Kallelse Kultur- och fritidsnämnden Tid: tisdag 1 oktober 2019 kl. 18:00 Plats: Östra Roten, kommunhuset i Lilla Edet Ärenden Föredragande Formalia 1 Upprop 2 Val av justerare och tid för justering 3 Godkännande av dagordning 4 Anmälan av jäv Informationsärende 5 Beslutsuppföljning KFN 2019/103 Emma Zetterström, nämndsamordnare Beslutsärende 6 Tertialrapport T2 2019 KFN 2019/163 Eva Lejdbrandt, verksamhetschef 7 Ansökan om driftbidrag 2019 2019/3 Eva Lejdbrandt 8 Ansökan om särskilt bidrag (Kartbidrag 2019) 2019/73 Eva Lejdbrandt 9 Ansökan om särskilt bidrag (Telefonbidrag 2019) 2019/74 Eva Lejdbrandt 10 Uppsägning av alla nyttjanderättsavtal 2019/154 Eva Lejdbrandt 11 Sammanträdesdagar för kultur- och fritidsnämnden 2020 2019/153 Emma Zetterström 12 Information - Verksamhetsplanering 2020 Eva Lejdbrandt 13 Anmälan av inkomna skrivelser 14 Redovisning av delegeringsbeslut Carina Andersson (C) Ordförande 1
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2019-09-12 KFN 2019/103 Beslutsuppföljning KFN september 2019 Dnr KFN 2019/103 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 2016-12-07 142 att punkten Beslutsuppföljning ska vara en punkt på föredragningslistan för styrelse och nämnder. Vid dagens sammanträde redovisas uppdrag från kultur- och fritidsnämnden fram till dagens datum Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 12 september 2019 Beslutsuppföljning KFN september 2019 Ekonomiska överväganden och följder av beslut - Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden antecknar informationen. Emma Zetterström Nämndsamordnare emma.zetterstrom@lillaedet.se Beslut expedieras till Eva Lejdbrandt, verksamhetschef 2
Beslutsdatum Diarienummer Ärende/rubrik Uppdrag till förvaltningen Nämnds färdigdatum Förvaltningens Färdigt datum beräknade datum Status 20180925 KFN 2018/154 71 Redogörelse av kommunal badplats Ryrsjön 20181211 KFN 2018/69 97 Uppföljning av internkontrollplan 2019 Kultur och Fritidsnämnden återremitterar ärendet i syfte att öka servicegraden på badplatsen, samt att undersöka möjligheter till att samarbeta med föreningslivet. Kultur och fritidsnämnden följer upp frågan under 2019... pågående.. pågående 2019-09-24 20181023 KFN 2018/136 Remiss - Motion angående motorfritidshem Förvaltningen får i uppdrag att utreda frågan att starta en motorfritidsgård... pågående 3
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2019-09-19 KFN 2019/163 Tertialrapport 2 2019 Dnr KFN 2019/163 Sammanfattning Kultur- och fritidsnämndens huvudsakliga uppdrag är att stimulera till ett brett kulturoch fritidsliv i kommunen. Detta görs bland annat genom att ge stöd till föreningar, driva bibliotek och musik/kulturskola, förvaltning av fritidsanläggningar och besöksmål, samordning av kultur- och föreningsaktiviteter samt driva ungdomsverksamhet med utgångspunkt på fritidsgården Kosmos, som startade under februarilovet. Ungdomsverksamheten är ett gemensamt uppdrag mellan individnämnden, utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Kultur- och fritidsnämnden lanserade i mitten av februari det digitala boknings- och bidragssystemet e-serve. I konceptet ingår även ett dynamiskt digitalt föreningsregister, baserat på föreningarna egna kontaktuppgifter i e-serve. Arbete pågår med integration mot ekonomi- och diariesystemen samt riksidrottsförbundets system för LOK-stöd. Det ekonomiska utrymmet för nämnden är 25 183 tkr. Då det framkommit att nämndens fördelning baserats på en ram på 25 383 tkr har en justering av budgeten lagts på verksamhetsgemensamma åtaganden med 101 tkr och på ungdomscoacherna med 100 tkr. Årsutfallet utöver den justeringen prognosticeras till -350 tkr. Anläggningsgruppens underskott med 300 tkr avser elförbrukningen för ishallen. Budgeten baserade sig på utfall 2018. I det utfallet ingick ingen slutfaktura på el för ishallen för 2017 då Edethus aldrig fakturerade den. Nämnden har nu fått slutfakturan för 2018 och elkostnaden översteg budget med närmare 300 tkr. Inom anläggningsverksamheten finns också ett orosmoment avseende den från årsskiftet införda avgiften för dagvatten, vilken drabbar nämndens verksamhet då avrinning av bl.a. regnvatten från anläggningarna genererar dagvatten. Storleken på avgiften kan bli hög och är ännu inte helt fastställt. Avgiften finns inte budgeterad. Inköp av större mängder förbrukningsmaterial (linjefärg, gödning, dressand, papper mm) har dock gjorts under våren/försommaren, vilket påverkar utfallet positivt under hösten. Personalkostnaderna på biblioteket har överskridit budget med ca 200 tkr då sysselsättningsgraden för den nya bibliotekschefen är högre än för den förra och vikariekostnaderna har varit höga under året. 4
Även på kulturskolan har personalbudgeten överskridit med ca 80 tkr bl.a. på grund av att arbetsförmedlingen beslutat att inte betala semesterersättning för extratjänsten som funnits på kulturskolan jan-maj. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2019-09-19 Tertialrapport 2 Kultur- och fritidsnämnden Ekonomiska överväganden och följder av beslut Åtgärdsplan för att minska det prognosticerade underskottet Biblioteket får sänka ambitionen avseende mediainköp med 150-200 tkr. Det finns ca 90 tkr kvar avsatta för särskilda bidrag som inte behöver betalas ut. Tingbergshallen är stängd fr. o. m 2019-09-01 och kommer inte återöppnas. Det medför en minskad driftskostnad på 25 tkr resten av året. Under förutsättning att kulturskolan beviljas ytterligare bidragsmedel för lå 2019/2020 för övriga konstarter, finns medel kvar på balansen att väga upp underskottet med. Om kulturskolan inte beviljas medel behöver de kvarvarande bidragsmedlen på balansen användas till höstens undervisning tillsammans med de taxor som beslutades i våras. I övrigt gäller allmän restriktivitet. Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner tertialrapport 2. Eva Lejdbrandt Kultur- och fritidschef eva.lejdbrandt2@lillaedet.se 59591 Beslut expedieras till Eva Sorvari, bildningschef 5 sid 2/2
Bildningsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Tertialrapport 2 2019 TERTIALRAPPORT 2 2019 Kultur- och Fritidsnämnden Period: Januari augusti Datum: 2019-09-18 Dnr: KFN2019/108 6
Bildningsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Tertialrapport 2 2019 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Åtgärdsplan... 5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 6 Nämndens grunduppdrag... 6 Kulturverksamheten... 6 Föreningsverksamheten... 7 Biblioteket... 8 Kulturskolan... 9 Anläggningar... 9 Ungdomsteamet... 10 PERSONAL... 12 MÅLUPPFYLLELSE... 13 INRIKTNINGSMÅL FRÅN KOMMUNFULLMÄKTIGE... 13 Kommunens invånare mår bra. Särskilt fokus på att förbättra barn och ungas hälsa.... 13 Lilla Edet har fler och växande företag... 13 Invånarna involveras och inkluderas i kommunens utveckling.... 13 Lilla Edet är en ledande miljökommun... 13 UPPDRAG FRÅN KOMMUNFULLMÄKTIGE... 14 Kommunen ska vara digitaliserad 2022... 14 Skapa en samlad städ- och anläggningsavdelning där kommunens städ-, fastighets, och anläggningsskötare samlas.... 14 Genomföra en förstudie för en ny högstadieskola i kommunen som ersätter Fuxernas högstadium... 14 I 2020 års mål- och resursplan ska flerårsplanen vara genomarbetad med flerårig drifts-, investerings- och exploateringsplan som är förankrad i nämnder och förvaltningar.... 14 Ta fram en modell för resurstilldelning till Omsorgsnämnden från skatteutjämningssystemet när nya LSS-beslut fattas.... 14 Kultur- och fritidsnämnden, utbildningsnämnden och individnämnden samverkar kring Lilla Edet Fritid.... 15 Ta fram en ny styrmodell för kommunen.... 15 Ta fram en ny gemensam vision för kommunen... 15 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS MÅL... 16 7
Bildningsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Tertialrapport 2 2019 Mål för kultur- och fritid övergripande:... 16 Uppdrag kultur och fritid övergripande:... 16 Mål ungdomsteamet:... 17 Uppdrag ungdomsteamet:... 18 Mål biblioteket:... 18 Uppdrag biblioteket:... 18 Mål kulturenheten:... 18 Uppdrag kulturenheten:... 19 Mål kulturskolan:... 19 Uppdrag kulturskolan:... 20 Mål anläggningsgruppen:... 20 Uppdrag:... 20 EKONOMISK ANALYS... 21 Nämndens ekonomiska utrymme... 21 Utfall 2019... 22 Nämnd- och styrelseverksamhet... 24 Allmän fritidsverksamhet... 25 Stöd till studieorganisationer... 25 Allmän kulturverksamhet... 25 Museiverksamhet... 25 Vuxenkultur... 25 Barnkultur... 25 Ungdomsteamet... 25 Verksamhetsgemensamma åtaganden... 25 Bibliotek... 25 Musik- och Kulturskola... 26 Idrotts- och fritidsanläggningar... 26 Investeringar... 26 Utfall 2015-2019... 28 Förslag till åtgärder för att komma i ekonomisk balans... 29 8
Bildningsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Tertialrapport 2 2019 Sammanfattning Kultur- och fritidsnämndens huvudsakliga uppdrag är att stimulera till ett brett kultur- och fritidsliv i kommunen. Detta görs bland annat genom att ge stöd till föreningar, driva bibliotek och musik/kulturskola, förvaltning av fritidsanläggningar och besöksmål, samordning av kulturoch föreningsaktiviteter samt driva ungdomsverksamhet med utgångspunkt på fritidsgården Kosmos, som startade under februarilovet. Ungdomsverksamheten är ett gemensamt uppdrag mellan individnämnden, utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Kultur- och fritidsnämnden lanserade i mitten av februari det digitala boknings- och bidragssystemet e-serve. I konceptet ingår även ett dynamiskt digitalt föreningsregister, baserat på föreningarna egna kontaktuppgifter i e-serve. Arbete pågår med integration mot ekonomi- och diariesystemen samt riksidrottsförbundets system för LOK-stöd. Det ekonomiska utrymmet för nämnden är 25 183 tkr. Då det framkommit att nämndens fördelning baserats på en ram på 25 383 tkr har en justering av budgeten lagts på verksamhetsgemensamma åtaganden med 101 tkr och på ungdomscoacherna med 100 tkr. Årsutfallet utöver den justeringen prognosticeras till -350 tkr. Anläggningsgruppens underskott med 300 tkr avser elförbrukningen för ishallen. Budgeten baserade sig på utfall 2018. I det utfallet ingick ingen slutfaktura på el för ishallen för 2017 då Edethus aldrig fakturerade den. Nämnden har nu fått slutfakturan för 2018 och elkostnaden översteg budget med närmare 300 tkr. Inom anläggningsverksamheten finns också ett orosmoment avseende den från årsskiftet införda avgiften för dagvatten, vilken drabbar nämndens verksamhet då avrinning av bl.a. regnvatten från anläggningarna genererar dagvatten. Storleken på avgiften kan bli hög och är ännu inte helt fastställt. Avgiften finns inte budgeterad. Inköp av större mängder förbrukningsmaterial (linjefärg, gödning, dressand, papper mm) har dock gjorts under våren/försommaren, vilket påverkar utfallet positivt under hösten. Personalkostnaderna på biblioteket har överskridit budget med ca 200 tkr då sysselsättningsgraden för den nya bibliotekschefen är högre än för den förra och vikariekostnaderna har varit höga under året. Även på kulturskolan har personalbudgeten överskridit med ca 80 tkr bl.a. på grund av att arbetsförmedlingen beslutat att inte betala semesterersättning för extratjänsten som funnits på kulturskolan jan-maj. 9
Bildningsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Tertialrapport 2 2019 Åtgärdsplan Biblioteket får sänka ambitionen avseende mediainköp med 150-200 tkr. Det finns ca 90 tkr kvar avsatta för särskilda bidrag som inte behöver betalas ut. Tingbergshallen är stängd fr. o. m 2019-09-01 och kommer inte återöppnas. Det medför en minskad driftskostnad på 25 tkr resten av året. Under förutsättning att kulturskolan beviljas ytterligare bidragsmedel för lå 2019/2020 för övriga konstarter, finns medel kvar på balansen att väga upp underskottet med. Om kulturskolan inte beviljas medel behöver de kvarvarande bidragsmedlen på balansen användas till höstens undervisning tillsammans med de taxor som beslutades i våras. I övrigt gäller allmän restriktivitet. 10
Bildningsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Tertialrapport 2 2019 TERTIALRAPPORT 1 JANUARI - APRIL 2019 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Nämndens grunduppdrag Kultur och fritidsnämnden ska stimulera till ett brett kultur- och fritidsliv i kommunen genom att: stimulera till ett brett fritids- och kulturliv i kommunen, stödja föreningars och enskildas arbete inom fritids och kulturområdet, förvalta kommunens fritidsanläggningar, bedriva biblioteksverksamhet, bedriva kommunal kulturskola, bedriva kommunal fritidsverksamhet för ungdomar, ansvara för kommunens konstsamling, verka för bevarande, vård och lämplig användning av byggnader, anläggningar och miljöer av kulturhistoriskt och estetiskt värde, utveckla kommunens besöksmål i samråd med näringslivet. Nämnden ansvarar också för samordning av barn och ungas kultur- och föreningsaktiviteter och utveckling av föreningslivet. Kultur- och fritidsnämnden ska samarbeta med myndigheter, organisationer och enskilda vars verksamhet berör nämndens verksamhetsområde samt studieförbund och Lödöse Museum. Kulturverksamheten Under tertial ett har kulturenheten i samarbete med biblioteket, kulturskolan och ungdomsteamet genomför programverksamhet för barn och unga under sportlovet och påsklovet i begränsad omfattning med egna driftsmedel, då det statliga bidragen för lovaktiviteter drogs i under höstens 11
Bildningsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Tertialrapport 2 2019 budgetprocess. Enheten har utöver lovaktiviteter arrangerat barnteater både på egen hand och i samarbete med Lödöse museum. Skapande skola och Skapande förskola är ett extra statligt stöd till konst och kultur i skolan i syfte att bidra till elevernas måluppfyllelse inom skolans ramar genom en fördjupning av undervisningen och med samma styrdokument som skolans. Aktiviteterna består antingen av elevens eget skapande eller av upplevelser. Inför kommande läsår har ny ansökan gjorts baserad på en ny handlingsplan där skolan huvudmän måste ta ett mycket större ansvar såväl genomförandet som för- och efterarbetet. Kulturtisdag, ett samarbete inom ramen för Kulturhuset Eden, bestående av parterna kulturenheten, biblioteket, kulturskolan och Folkets Hus, fortsätter under våren. Under tertial ett har 9 tisdagar genomförts med bra uppslutning från publiken. Det är en lågbudgetsatsning på vuxenkultur med en blandning av intressanta lokala aktörer och gästspel utifrån, i syfte att stimulera och inspirera kommunens invånare och att synliggöra de lokala kulturaktörerna. Arrangemangsserien och samarbetskonstellation Värdefulla möten, en serie med tema värdegrund och med ett syfte att skapa kreativa möten mellan konsten/kulturen och deltagaren och samtidigt arbeta mot diskriminering och ojämlikhet, har fortsatt under våren med två arrangemang. Samarbetsparter är Lilla Edets kommun (kulturenheten), Studieförbundet Vuxenskolan och Folkets Hus. Kulturenheten i samverkan med anläggningsgruppen, kulturskolan, ungdomscoacherna och föreningslivet arrangerade valborgsfirande i Strömsparken med traditionellt program för första gången. Arrangemanget var välbesökt och lyckat. Sista veckan i maj genomfördes det GR-gemensamma muralmålningsprojektet Artscape i centrala Lilla Edet i samarbete med fastighetsägarna Edethus och Kelleby. Kommunen fick tre målningar inom ramen för Artscape, dessutom bidrag Kelleby med en extra målning, så totalt har vi nu fyra muralmålningar i kommunen. Under veckan då målningarna utfördes hade kulturenheten, Edehus och Kelleby informationsmaterial, underhållning mm på plats mån-fre. Kulturenheten samarbetade också med biblioteket och Folkets Hus genom barnteater på arabiska och sagoläsning av olika politiker och tjänstemän i Lilla salongen under veckan. Senare i höst kommer en bok med bilder och beskrivningar av samtliga målningar i GR ges ut. Kulturenheten har också varit delaktig i planering av Miljö- och familjedagen den 6 juni i Strömsparken genom att ha arrangerat två barnföreställningar. Föreningsverksamheten Inför införandet av det digitala boknings- och bidragssystemet e-serve erbjöds alla föreningar utbildning i systemet vid två tillfällen. Därutöver har det genomförts flera arbetsmöten med administratörer och handläggare. Från och med 1 juli kommer förvaltningen endast ta emot bidragsansökningar digitalt från föreningarna. Arbete med att integrera systemet med ekonomioch diariesystemen samt riksidrottsförbundets system för LOK-stöd pågår. 12
Bildningsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Tertialrapport 2 2019 Befintliga nyttjanderättsavtal har inventerats och vartefter de löper ut skrivits om. Ljudaborgs kulturförening har fått nya avtal avseende Ljudaborgs friluftsteater och en lokal för kostymer och rekvisita i f d Elfhems gymnasieum. Dessutom har ett avbetalningsavtal upprättats avseende det lån på 100 000 kr som föreningen fick vid årsskiftet. Möte med fotbollsföreningarna kring nyttjandet av Strömsvallen har genomförts och alla föreningar har erbjudits ett eget nyttjanderättsavtal för Strömsvallen. Möten har även genomförts med arrendatorn till Prässebo och ett nytt avtal har upprättats tillsvidare. Arbetet med förändrade bidragsregler har påbörjats varför nya nyttjanderättsavtal inte har tecknats förrän förvaltningen fått ett beslut på utformningen. Samtliga befintliga avtal behöver sägas upp för att ändras till följd av de förändrade bidragsreglerna. Ett föreningsrådsmöte har planerats och kallelse har gått ut. Det planerade rådsmötet den 2 maj ställdes in till följd av för få anmälda. Nämnden har genomfört ett verksamhetsbesök i Ström/Hjärtum/Utby på försommaren. Det var relativt få deltagare, men besöket blev uppskattat av de som var med. Fler besök planeras. Biblioteket Biblioteket har erbjudit ett flertal barn- och ungdomsarrangemang under första tertialen mest i form av barnteaterföreställningar men även bokcirklar och pyssel. Arbetet inom BiV fortsätter med att förändra och förnya en gemensam hemsida. Under perioden maj- augusti har biblioteket genomfört familjelördag, barn-och ungdomsaktiviteter såsom bokklubbar, lajv, författarbesök, sommarboken och resa till sagomuseet. Biblioteket har under sommaren haft barn-och ungdomsböcker för utlåning vid Prässebo badplats. Under våren och sommaren har mycket arbete gjorts för att planera och förbereda flytten av biblioteksfilialen på Lödöse museum. Biblioteksfilialen har under sommaren flyttat in i sin nya lokal, den tidigare tillfälliga utställningslokalen. Viss ytrenovering har gjorts i lokalen och ny inredning har delvis anskaffats för att anpassa till lokalen. Vidare har kostnader för omdragning av el och IT tillkommit. På biblioteket i Lilla Edet har böcker från Kulturrådet lyfts fram särskilt då de är en smalare utgivning än biblioteket vanligtvis erbjuder. I samarbete med integrationsenheten har det visats en utställning och påbörjats ett arbete för att förnya och förgylla draperierna vid barnavdelningen tillsammans med et flertal nyanlända kvinnor. Utanför biblioteket i Lilla Edet har det under sommaren placerats bänkar för att möjliggöra läsande av tidningar, tidskrifter och böcker. 13
Bildningsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Tertialrapport 2 2019 En ansökan inom ramen för bidrag till stärkta bibliotek på 300 tkr har beviljats av Kulturrådet för att anskaffa läsplattor för utlåning och digitala skärmar för att tydligare kunna visa upp bibliotekets tjänster och möjligheter, så att våra invånare ges möjlighet att kompetenshöja sig inom det digitala området. Skärmar och läsplattor kommer att placeras i både Lilla Edet och Lödöse. Biblioteket i samband med den beviljade ansökan även tagit hjälp av kommunikationsavdelningen för att skyltning och annonsering i biblioteket ska bli så enhetlig som möjligt. Under perioden planerades och fastställdes också Bibliotekets Höstprogram med fortsättning av bokklubbar, familjelördag, författarbesök men även nya aktiviteter såsom sagostunder, hästbokklubb och speedbooking. Kulturskolan Kulturskolan har erbjudit, förutom instrumental- och sångundervisning, även kurser i babybarnrytmik, rytmik för 4 6 åringar, filmskapande, dans, teater och bild- och form. Kulturskolan har även samarbetat med grundskolor och förskolor genom aktiviteter som hela skolan sjunger, olika föreställningar, månatlig sång- och rytmikverksamhet på förskolorna. Under vårterminen finansieras undervisningen i teater, dans och bild & form med statligt stöd från kulturrådet. Kurserna har till bedrivits i Folkets Hus, Fuxerna, Tingberg, Ryrsjön och Strömskolan. Kulturrådet har fått medel att fortsätta stödja ett breddat utbud hos kulturskolorna inför höstterminen och förvaltningen har ansökt om 550 tkr för att fortsätta erbjuda undervisning i dans, film, bild och form samt teater. Ansökan omfattar och ytterligare undervisning i fiol enligt Suzukimetoden. Anläggningar Renoveringen av Strömsvallens klubbhus är klar och har slutbesiktigats. Byte av fasad, reparation av taket utvändig målning samt asfaltering runt delar av huset har gjorts under sommaren. Trappor till omklädningsrum och ramper för funktionshindrade till entrén och samlingssalen har monterats. Tidigare bestod uppvärmningen till viss del av direktverkande el, nu förser en luft/vattenpump hela byggnaden. Och samtliga armaturer i klubbhuset har fått närvarostyrd LED belysning detta för att minska energiförbrukningen. De fyra klubbarna har åtagit sig att måla bollförrådet vid en senare tidpunkt. Det kommer också att sättas upp en digital resultattavla. Samråd har skett med samtliga fotbollsklubbar om nya nyttjanderättsavtal för Strömsvallen och arbetet pågår. En skylt med samtliga klubbars emblem kommer att sättas upp för att synliggöra att planen under delar av året är en gemensam resurs. Av miljömässiga skäl behöver förvaltningen arbeta med att minska utsläppen av granuler från konstgräset och en ansökan till Naturvårdsverket på ca 350 tkr är beviljad. Det kommer att skapas 2 stycken avlastningsytor för snö och montering av granulatfällor i dagvattenbrunnar och golvbrunnar. Detta görs för att fånga upp granulerna innan de når ut i dagvattnet. En gångtunnel 14
Bildningsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Tertialrapport 2 2019 kommer att skapas med avskrapningsytor/borstar vid in/utgång till planen, och montering av stoppbrädor mot mark på befintligt staket. Arbetet med att renovera Högstorpsspåret är i huvudsak avslutat. På sträckan Ryrsjön- Stickebacken återstår rätning/byte av stolpar men i övrigt är stolparna rätade alternativ utbytta och nya LED-armaturer är installerade på hela spåret. På Ryrsjövallens bollplan är det uppsatt nya stolpar och bollnät, viss renovering av läktaren har gjorts under sommaren. På Tingevi har bollnätet bytts ut. Kommunen har en omfattande underhållsskuld och en handlingsplan för de närmaste åren avseende investeringsbehov håller på att utarbetas. Inför vintersäsongen prioriterar förvaltningen att säkra anläggningarna ytterskal dvs tak, häng- och stuprännor och i förekommande fall grunden för att förhindra vatteninträngning. Inre underhåll eller större underhållsåtgärder fortsätter under kommande år i enlighet med investeringsplanen. Verksamheten har: Infört ett felanmälningssystem för föreningarna. Skapat årshjul och veckoschema Själva utfört arbetsmoment som sanddressning och vertikalskärning med lånade maskiner. Detta har man till viss del tidigare anlitat entreprenörer och hyrt maskiner för. Vi utför idag själva merparten av service och reparationer på våra maskiner, då ny personal har denna kompetens. Påbörjat samverkan med andra verksamheter inom kommunen, andra kommuner. För att ta vara på varandras kunskaper och se möjligheter till samverkan vid upphandlingar mm. Ungdomsteamet Ungdomsteamet är nu fullbemannat. Vi har för närvarande fyra ungdomscoacher varav en är föräldraledig året ut och ersätts med vikarier i viss omfattning. En ungdomscoach bytte tjänst under sommaren och arbetar nu Fuxerna F-6. Under februarilovet invigdes fritidsgården Kosmos (f d Fritidsborgen). Den har under tertialen varit öppen mån 15-18, tis-tor 15-21 och fre 15-23. Det är dock en hög ambitionsnivå på fyra anställda och det har varit nödvändigt med viss vikarietid för ungdomscoacherna. Efter terminens slut sänks ambitionen och ungdomscoacherna kommer dessutom att ha verksamhet på flera orter i kommunen under någon dag/vecka. Ungdomscoacherna har också funnits till hands i Fuxernaskolans uppehållsrum och i skolkorridorerna under dagarna och funnits till hands vid busshållplatsen morgon och eftermiddag. Varje vecka träffas delar av elevhälsa och teamet för att göra avstämning av arbetet samt utveckla samarbetet. 15
Bildningsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Tertialrapport 2 2019 Ungdomscoacherna har också funnits till hands i Fuxernaskolans uppehållsrum och i skolkorridorerna under dagarna och busshållplatsen morgon och eftermiddag. Varje vecka träffas delar av elevhälsa och teamet för att göra avstämning av arbetet samt utveckla samarbetet. Under maj månad genomfördes en elevenkät på Fuxernaskolan där eleverna svarade på 4 frågor. Utfallet blev att eleverna känner sig mer trygga från att i vintras var 11% otrygga till 1% i slutet av majmånad. Eleverna gav många konkreta exempel på vad som gör skillnad i att u-coacher är på plats dagligen. Under sommarlovet var det stängt på Kosmos p.g.a. stambyte. Minst en ungdomscoach har arbetat varje vecka under sommarlovet. För att nå ut till ungdomar på deras arena har ungdomscoacher åkt ut till badplatser, de olika samhällena och naturliga samlingsställen mestadels dagtid och ett antal tisdagskvällar. Det har varit ett fåtal ungdomar ute och de har inte varit aktiva i de sommarlovsaktiviteter som erbjudits. Ett samarbete med den föreningsledda fritidsgården Hjorten i Hjärtum och konsthantverksföreningen i Lödöse har gett möjlighet till att ha verksamhet i fler lokaler. Det har varit allt från friluftsliv, spel samt färg och form. Mestadels har det varit mellanstadieelever som kommit på dessa aktiviteter. Ett samarbete finns också mellan kulturskolan och ungdomsteamet gällande danslokalen på fritidsgården Kosmos för att samutnyttja lokaler. Under Artscapeveckan i maj var det workshop i dans och konst. Antalet gårdsbesökande ungdomar sjönk kraftigt i antal i maj och det är helt naturligt eftersom andra aktiviteter utomhus lockar och det börjar närma sig sommarlov. Den aktivitet som uppskattades mest för högstadieeleverna var paddling på flottarleden i Munkedal med övernattning i augusti. Det var åtta ungdomar som deltog. I övrigt har de ungdomar som teamet träffade var nöjda med sin sommar och den har varit lugn. Vid skolstart bestod teamet av tre heltider och en halvtidsvikarie. En del timpersonal krävs för att ha öppet varje fredagskväll under hösten. En u-coach ansvarar för att fortsätta samarbetet med fritidsgården Hjorten och erbjuda en mötesplats i norr under onsdagskvällarna i höst. Teamet enades om att en friditidsgården Kosmos kommer att ha öppet för ungdomar tisdag, onsdag och fredagskvällar under hösten. 16
Bildningsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Tertialrapport 2 2019 PERSONAL Kultur och Fritid T2 2019 Antal tillsvidareanställda 21 st Antal månadsavlönade 21 st Andel kvinnor 57,1% Andel deltidsanställningar 19,0% Antal tjänster i årsarbetare Övertidsuttag - redovisat i antal årsarbetare* Fyllnadstidsuttag - redovisat i antal årsarbetare* 18,6 st Antal avgångar* 3 st Total sjukfrånvaro baserat på ordinarie arbetstid* 0,8% Total sjukfrånvaro omvandlat till helårsarbetare* 0,1 st Andel långtidssjukfrånvaro* 0,0% *Statistiken gäller för perioden 1 januari - 31 augusti 2019. (Resterande siffror är framtagna per den 31 augusti 2019) 17
Bildningsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Tertialrapport 2 2019 MÅLUPPFYLLELSE De mål som vi presenterar nedan är av samhällsutvecklande och långsiktig karaktär. Nämnderna förväntas bryta ner målen och sätter därutöver själva mål som rör deras ansvarsområden. INRIKTNINGSMÅL FRÅN KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunens invånare mår bra. Särskilt fokus på att förbättra barn och ungas hälsa. En av kommunens största utmaningar är de höga ohälsotalen både hos unga och vuxna. För att vända de siffrorna behöver vi jobba gemensamt, förebyggande och långsiktigt. En viktig faktor för att minska ohälsan är att förbättra våra skolresultat. Barn och unga ska känna att vuxenvärlden ser dem, lyssnar på dem och bryr sig om dem. En trygg och bra skola är grunden, men vi behöver även se barnens viktiga fritid. Lilla Edet har fler och växande företag Ett bra företagsklimat är avgörande för kommunens utveckling. Förutom att jobb i sig är viktigt är fler och växande företag avgörande för att öka skatteintäkterna och därmed även möjligheterna att förbättra vår välfärd. Kommunen behöver göra allt vi kan för att underlätta och förenkla för företagarna. Invånarna involveras och inkluderas i kommunens utveckling. Att få vara med och påverka sitt närsamhälle och att få information om vad som är på gång är viktigt för att nå visionens värdeord; växtkraft, välbefinnande, stolthet och identitet. Vi ska ta vara på medborgarkraften och vara en kommun där medborgarna får komma till tals och där vi lyssnar på varandra, där dialog och tillit står i fokus. Lilla Edet är en ledande miljökommun Miljön är vår tids ödesfråga. Varje del av samhället måste ta sin del av ansvaret och driva på för en grön framtid. Samtidigt innefattar miljöutmaningarna också stora möjligheter. Lilla Edet har tidigare varit en kommun i framkant inom miljöarbetet och med gemensamt arbetet ska vi bli det igen. 18
Bildningsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Tertialrapport 2 2019 UPPDRAG FRÅN KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunen ska vara digitaliserad 2022 Digitalisering är en av nycklarna för att hitta nya effektivare arbetssätt inom välfärden. Det är en verksamhetsutveckling som behöver prioriteras så att vi kan dra nytta av de möjligheter som finns inom digitaliseringen. För att kommunen ska vara digitaliserad 2022 behöver en plan utarbetas och arbetet med verksamhetsutvecklingen påbörjas 2019. Skapa en samlad städ- och anläggningsavdelning där kommunens städ-, fastighets, och anläggningsskötare samlas. Genom att samla kommunens verksamheter inom liknande områden under en avdelning finns möjlighet till effektivare resursanvändning. Genomföra en förstudie för en ny högstadieskola i kommunen som ersätter Fuxernas högstadium Fuxernas högstadiums lärmiljö och arbetsmiljö är undermålig. En förstudie om var en ny högstadieskola ska placeras och hur den ska utformas och finansieras behöver genomföras. Förstudien ska innefatta en bred invånardialog kring utformning och placering. Utbildningsnämnden ansvarar för förstudien. I 2020 års mål- och resursplan ska flerårsplanen vara genomarbetad med flerårig drifts-, investerings- och exploateringsplan som är förankrad i nämnder och förvaltningar. Kommunens ekonomi är svag och sårbar. Vi står dessutom inför stora investeringar de närmaste åren. Vi är i behov av satsningar och utveckling och behöver samtidigt stärka ekonomin. Många av de stora utmaningarna vi står inför kommer vi behöva lösa genom effektiviseringar. Därför är det av största vikt att verksamheten är välplanerad och långsiktig. Sena och snabba lösningar är ofta långt mer kostsamma än välplanerad verksamhetsutveckling. Detta kräver att nämnder och styrelser planerar sin verksamhet utifrån tillgängliga prognoser. Kommunstyrelsen ansvarar men alla nämnder måste bidra. Ta fram en modell för resurstilldelning till Omsorgsnämnden från skatteutjämningssystemet när nya LSS-beslut fattas. När nya LSS-beslut fattas bör de skatteintäkter kommunen erhåller tillfalla Omsorgsnämnden. En modell för hur det kan fungera ska arbetas fram. 19
Bildningsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Tertialrapport 2 2019 Kultur- och fritidsnämnden, utbildningsnämnden och individnämnden samverkar kring Lilla Edet Fritid. Lilla Edet fritid är ett arbete som startades under 2018 för ökad trygghet och studiero. Genom att jobba med och för ungdomarna både under skoltid och fritid skapas trygghet och sammanhang. För att arbetet ska vara lyckosamt kräver det samarbete över gränserna och delaktighet från skolan, individ- och familjeomsorgen och föreningslivet. Kultur- och fritidsnämnden, utbildningsnämnden och individnämnden ansvarar tillsammans för arbetet. Ta fram en ny styrmodell för kommunen. En välfungerande styrmodell är grunden för att samspelet mellan den politiska viljan och förvaltningsorganisationen ska fungera bra. Sedan den styrmodell vi nu använder implementerades har mycket förändrats både i vår egen organisation och i omvärlden. En välförankrad och genomarbetad styrmodell med utgångspunkt i tydliga roller effektiv ledning och styrning samt verksamhetsutveckling ska vara fokus när en ny styrnings- och ledningsmodell arbetas fram. Kommunstyrelsen ansvarar. Ta fram en ny gemensam vision för kommunen Den vision som antogs 2006 löper till 2020 och det är hög tid att initiera ett nytt visionsarbete. En gemensam vision är viktig för att samla resurserna och styra kommunens utveckling mot ett gemensamt mål. Målbilden är en brett förankrad ny vision som politiker, tjänstepersoner, föreningar, näringsliv och invånare gemensamt jobbar för att förverkliga. Kommunstyrelsen ansvarar. 20
Bildningsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Tertialrapport 2 2019 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS MÅL Mål för kultur- och fritid övergripande: Mål Mötesplatser för alla åldrar ska finnas i hela kommunen. Detta åstadkoms genom samarbetet mellan kommunen, föreningslivet och andra aktörer Indikator Antalet mötesplatser för barn och unga inom kommunen. I dagsläget finns det en kommunal mötesplats, fritidsgård Kosmos samt fritidsgården Hjorten i Hjärtum för barn och unga i åldern 13-16 år. Det finns också några föreningsdrivna mötesplatser för unga; Västerlanda bygdegård och Åsbräcka bygdegård där de tidvis bedriver barn och ungdomsverksamhet. Antalet mötesplatser för vuxna inom kommunen Kulturhuset Eden, Träffpunkt Hägern och Lödöse (drivs av omsorgsnämnden för seniorer) samt ett antal Kulturskolan och biblioteken är andra mötesplatser som kommunen erbjuder barn- och unga samt vuxna. Lilla Edet ska vara en självklar turistkommun i Västra Götaland med attraktiva besöksmål Arbete med kvalitetshöjning av Pilgrimsleden pågår där projektet (Leader med placering i Ale) samtidigt kartlägger äta-bo-uppleva i det lokala näringslivet längs leden. Utmärkning av leden pågår och framtagning av en ny hemsida med filmade inslag från leden och en dynamisk karta. På samma sätt pågår ett arbete med att kvalitetshöja Bohusleden under ledning av Västkuststiftelsen som har återinträtt som huvudman för Bohusleden. Uppdrag kultur och fritid övergripande: Starta ett föreningsråd i syfte att bland annat inventera och utveckla mötesplatser Kultur- och fritid har kallt till möte för att forma ett föreningsråd där vi arbetar fram organisation och uppdrag. Utred möjligheten att starta en fritidsbank En fritidsbank förutsätter en lokal vilket kultur- och fritid just nu inte kan tillhandahålla i ljuset av kommunens ekonomi. Utveckla ett nytt föreningsbidragssystem som är modernt anpassat och där vi prioriterar barn -och ungdomsverksamhet 21
Bildningsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Tertialrapport 2 2019 Ett förslag till ändrade bidragsregler har utarbetats och är skickat på remiss till samtliga föreningar och de politiska grupperna. Ambitionen är att de ska träda ikraft per den 1 januari 2020. Möjliggöra för lokala konstnärer att skapa offentlig konst ut med Älvstranden. Konstnärlig utsmyckning måste ske i samarbete med samhällsbyggnadsförvaltningen gatu-, park- och trafikavdelning och den frågan har inte prioriterats under året. Utveckla lokala besöksmål så att de också blir mötesplatser, exempelvis Strömsparken, Slussarna i Lilla Edet samt Vandringslederna Arbete med Bohusleden och Pilgrimsleden pågår. Se ovan. Frågan om Strömsparkens framtid ägs av samhällsbyggnadsnämnden och KS för närvarande. I samarbete med Omsorgsnämnden göra våra kultur-och fritidsaktiviteter tillgängliga även för personer inom LSS. Under våren har arbetet/samarbetet startat gällande ungdomar inom särskola och Särskild undervisningsgrupp fortsatt. Under skolveckan har grupperna haft egen tid på fritidsgården för att prova på verksamheten samt lära känna lokalerna. U-coacher har besökt och presenterat lovaktiviteter samt gårdsverksamhet till ungdomarna. Under sommaren flyttade särskolan till Tingbergsskolan och är bland yngre barn. Detta har medfört att en u-coach kommer att ha i uppdrag att vara nere på särskolan en eftermiddag /veckan under höstterminen. Syftet är att visa och coacha till en aktiv fritid där alla ungdomar är välkomna. Påbörja en långsiktig utvecklingsplan för kultur- och fritid i samverkan med berörda förvaltningar Slutförs under T3. Mål ungdomsteamet: Mål Skapa positiva mötesplatser som utgår från målgruppen 13-16 års behov och önskemål genom att ungdomar involveras och ges möjlighet att påverka mötesplatsernas inriktning och utbud Indikator Andelen ungdomar som deltar i ungdomsteamets verksamhet som känner delaktighet och möjlighet att påverka. I maj genomfördes en enkät gällande trygghet i skolan för elever i åk 7-9. Störst skillnad från höstens enkät är det gällande andelen otrygga elever som minskat från 11% till att endast 1% känner sig otrygga. Eleverna har gett en mängd positiva svar och också föreslagit förbättringar. Det som önskas generellt är mer vuxennärvaro. Arbetet med att öka ungdomarnas inflytande samt ta ansvar för sin fritid växer succesivt. Några exempel är trivselregler som ungdomarna tagit fram tillsammans med u-coacherna, aktiviteterna på Kosmos är ett samarrangemang mellan ungdomar/u-coach. Coachen är ett verktyg för ungdomen. 22
Bildningsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Tertialrapport 2 2019 Uppdrag ungdomsteamet: Utred möjligheten att starta en fritidsgård för ungdomar med motor- och teknikintresse gärna i samarbete med föreningslivet/näringslivet LEDÖSE MK har bildats och har genomfört styrelseutbildning genom SISU under våren. Workshop i samarbete med fritidsgården gick av stapeln i maj månad. Fortsatt arbete för att hitta lokal. Undersöka hur mötesplatserna blir tillgängliga för fler ungdomar Ungdomscoacherna har haft personal på plats på olika orter under sommaren och kommer att fortsätta med en eftermiddag/kväll i veckan i Hjärtum under hösten. Personal fanns på plats i Lödöse, Gula villan, vid ett par tillfällen under sommaren, men huset är mögel- och fuktskadat så det går inte att vara i de lokalerna några längre tider. Några andra lokaler har inte funnits. Mål biblioteket: Mål Nå nya och fler kommuninvånare med biblioteksverksamhet Indikator Antalet nya arenor under året. Biblioteket har placerat barn- och ungdomsböcker vid Prässebo badplats för utlåning under sommaren. Planer fanns också på att placera ungdomsböcker på fritidsgården Hjorten, men det görs i stället under hösten. Uppdrag biblioteket: Arbeta med uppsökande verksamhet för att nå nya invånare. Det innebär att vi också behöver söka nya arenor för biblioteksverksamhet Se ovan. Arbeta med läsfrämjande aktiviteter tillsammans med förskola och skola Barnbibliotekarien samverkar med och besöker förskolorna med läsfrämjande aktiviteter. Utreda möjligheten att införa meröppna bibliotek i Lilla Edet Utredning genomförs under T3 Tillsammans med våra föreningar hitta möjligheter att använda lokaler ute i kommundelarna att skapa platser för läsandet och lån av böcker. Det finns böcker för lån på fritidsgården Kosmos. Planer finns på att placera ungdomsböcker på fritidsgården Hjorten i Hjärtum och på Bertilsgården under hösten. Mål kulturenheten: Mål Tillsammans med skolan, ungdomsteamet, föreningslivet och andra erbjuda ett brett och varierat utbud av kulturaktiviteter för barn och unga. Indikator Kulturenheten har tillsammans med biblioteket, kulturskolan, ungdomsteamet och Kulturhuset Eden arrangerat olika kulturaktiviteter och andra större arrangemang (lovaktiviteter, Kulturtisdag, Artscapeveckan, Miljö- och familjedagen mm). Alla elever i grundskolan har fått minst en Skapande skolaaktivitet och alla 4-5-åringar i förskolan minst en Skapande förskola-aktivitet. 23
Bildningsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Tertialrapport 2 2019 Uppdrag kulturenheten: Utarbeta en barnkulturplanen för kommunen Arbetet pågår med utgångspunkt i den remiss som skickade ut under försommaren avseende den nya regionala kulturplanen. Utarbeta ett program för offentlig konstutsmyckning i samarbete med övriga berörda förvaltningar Konstnärlig utsmyckning måste ske i samarbete med samhällsbyggnadsförvaltningen gatu-, park- och trafikavdelning och den frågan har inte prioriterats under året. Inventera var kommunens konstverk finns i kommunens olika lokaler En sammanställning finns och en pärm med fotografier av kommunens konstverk. Däremot är det oklart var alla konstverk befinner sig. Mål kulturskolan: Mål Utveckla ökad samverkan mellan de olika konstuttrycken (dans, teater, musik, bild &form, film etc.) inom kulturskolan, samt mellan kultur- och fritidsnämndens olika verksamhetsområden och förskola/grundskola Indikator Antalet samverkansprojekt under året. Samverkan mellan Tjörn och Lilla Edets kulturskolors blåselever 2 ggr under våren Musik- och teaterelever från kulturskolan tillsammans med klass 3 från Fuxernaskolan samverkade i ett Astrid Lindgrensprogram som framfördes för kommunens alla F-3 elever samt för allmänheten. 2 konserter för allmänheten där musik, film och bild- och formelever samverkade. Samarbete med Fuxernaskolan och Ryrsjöskolan vid skolavslutningar. Samverkan med förskolor. Kulturtisdagar Miljö-och familjedagen Musikföreningens 100-årsjubileum, där elever deltog från både Lilla Edets och Tjörns kulturskolor. Andelen elever som är aktiva inom de olika uttrycksformerna (specificerat varje uttrycksform för sig Musik 186 Film 4 Dans 88 Teater 60 Bild- o form 32 24
Bildningsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Tertialrapport 2 2019 Uppdrag kulturskolan: Samarbeta med föreningslivet/studieförbunden för att göra framträdanden på gruppboenden, äldreboenden och skolor Svårt att genomföra på grund av de rådande förutsättningarna o musikundervisningen sker efter skoltid/eftermiddagar och kvällar. Ska kulturskolan ha framträdanden måste undervisningen ställas in, vilken eleverna betalar för o pedagogerna arbetar inte full tid och finns inte i Lilla Edet mer än vissa dagar, vilket också medför att elever och lärare inte kan samlas mer än vid enstaka konserttillfällen då allmänheten är inbjuden. Mål anläggningsgruppen: Mål Lilla Edets kommun ska ha funktionsdugliga, tillgänglighetsanpassade och miljösmarta anläggningar Indikator Andelen anläggningar som är i gott skick Det är fem anläggningar som kan anses vara i gott skicka i förhållande till övriga anläggningar. Strömsvallen och Högstorpsspåret efter omfattande renovering. Billerödsvallen, Ekaråsen och Alevi kan också anses vara i gott skick. Övriga har mer eller mindre omfattande renoverings- och underhållsbehov. Andelen anläggningar som är tillgänglighetsanpassade. Strömsvallen är efter ombyggnad tillgänglighetsanpassad. Ryrsjövallen har ramp till en handikapptoalett. Prässebobadet är delvis tillgängligt genom en handikappbrygga och en handikapptoalett, men omklädningsrummen är inte tillgängliga för funktionshindrade. Armaturerna på Högstorpsspåret är utbytta till LED armaturer. På Strömsvallen bestod uppvärmningen till viss del av direktverkande el, nu förser en luft/vattenpump hela byggnaden. Och samtliga armaturer i klubbhuset har fått närvarostyrd LED belysning detta för att minska energiförbrukningen Uppdrag: Utarbeta en långsiktig utvecklings/underhållsplan för samtliga anläggningar En övergripande sammanställning av renoverings- och underhållsbehovet för anläggningarna är under utarbetande och beräknas bli klar under T3. 25
Bildningsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Tertialrapport 2 2019 EKONOMISK ANALYS Nämndens ekonomiska utrymme Tabellen nedan visar det budgeterade utrymme som nämnden har att förhålla sig till under året. En justering har skett sedan föregående tertialrapport, baserad på utfallet i årets lönerevision, och medel har erhållits från den kommungemensamma avsättningen för syftet som gjordes i Mål- och Resursplanen. Beslutsdatum i KF Beslutet avser Beslutat belopp Nämndens totala utrymme 2018-12-05 MoR-beslut 25 183 tkr 25 183 tkr Lönerevision 182 tkr 25 365 tkr Respektive verksamhets ekonomiska utrymme framgår av tabellen nedan, enligt nämndens verksamhetsplan kompletterat med ersättning för lönerevision 2019 samt förslag till revidering. Då det framkommit att nämndens fördelning baserats på ett för högt belopp föreslås en revidering på en minskad verksamhetsram med 101 tkr på Verksamhetsgemensamma åtaganden samt med 100 tkr på Fritidsgårdar. Detta baserat på att det bedöms finnas utrymme till detta utan några större negativa konsekvenser. Tertialrapportens ekonomiavsnitt är baserat på att denna minskning genomförs. Verksamhet Verksamhetsram 2019, ursprunglig Lönerevison Revidering, förslag Verksamhetsram 2019, reviderad Kultur- & fritidsnämnden Nämnd- & styrelseverksamhet 321 0 0 321 Verksamhetsgem. åtaganden 1 778 51-101 1 728 2 099 51-101 2 049 Kultur Museiverksamhet 1 497 0 0 1 497 Allmän kulturverksamhet 314 3 0 317 Vuxenkultur 205 3 0 208 Barnkultur 479 9 0 488 Stöd till studieorganisationer 210 0 0 210 2 705 15 0 2 720 Bibliotek 4 467 40 0 4 507 Musikskola/Kulturskola 2 452 49 0 2 501 26
Bildningsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Tertialrapport 2 2019 Föreningsutveckling Stöd till fritidsverksamhet 2 025 0 0 2 025 Idrotts- & fritidsanläggningar 9 713 0 0 9 713 Fritidsgårdar 1 923 27-100 1 850 13 661 27-100 13 588 Summa enligt verksamhetsplan 25 384 182-201 25 365 Diff gentemot KF-beslut -201 0 201 0 Totalt 25 183 182 0 25 365 Utfall 2019 Periodens resultat Utfall 2018 jan-aug Utfall 2019 jan-aug Budget 2019 jan-aug Avvikelse Budget helår Prognos helår Avvikelse Intäkter 1 144 3 186 1 738 1 447 2 609 4 028 1 419 Personalkostnader -5 736-7 883-7 511-372 -11 295-11 795-500 Lokalkostnader -6 186-6 704-6 224-480 -9 337-10 267-930 Övriga kostnader -4 654-4 870-4 895 24-7 343-7 682-339 -15 432-16 271-16 890 619-25 365-25 716-350 Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett utfall för perioden som är +0,6 mkr jämfört med periodens budget. Helårsprognosen visar på ett underskott om drygt 0,3 mkr. Att utvecklingen bedöms vara så starkt negativ under kvarvarande del av året, i förhållande till periodens resultat, beror till stor del på att det finns stora bidragsintäkter i periodens resultat som kommer att matchas med kostnader först under hösten. Dessutom har stora delar av de budgeterade kostnaderna för lämnade bidrag ännu inte fallit ut. Förslag till åtgärder för att komma i ekonomisk balans redovisas längre fram i rapporten. Utfallet för perioden 2019 är 0,8 mkr högre än för samma period 2018. De största orsakerna till det är den nya satsningen på ungdomscoacher, -1,2 mkr, verksamhetsgemensamma åtaganden, -0,3 mkr (vakans under 2018) samt lokalkostnaderna inom Idrotts- och fritidsanläggningar, -0,5 mkr (främst kostnader för el till ishallen) samt museiverksamhetens verksamhetsbidrag på -0,4 mkr som inte var utbetalt vid perioden föregående år. Dessa kostnadsökningar motverkas genom att positiva förändringar finns inom verksamheterna allmän fritidsverksamhet, 0,4 mkr orsakad av att utbetalda bidrag är lägre för perioden i år än föregående år, barnkultur med 0,5 mkr avseende bidragsintäkter, liksom biblioteket med 0,3 mkr. Respektive verksamhet kommenteras nedan. 27
Bildningsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Tertialrapport 2 2019 Utfall 2018 jan-aug Utfall 2019 jan-aug Budget 2019 jan-aug Avvikelse Budget 2019 helår Prognos 2019 Avvikelse Nämnd och styrelseverksamhet Intäkter 0 0 0 0 0 0 0 Personalkostnader -168-162 -213 51-320 -318 2 Lokalkostnader 0 0 0 0 0 0 0 Övriga kostnader -1-2 -1-1 -1-3 -2 Summa verksamheten -169-164 -214 50-321 -321 0 Allmän fritidsverksamhet Intäkter 1 2 0 2 0 2 2 Personalkostnader 0 0-28 28-42 -42 0 Lokalkostnader -392-496 -476-20 -714-768 -54 Övriga kostnader -996-541 -846 305-1 269-1 217 52 Summa verksamheten -1 387-1 035-1 350 315-2 025-2 025 0 Stöd till studieorganisationer Intäkter 0 0 0 0 0 0 0 Personalkostnader 0 0 0 0 0 0 0 Lokalkostnader 0 0 0 0 0 0 0 Övriga kostnader -210-78 -140 62-210 -210 0 Summa verksamheten -210-78 -140 62-210 -210 0 Allmän kulturverksamhet Intäkter 3 4 0 4 0 6 6 Personalkostnader -89-89 -90 1-135 -135 0 Lokalkostnader 0 0 0 0 0 0 0 Övriga kostnader -19-35 -121 86-182 -188-6 Summa verksamheten -105-120 -211 91-317 -317 0 Museiverksamhet Intäkter 288 256 256 0 384 384 0 Personalkostnader 0 0 0 0 0 0 0 Lokalkostnader -880-890 -900 10-1 350-1 334 16 Övriga kostnader -8-526 -354-173 -531-527 4 Summa verksamheten -600-1 161-998 -163-1 497-1 477 20 Vuxenkultur Intäkter 0 165 0 165 0 165 165 Personalkostnader -89-89 -90 1-135 -135 0 Lokalkostnader 0-8 0-8 0-8 -8 Övriga kostnader -54-208 -49-159 -73-231 -158 Summa verksamheten -143-140 -139-1 -208-209 0 Barnkultur Intäkter 281 752 422 330 633 844 211 Personalkostnader -270-267 -270 2-406 -402 4 28
Bildningsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Tertialrapport 2 2019 Lokalkostnader -13-26 0-26 0-30 -30 Övriga kostnader -792-729 -477-252 -715-900 -185 Summa verksamheten -794-271 -324 54-488 -488 0 Ungdomsteamet/fritidsgård Intäkter 0 303 303 0 455 406-49 Personalkostnader 0-1 366-1 380 14-2 075-1 931 144 Lokalkostnader -62-19 0-19 0-29 -29 Övriga kostnader -23-160 -153-7 -230-246 -16 Summa verksamheten -85-1 242-1 230-12 -1 850-1 800 50 Verksamhetsgemensamma åtaganden Intäkter 1 0 0 0 0 0 0 Personalkostnader -613-995 -1 051 56-1 585-1 483 102 Lokalkostnader -67-2 0-2 0-2 -2 Övriga kostnader -55-76 -95 19-142 -143-1 Summa verksamheten -734-1 072-1 146 74-1 728-1 628 100 Bibliotek Intäkter 65 460 66 394 100 470 370 Personalkostnader -2 028-2 068-1 945-123 -2 924-3 164-240 Lokalkostnader -331-334 -330-4 -495-499 -4 Övriga kostnader -794-839 -791-48 -1 188-1 494-306 Summa verksamheten -3 088-2 781-3 000 219-4 507-4 687-180 Musik- och kulturskola Intäkter 430 546 498 48 747 921 174 Personalkostnader -1 650-1 751-1 462-289 -2 201-2 493-292 Lokalkostnader -332-333 -309-24 -463-484 -21 Övriga kostnader -248-207 -389 183-584 -495 89 Summa verksamheten -1 800-1 745-1 662-83 -2 501-2 551-50 Idrotts- och fritidsanläggningar Intäkter 75 698 193 505 290 830 540 Personalkostnader -829-1 095-981 -114-1 470-1 692-222 Lokalkostnader -4 109-4 596-4 209-387 -6 315-7 113-798 Övriga kostnader -1 454-1 470-1 479 9-2 218-2 028 190 Summa verksamheten -6 317-6 463-6 476 13-9 713-10 003-290 Totalt -15 432-16 266-16 890 624-25 365-25 715-350 Nämnd- och styrelseverksamhet Utfallet påverkas av hur många nämndsmöten som avhålls och när i tid de infaller. Det finns budgeterat ett utrymme avsett för att nämnden ska kunna göra studiebesök. Prognosen avviker inte från budget. 29
Bildningsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Tertialrapport 2 2019 Allmän fritidsverksamhet Perioden visar en positiv avvikelse gentemot periodens budget, och prognosen pekar på en nollavvikelse. Kostnaderna för lokaler är högre i år än vid samma period föregående år, medan lämnade föreningsbidrag är lägre. Totalt så ökar kostnaderna något jämfört med 2018. Stöd till studieorganisationer Endast delar av det budgeterade utrymmet för bidrag är hittills utbetalade, men resten bedöms verkställas under årets sista tertial. Allmän kulturverksamhet Verksamheten följer plan. Museiverksamhet För perioden redovisas ett underskott som främst orsakas av att hela verksamhetsbidraget till Lödöse museum påverkar resultatet. På helårsbasis prognosticeras ett mindre överskott, främst orsakat av något lägre lokalkostnader än budgeterat. Bidrag har även utbetalats till Stiftelsen Tösslandagården med 75 tkr avseende 2019, vilket påverkat resultatet. Det har även utbetalats bidrag till stiftelsen avseende 2018, men det påverkar inte årets resultat så det fanns beaktat i 2018 års bokslut. Vuxenkultur Verksamheten följer plan. Omsättningen är större i år än föregående år och det orsakas bland annat av intäkter och kostnader avseende artscape. Barnkultur För perioden redovisas ett minder överskott gentemot budget, men det bedöms vara förbrukat när året är slut. Ungdomsteamet Då verksamheten är ny för året blir en jämförelse med föregående år inte relevant. Utfallet 2018 avser kostnader som klassats som fritidsgårdsverksamhet. Vissa mottagna bidrag, MUCF, har till viss del återbetalats då kommunen inte haft motsvarande kostnader. Intäkterna avser likvärdig skola samt lovverksamhet, bidrag från Skolverket resp Socialstyrelsen. Personalkostnaderna bedöms ge ett överskott under hösten, då viss vakans kommer att finnas. Under år 2019 står kommunstyrelsen för lokalkostnaderna, men dessa lär helt eller delvis belasta nämnden från och med 2020. Verksamhetsgemensamma åtaganden Ett överskott prognosticeras på personalkostnaderna, då det budgeterade personalomkostnadspålägget är för högt. Bibliotek Ett statsbidrag på 300 tkr har erhållits för att stärka biblioteksverksamheten, vilket syns på de ökade intäkterna. Men detta medför även kostnader som motsvarar bidraget och dessa kommer till största delen att inträffa under årets senare del. I personalbudgeten ligger en tänkt besparing då det förekommit chefsbyte under årets inledning och det fanns en vakans under ett antal 30
Bildningsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Tertialrapport 2 2019 månader från det att den tidigare slutade till dess att den nya tillträdde. Denna besparing inträffade aldrig i verkligheten, då det varit flera vikarier än planerat och att sysselsättningsgraden är högre än tidigare. Dessutom så är kostnaderna för olika databaser mm högre än planerat. En viss återhållsamhet med mediainköp bedöms motverka underskottet till viss del, men prognosen landar ändå på -180 tkr. Musik- och Kulturskola Ett mindre underskott prognosticeras, och det orsakas främst av att intäkterna för deltagaravgifter har vikit mer än budgeterat de senaste åren, samt att viss ersättning för anställningsstöd inte längre utgår till arbetsgivaren. Återhållsamhet sker på diverse inköp för att motverka ett underskott. Som syns i avvikelsen mellan årets budget och årsprognosen avseende både intäkter och personalkostnader så framgår det att viss personal varit obudgeterad i avvaktan på besked om vissa verksamhetsbidragsintäkter. Först efter att det blivit klart med intäkterna engagerades personalen och därav avvikelserna. Eventuellt kan resultatet förbättras genom att ytterligare bidragsintäkter kan tas i anspråk, men det är ännu osäkert. Att personalkostnaderna är högre i år än vid samma tidpunkt föregående år förklaras till viss del av att det under 2018 köptes mer tjänst istället för att ha egna anställningar, vilket ses på raden övriga kostnader. Idrotts- och fritidsanläggningar Ett relativt stort underskott prognosticeras, baserat främst på stora avvikelser gentemot budgeterade kostnader för personal och lokaler. Detta motverkas något genom att aktivering av investeringar förskjuts något framåt i tid, vilket innebär lägre kapitaltjänstkostnader i år. Periodens resultat visar på en nollavvikelse gentemot budget, men det ger en något sned bild eftersom det innehåller en bidragsintäkt på drygt 350 tkr som kommer att matchas mot kostnader (lokalkostnader) först under tertial tre. Vid en jämförelse mellan åren så är periodens intäkter väsentligt större i år än föregående år, och det härrör sig till de riktade bidrag som erhållits för miljö-/arbetsmarknadsåtgärder. Detta syns även på personalkostnaderna, då inte samtliga tjänster varit budgeterade fullt ut. Utfallet avseende elförbrukning är betydligt högre än vid samma tid förra året och det beror på att slutfaktureringen för 2017 avseende ishallen aldrig gjordes av Edethus 2018, utan det kom en slutavräkning först detta år avseende 2018. Då budgeten för 2019 lades utgick man från utfallet 2018, då det verkliga utfallet för ishallen inte syntes. Det medför en merkostnad på närmare 300 tkr. Även lokalhyrorna bedöms generera ett underskott med cirka 300 tkr. I tertialrapport 1 flaggades för ett orosmoment avseende den för året införda avgiften som avser dagvatten. Det är fortfarande oklart vilka effekter detta kommer att få avseende ej kommunägda lokaler där kommunen ändå står för lokalkostnaderna. De uppgifter vi erhållit avseende våra egna fastigheter påverkar inte i någon större utsträckning. Investeringar Nämndens investeringsutgifter uppgår för perioden till 2 720 tkr och prognosen visar på 3 367 tkr. Det totala investeringsutrymmet ligger på 3 859 tkr efter att kommunfullmäktige den 8 april beviljat en överföring av outnyttjat utrymme 2018 avseende Strömsvallen. Kultur- och 31
Bildningsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Tertialrapport 2 2019 fritidsnämnden beslutade den 28 maj om att inte genomföra något takbyte på roddförrådet, då det var för kostsamt, och omdisponerade istället det investeringsutrymmet på andra objekt. Fördelningen per investeringsprojekt återfinns i tabellen nedan. Investeringar 2019 Utfall Prognos Budget Avvikelse Strömsvallen Klubbstuga ombyggnation Högstorpsspåret upprustning 1 563 1 600 1 109-491 681 800 1 800 1 000 Roddarförrådet takbyte 0 0 0 0 Ryrsjövallen upprustning 0 250 250 0 Inredning bibliotek Lödöse 183 367 350-17 Inventarier fritid Lilla Edet/Kosmos 126 150 150 0 Utveckling e-serve 167 200 200 0 Totalt 2 720 3 367 3 859 492 Strömsvallen Renovering är snart färdig. Det har under arbetets gång tillkommit ca 490 tkr i oförutsedda ÄTOR, bl a i form av rötskador som har behövt åtgärdas för att kunna fortsätta arbetet. Dessutom har rullstolsramper tillkommit, då den inte ingick i den ursprungliga offerten. Högstorpsspåret Det ursprungliga arbetet är avslutat men förutsättningarna för att utöka objektets omfattning undersöks. Roddarförrådet takbyte Genomförs inte då det visade sig att kostnaderna var långt mycket större än projektramen och det skulle vara billigare att riva förråden och bygga nytt än att renovera taken. I stället fördelas dessa projektpengar om till biblioteksinredning och utveckling av e-serve. Ryrsjövallen upprustning Fuktskada i klubbhuset, vindskivor på läktaren och byte av bollnät är slutförda. Inredning bibliotek Lödöse Åtgärderna är slutförda och biblioteket har återinvigts. 32
Bildningsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Tertialrapport 2 2019 Inventarier fritid Lilla Edet/Kosmos Projektet är inte klart. Det återstår ett rum att renovera och möblera varför prognosen är att hela projektramen förbrukas. Utveckling e-serve Projektet pågår och det beräknas vara klart först till årsskiftet. Utfall 2015-2019 Tabellen nedan visar nettokostnadsutvecklingen för Kultur- och Fritidsnämnden för åren 2015-2019. Utfallen genom åren har hållit sig inom ramarna med ett positivt resultat de senaste fyra åren men prognosen för året är negativ, även om det råder en viss osäkerhet kring storleken. Nettokostnadsutvecklingen 2019 är jämförelsevis stor både avseende budgeten och prognosen. Det beror främst på den nystartade verksamheten Ungdomsteamet, men även på lokalkostnader inom idrotts- och fritidsverksamheterna. 27,000 Kultur- & fritidsnämnden 26,000 25,000 24,000 Tkr 23,000 22,000 21,000 20,000 19,000 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Prognos 2019 Nettokostnad 21,576 21,669 22,519 22,869 25,715 Budget 22,700 22,200 22,529 22,876 25,365 33
Bildningsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Tertialrapport 2 2019 Förslag till åtgärder för att komma i ekonomisk balans För att komma närmare ett nollresultat föreslås följande åtgärder. Biblioteket får sänka ambitionen avseende mediainköp med 150-200 tkr. Det finns ca 90 tkr kvar avsatta för särskilda bidrag som inte behöver betalas ut. Under förutsättning att kulturskolan beviljas ytterligare bidragsmedel för läsåret 2019/2020 för övriga konstarter, finns medel kvar på balansen att väga upp underskottet med. Om kulturskolan inte beviljas medel behöver de kvarvarande bidragsmedlen på balansen användas till höstens undervisning tillsammans med de taxor som beslutades i våras. I övrigt får allmän restriktivitet råda. 34
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2019-03-13 KFN 2019/3 Ansökan om driftsbidrag Lilla Edets tennisklubb för 2019 Dnr KFN 2019/3 Sammanfattning Lilla Edets Tennisklubb ansöker om driftsbidrag för 2019 på 435 000 kr för att kunna bedriva verksamhet i klubbens regi och därmed erbjuda alla i kommunen att träna och spela tennis. Dessutom upplåter klubben bana 1 för utlåning till andra klubbars aktiviteter då befintliga hallar inte räcker till. Beloppets storlek motiveras av amorteringsplanen för klubbens lån. Samma summa betalades ut för 2018. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2019-03-14 Ansökan om driftbidrag inkom 2019-01-09, dnr: KFN2019/3 Ekonomiska överväganden och följder av beslut Beloppet ryms inom befintlig budgetram. Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beviljar ett driftsbidrag på 435 000 kr till Lilla Edets Tennisklubb. Eva Lejdbrandt Kultur- och fritidschef eva.lejdbrandt2@lillaedet.se 59591 Beslut expedieras till Eva Sorvari, administratör (för utbetalning) Lilla Edets Tennisklubb 35
36
37
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2019-03-12 KFN 2019/73 Ansökan om särskilt bidrag Orienteringsklubben OK Gipen 2019 Dnr KFN 2019/73 Sammanfattning Orienteringsklubben OK Gipen ansöker om särskilt bidrag på 33 000 kr för att rita om sina kartor avseende Västerlanda och delar av Ström inför 2019. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2019-03-12 Ansökan om särskilt bidrag för att rita om sina kartor daterad 2019-03-08 Ekonomiska överväganden och följder av beslut Bidraget ryms inom avsatta medel för särskilda bidrag. Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beviljar OK Gipen särskilt bidrag på 33 000 kr för att rita om sina kartor. Eva Lejdbrandt Kultur- och fritidschef eva.lejdbrandt2@lillaedet.se 0520-659591 Beslut expedieras till Eva Sorvari, administratör (för utbetalning) OK Gipen 38
39
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2019-03-12 KFN 2019/74 Ansökan om särskilt bidrag Orienteringsklubben OK Gipen för 2019 Dnr KFN 2019/74 Sammanfattning Orienteringsklubben OK Gipen ansöker om 2400 kr i årligt bidrag för telefonkostnader för 2019. Under våren 2019 har kommunen avvecklat samtliga fasta telefonabonnemang för föreningarna då flertalet föreningsaktiva idag har en mobiltelefon och behöver därmed inte längre ha tillgång till ett fast telefonabonnemang. OK Gipen utgör inget undantag avseende fast telefonabonnemang. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2019-03-12 Ansökan om särskilt bidrag för telefonkostnader Ekonomiska överväganden och följder av beslut Inga ekonomiska följder. Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden avslår ansökan om telefonbidrag för OK Gipen. Eva Lejdbrandt Kultur- och fritidschef eva.lejdbrandt2@lillaedet.se 0520-659591 Beslut expedieras till Eva Sorvari, administratör OK Gipen 40
41
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2019-09-12 KFN 2019/154 Uppsägning av samtliga nyttjanderättavtal med föreningar med säte i Lilla Edet Dnr KFN 2019/154 Sammanfattning Till följd av ändrade bidragsregler från och med 2020-01-01 sägs samtliga nyttjanderättsavtal med Lilla Edets föreningar upp per 2020-01-01 för omskrivning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2019-09-13 Ekonomiska överväganden och följder av beslut Inga ekonomiska följder av uppsägningen. Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att säga upp samtliga nyttjanderättsavtal per 2020-01-01 för omskrivning och harmonisering med de ändrade bidragsreglerna. Eva Lejdbrandt Kultur- och fritidschef eva.lejdbrandt2@lillaedet.se 59591 Beslut expedieras till Eva Sorvari, administratör Leif Gardtman, förvaltningschef Samtliga föreningar med tecknade nyttjanderättsavtal 42
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2019-09-09 Dkod 2019/153 Sammanträdesdagar för kultur- och fritidsnämnden 2020 Dnr Dkod 2019/153 Sammanfattning Förvaltningen har tagit fram förslag på sammanträdestider för kultur- och fritidsnämnden 2020, hänsyn är tagen till när nämnden behöver fatta beslut om ekonomiska rapporter. Kultur- och fritidnämnden sammanträder onsdagar klockan 18:00 28 januari 3 mars (årsrapport 2019, internkontroll, beslutsuppföljning) 21 april 26 maj (T1, beslutsuppföljning) 25 augusti (taxor och avgifter) 29 september (T2, beslutsuppföljning) 10 november (verksamhetsplan 2021, sammanträdesdagar 2021) 8 december (beslutsuppföljning) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 9 september 2019 Ekonomiska överväganden och följder av beslut - Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden fastställer ovanstående sammanträdesdagar för 2020. Emma Zetterström Nämndsamordnare emma.zetterstrom@lillaedet.se Beslut expedieras till Samtliga ledamöter och ersättare i omsorgsnämnden Förvaltningschef Verksamhetschef Anna Svensson, kulturstrateg Ing-Marie Romell, musikledare Erik Larsson, bibliotekschef 43
Inkomna skrivelser och rapporter Vid dagens sammanträde redovisas sammanställning av inkomna skrivelser Beslut: Kommunstyrelsens protokoll 190827 157 Riktlinjer för inköp och upphandling, dnr KS 2019/264 Kommunstyrelsens protokoll 190909 95 Program för uppföljning av privata utförare Kommunstyrelsens protokoll 190909 97 - Riktlinjer för bostadsförsörjning Kommunstyrelsens protokoll 190909 98 Investerings- och exploateringsbudget 2020 Kommunstyrelsens protokoll 190909 99 Policy för inköp och upphandling Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden antecknar informationen 44
Kommunstyrelsen protokoll 2019-08-27 157 Riktlinjer för inköp och upphandling Dnr KS 2019/264 Sammanfattning Som ett stöd i tillämpning av Lilla Edets kommuns policy för inköp och upphandling har Riktlinjer gällande inköp och direktupphandling utfärdats, vilket i sin tur grundar sig på Lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU), och Lag (2007:1146) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF). Riktlinjerna har arbetats fram av ekonomiavdelningen och fastställs av kommunstyrelsen. Riktlinjerna har setts över i syfte att förenkla och förtydliga dess innehåll. Riktlinjerna är senast antagna av kommunfullmäktige 2012-03-21 16 Beslutsunderlag Riktlinjer gällande inköp och upphandling Ekonomichefens tjänsteskrivelse daterad 2019-08-05 Ekonomiska överväganden och följder av beslut Ingen finansiering krävs Yrkande Julia Färjhage (C): Kommunstyrelsen antar Riktlinjer gällande inköp och upphandling, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar om Policy för inköp och upphandling. Beslut Kommunstyrelsen antar Riktlinjer gällande inköp och upphandling, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar om Policy för inköp och upphandling. Beslutet expedieras till Jörgen Karlsson, ekonomichef Andreas Söder, tf upphandlingschef Stenungsunds kommun (inkl riktlinjerna) Kommunrevisionen (inkl riktlinjerna) Samtliga nämnder (inkl riktlinjerna) Samtliga förvaltningschefer (inkl riktlinjerna) 45
Riktlinjer gällande inköp och upphandling Antagna av kommunstyrelsen 2019-08-27 Framtagen av: Ekonomiavdelningen Datum: 2019-08-05 Version: 1 Dnr KS 2019/264 sid 1/6 46
Riktlinjer gällande inköp och upphandling INLEDNING Dessa riktlinjer är ett komplement till antagen policy för inköp och upphandling. Lagen (2016:1145) om offentlig upphandling - nedan kallad LOU, lagen(2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna - nedan kallad LUF, lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS), och lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner nedan kallad LUK anger regelverket för all offentlig upphandling. SYFTE Riktlinjerna ska vara ett stöd för den som gör beställningar från befintliga ramavtal eller handlägger en direktupphandling. Riktlinjerna följer antagen policy för inköp och upphandling. Vid inköp och direktupphandling ska beställaren ha kunskap om både policyn och riktlinjerna. GENOMFÖRANDE Beställning Beställare ska alltid använda sig av kommunens tecknade ramavtal. Beställare är skyldiga att göra sig underrättade om vilka ramavtal med tillhörande nettoprislista som finns. Finns däremot inget ramavtal för det aktuella varu-/tjänsteområdet ska detta upphandlas. Efter godkänd leverans av vara/tjänst ska fakturan kontrolleras, konteras och attesteras enligt gällande ekonomi- och attestreglemente. Betala aldrig en faktura innan leverans. Stämmer inte fakturan överens med leveransen eller överenskommet pris; reklamera omgående och begär om-leverans eller kreditfaktura. Elektronisk handel De varor och tjänster som finns i e-handelssystemet ska beställas i systemet av de godkända beställare som är upplagda i systemet. Varje förvaltning ansvarar för att godkända beställare får utbildning och tillgång till systemet. Direktupphandling Direktupphandling är en friare upphandlingsform som är tillämplig om den upphandlande myndigheten inte har något ramavtal som omfattar den tänkta varan eller tjänsten, samt att värdet inte överstiger 28 procent av tröskelvärdet inom LOU, 26 procent av tröskelvärdet inom LUF, eller 5 procent av tröskelvärdet inom LUK. Värdet beräknas på samtliga inköp som kommunen genomför inom en och samma kategori under ett helt räkenskapsår. sid 2/6 47
Grundläggande för direktupphandling är att upphandling ska göras affärsmässigt och i konkurrens. Anbud och anbudsgivare ska behandlas lika och rättvist. De grundläggande principerna i EU:s upphandlingsdirektiv samt kommunens inköps- och upphandlingspolicy gäller även vid direktupphandling. Samordning av direktupphandling ska alltid ske inom kommunen men kan också ske över kommungränserna. Förfarandet vid direktupphandling är uppdelat i nivå 1 och 2 Nedanstående punkter är viktiga att tänka på vid alla nivåer av direktupphandlingar: Upphandlingsenheten ska alltid kontaktas. Alla beloppsgränser gäller exklusive moms Leverantör ska alltid inneha F-skattsedel, samt vara momsregistrerad i de fall inköp avser momspliktig vara/tjänst. Kontroll görs av upphandlingsenheten i samband med upphandling. Avtala alltid om vad som gäller för leveransvillkor, fraktavgifter och garantier. Observera att finansieringsformen inte är avgörande för upphandlingsformen, regler för upphandling gäller även vid leasing, kortköp mm. Nivå 1 - Inköpssumma upp till 100 000 kr Upphandlingsenhetens särskilda resurs för direktupphandling ska kontaktas Skriftliga offerter t.ex. via e-post eller via upphandlingssystem ska infordras från, om möjligt, minst tre leverantörer Upphandlingsenheten bistår med all dokumentation samt hantering av leverantörer och offerter Nivå 2 - Inköpssumma 100 000 kr 586 907kr för LOU, inköpssumma 100 000 kr 1 092 436 kr för LUF, och inköpssumma 100 000 kr 2 631 028 kr för LUK Vid upphandlingar över 100 000 kr ska alltid upphandlaren kontaktas innan upphandlingen. Annonsering I samverkan med upphandlaren ska annonsering på hemsida och/eller via allmänt tillgänglig databas samt i lokalpress alltid övervägas. Anbud Skriftligt anbud via upphandlingssystem eller per post ska infordras från, om möjligt, minst tre leverantörer. Den rådande konkurrenssituationen ska alltid nyttjas, det vill säga eventuellt fråga fler leverantörer samt annonsera externt. Absolut sekretess gäller under upphandlingsperioden fram tills beslut om leverantör har fattats. sid 3/6 48
Anbudsöppning Vid manuell anbudsöppning ska minst två personer delta. Anbuden förtecknas i öppningsprotokoll och ska skriftligen bestyrkas av dem som deltar i öppning. Anbud inkomna via upphandlingssystem öppnas i systemet. Beslut Skriftligt beslut ska alltid fattas och skrivas under av behörig. Beslutet ska delges samtliga anbudsgivare. Var uppmärksam på att anbud kan innehålla information som omfattas av sekretess även efter det att ett beslut om leverantör har fattats. Rådgör med upphandlare. Dokumentation Lagkrav på dokumentation vid direktupphandling över 100 000 kr innebär att följande ska dokumenteras: Den upphandlande myndighetens namn eller enhetens namn och organisationsnummer. Avtalsföremålet. Avtalets löptid och uppskattat värde samt när avtalet ingicks. Om och hur konkurrensen togs till vara. Vilka leverantörer som tillfrågades och hur många som lämnade anbud. Vilken leverantör som tilldelats avtalet. Det viktigaste skälet för tilldelningen, dvs. val av leverantör. Blankett för upphandling över 100 000 ska alltid fyllas i. Förutom blanketten ska det upprättas en anbudssammanställning och beslutsprotokoll. Upphandlingsenheten bistår med att fylla i nödvändig dokumentation och diarieför ärendet. Avtal/beställning Skriftligt avtal eller beställning ska göras. Lokala hänsyn vi direktupphandling Vid direktupphandling finns möjlighet för kommunen att rikta anbudsförfrågan till utvalda leverantörer och/eller annonsering av förfrågan lokalt eller nationellt, så länge rådande marknadskonkurrens tillvaratas. Lokala leverantörer bör beaktas vid direktupphandling där så är möjligt. Direktupphandlade ramavtal av lokal karaktär kan med fördel begränsas till cirka två års avtalstid för att med ett tätare intervall konkurrensutsätta de lokala avtalen. Upphandling över beloppsgränsen för direktupphandling Då värdet överstiger 28 procent av tröskelvärdet inom LOU 26 procent av tröskelvärdet inom LUF, eller 5 procent av tröskelvärdet inom LUK ska varan/tjänsten inte direktupphandlas, med undantag då något av kriterierna för att få tillämpa direktupphandling eller ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering är uppfyllda: Om det inte lämnats några anbudsansökningar/anbud, eller inte lämnats några lämpliga anbud och de ursprungliga villkoren för kontraktet inte ändrats väsentligt Om det som upphandlas av tekniska eller konstnärliga skäl, eller på grund av ensamrätt kan fullgöras endast av en viss leverantör sid 4/6 49
