MÖJLIG PÅVERKAN PÅ FÅGELFAUNAN AV EN VINDKRAFTPARK PÅ LILLGRUND, SÖDRA ÖRESUND

Transkript

1 Leif Nilsson Martin Green Ekologihuset Lund (LN) (LN) Lund REVIDERAD ARBETSPLAN MÖJLIG PÅVERKAN PÅ FÅGELFAUNAN AV EN VINDKRAFTPARK PÅ LILLGRUND, SÖDRA ÖRESUND INLEDNING Föreliggande reviderade och utökade arbetsplan bygger på den ursprungligen ( ) presenterade arbetsplanen (reviderad ) enligt vilken undersökningar i området bedrivits under 2001/02 och 2002/03. Denna plan reviderades senare igen för att ge möjlighet till ett mer komplett program för förstudierna i och med att byggstarten blivit senarelagd. De till och med 2004 genomförda studierna i området visade på en betydande variation i fågelförekomsten i området mellan olika inventeringstillfällen (Rapport 2003 samt Rapport in prep.). På samma sätt är det sedan tidigare känt att det föreligger en betydande mellanårsvariation i flyttfåglarnas uppträdande i området. I samband med en ytterligare senareläggning av byggstarten gavs ytterligare tid för kompletterande studier innan området påverkas av konstruktionsarbetena. Kontrollprogrammet har därför kompletterats med ytterligare flyttningsstudier under våren 2005 samt båtinventeringar under våren 2005 samt under vinterhalvåret fram till byggstart. I sammanhanget kan konstateras att det är synnerligen väsentligt att inventeringsprogrammet fortsätter fram till byggstarten. Revideringen av planen för kontrollprogrammet genomfördes sedan Örestad Vindkraftpark beslutat att utvidga ramen för detsamma vad gäller fåglar till 2,7 milj. Kr. De av senareläggningen betingade kompletterande förstudierna kostnadsberäknas till 0,5 milj. kr. Av den totala kostnadsramen för kontrollprogrammet har 1,2 milj kr. förbrukats tidigare. I samband med revidering av den ursprungliga planen för kontrollprogrammet ( ) fastställdes att rapportering av de första två årens arbete skall ske under 2003, vilket skett. Materialet från de kompletterande förstudierna har analyserats, men ej presenterats i någon rapport (enl. överenskommelse med Eurowind). En sammanfattande rapport över

2 dessa arbeten kommer att tas fram under våren 2005, vilket innebär att allt arbete under Eurowinds ägarperiod då kommer att ha rapporterats. PROBLEMSTÄLLNING Södra Öresunds stora betydelse för fågellivet och då speciellt för olika våtmarksberoende arter är väl känd sedan gammalt och har dokumenterats i ett stort antal rapporter (se bl.a. den omfattande dokumentation som sammanställts i samband med övervakningsprogrammet för Öresundsförbindelsen samt tidigare rapporter för Lillgrundsområdet. Kontrollprogrammet för Lillgrund koncentreras i huvudsak till de våtmarksberoende arterna. Medan det sålunda sedan gammalt fanns en mycket omfattande dokumentation rörande de rastande och övervintrande vattenfåglarna i de strandnära områdena var kunskapsläget mycket bristfälligt när det gäller de yttre havsområdena i Öresund. Det hittills genomförda studierna i Lillgrundsområdet och referensområdena vid Bredgrund visar emellertid på att området utnyttjas av betydligt större fågelantal än vad som tidigare var känt. Sålunda förekommer mycket betydande koncentrationer av småskrake i området (på en sådan nivå att det kan klassificeras som en internationellt betydelsefull lokal för arten (gäller hela komplexet av grund, inte specifikt Lillgrund). Området är också betydelsefullt för andra arter. Observationer av dykänder i de kustnära dagplatserna (ex. vigg) visar att dessa under natten flyger ut till musselbankar till havs för att furagera, men dessa är endast till en del lokaliserade (exempelvis områdena väster om Lernacken). Iakttagelser av flygriktningar för viggar i Falsterbokanalen och Klagshamns kalkbrott tyder på att dessa flyger ut för att söka föda i den riktning Bredgrund/ Lillgrund befinner sig i. Under kalla perioder samlas betydande mängder dykänder på de grunda områdena i den yttre delen av Öresund, när de strandnära områdena är istäckta, dessa flockar har dock endast till en mindre del lokaliserats, men betydande koncentrationer kan förekomma i områdena V Klagshamn, dvs om inte på Lillgrund så i dess grannskap. Öresundsområdet är dessutom ett viktigt vinterområde för upp till storskarvar, vilka rör sig i området i relation till fiskstimmen och potentiellt skulle kunna påverkas av en vindkraftpark. Det är också sedan gammalt väl känt att Öresund är ett viktigt flyttfågelstråk för sjöfåglar särskilt under våren då en mycket stor del av Östersjöns ejderbestånd passerar genom sundet. Senare på säsongen passerar en mycket stor andel av det totala beståndet av vitkindad gås och prutgås över Öresund på sin flyttning mot arktiska Ryssland. Ejdrar och gäss flyttar genom sundet på låg höjd, från någon meter upp till några tiotal meter över havsytan, och löper därför särskilt stor risk att påverkas av en vindkraftpark. Sammantaget rör det sig om ca ejdrar och gäss som årligen passerar området. Det pågår under våren också ett omfattande sträck av änder och vadare genom Öresundsområdet. Öresundsområdets (särskilt Falsterbo-halvöns) stora betydelse som flyttfågelstråk under hösten är välkänd, men det är inte känt i vilken utsträckning flyttfågelsträcket passerar de yttre delarna av Öresund på lägre höjd. Preliminära radarstudier visar dock att stora mängder med flyttande fåglar passerar även dessa delar av Öresund under vissa väder betingelser. Det rör sig då om andra typer av fåglar än de sjöfåglar det talas om ovan (rovfåglar, duvor, småfåglar). 2

