaunan måste betraktas som unik, och det är av största betydelse
1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.
1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se
Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16
Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD
ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark
ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark 2 mark- och vegetationskartering kring videbäcksmåla 2008 Uppdrag Föreliggande
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län
DOM 2009-12-07 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Miljööverdomstolen Rotel 1313 DOM 2009-12-07 Stockholm Mål nr M 9960-08 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, dom 2008-11-10 i mål nr M 1363-08, se bilaga B KLAGANDE
INVENTERING STORA ROVDJUR
FAKTABLAD VARG INVENTERINGSMETODIK OKTOBER 2014 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK VARG: Gruppering och särskiljning av observationer och revir Detta faktablad Varg: Gruppering och särskiljning av observationer
Kartläggning och analys: Skyddade områden
Kartläggning och analys: Skyddade områden 1. Vad avses med skyddade områden? Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF) (2004:660): 1 kap 3. Med skyddade områden avses sådana områden
HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)
HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen
E18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka
E18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka Upplands-Bro kommun, Stockholms län UNDERLAG FÖR SAMRÅD: generella biotopskydd, artskydd och strandskydd, 2013-10-09 Projektnummer: 884258 Bakgrund om projektet Befintlig
FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009
FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009 Foto Lars-Erik Nilsson Genomfört och sammanställt av Tunabygdens Fågelklubb Inledning och bakgrund Tunabygdens fågelklubb har på uppdrag
Ansökan om tillstånd till kameraövervakning
1(8) Förvaltning Gith Nilsson Delg. kvitto Länsstyrelsen Värmland Djurskydd & Vilt 651 86 KARLSTAD Ansökan om tillstånd till kameraövervakning Beslut Länsstyrelsen meddelar Länsstyrelsen Värnland, djurskydd
UPPHÄVANDE AV. Områdesbestämmelser för Vindkraftpark Vik Neanberg Fastigheten Vik 1:4 m fl. Strömstads kommun. 2009-12-03. Redigerad 2010-02-23
UPPHÄVANDE AV Områdesbestämmelser för Vindkraftpark Vik Neanberg Fastigheten Vik 1:4 m fl. Strömstads kommun Antagen av MBN 2010-03-04 Laga kraft 2010-04-03 2009-12-03. Redigerad 2010-02-23 1 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Utdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17
Utdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17 Observera att det i övriga delar av remissen kan finnas förslag som indirekt påverkar jakten läs in dig via länk i kallelsen
Tidigt samråd: Vindkraft i Borgstena
Tidigt samråd: Vindkraft i Borgstena 2009-10-28 Allhallen, Borgstena Närvarande Andreas Karlberg (AK), Herrljunga kommun Lena Niklasson (LN), Länsstyrelsen (Lst) Magnus Nårdal (MN), Länsstyrelsen (Lst)
Fågelskådare och lantbrukare i samarbete
Fågelskådare och lantbrukare i samarbete - kommunikation och naturvård i jordbrukslandskapet Foto: Jan-Eric Hägerroth Fågelskådare och lantbrukare i samarbete för ökad biologisk mångfald 2012 1 Innehåll
Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.
Distrikt Södra Dalarnas synpunkter på remiss Ändringar av föreskrifter och allmänna råd till 30 skogsvårdslagen samt remiss Målbilder för god miljöhänsyn. Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i
Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom Emåns avrinningsområde i Sävsjö kommun
Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom Emåns avrinningsområde i Sävsjö kommun -Sara Berglund4 september 2014 Besöksadress Postadress Telefon Telefax E-post (E-mail) Hemsida (URL) Djurgårdsgatan
Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk
Till Energimyndigheten Er referens 2010-5138 Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk En fortsatt utbyggnad av vindkraften är central om
Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6
Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna
Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet
1 Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet Sammanställt av Ronny Fors och Beatrice Sundberg, juni 2014 2 Inledning Vi, Ronny Fors och Beatrice Sundberg, har under två år i följd, 2012