Om det är möjligt att göra förmånliga köp på grund av att en leverantör gått i konkurs eller liknande om kriterierna för synnerliga skäl är uppfyllda Vid ovanstående fall beakta möjligheten att tillämpa frivillig förhandsinsyn. Frivillig förhandsinsyn Förhandsinsyn kan användas när den upphandlande myndigheten eller enheten anser att den har rätt att göra ett inköp utan att genomföra en annonserad upphandling. Möjligheten att iaktta frivillig förhandsinsyn ska alltid övervägas tillsammans med upphandlaren. Den frivilliga förhandsinsynen föregås av en annons i en allmänt tillgänglig databas. En avtalsspärr om tio dagar löper efter publiceringen av förhandsinsynen. Under denna period kan leverantörer begära överprövning av upphandlingen, och avtal får inte tecknas mellan myndigheten och vinnande anbudsgivare. En korrekt genomförd förhandsinsyn medför att avtalet efter att avtalsspärren löpt ut inte kan ogiltigförklaras. Frivillig förhandsinsyn hindrar dock varken att leverantörer kan komma att kräva skadestånd eller att Konkurrensverket kan ansöka om upphandlingsskadeavgift om en otillåten direktupphandling genomförts. Upphandling över gränsvärdet för direktupphandling görs alltid i samråd med upphandlare. Verksamhetsansvarig ansvarar för upprättande av förfrågningsunderlag. Upprättandet sker i samråd med upphandlare. Innan förfrågan offentliggörs via kommunens upphandlingssystem fastställs underlaget av verksamhetsansvarig. Efter anbudstidens utgång sker anbudsöppning av upphandlare eller verksamhetsansvarig i förening med annan personal. Kriterier för sociala hänsyn Varje upphandlande enhet har att bedöma om det är möjligt att ta sociala hänsyn vid upphandling. Sociala hänsyn i upphandlingar kan exempelvis vara anställningsvillkor, antidiskrimineringsklausuler, krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning, standard på arbetsmiljön, möjliggörande av praktikplatser, viss andel funktionsnedsatta eller långtidsarbetslösa, alternativt att anbudsgivaren vid utförandet av arbetet gör något för att främja jämlikhet eller mångfald. Det är möjligt att ställa sociala krav i alla faser av en upphandling dvs. i kvalificeringsfasen, utvärderingsfasen eller som ett särskilt kontraktsvillkor. I nuläget syns det mest affärsmässigt att ställa upp kravet som ett särskilt kontraktsvillkor. Undantagna upphandlingsområden oavsett belopp Verksamhetsansvarig beslutar inte om inköp av varor och tjänster som avser IT och leasing. Där Teckal-undantaget är tillämpligt behöver konkurrensutsättning inte ske. IT omfattar i detta sammanhang telefoni, datorer, skrivare, fax, kopiatorer, programvaror och/eller tjänster. Dessa inköp ska alltid ske av och i samråd med IT-chefen. Leasingavtal, oavsett typ av vara/tjänst, beslutas och tecknas endast av kommunens ekonomichef. Teckal-undantaget avser köp av vara/tjänst där både kontrollkriteriet och verksamhetskriteriet uppfylls. sid 5/6 50
Beslut och avtalstecknande Upprättad delegationsordning inom kommunen reglerar ansvarsfördelningen avseende beslut om anskaffning samt beslut om att teckna avtal. Kommunen tecknar endast avtal med leverantörer som bedriver sin verksamhet i enlighet med lag, avtal eller annat som är allmänt godtaget inom verksamhetsområdet. Säljare och telefonsäljare Det finns ingen skyldighet att ta emot säljare. Besök av säljare rekommenderas inte mer än i de fall där ett ramavtal bygger på säljbesök exempelvis yrkeskläder. Är säljare påstridiga hänvisa till kommunens upphandlingsfunktion eller förvaltningschef. Detsamma gäller telefonsäljare, här är det också viktigt att avböja alla eventuella köpbekräftelser eftersom kommunen som juridisk person inte har någon ångerrätt. Regler för privatköp Det är inte tillåtet att beställa varor för eget bruk i kommunens namn. Det är heller inte tillåtet att för kommunens räkning, köpa varor eller tjänster från privatpersoner, eller att vid inköp för kommunens räkning använda privata bonus-/medlemskort t ex Med Mera, ICA etc sid 6/6 51
Kommunfullmäktige protokoll 2019-09-09 95 Program för uppföljning av privata utförare Dnr KS 2019/265 Sammanfattning Riksdagen beslutade under förra mandatperioden om förändringar i kommunallagen med syfte att uppföljningen och kontrollen av privata utförare som bedriver verksamhet på uppdrag av kommuner, landsting och regioner ska bli bättre. Enligt lagen ska kommunfullmäktige för varje mandatperiod anta ett program för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. Programmet ska också ange hur uppföljning ska ske samt hur allmänhetens insyn ska tillgodoses. Syftet är att lyfta frågorna om uppföljning och insyn till en politisk strategisk nivå för att där lägga fast grundkrav och omfattning, struktur och ansvar samt krav på återkoppling till brukare och allmänhet. Innehållet i programmet i form av exempelvis uppföljningskrav och riktlinjer för allmänhetens insyn påverkar endast förfrågningsunderlag och avtal i upphandlingar som ligger framåt i tiden. Fristående förskolor och skolor är inte privata utförare utan är sina egna huvudmän och omfattas inte av 5 kap 3 i kommunallagen. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 2019-08-27 147 Arbetsutskottets protokoll 2019-08-13 80 Kommunchefens tjänsteskrivelse 2019-06-25. Ekonomiska överväganden och följder av beslut Inom budgetram Yrkande Julia Färjhage (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslut Kommunfullmäktige antar program för uppföljning och insyn av verksamhet som bedrivs av privata utförare för mandatperioden 2019-2022. Beslutet expedieras till Malin Krantz, kommunchef (inkl program) Lotte Mossudd, socialchef (inkl program) Leif Gardtman, bildningschef (inkl program) Anna Stenlöf, samhällsbyggnadschef (inkl program) 52
Kommunfullmäktige protokoll 2019-09-09 Lars Wijkmark, VD EdetHus (inkl program) Jörgen Karlsson, ekonomichef (inkl program) Samtliga nämnder 53
Program för uppföljning av privata utförare Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Antagen: Kommunfullmäktige 2019-09-09 54
Kommunledningsförvaltningen Program för uppföljning av privata utförare Program för uppföljning och insyn av verksamheter som utförs av privata utförare Bakgrund Enligt 5 kap. 3 kommunallagen ska kommunfullmäktige för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. Aktuella regler i kommunallagen innebär i korthet att kommunen ska; kontrollera och följa upp verksamhet som enligt avtal sköts av privat utförare, genom avtal tillförsäkra sig information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn, se till att kommunala bolag ger allmänheten insyn i den verksamhet som de lämnar till privata utförare, i fullmäktige besluta om ett program för varje mandatperiod med övergripande mål och riktlinjer när verksamheter sköts av privata utförare, och tillgodose en generell informationsskyldighet när enskilda personer kan välja mellan olika utförare. Syfte Syftet med programmet är att nämnder och kommunala bolag säkerställer att utförare som anlitas för att utföra kommunala angelägenheter följer de mål och riktlinjer som styr såväl kommunala som privata utförare inom varje nämnds/bolags ansvarsområde och uppdrag. Programmet syftar även till att allmänheten ska ha insyn i privata utförares verksamhet. Omfattning och definitioner Programmet gäller då skötseln av en kommunal angelägenhet överlämnats till en privat utförare samtidigt som kommunen är att se som huvudman för verksamheten. Det kan handla om såväl hela verksamheter (exempelvis drift av hemtjänstområde/särskilt boende), som delar av en verksamhet med stor betydelse för brukaren (exempelvis måltidsverksamhet, serviceinsatser i hemtjänst och städning i skolan). Privat utförare definieras i kommunallagen som en juridisk person eller enskild individ som har hand om skötseln av en kommunal angelägenhet. Det kan handla om aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk eller ideell förening, stiftelse eller enskilda firma. Även idéburen organisation och kooperativ förening kan vara privat utförare. Med privat utförare avses inte ett hel- eller delägt kommunalt bolag. Programmet omfattar inte fristående skolor och förskolor eftersom de är egna huvudmän för verksamheten och verksamheten är reglerad genom tillståndsgivning. Kommunstyrelsens och nämndernas ansvar Enligt kommunallagen har kommunstyrelsen och nämnderna inom sitt verksamhetsområde ansvar för att se till att verksamheterna drivs enligt lagar, föreskrifter, mål och riktlinjer, att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten drivs på ett i övrigt tillfredsställande 55
Kommunledningsförvaltningen Program för uppföljning av privata utförare sätt. Detta gäller oavsett om verksamheten utförs i egen regi eller utförs av privata utförare. I ansvaret ingår att följa upp och kontrollera verksamhet. Kommunstyrelsen har även ett särskilt ansvar att leda, samordna och ha uppsikt över verksamhet i nämnder och kommunala företag. Uppsikten omfattar även verksamhet som lämnats över till privata utförare. Mål och riktlinjer De mål och riktlinjer som styr såväl kommunala som privata utförare inom varje nämnds ansvarsområde är: de lagar, förordningar och föreskrifter som gäller eller kan komma att gälla för verksamheten. de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige fastställer genom budget, planer och andra styrdokument. Det är varje nämnds ansvar att säkerställa att all verksamhet bedrivs i enlighet med angivna mål och riktlinjer. Det betyder bland annat att när kommunen upphandlar verksamhet, som är en kommunal angelägenhet, ska dessa mål och riktlinjer framgå i upphandlingsdokument, vid utformning av valfrihetssystem och i de avtal som tecknas med privata utförare. Målen och riktlinjerna från kommunfullmäktige/nämnder ska ingå i den mån de bedöms relevanta för avtalet. Övergripande krav som alltid ska ställas vid upphandling framgår av kommunens policy och riktlinjer för inköp och upphandling. Det ska vara enhetliga krav på verksamhet i egen regi och i privat utförarande. Uppföljning När en kommunal angelägenhet, genom avtal, har lämnats över till en privat utförare ska kommunen kontrollera och följa upp verksamheten. Avtalsansvarig nämnd/bolag ansvarar för utförande av uppföljning och utvärdering. Kommunens rättighet att följa upp verksamheten ska vara inskrivet i avtal med privat utförare. I avtal ska det anges att utföraren ska biträda kommunen vid uppföljningen och bland annat har att lämna nödvändiga nyckeltal, statistikuppgifter och annan relevant information. Uppföljningen har två övergripande syften: Kontroll av att uppdrag utförs i enlighet med mål, upphandlingsdokument, anbud och avtal. Underlag för att utveckla och förbättra verksamheten och tjänsterna till invånarna. Varje nämnd ska utifrån detta program utarbeta anvisningar för när och på vilket sätt avtal och verksamhet ska följas upp. Anvisningarna ska innehålla: En sammanfattande beskrivning av nämndens uppföljningsansvar utifrån tecknat avtal Vad som ska följas upp, t ex nyckeltal Vilka former av uppföljning som ska användas Vem som ansvarar för att genomföra uppföljningen Tidplan/årshjul Former för återkoppling av resultat till nämnd, utförare och allmänhet 56
Kommunledningsförvaltningen Program för uppföljning av privata utförare Nämnden/bolaget ska arbeta strategiskt och systematiskt med uppföljning och kontroll. Olika typer av uppföljning kan bli aktuellt vid olika tidpunkter och beroende på verksamhet. Inom några av kommunens områden är uppföljning och tillsyn reglerat i lag, vilket styr vilken typ av uppföljning som är möjlig. Följsamhet till lagar, kommunens styrdokument och uppsatta mål ska också följas upp. Nämndens/bolagets uppföljning utifrån programmet ska redovisas som en del av den samlade uppföljningen i samband med årsredovisning. Insyn och information Varje nämnd/bolag ska i avtal med privata utförare tillförsäkra att kommunen får information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnats över till en privat utförare. Utföraren ska kunna lämna information när kommunen begär det. Informationen ska göra det möjligt för allmänheten att få insyn i hur uppdraget utförs. Nämnden/bolaget ska i sin begäran precisera vilken information som efterfrågas. Informationen som begärs in ska ha en koppling till upphandlingen och den verksamhet som upphandlas och ska inte ställa högre krav än vad som är rimligt. Utförarens skyldigheter att lämna uppgifter begränsas till att omfatta sådant som inte strider mot lag eller annan författning, eller inte anses utgöra företagshemligheter enligt lag. Informationen till allmänheten ska göras tillgänglig genom nämndernas och kommunens årsrapport/ årsredovisning. Informationen ska finnas tillgänglig på kommunens webbplats. samt på andra sätt som bedöms lämpliga utifrån målgruppen. Giltighet och revidering Programmet ska fastställas för varje mandatperiod och vid behov revideras i samband med detta. 57
Kommunfullmäktige protokoll 2019-09-09 97 Riktlinjer för bostadsförsörjning Dnr KS 2018/216 Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade under hösten 2017 att återremittera förvaltningens förslag till bostadsförsörjningsprogram 2018 2022 utifrån en rad utgångspunkter. Styrelsen beslutade under våren 2018 att med ändring av tidigare beslut uppdra åt förvaltningen att fortsätta arbetet med att ta fram nya riktlinjer för bostadsförsörjningen utifrån delvis andra utgångspunkter. Det arbetet har nu slutförts och förvaltningen presenterade i ett informationsärende den 4 juni 2019, 106, riktlinjer för bostadsförsörjningen (2019-2023) i Lilla Edets kommun. I korthet fastslår riktlinjerna följande: - Målen i FÖP Lödöse prioriteras framför målen i ÖP 2012 avseende takten i befolkningsökningen, antal medborgare år 2030, och antal bostäder som ska byggas till dess. - Kommunens planberedskap behöver öka markant de kommande åren för att ge dem som vill bygga bostäder i kommunen möjlighet att göra det på ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt. - Bostadsbyggandet förväntas fortsatt driva befolkningstillväxten. Störst blir effekten i Lödöse, under förutsättningen att utbyggnaden av orten fortskrider som planerat. - Åtgärder för bostadsförsörjningen i urval: o Kommunstyrelsen ska under 2019 upprätta en tidsplan och en prioriteringsordning för kommande detaljplanearbete på översiktlig och detaljerad nivå. o Kommunen ska regelbundet, minst en gång per år, hålla samverkansmöten med bostadsmarknadens parter för att fördjupa förståelsen för den lokala bostadsmarknadens möjligheter och utmaningar. o Planberedskapen ska öka. Varje mandatperiod ska en fördjupad befolkningsprognos tas fram, som scenariosätter och klargör bostadsbyggandets effekter på investeringsbehov avseende kommunal service, inflyttning, hushållssammansättning, skatteunderlag mm. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 2019-08-27 152 Arbetsutskottets protokoll 2019-08-13 72 Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschefen, daterad 2019-08-05 58
Kommunfullmäktige protokoll 2019-09-09 Riktlinjer för bostadsförsörjning (2019-2023) Yrkande Mats Nilsson (V) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Julia Färjhage (C) och Carin Thorén Hansson (S) tillstyrker Mats Nilssons yrkande. Beslut Kommunfullmäktige antar riktlinjer för bostadsförsörjning 2019-2023. Beslutet expedieras till Malin Krantz, kommunchef (inkl riktlinjer) Lotte Mossudd, socialchef (inkl riktlinjer) Leif Gardtman, bildningschef (inkl riktlinjer) Anna Stenlöf, samhällsbyggnaschef (inkl riktlinjer) Samtliga nämnder 59
Riktlinjer för bostadsförsörjningen Antaget av: Kommunfullmäktige Datum: 2019-09-09 Dnr: KS 2018/216 60
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Innehåll Utgångspunkter... 2 Mål för bostadsförsörjningen... 3 Behov av bostäder... 7 Särskilda gruppers bostadsbehov... 14 Bostadsmarknadens förutsättningar... 18 Efterfrågan på bostäder... 21 Utbud på bostadsmarknaden... 22 Kommunens verktyg för bostadsförsörjningen... 24 Planerade åtgärder... 28 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2019 2023... 30 Bilaga 1 Lagrum... 31 1 61
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Utgångspunkter Lilla Edets kommun växer. De senaste åren har vår befolkningstillväxt varit bland de starkaste i landet. Bostadsbyggandet har haft svårt att följa med i den snabba takten och nu behövs rejäla, långsiktiga och väl uttänkta tag för att komma till rätta med det. Vi bygger framtidens Lilla Edet genom att med fördjupad analys och långsiktig planering hitta lösningar med bärkraft. Alla har rätt till en bostad. Kommunen kan göra mycket för att trygga den rätten, men inte allt. Den svenska modellen för bostadsförsörjning innebär att invånarnas bostadsbehov ska tillgodoses på en fri och konkurrensutsatt marknad. Det offentligas uppgift är därför att göra vad som behövs för att förbättra marknadens funktionssätt samt att ordna med bostäder för de som av olika anledningar inte kan delta på bostadsmarknaden. Den viktigaste åtgärden för kommunen kommande år är att öka planberedskapen så att de som vill bygga kan göra det på ett genomtänkt och hållbart vis. För att undvika växtvärk bör kommunen fortsätta med att strategiskt köpa mark som sedan kan anvisas och säljas i en takt som skatte- och avgiftskollektiven klarar av att bära. Vi ska fortsätta att utveckla vår samverkan med bostadsmarknadens aktörer och bredda vår förståelse för hur och var kommuninvånarna önskar bo. Vår kommuns vackra natur och goda geografiska läge ska fortsatt tas tillvara. Syfte och avgränsningar Dessa riktlinjer anger hur kommunen arbetar för att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjerna utgör ramverket för kommunens åtgärder för bostadsförsörjning. De syftar till att skapa gemensamma utgångspunkter för bostadsmarknadens aktörer och ett samförstånd kring pågående och framtida insatser. Här återges de nationella, regionala och kommunala mål som sätter ramarna för kommunens åtgärder. Utformningen av kommunens insatser baseras på en analys av behov, utbud och efterfråga på bostadsmarknaden. Analysen utgår från demografisk utveckling, särskilda gruppers bostadsbehov och marknadsförutsättningar. Pågående och framtida åtgärder presenteras och diskuteras i riktlinjernas sista kapitel. Den intresserade läsaren finner i bilaga 1 en översiktlig redogörelse av den lagstiftning som styr arbetet med bostadsförsörjningen. 2 62