3 När det gäller flyttfågelstudierna koncentreras programmet främst till de tre arterna ejder, vitkindad gås och prutgås, vilka är de där störst risk för ev. påverkan föreligger. Studier av övriga flyttande arter i området har en mer underordnad roll i programmet. Vissa inledande studier av flyttande rovfåglar (höstetid) bör dock genomföras för att få en uppfattning om omfattningen av dessa fåglars rörelser över det planerade vindkraftområdet. Sammanfattningsvis skulle den planerade vindkraftparken på Lillgrund potentiellt kunna påverka fåglarna i södra Öresund i följande avseenden:: 1. I vilken omfattning kommer fåglarnas flygvanor under flyttningen vår och höst att påverkas av vindkraftparken? 2. I vilken omfattning kommer fåglarnas lokala rörelsemönster att påverkas av vindkraftparken? 3. Hur reagerar fåglarna när de möter vindkraftparken och på vilket sätt kan detta komma att påverka deras beteende och levnadsvillkor? 4. Vilken mortalitetsrisk för fåglarna är förknippad med vindkraftparken? 5. I vilken omfattning reduceras fåglarnas födosöksområden av vindkraftparken och vilken betydelse kan detta ha för fåglarnas utnyttjande av Öresundsområdet? Föreliggande plan för undersökningar av vindkraftparkens möjliga påverkan på fågelfaunan i området baseras på de ovanstående identifierade problemområdena och avser att uppfylla de i regeringsbeslutet av meddelade föreskrifterna angående ornitologiska studier samt de önskemål om utvidgade studier som framförts. METODER Undersökningarna bedrivs dels som base-line undersökningar före byggstarten, dels sedan vindkraftverksparken är på plats. Flyttningen Radarstudier med övervakningsradar (radarbilden filmas och analyseras senare vad gäller speciellt intressanta dagar) Fältobservationer bedrivs från Lernacken eller annan lämplig observationspunkt. Fältobservationer bedrivs i stor utsträckning på sådant sätt att radarföljda flockar kan identifieras, samt för att täcka in dagar med god flyttningsintensitet av rovfåglar. Olika flockar spåras och längre tracks följs för att studera ejdrarnas och gässens flygvägar på flyttningen genom området. Beteendestudier Radarstudier med övervakningsradar (radarbilden filmas och analyseras senare vad gäller speciellt intressanta dagar). Intressanta flockar följs i kraftverksparkens närområde för att fastställa hur fåglarnas flyttningsriktning påverkas av kraftverken. Vid dessa observationer genomförs visuella observationer parallelt för att identifiera flockarna samt studera fåglarnas reaktioner på kraftverksparken. Detaljer för dessa studier utarbetas senare i samband med byggfasen. 3