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Mål för bostadsförsörjningen Bostadsförsörjning knyter an till flera delar av det offentligas samhällsansvar och breda politikområden möts inom frågan. Bostaden är av naturliga skäl viktig för de allra flesta människor och en brist på bostäder berör många. Frågans vikt gör att en uppsjö av mål och instrument på lokal, regional och statlig nivå på olika sätt söker vägleda, reglera och styra kommunens arbete med bostadsförsörjningen. Ibland är det komplicerat att förena dem. I det här avsnittet presentas de viktigaste mål Lilla Edets kommun har att förhålla sig till och i den mån det behövs vägs de mot varandra. Nationella mål Det övergripande målet för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge all människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. (Regeringens bostadspolitiska mål) Utöver detta rikstäckande mål står övriga nationella mål framförallt att finna i den lagstiftning som kortfattat sammanfattas i bilaga 1. Regionala mål Lilla Edets kommun är medlem i Göteborgsregionen (GR) som är en samarbetsorganisation med 13 medlemskommuner i Göteborgsområdet vars förbundsstyrelse den 23 maj 2008 beslutade att godkänna Strukturbild för Göteborgsregionen. En överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Kommunen befinner sig i ett av de s k huvudstråken (Norge- Vänernbanan) tillsammans med bl.a. Ale och Trollhättans kommuner. Enligt strukturbilden bör utbyggnaden av bostäder koncentreras till huvudstråken och till Göteborgsområdet. Bostadsbyggande i huvudstråken bör förläggas i stationsnära lägen då det stärker förutsättningarna för en uthållig tillväxt i hela regionen. Om bostadsbyggandet sker på större avstånd än 1 kilometer från pendel- eller regiontågsstation behöver en god kollektivtrafik som knyter samman orten med stationsläget finnas på plats redan vid första inflyttningsdagen. Att skapa förutsättningar för etablering av handel, 3 63
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning arbetsintensiva företag eller serviceinrättningar i just stationsnära lägen ökar valmöjligheterna för resande och stärker därmed förutsättningarna för en långsiktigt hållbar regional tillväxt. Göta älv präglar Lilla Edets kommun på flera sätt. Älvens vikt för regionens fortsatta utveckling är särskilt omnämnd i strukturbilden där det anges att dess många funktioner och kvaliteter ska säkerställas och att särskild uppmärksamhet ska riktas åt sårbarhetsaspekter till följd av klimatförändringar. Vidare ska anläggningar och verksamheter som kan medföra föroreningar undvikas i älvens närhet. Slutligen bör stor försiktighet iakttas vid anläggningsarbete eller annat byggande i älvens närhet på grund av risken för skred. Det sistnämnda ökar ibland komplexiteten i detaljplaneringsprocessen. Vision Västra Götaland antogs av regionfullmäktige år 2005 och utgör en ram för det gemensamma utvecklingsarbetet i regionen. Visionen består av flera delar och det är framförallt en av dem, utveckling utifrån ekonomisk, social, och miljömässig hållbarhet, som har bäring på Lilla Edets kommuns arbete med bostadsförsörjning. Kommunens egna mål Kommunens mål för bostadsförsörjningen är både av kort- och långsiktig karaktär. Eftersom dessa riktlinjer är en del i kommunens långsiktiga planering och strategi följer här nedan en redovisning av de långsiktiga mål kommunen antagit kopplade till bostadsförsörjning. Översiktsplan Översiktsplanen (ÖP 2012) anger stora delar av kommunens yta som lämplig för bostadsbyggande. I frånvaro av detaljplaner är översiktsplanen vägledande för beslut i bygglovsärenden. De som vill bosätta sig i Lilla Edet har således i de flesta fall möjlighet att bygga bostäder här. Det är framförallt tätorterna som enligt översiktsplanen ska fortsätta utvecklas och målsättningen är enligt ÖP 2012 att största andelen nya bostäder ska tillkomma i Lilla Edet/ Ström/ Göta (300 st.), Lödöse (600 st.) och spritt i landsbygdsområden (300 st.). Lilla Edets översiktsplan antogs 2012 och förklarades aktuell av kommunfullmäktige under 2019. I översiktsplanen finns en rad ställningstaganden. Ett av dem berör det planeringsmässiga målet att kommunen år 2030 ska ha 16 000 invånare utifrån ett antagande om en årlig befolkningstillväxt på 4 64
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning 1 %. För att uppnå målet anges i översiktsplanen att ca 1300 bostäder ska byggas i kommunen under perioden 2012 2030. Kommunfullmäktige antog år 2014 en fördjupad översiktsplan över Lödöse ( FÖP Lödöse ). Syftet med planen är att konkretisera översiktsplanens övergripande strategier och mål. I den fördjupade översiktsplanen redovisas planerna för den långsiktiga bebyggelseutvecklingen i Lödöse på ett mer utförligt sätt än i översiktsplanen. Utbyggnaden av Lödöse kommer ske i etapper, med start i anslutning till befintlig bebyggelse och sedan vidare söder ut mot stationsområdet. Om och i så fall när FÖP Lödöse realiseras genom lagakraftvunna detaljplaner skapas planeringsmässiga förutsättningar för upp till 2000 nya bostäder. Det slutliga antalet kommer bero på hur tät bebyggelsen blir och i vilket utsträckning det finns ett intresse av att bygga på området. FÖP Lödöse medger en tätare bebyggelse på områdena närmast tågstationen än de i anslutning till befintlig bebyggelse. Takten i utbyggnaden beror bland annat på kommande års prioritering av detaljplanearbete. Vision 2020 Lilla Edets kommuns Vision 2020 fastslår att kommunen år 2020 ska präglas av växtkraft, välbefinnande, stolthet och identitet. Sex strategiska områden underbygger ledorden och har en rad strategier kopplade till sig. Flera av dessa är i sin tur kopplade till bostadsförsörjningen. Att kombinera boenden med intressen, att nyttja älvens möjligheter och att locka nya invånare till kommunen kretsar kring att främja framväxten att ett attraktivt utbud av bostäder. Att öka integrationen och att identifiera medborgarnas behov är kopplade till att korrekt beskriva och prognosticera behovet av bostäder i kommunen. En prisvärd kommunal service och att skapa ordning och reda handlar i detta sammanhang om att stärka processen för arbetet med bostadsförsörjning. Aktiv omvärldsbevakning är en viktig komponent i allt långsiktigt strategiskt arbete. AB Edethus ägardirektiv Kommunen har ett bestämmande inflytande i bolaget AB Edethus. Bolaget styrs av sin bolagsordning och de ägardirektiv som kommunfullmäktige beslutar. Ägardirektiven fastställer bland annat att ett av bolagets verksamhetsområden är att bygga, äga och förvalta bostäder för att därmed främja bostadsförsörjningen i kommunen. Bolaget ska agera långsiktigt och erbjuda sina 5 65
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning hyresgäster inflytande. Vidare ska Edethus erbjuda boende för personer med särskilda behov. Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer med marknadsmässiga avkastningskrav. Mål- och resursplaner Kommunens budget fastställs årligen av kommunfullmäktige i en mål- och resursplan (MoR). Eftersom dessa har ett kortare tidsperspektiv än bostadsförsörjningsprogrammet behandlas inte några mål från MoR i dessa riktlinjerna. Respektive års mål- och resursplaner utgör dock viktiga verktyg för bostadsförsörjningen och kommer i ett senare avsnitt diskuteras i det sammanhanget. 6 66
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Behov av bostäder Alla människor behöver någonstans att bo och detta behov förändras under livets olika skeden. Det totala bostadsbehovet vid varje given tidpunkt beror på antalet invånare i kommunen och deras respektive behov. Att planera för och bygga bra bostäder tar tid. En central del i kommunens arbete med bostadsförsörjning är därför att skapa förutsättningar för bostadsbyggnation som möter behovet hos framtidens invånare. Definitioner och avgränsningar Det är viktigt att skilja på behov och efterfrågan. Ett helt samhälles behov av bostäder utgörs förenklat av att det behövs en ändamålsenlig bostad per hushåll. Behovet finns oberoende av hur väl marknaden fungerar och när det inte är uppfyllt brukar det beskrivas i termer av bostadsbrist. Efterfrågan är något som kommer till uttryck på bostadsmarknaden. Det är inte ovanligt att hushåll som strängt taget inte behöver en ny bostad ändå efterfrågar en sådan på marknaden. Ibland är det tvärtom att hushåll som behöver en ny bostad av olika anledningar inte efterfrågar en sådan på marknaden. Den totala efterfrågan styrs därför inte bara av invånarnas önskemål utan även av hur väl dessa kan artikuleras på marknaden. På en väl fungerande bostadsmarknad möter hushållens efterfrågan ett utbud som motsvarar deras behov. För att det ska ske behöver alla kunna efterfråga en bostad och det måste finnas förutsättningar för marknadens aktörer att leverera ett utbud som möter behoven. Bostadsmarknadens krafter visar liten hänsyn till kommunala gränser. En del av den efterfråga som finns på bostäder i Lilla Edets kommun har därför sitt ursprung från medborgare bosatta i andra kommuner. Det kan delvis förklara varför vissa grupper trots nybyggnation inte får sitt bostadsbehov tillgodosett. Befolkningen idag och framåt Vid 2018 års utgång var 14 046 individer folkbokförda i kommunen. Kommunen prognostiserar en stadig ökning av befolkningen fram till 2030 då befolkningen förväntas uppgå till knappt 18 000 invånare. Prognosen bygger på osäkra faktorer så som kommande bostadsbyggnation och förväntad inflyttning därav. För att synliggöra det redovisar prognosen resultatet av två olika scenarier gällande bostadsbyggandet. Scenario 1 utgår från att nybyggnationen av Lödöse fortskrider enligt plan, och scenario 2 utgår från att utbyggnaden förskjuts i tiden tills efter prognosperiodens slut. Skillnaden mellan scenarierna är ungefär 1 800 invånare vid prognostidens slut. 7 67
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning B E F O L K N I N G S U T V E C K L I N G 2 0 1 4-2 0 3 0, O L I K A S C E N A R I E R F Ö R B O S T A D S B Y G G A N D E 20000 19000 18000 17000 16000 15000 14000 13000 12000 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 Scenario 1 13031 13178 13728 13961 14046 14266 14753 15041 15390 15708 15841 16104 16217 16675 17112 17532 17962 Scenario 2 13031 13178 13728 13961 14046 14266 14753 15041 15271 15369 15531 15666 15763 15860 15964 16082 16238 Det finns drygt 6 000 hushåll i kommunen och i snitt bor 2,3 personer i varje hushåll. Ungefär 4 400 hushåll bor i småhus och ungefär 1200 i flerbostadshus. Fram tills för några år sedan minskade antalet hushåll med barn samtidigt som befolkningen i åldrarna 55 74 ökade. Utvecklingen har börjat vända i kommunen och andelen hushåll med barn förväntas öka kraftigt kommande 10 år till följd av generationsskiften och inflyttning. Detta ställer krav på kommunens samhällsbyggnad i stort och inte minst på att skapa förutsättningar för ett bra boende för barnfamiljer. Sett till hela Västra Götalands län ökade befolkningen med ca 19 000 invånare under år 2017, vilket var 4 000 färre än 2016. Länsstyrelsen bedömer att det framförallt beror på minskad inflyttning från 8 68
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning utlandet. Den fortsatta befolkningsökningen fram till 2030 antas ligga på en lägre nivå än de senaste åren. Befolkningsökningen är koncentrerad till Göteborgsregionen (Lilla Edet, Ale, Kungälv, Stenungssund, Tjörn, Öckerö, Göteborg, Partille, Härryda, Alingsås, Lerum) där 70 % av tillväxten förväntas ske. Generationsskiften kan leda till stora och ibland oväntade befolkningsökningar. Anledningen till det är att stora bostadsytor frigörs vid dödsfall om den avlidna exempelvis haft sin bostad i ett småhus. Om en barnfamilj flyttar in i huset ökar storleken på hushållet kraftigt vilket aggregerat kan leda till befolkningstillväxt trots att inga nya bostäder byggts. AB Edethus har noterat att den vanligaste flyttkedjan de senaste åren inom kommunen är att småhus säljs av äldre invånare som flyttar in i hyresrätter. Den boyta som då frigörs rymmer barnfamiljer som för det mesta upplevs flytta in från närliggande kommuner. En positiv följd av den typen av flyttkedjor är att idag glesbefolkade områden på landsbygden förstärks av nya invånare. Kommunen behöver fortsättningsvis beakta de möjligheter och utmaningar som följer av ett ökat antal kommuninvånare som väljer att bosätta sig på landsbygden samt förtätning av idag glesbebyggda områden. Generationsväxlingar kan få stora konsekvenser för befolkningstillväxten och därmed bostadsförsörjningen. Ca 4 % av kommunens invånare var vid 2018 års utgång åttio år eller äldre. Omkring ett hundra av dem var uppskattningsvis ensamboende i små- eller radhus. Det går att föreställa sig att vissa inom denna grupp skulle få sina bostadsbehov bättre tillgodosedda i särskilda boendeformer för äldre. Om utbudet av sådana boendeformer ökar och leder till att små- och radhus därmed frigörs på bostadsmarknaden kan det leda till att bostadsyta för flera hundra personer tillgängliggörs. Det är delvis mot bakgrund av detta som de senaste årens stundvis ryckiga och kraftiga befolkningstillväxt bör ses. Sedan 2012 har i genomsnitt 68 invånare som är 80 år eller äldre avlidit per år i kommunen. Om fördelningen inom den gruppen är densamma avseende ensamhushåll innebär det att ca 25 bostäder i genomsnitt frigjorts till följd av dödsfall årligen. Av dessa 25 är uppskattningsvis 16 småhus och 9 lägenheter i flerbostadshus. Det innebär att boyta för i genomsnitt ca 80 personer frigörs varje år till följd av dödsfall. Om dessa bostäder genererar inflyttning utgör de 80 inflyttarna en befolkningstillväxt på ungefär 0,5 % kommunens nuvarande befolkning hälften av den tillväxttakt som översiktsplanen anger som önskvärd. 9 69
Inflyttare Färdigställda nyproducerade bostäder Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Bostadsbyggandets effekter på befolkningstillväxten Den nybyggnation som skett under perioden 2012 2018 kan inte ensamt förklara kommunens kraftiga befolkningstillväxt under dessa år. Rekordåret 2016, då kommunen växte med 4 procent eller 550 invånare, färdigställdes 60 bostäder varav 45 var i små- eller radhus. 50 nya invånare tillkom av Migrationsverkets beslut om uppehållstillstånd och därav följande folkbokföring. Födelseöverskottet uppgick till 46 individer. Återstående 250 tillkommande individer utgjordes troligtvis av in- och utrikes inflyttande hushåll som flyttat till bostäder i det befintliga beståndet. 2016 flyttade även ovanligt få personer ut från kommunen, vilket även det kan ha berott på att bostäder frigjordes inom det befintliga beståndet. Nedanstående diagram visar hur inflyttningen till kommunen varierat med bostadsbyggandet under åren 2015 2018 samt en framskrivning till år 2030. Bostadsbyggande och inflyttning 2015-2030 1800 250 1600 1400 200 1200 1000 150 800 100 600 400 50 200 0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 Scenario 1 Scenario 2 Historiska data 0 10 70
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Diagrammet visar att inflyttningen, och därmed befolkningstillväxten, drivs av andra faktorer än bostadsbyggande, även om nybyggnation spelar en viktig roll. Det minskar kommunens rådighet över uppfyllandet av översiktsplanens tredelade mål om 1300 nya bostäder, 16 000 invånare, och 1 % årlig befolkningsökning fram tills 2030. Beroende på vilken av de tre målen som prioriteras blir utfallet för de andra två annat än vad översiktsplanen anger. Den fördjupade översiktsplanen för Lödöse komplicerar bilden ytterligare då den anger att upp till 2000 bostäder ska tillkomma i Lödöse. De två nedanstående diagrammen visar hur den förväntade årliga befolkningsökningen varierar mellan de två scenarierna för bostadsbyggande. 600 Bostadsbyggande och befolkningsökning 2015-2030 Scenario 1 500 400 300 200 Småhus Flerbostadshus Befolkningsökning 100 0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 Bostadsbyggande och befolkningsökning 2015-2030 Scenario 2 600 500 400 300 200 Småhus Flerbostadshus Befolkningsökning 100 0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 11 71
Invånare Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Invånare 25-64 år 2018-2030 Olika scenarier för bostadsbyggande 11000 10000 9000 8000 Scenario 1 Scenario 2 7000 6000 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 År Den sammanvägda bedömningen är att målen i den fördjupade översiktsplanen för Lödöse ska premieras framför den äldre översiktsplanens mål om befolkningsantal, nybyggnation, och tillväxttakt. Mycket av detaljplanearbetet i Lödöse har ännu inte tagit sin början. Den nuvarande produktionsplanen innebär att det i Lödöse skapas förutsättningar för att bygga ca 700 bostäder i flerbostadshus och ca 150 bostäder i små- eller radhus fram tills 2030. Därutöver bedöms förutsättningar för byggnation av ytterligare ca 550 bostäder kunna skapas fram tills 2030, varav de flesta i Lilla Edet, Ström och på landsbygden. Realiseringen av FÖP Lödöse innebär att målen i ÖP 2012 överträffas på alla punkter. Pendling och bostäder i stationsnära lägen Enligt SKL:s definition är Lilla Edet en pendlingskommun då minst 40% av nattbefolkningen pendlar till arbetet i en större stad. Det innebär att antalet som pendlar ut ur kommunen för att arbeta är fler än de som både bor och arbetar i kommunen. De flesta pendlar till Göteborg (38%), Trollhättan (19%) och Ale (10%). Alla tre kommuner har goda kollektivtrafikförbindelser. Ur ett hållbarhetsperspektiv är byggnation av bostäder i ett stationsnära område bra eftersom det kan leda till att fler väljer att resa kollektivt i stället för att åka bil. Det finns goda förutsättningar att möta en befolkningstillväxt på ett hållbart sätt genom att planera för bostäder i stationsnära lägen eller i anslutning till befintlig kollektivtrafik. Tillgängligheten kommer bli allt mer viktig i frågan om bostäders attraktivitet. Nationellt sett har pendlingen kring storstäderna ökat sedan 1990-talet. Detta har varit gynnsamt både för storstäderna och boendekommunerna. 12 72
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Boendekommunerna avlastar storstädernas bostadsmarknad, samtidigt som de försörjer storstäderna med arbetskraft. Samtidigt har boendekommunerna fått fler invånare och bättre skatteunderlag. Resandet sker i huvudsak med bil, men allt fler väljer, och behöver fortsättningsvis välja, att åka kollektivt. Bostadsbeståndet 2016 fanns omkring 6200 bostäder i Lilla Edets kommun. 66 % av beståndet består av äganderätter, 34 % av hyresrätter och 6 % av bostadsrätter. Andelen bostadsrätter är låg jämfört med liknande kommuner och med riket i stort. Den stora andelen äganderätter (varav de allra flesta är småhus) är i linje med jämförbara kommuner. En tänkbar anledning till den låga andelen bostadsrätter i kommunen är dels att konsumenter med önskemål om att äga den egna bostaden har ett stort utbud av äganderätter att efterfråga på marknaden. I regel är en större variation bland upplåtelseformer att föredra. Det medför större chanser att uppfylla fler av invånarnas behov, det möter en större spridning av efterfrågan på bostadsmarknaden, och det tenderar att öka rörligheten på bostadsmarknaden vilket minskar negativa inlåsningseffekter. Kommunen har flera tätorter och en förhållandevis utspridd bebyggelse. De flesta invånarna har sin bostad i Lilla Edet, Lödöse, eller Ström. Sedan översiktsplanens antagande 2012 har ca 30 procent av nybyggnationen skett utanför områden med detaljplan, ofta inom landsbygdsområden. Det verkar fortfarande råda en efterfrågan på tomtmark på landsbygden baserat på bygglovsavdelningens information om inkomna ansökningar om bygglov. Signaler på behovsförändringar Kommunens förmåga att kartlägga förändringar i invånarnas behov kan förbättras. De signaler som kommunen idag använder är sammanställningar av olika lovansökningar, kontakter med bostadsmarknadens aktörer, samverkan med de delar av den kommunala organisationen som står i kontakt med individer med särskilda behov, och tillgänglig befolkningsstatistik och prognoser därav. 13 73
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Särskilda gruppers bostadsbehov Kommunen har förutom ett generellt ansvar för bostadsförsörjningen även att ordna med bostäder för ett antal särskilda grupper. Hemlösa Den längst gångna konsekvensen av att behovet av en bostad inte möts är akut hemlöshet t.ex. att en person tvingas sova utan tak över huvudet. Begreppet hemlöshet är dock vidare än så. Socialstyrelsen använder sig av fyra definitioner: akut hemlöshet (situation 1), institutionsvistelse och stödboende (situation 2), långsiktiga boendelösningar (situation 3) samt eget ordnat kortsiktigt boende (situation 4). 1 Socialförvaltningen arbetar med att uppmärksamma och stötta hushåll som riskerar att hamna i någon form av hemlöshet. Vid en stundande vräkning kontaktar kommunen hushållet för att erbjuda råd och stöd. Om ett hushåll utan framgång sökt bostad hos kommunens samtliga hyresvärdar finns möjlighet att genom kommunens försorg få hyra en lägenhet i andra hand. Ett flerårigt samarbetsavtal med det kommunala bolaget AB Edethus ligger till grund för detta. Avtalet innebär att en viss andel av de hyreslägenheter som friställs i befintligt bestånd ställs till socialförvaltningens förfogande (25 % under 2018). De 20 hyreslägenheterna i fråga är spridda geografiskt i kommunen. Kommunen saknar i dagsläget information om exakt hur många invånare som faller in under kategorin eget ordnat kortsiktigt boende (situation 4 ovan). Det är en svårfångad kategori eftersom individer i denna situation vanligtvis inte kommer i kontakt med den kommunala förvaltningen angående sin bostadssituation. Socialförvaltningen har i skrivande stund kännedom om 4 personer som tackat nej till jourboende och istället valt att ordna boende på eget hand. Det är en öppen fråga huruvida dessa personer befinner sig i situation 1 eller 4. Socialförvaltningen bedömer att social eller psykisk problematik allt som oftast är den bakomliggande orsaken till någon typ av hemlöshet bland invånarna. Det bedöms idag vara mycket ovanligt att hushåll söker sig till socialtjänsten enbart för att de saknar en ändamålsenlig bostadslösning. Hyresvärdar är enligt lag 2 skyldiga att informera kommunens socialtjänst vid stundande vräkning som beror på störningar i boendet eller sviktande betalningsförmåga. Kommunen saknar i dagsläget en mekanism för att synliggöra trångbodda hushåll/ hushåll i situation 4 som varken stör boendet eller har svårt att betala hyran. 1 Hemlöshet 2017 Omfattning och karaktär, Socialstyrelsen 2 Jordabalken (1970:994) 12 kap 42, 44 14 74
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Med undantag för det kommunala bolaget AB Edethus erbjuder inte längre kommunens fastighetsägare regelbundet hyreskontrakt till kommunen för uthyrning i andra hand. En sannolik förklaring till detta är att bostadsbristen i regionen och landet medfört att fastighetsägare i större utsträckning än tidigare väljer sina hyresgäster på den öppna marknaden. Funktionsvarierade Det är viktigt att personer med funktionsnedsättning har en boendeform som är anpassad till deras behov och önskemål. LSS-bostäder ska inrättas i en miljö som ger de boende förutsättningar till ett aktivt deltagande i samhällslivet. Ett varierat utbud av t.ex. gruppbostäder, servicebostäder, eller bostad med boendestöd är nödvändigt för att uppnå det. Under åren 2018 2024 uppskattar funktionshinderavdelningen i Lilla Edets kommun att det finns ca 7 10 personer som kan komma att ansöka om boende enligt 9 kap 9 LSS. Utöver dessa personer uppskattas att 1 2 personer per år kommer att flytta in till kommunen och söka bostad med särskild service enligt LSS, baserat på historiska data. Bostadsbrist medför en risk att personer med funktionsnedsättning som skulle klara av ett ordinärt boende istället ansöker om boende enligt LSS. Har kommunen inte möjlighet att erbjuda det stöd som krävs kan tjänsten köpas av exempelvis en privat aktör eller av en annan kommun. I dagsläget köper kommunen fyra boendeplatser i andra kommuner eller av privata aktörer. Det finns två olika typer av bostäder med särskild service: gruppbostad och servicebostad. Gruppbostäderna består av max sex lägenheter. De boende har direkt närhet till gemensamma utrymmen och personalstöd dygnet runt. Servicebostäder består oftast av fler lägenheter än gruppbostäderna och har tillgång till gemensam service i form av måltider, personlig service och omvårdnad. Utöver dessa bostäder är det möjligt att få en särskilt anpassad bostad, denna typ av boende är till för de som inte behöver fast bemanning. I Lilla Edets kommun finns det i dagsläget tre kommunala gruppbostäder med sex lägenheter i varje och ett serviceboende. Socialförvaltningens samlade bedömning är att behovet av bostäder enligt LSS är tillgodosett, men det är troligt att fler gruppbostäder och servicebostäder kommer att behövas i framtiden i och med att befolkningen ökar. Ett nytt arbetssätt för att på ett mer säkert sätt kunna göra prognoser håller på att tas fram i samverkan mellan socialförvaltningen och särskolan. Kommunen har inga särskilda boenden för personer med demensproblematik. De invånare som är drabbade av demens bor i regel inom särskilda boendeformer för äldre. Enligt uppgifter från socialförvaltningen har ca 70 % av de boende på kommunens särskilda boenden för äldre någon form 15 75
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning av demensproblematik. De boende placeras i möjlig mån på samma avdelningar där det finns kompetent personal. Förvaltningen bedömer att behovet av boenden för denna grupp är tillgodosett i dagsläget. Utifrån kommande års prognosticerade ökning av äldre invånare är det av vikt att fortsatt följa utvecklingen och behovet av särskilda boendeformer hos invånare med demensproblematik. Nyanlända och ensamkommande barn och ungdomar Takten i Migrationsverkets anvisningar har avtagit. 2018 anvisades kommunen 26 individer och för 2019 förväntas det antalet inte överstigas. Kommunens socialförvaltning bedömer att kommunen har fortsatt beredskap för att möta sina åtaganden inom området. Bostäder för nyanlända tillgodoses inom ramen för ovan nämnt samarbetsavtal med AB Edethus. Ett område för framtida utvecklingsarbete är den idag rådande ordningen som innebär att de kontrakt som ställs till socialförvaltningens förfogande av AB Edethus i viss mån är föremål för konkurrens mellan medborgare som av olika anledningar har svårt att få sina bostadsbehov mötta på marknaden. Kommunen har ett åtagande mot samtliga grupper och åtgärder för att tydliggöra fördelningen av resurser dem emellan bedöms vara av vikt framöver. Äldre I Lilla Edets kommun bor det 2018 ungefär 1100 personer som är äldre än 75 år. För dessa personer finns det två särskilda boendealternativ i kommunen bortsett från vanlig bostad: trygghetsboende och särskilda boendeformer för äldre. Kommunens två trygghetsboenden finns i Lilla Edet och i Lödöse och är privat ägda. Det finns 132 lägenheter på särskilda boenden för äldre i kommunen. Det bedöms i dagsläget finnas möjlighet att utöka antalet lägenheter inom dessa boenden. Socialförvaltningens bedömning är att det inte idag finns något behov av fler platser, men att det skulle vara ekonomiskt effektivt att bygga om boendena för att skapa större avdelningar, och på så vis kunna hjälpa fler brukare utan att behöva utöka personalstyrkan. Utöver dessa boenden har kommunen ytterligare 16 lägenheter i Lilla Edet som hyrs ut till äldre personer. Dessa lägenheter är inte uttalade trygghetsboenden, men liknar boendeformen på många sätt. 16 76
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Ungdomar och unga vuxna Kommunen arbetar idag inte enligt en särskild ordning för att tillgodose ungdomar och unga vuxna med bostäder. Då invånare inom denna grupp i större utsträckning saknar sparkapital och fast anställning är det angeläget att skapa förutsättningar för produktionen av hyresrätter med låg hyra i kommunen. Kvinnor i behov av skyddat boende Kommunen samarbetar med Trollhättans stad för att erbjuda stöd till kvinnor i behov av skyddat boende. Kontakt sker till socialförvaltningens mottagningsgrupp och efterföljande samtal och möten sker under sekretess. Personer med låg betalningsförmåga Som nämndes ovan under avsnitt kring arbetet med att tillgodose hemlösas bostadsbehov bedöms det idag vara ovanligt att individer och hushåll söker sig till kommunens socialtjänst för ett få hjälp med en bostad enkom av ekonomiska skäl. Det är dock ingen garant för att det kommer att vara så även i framtiden. Boverket har identifierat personer med låg betalningsförmåga som en grupp som ofta exkluderas från kommunens stödinsatser på grund av att hushållen inte befinner sig i social problematik. Kommunen behöver under kommande år utveckla arbetssätt och metoder för att synliggöra denna grupp och dess behov samt tillse att de får erforderligt stöd. 17 77
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Bostadsmarknadens förutsättningar Det nämndes inledningsvis att en av kommunens viktigaste uppgifter inom bostadsförsörjningen är att göra det som går för att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt. Den lokala bostadsmarknadens förutsättningar är därför av stor vikt för att fatta ändamålsenliga beslut om åtgärder för att främja bostadsförsörjningen. Skred och stabilitet Frågor om markförhållanden, stabilitet, och risk för skred gör sig ofta påminda i Lilla Edets kommun. Tätorternas framväxt längs med Göta älvdalen har fört med sig att om- eller nybyggnation kan behöva föregås av geotekniska åtgärder och utredningar för att säkerställa att risken för skred minimeras. Ett skred, även om det sker på obebyggd mark, kan få allvarliga konsekvenser för kommunen, regionen och hela riket. Göta älv är en viktig del i nationens infrastruktur och tunga allmänna intressen vilar däri. Markförhållandenas konsekvens för bostadsförsörjningen är att delar av samhällsbyggnadsprocessen fördyras och tar längre tid. Det påverkar i sin tur kommunens exploateringsekonomi som ska bära kostnaderna. Stabilitetsförhållanden påverkar även vilka områden som bedöms vara lämpliga för nyexploatering. Södra Lödöse är ett område som med hänsyn taget till markförhållanden såväl som andra faktorer bedömts som särskilt lämpligt för utbyggnad vilket är en av anledningarna till att det även fortsättningsvis utgör ett fokusområde för bebyggelseplaneringen. Vem efterfrågar? Så länge som bostadsbristen i Sverige består är det rimligt att anta att hushållen efterfrågar bostäder i allt vidare geografiska områden. Den pågående regionförstoringen i Västsverige till följd av bland annat Norge-Vänernbanans utbyggnad bidrar sannolikt till detta. Ekonomiskt svaga hushåll har av olika anledningar i dag svårt att efterfråga bostäder, bl.a. på grund av skärpta låne- och amorteringskrav, bristen på billiga hyresrätter, och dessa hushålls svaga sociala kontaktnät. Följden blir att en del av hushållens behov inte kommer till uttryck som efterfrågan på bostadsmarknaden. Många av de tänkbara åtgärder som kan användas för att få bukt med problemet ligger utanför kommunens handlingsutrymme. De berör t.ex. hyresvärdars kravställning gentemot sina hyresgäster, kreditvillkor på finansmarknaden och lagstiftning. En konsekvens av detta för bostadsförsörjningen är att hushåll från andra kommuner, som redan kan hävda sig på bostadsmarknaden, troligtvis konkurrerar ut en del av de ekonomiskt svaga hushåll som redan är bosatta i kommunen. Inflyttning är givetvis positivt och kommunen stärks på både kort och 18 78
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning lång sikt av tillskott av arbetskraft och skattemedel men en sådan utveckling kan ytterligare höja inträdesbarriärer till bostadsmarknaden för dessa hushåll. Riksintressen och saker av nationell betydelse Geografiska riksintressen definieras i lag och sätter i viss mån ramarna för all samhällsplanering i Sverige. I Lilla Edets kommun finns sex så kallade Natura 2000-områden 3 som är ett exempel på geografiska riksintressen. Områdena är Svartedalens naturskogar, Bredfjället, Valdalsbergen, Valdalssjön och Hagens småvatten, Sollumsån och Brattorpsån. Andra sorters riksintressen definieras i beslut av berörd myndighet i dialog med länsstyrelse och kommun. Det finns exempelvis riksintressen för energiproduktion, friluftsliv och naturvård. Kommunen ska i översiktsplan redovisa vilka riksintressen som finns inom kommunens gränser och hur dessa tillgodoses, det vill säga hur kommunen planerar att skydda riksintressets värde från skada av planerad bebyggelse. I och med detaljplanering prövas markens lämplighet för exempelvis bostäder och i samband med det tillgodoses riksintressena. Brukbar jordbruksmark är av nationell betydelse och är enligt miljöbalken förbjuden att ta i anspråk för bebyggelse om det inte behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och om detta inte kan ske på ett annat sätt. Det påverkar möjligheten att bygga bostäder i vissa delar av kommunen. Bostäder kan i vissa fall anses vara ett sådant väsentligt samhällsintresse och det är i samband med detaljplanering som den avvägningen lämpligen sker. Den regionala bostadsmarknaden Länsstyrelsen konstaterar i 2018 års bostadsmarknadsanalys att ekonomin har utvecklats positivt och att sysselsättningsgraden är fortsatt hög i hela länet. Däremot har de ekonomiska förutsättningarna för bostadsbyggandet förändrats snabbt i Sverige bland annat på grund av minskad efterfrågan på bostadsrätter med sjunkande priser som följd. Det befaras leda till att byggtakten minskar. Trots detta bedömer Länsstyrelsen att bostadsbyggnationen kommer öka även fortsättningsvis i Göteborgsregionen. De kommande 10 åren behövs 8 000 nya bostäder per år för att uppfylla behovet av bostäder i länet. Av dessa behöver drygt två tredjedelar, ca 5400, tillkomma i Göteborgsregionen. Under 2017 färdigställdes 7 200 bostäder i Västra Götalands län, vilket är det högsta antalet sedan 1992. Den största mängden av dessa bostäder har byggts i Göteborgsregionen. Kommunerna i länet 3 Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden i hela EU. Ett område som innehåller arter eller naturtyper som är särskilt skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv kan bli utpekade som Natura-2000 områden. 19 79
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning uppger att det finns förutsättningar att öka bostadsbyggandet ytterligare och under 2019 finns det förutsättningar för att påbörja byggnationen av 14 200 bostäder i länet. Analysen visar på ett underskott av bostäder i nästan hela länet- endast en kommun uppger att de har en lokal bostadsmarknad i balans. Äldre, nyanlända och ungdomar är de grupper som har svårt att få tag på bostäder i de flesta kommuner. Höga produktionskostnader och brist på attraktiv mark som är detaljplanerad anges vara de främsta orsakerna till att bostadsbyggandet inte går snabbare. Det finns även kommuner i länet som uppger att det är svalt intresse bland byggherrarna att bygga. Det kan tänkas bero på brist på personal och en osäker bostadsmarknad där intresset för nyproduktion har minskat. Många kommuner upplever även svårigheter att rekrytera personal till berörda förvaltningar för att arbeta med fysisk planering, vilket gör att arbetet med at ta fram nya planer i kommunerna inte gått i det tempo som marknaden efterfrågat. AB Edethus upplever i dagsläget inte att kompetensbrist inom byggbranschen utgör ett hinder för bostadsbyggnation. Kommunen ska fortsättningsvis uppmärksamt bevaka bostadsmarknadens utveckling och i samråd med dess aktörer identifiera och i den mån det går undanröja hinder för dess funktionssätt. VA-anläggningens kapacitet Lödöse är utpekat som ett av kommunens viktigaste utvecklingsområden och många nya bostäder planeras tillkomma i tätorten de kommande åren. För att det ska kunna ske behöver kommunen investera i nya lösningar för vatten och avlopp. Nuvarande avloppsverk i Lödöse har tillstånd att ansluta 2000 personer och i dagsläget är 1750 anslutna. Anläggningens maximala kapacitet bedöms i nuläget nås under de närmst följande åren. Lilla Edets kommunfullmäktige antog i juni 2018 ett inriktningsbeslut om att allt avloppsvatten ska renas i Ryaverket. En förutsättning för att kunna genomföra beslutet är att kommunen blir delägare i Gryaab. Om så sker planerar kommunen att ansluta avloppsvatten från Lödöse till Ryaverket mellan 2023 2025 vilket möjliggör planerad utbyggnad av orten. Tidsplanen är behäftad med viss osäkerhet som är bortom kommunens kontroll. Exempelvis behöver Gryaabs medlemskommuners fullmäktigeorgan alla godkänna Lilla Edets kommuns inträde i organisationen. Bland de övriga avloppsreningsverken bedöms det i dagsläget finnas fortsatt möjlighet att ansluta nya VA-abonnenter och därmed bostäder. Avloppsreningsverken i Utby, Nygård, Hjärtum och Ellbo beräknas ha tillräcklig kapacitet för den förväntade bostadsbebyggelsen. Bedömningen innehåller, i likhet med alla prognoser, ett visst mått av osäkerhet. 20 80