4 Rastande/Övervintrande Inventeringarna bedrivs främst som båtinventeringar ca 1 gång per månad under säsongen (ej sommaren) i området Lillgrund/ Bredgrund. Dessa kompletteras om möjligt med regionala flyginventeringar i södra Öresund för att kunna bedöma om några större omfördelningar av fåglarna skett. Övervakningsområdet för de regionala inventeringarna omfattar Falsterbohalvön - Lommabukten Under förstudierna har det visat sig att båtinventeringar är den mest lämpade metoden för studier i det aktuella området. Dessa bygger på en modifierad ESAS-standard (utarbetad av European Seabirds at Seateam) anpassad till mindre fartyg som i de inre farvattnen i Öresund. Flyginventeringar är däremot mycket mer väderberoende. Dessutom kräver lågflygning till havs tillgång till speciella flygplan (långsamgående, högvingade tvåmotoriga), varav det finns ett i denna del av Europa. Kompletterande flyginventeringar bör dock genomföras om och när vi får en stabil väderperiod med tillgång till lämpligt flyg. Vid flyginventeringarna används samma metodik som utarbetats i samband med danska studier inför planerade vindkraftsutbyggnader. Vi räknar med att kunna utnyttja samma plan med väl tränad pilot och ett GIS-baserat system för analysarbetet. För radarstudierna utnyttjas två av försvarets övervakningsradarstationer. På basis av fältobservationerna väljs intressanta perioder ut för närmare analys. DETALJPLANERING Base-line Kvarstående undersökningsbehov efter säsongen 2004 avser i första hand kompletterande studier enligt följande så att ett säkrare underlag för bedömning av ev. påverkan erhålls: 1. Vårflyttning av ejder och gäss våren 2005 enligt tidigare beskriven metodik (för utvärdering se rapport). Endast en fullständig säsong finns tillgänglig sedan tidigare. 2. Höstflyttning av rovfåglar. Ett antal dagar med förväntad god rovfågelflyttning bör bevakas under hösten Båtinventeringar av vårrastande ejder. Tidigare inventeringar visade dels på stort antal rastare vid inventeringarna, dels en betydande variation. En olöst fråga är dessutom dessa ejdrars ursprung, rastande flyttare eller födosökande ejdrar från den stora kolonin på Saltholm? 4. Båtinventeringar av rastande/övervintrande sjöfåglar kompletterade med någon/några flyginventeringar i södra Öresund. P. g. a. den stora variationen är det angeläget att det finns inventeringar fram till byggstarten. Efter bygget Någon ytterligare detaljplanering ej aktuell innan base-linestudierna analyserats och verken finns på plats. I enlighet med Miljödomstolens villkor planeras studierna till tre säsonger. Olika moment kommer att ges något olika utrymmer under de olika åren, sålunda måste t.ex. en del utrymme ur anslaget avsättas för slurapporten år tre, medan beteendestudierna kan behöva mer utrymme i början i samband med metodutprövning. 4

5 RAPPORTERING Base-line 1. En första omfattande rapport från base-line studierna inkl. utvärdering av metodik mm har presenterats Resultaten från den första kompletterande base-line studien under 2003 och 2004 presenteras i en kortfattad lägesrapport under våren Kvarvarande base-line studier analyseras och sammanställs tillsammans med det tidigare under 1+2 redovisade materialet till en sammanfattande rapport från Baseline studierna. Denna rapport färdigställs under Efter bygget Årliga lägesrapporter under de två första årens uppföljande studier. Efter det tredje avslutande årets undersökningar sammanställs en avslutande sammanfattande rapport från kontrollprogrammet. Övrig rapportering från projektet vid behov efter speciella överenskommelser KOSTNADER Base-line Förbrukade medel 2001/02 och 2002/ Förbrukade medel 2003/04 samt hösten Totalt förbrukat Tillkommande base-line 2005 och vintern 2005/06 Ramanslag för perioden innefattande Lönekostnader (L. Nilsson & M. Green). Arvoden tillfälliga observatörer Resekostnader Båtkostnader Flyginventeringar vid behov Radarfilmning Löpande kostnader mm Universitets-overhead Ramanslaget innefattar även lönekostnader för den sammanfattande base-line rapporten och lägesrapporten för 2003/ Observera Moms tillkommer 5

6 Efter uppförandet Årliga kostnader per år under tre år 3 x Ramanslag per år innefattande Lönekostnader (L. Nilsson & M. Green). Arvoden tillfälliga observatörer Resekostnader Båtkostnader Flyginventeringar vid behov Radarfilmning Löpande kostnader mm Universitets-overhead Inom ramen ligger tyngdpunkten olika på olika moment under olika perioder. Ramanslaget innefattar också kostnader för slutrapport (samt de årliga lägesrapporterna). Observera Moms tillkommer TOTALKOSTNAD (exkl. moms)