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Efterfrågan på bostäder AB Edethus instiftade under sommaren 2017 en egen bostadskö för hyresrätter och ett drygt år senare bestod den av 500 personer. Bolaget kräver att de köande är aktiva i sitt bostadssökande vilket gör antalet indikativt på en fortsatt stark efterfrågan. Såväl stundande som nyligen slutförd byggnation av bostadsrätter i kommunen har haft ett stort antal intresseanmälningar. AB Edethus ser ett fortsatt intresse bland entreprenörer att bygga i kommunen och har noterat att byggkostnaderna är jämförelsevis låga. Orsakerna till det behöver klarläggas men en möjlig förklaring är just den höga efterfrågan på bostäder i kommunen och att entreprenörer är villiga att acceptera snävare ekonomiska marginaler för att etablera sig på orten. En kartläggning av hyresvärdar och mäklarhus visar att båda grupper upplever en alltjämt hög efterfråga på bostäder i kommunen. Efterfrågan på hyresrätter upplevs vara hög bland invånare i åldrarna 18 45, medelhög i åldrarna 46 60, och något lägre för invånare som är 61 år eller äldre. Tillfrågade hyresvärdar anser att det framförallt är hyreslägenheter med två och tre rum och kök som behöver tillkomma de kommande 5 åren för att möta efterfrågan. Tillfrågade mäklare upplever att efterfrågan i dag och kommande 5 10 år är hög avseende bostadsrätter, framförallt 3-4 rum och kök, och tätortsnära villor. Ingen av de tillfrågade hyresvärdarna uppger att de har outhyrda lägenheter. De flesta hyresvärdar uppger att efterfrågan är högst på bostäder inom centrala Lilla Edet. Uppgifterna från mäklare är likartade, med tillägget att förväntad nyproduktion i Lödöse bedöms vara starkt efterfrågad. Eftersom hyresvärdar och mäklare möter delvis olika konsumentgrupper är det inte förvånande. Mäklarhusen anger vidare att efterfrågan upplevs som låg i Hjärtum och Nygård, vilket i ett fall uppges bero på avsaknad av service (affär, skola, etc.). Slutligen uppger tillfrågade mäklarhus att det behövs fler bostadsrätter i kommunen, inte minst för att öka rörligheten på bostadsmarknaden. 21 81
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Utbud på bostadsmarknaden Utbudet på bostadsmarknaden utgörs av lediga hyreslägenheter och ägande- och bostadsrätter som är till salu. Utbudet förändras i och med nyproduktion, rivning, och in- och utflyttning. Byggnationen av bostäder i Lilla Edet har haft en svagt ökande trend de senaste åren. Det är framförallt enbostadshus som har byggts. Sedan år 2012 har ca 250 bostäder färdigställts. Två tredjedelar av dessa bostäder är i enbostadshus och en tredjedel är i flerbostadshus. Det är främst lägenheter med hyresrätt som färdigställts bland de flerbostadshus som byggts. Sedan 2012 har antalet beviljade förhandsbesked och bygglov utanför detaljplanelagt område ökat. Utvecklingen beror sannolikt på en minskad mängd byggrätter samt att intresset för att bygga i kommunen är stort. Ungefär 25 % av de förhandsbesked och bygglov som beviljats är inom områden som i översiktsplanen är utpekade som samhällsområden eller möjliga samhällsområden och ligger i direkt närhet till befintliga tätorter och ofta i anslutning till eller i närheten av detaljplanelagt områden. Enligt översiktsplanen ska byggnation inom sådana områden föregås av detaljplanering. Framtagande av detaljplaner gör att kommunen kan kontrollera byggnation i anslutning till tätorterna och därmed ta ett helhetsgrepp om teknisk infrastruktur och offentlig service i anslutning till bostäderna. Beviljade bygglov 2012-2017 18 18 17 11 14 13 14 3 7 6 7 4 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Utanför detaljplan Inom detaljplan 22 82
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Kommunens nuvarande planberedskap möjliggör byggnation av ungefär 200 bostäder på omkring 150 fastigheter spridda i kommunen. Majoriteten av byggrätterna finns i tätorterna Lilla Edet, Ström, Lödöse och Hjärtum. Med några få undantag är det små- och radhus som medges i planerna. Kommunen äger endast en liten del av marken i fråga. Det är viktigt att understryka att bara för att en fastighet befinner sig inom ett detaljplanerat område som tillåter bostadsbyggnation så är det inte säkert att bostäder kommer att byggas där. Områdets attraktivitet, byggherrars och exploatörers intresse, konjunkturläget, markägarens vilja och mycket mer påverkar detta. Den sammansatta bilden av hur bostadsmarknadens aktörer uppfattar anledningarna till den avstannade bostadsbyggnationen är att det saknas planlagda byggrätter inom de områden där bostäder efterfrågas. 23 83
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Kommunens verktyg för bostadsförsörjningen Översiktlig planering Översiktsplanen är det grundläggande verktyget i kommunernas fysiska planering och anger riktlinjerna för kommunens markanvändning. Både bevarande och utvecklande åtgärder ska redovisas i planen. Översiktsplanen är ett viktigt verktyg för kommunen i den framtida bebyggelseutvecklingen, och den visar riktningen för var ny bebyggelse ska tillkomma, får tillkomma och inte får tillkomma. Detta görs genom regler och rekommendationer som redovisas i olika geografiska områden. Lilla Edets kommuns översiktsplan antogs av kommunfullmäktige år 2012. Kommunen kan använda sig av fördjupningar för ett specifikt geografiskt område av översiktsplanen som ett strategiskt planeringsverktyg. När en fördjupning av en tätort tas fram efter att översiktsplanen antagits innebär det att översiktsplanen ändras för det område fördjupningen omfattar. FÖP Lödöse är ett exempel på det. En fördjupning av översiktsplanen är viktig när större områden ska omvandlas och detaljplaneringen och utbyggnationen ska ske etappvis för att ta ett helhetsgrepp över området. Genom att arbeta med fördjupningar och andra tillägg till den kommunövergripande planen kan ändringar och kompletteringar göras utan att hela översiktsplanen behöver arbetas om. Planeringen blir mer konkret och lokalt anpassad, vilket tydliggör kommunens mål med utvecklingen. Detaljplanering Detaljplanering är ett viktigt verktyg för bostadsförsörjningen av flera anledningar. För det första sker genom detaljplanering den avvägning av allmänna intressen (bostadsförsörjning, miljö, social hållbarhet, statlig infrastruktur, mm) och enskilda intressen som är nödvändig för att kommunen ska 24 84
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning växa på ett bra sätt och för att boendemiljön ska vara god. Det är i sin tur en förutsättning för framväxten av ett attraktivt bostadsutbud som motsvarar invånarnas behov. För det andra utgör en välfungerande detaljplaneprocess en kontaktyta för kommun, näringsliv och medborgare. När detaljplanen ställs ut och granskas kan viktiga synpunkter fångas upp och bearbetas. Detaljplanen reglerar rättigheter och skyldigheter i form av byggrätter och andra planbestämmelser såsom att bevara befintlig bebyggelse eller att skydda mark från byggnation. Dessa rättigheter och skyldigheter gäller inte enbart mellan kommunen och fastighetsägaren, utan även fastighetsägare emellan. Det utgör en trygghet för fastighetsägare att förutsättningarna för byggnation inom planområdet är klargjorda. Det minskar risken för oförutsägbar byggnation och det gör det möjligt att förutse hur området kommer att utvecklas. Detaljplanen är även ett viktigt instrument utifrån ett demokrati-, rättvise- och hushållningsperspektiv. Planerna beslutas i en öppen process och syftar till att minimera samhällsekonomiska kostnader till följd av okontrollerad bebyggelse genom att väga allmän- och egenintressen mot varandra. Detaljplaner är mer eller mindre reglerande bland annat beroende på det berörda områdets förutsättningar. Byggherrar förordar ofta så flexibla detaljplaner som möjligt eftersom det gör det enklare att anpassa byggnationen till rådande marknadsförhållanden. Vinsterna med att skapa detaljplaner som ger bostadsmarknadens aktörer goda förutsättningar att bygga behöver dock vägas mot risken för kortsiktig och ogenomtänkt byggnation som i ibland kan bli resultatet av alltför löst reglerande detaljplaner. Det är en komplicerad och viktig avvägning som behöver göras från fall till fall. Markanvisningar Genom markanvisningar kan kommunen villkora en tidsbegränsad ensamrätt att exploatera ett område. Det innebär att kommunen ger en aktör möjlighet att bebygga ett område så länge som t.ex. minst en fjärdedel av bostäderna där blir hyresrätter eller något annat sådant villkor. En markanvisning förutsätter att kommunen äger marken. Lilla Edets kommunfullmäktige har antagit riktlinjer om markanvisningar. Av dessa framgår under vilka förutsättningar privata aktörer kan ansöka om och anvisas mark. 25 85
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Markanvisningar har på flera håll i landet visat sig vara ett framgångsrikt och användbart verktyg för kommuner som vill driva på sin bostadsbyggnation och därigenom skapa förutsättningar för framväxten av ett bostadsutbud som möter behov och efterfrågan. 4 Strategiska markinköp En förutsättning för användandet av markanvisningar som ett bostadspolitiskt verktyg är att kommunen strategiskt och långsiktigt köper den mark som bedöms vara intressant att anvisa i framtiden. Kommunens köp av mark i södra Lödöse är ett exempel på en sådan insats. Aktiv markpolitik En aktiv markpolitik kan betyda mycket och det finns flera exempel på kommuner som på olika sätt bedrivit en framgångsrik sådan 5. Gemensamt för flera av dem är att lyckas skapa transparanta och tillgängliga kontaktytor gentemot byggherrar och exploatörer, att renodla politiker- och tjänstemannaroller i samhällsbyggnadsprocessen, och att fokusera på den långsiktiga nyttan av bostadsbyggande snarare än kortsiktiga ekonomiska vinster. Exploateringsavtal Kommunens riktlinjer för exploateringsavtal sätter ramarna och utgångspunkterna för när en markägare själv vill exploatera sin mark. Avtal kan då träffas med kommunen om fördelning av kostnader knutna till detaljplanering och dess genomförande (exploatering). Prognos- och utredningsarbete Kommunen upprättar årligen en befolkningsprognos som är ett viktigt planeringsunderlag för arbetet med bostadsförsörjning. Förväntad framtida inflyttning till följd av bland annat bostadsbyggande är en av många faktorer som påverkar utfallet. Riktade utredningsinsatser i form av exempelvis flyttstudier, studier av boendepreferenser och sociala kartläggningar är angränsande verktyg som kommunen kan använda för att fördjupa förståelsen för hinder och möjligheter kopplade till bostadsförsörjningen. Samverkan Kommunen samverkar i olika sammanhang med andra aktörer kring planering för bostäder. Boverket är statlig förvaltningsmyndighet för frågor om bland annat boende och bostadsfinansiering och som i första hand arbetar med samhällsplanering, byggande och boende. För att öka bostadsbyggandet i kommunerna har regeringen infört ett statsbidrag för ökat bostadsbyggande. För att ta del av bidraget behöver kommunen ha uppfyllt olika villkor. Villkoren är bland annat att 4 Sveriges kommuner och landsting, Aktiv markpolitik, 2016 5 ibid 26 86
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning kommunen ska ha en aktuell översiktsplan, aktuella riktlinjer för bostadsförsörjning samt tagit emot minst en nyanländ som fått uppehållstillstånd under den senaste mandatperioden. Lilla Edets kommun planerar att söka bidraget även fortsättningsvis. Utöver Boverket samverkar kommunen med Göteborgsregionen (GR), som är en samarbetsorganisation med 13 medlemskommuner i Göteborgsområdet. GR:s uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för ide- och erfarenhetsutbyte inom regionen. Länsstyrelsen är ytterligare en aktör som kommunen samverkar med gällande bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen ger råd och stöd till kommunen om hur lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska tillämpas. Länsstyrelsen ansvarar även för att årligen ta fram en regional bostadsmarknadsanalys. I kommunernas arbete med att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjning ska Länsstyrelsen yttra sig över de kommunala riktlinjerna utifrån ett regionalt perspektiv gällande planeringsförutsättningar, framtida behov och utvecklingstendenser. Samverkan med byggherrar, mäklare, hyresgästföreningar och andra parter på bostadsmarknaden är och förblir ett viktigt verktyg för kommunens bostadsförsörjning. Ägardirektiv för AB Edethus Kommunfullmäktige beslutar om och antar ägardirektiv för kommunens bolag AB Edethus. I ägardirektivet anges vad syftet med bolagets verksamhet är och vilka prioriteringar och överväganden som ska styra. Ägarstyrning av AB Edethus är ett fortsatt viktigt verktyg för kommunen i arbetet med att trygga bostadsförsörjningen och skapa förutsättningar för bostadsbyggande. Mål- och resursplaner och Visionsdokument Kommunfullmäktige antar varje år en mål- och resursplan som utgör kommunens budget. I budgeten kan medel t.ex. avsättas för markinköp eller särskilda utredningar kring bostadsförsörjningen. Budgeten innehåller även exploateringsekonomins ramar och där anges hur mycket resurser som får läggas på detaljplanering det kommande året. Vision 2020 har i flera år satt riktningen för kommunens arbete. De mål som berör bostadsförsörjningen redovisades inledningsvis. Kommunfullmäktiges vision kommer även fortsättningsvis vägleda arbetet med bostadsförsörjning. Löpande produktionsplanering av bostäder Kommunen följer och uppdaterar löpande pågående och framtida planerings- och byggprojekt. Detta arbete sker i realtid och redovisas för kommunstyrelsen med jämna mellanrum, vilket ligger till grund för bl.a. befolkningsprognoser och beslut om att påbörja eller avbryta detaljplanearbeten. 27 87
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Planerade åtgärder För att tillgodose medborgarnas bostadsbehov de kommande åren behöver fler bostäder byggas i Lilla Edets kommun. Utbyggnaden ska ske på ett socialt, miljömässigt, och ekonomiskt hållbart sätt, vilket i vissa fall gör det nödvändigt att detaljplanera marken innan den bebyggs. Kommunens planberedskap, som idag tillåter byggnation av ca 200 bostäder, behöver öka markant. Arbetet ska på lång sikt fokuseras på mark som kommunen äger för att bibehålla rådigheten över inflyttningstakt och för att säkerställa att den kommunala organisationen kan hantera befolkningstillväxten som förväntas ske i och med nybyggnation. Områden som redan varit föremål för fördjupad översiktsplanering kan med fördel detaljplaneras först. I områden som saknar fördjupade översiktsplaner eller liknande kan sådana om det är lämpligt tas fram innan detaljplan för att säkerställa en korrekt avvägning av allmänna intressen och en långsiktigt hållbar bebyggelse. I geografiskt begränsade områden, inom vilka inga komplicerade avvägningar av allmänna och enskilda intressen finns att göra, bör kommunen även fortsättningsvis öppna för markägare att teckna planavtal och exploateringsavtal med kommunen. Kommande planarbete och bostadsbyggnation Sedan översiktsplanens antagande 2012 har 323 bostäder byggts i kommunen. Idag pågående och potentiell framtida bebyggelse redovisas nedan per tätort. Lilla Edet/Ström/Göta Pågående byggnadsprojekt bedöms komma utmynna i att ca 150 bostäder färdigställs i Lilla Edet, Ström, och Göta de kommande tre åren. Huruvida ytterligare bostäder kommer byggas beror på vilka planuppdrag kommunstyrelsen väljer att initiera och i vilken mån dessa faktiskt leder till att ytterligare bostäder byggs. Lödöse Prognosen för Lödöse är i mycket stor grad beroende på kommunens eget planarbete och takten i det pågående arbetet att koppla ortens avloppsledningar till Ryaverket i Göteborg. Detaljplanering pågår i dagsläget för ca 120 bostäder i norra Gossagården vilka förväntas stå klara inom tre till fyra år, om infrastrukturen på orten medger det eller byggs ut i nödvändig mån. Det finns goda möjligheter att skapa planmässiga förutsättningar för ett stort antal bostäder i Lödöse. I den fördjupade översiktsplanen för orten anges att utbyggnaden på lång sikt kan tillföra omkring 2000 nya bostäder. Eftersom kommunen äger den övervägande delen av marken i södra Lödöse kan ett ambitiöst och långsiktigt planarbete ta sin början de kommande åren utan risk för att det leder till okontrollerad bebyggelseutveckling eller befolkningsökning. Utbyggnaden kan då ske etappvis och i enlighet med målsättningarna i den fördjupade översiktsplanen. För det fall att bostäder byggs inom det gamla varvsområdet i Lödöse bedöms i dagsläget ca 300 bostäder kunna rymmas där, vilket i sig näst intill 28 88
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning uppfyller målet för orten i ÖP 2012. Totalt sett bedöms planmässiga förutsättningar för ca 800 bostäder på orten kunna skapas fram tills 2030. Omkring 700 av dessa bostäder utgörs i ett sådant scenario av flerbostadshus i Södra Gossagården i ett attraktivt stationsnära läge. Kommunen ska nära bevaka såväl bostadsmarknaden som andra förutsättningar under perioden fram tills 2030 för att i möjlig mån säkerställa en miljömässig, social och ekonomiskt hållbar utbyggnad av orten. Hjärtum Spridd småhusbebyggelse förväntas tillkomma i Hjärtum fram tills 2030. Takten i detta beror framförallt på efterfrågan och utbud på bostadsmarknaden. En byggrätt existerar i dagsläget för flerbostadshus på Sandtagsvägen och det återstår att se om intresse finns hos byggherrar för att ta den i anspråk. Nygård Flera områden i Nygård anges i översiktsplanen som lämpliga för bostadsbyggnation. Kommunen äger i dagsläget inte marken i fråga varpå nyttan och effekten av att detaljplanera dessa områden är svår att bedöma. Viss förtätning av det befintliga samhället förväntas ske fram tills 2030. Troligtvis behöver markinköp ske för att säkerställa att översiktsplanens mål uppfylls. Landsbygd Bebyggelsen på landsbygden förväntas fortgå. Kommunens bygglovsavdelning bedömer inkomna ansökningar utifrån deras individuella beskaffenhet enligt plan- och bygglagen. Takten i byggnationen på landsbygden avgörs i mångt och mycket av förhållandena på bostadsmarknaden. 29 89
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Riktlinjer för bostadsförsörjning 2019 2023 Kommunstyrelsen ska under 2019 upprätta en tidsplan och prioriteringsordning för kommande planarbete på översiktlig och detaljerad nivå. Kommunens arbete med bostadsförsörjningen ska utvecklas under perioden. Ett flertal arbetsområden har i detta dokument pekats ut som särskilt angelägna för fortsatt utredningsarbete: befolkningens boendepreferenser, inflyttning till befintligt bestånd och trångboddhet är tre exempel. Kommunen ska fortsatt aktivt följa och bevaka bostadsbehovet hos de särskilda grupper som redovisades i avsnitt 4. Kommunen ska fortsättningsvis regelbundet, minst en gång per år, hålla samverkansmöten med bostadsmarknadens aktörer för att fördjupa förståelsen av den lokala bostadsmarknadens förutsättningar och för att identifiera hinder för dess funktionssätt. Kommunen ska inom ekonomiska ramar arbeta för strategiska markinköp som möjliggör de markanvisningar som i sin tur gynnar framväxten av ett bostadsutbud som motsvarar behoven. Kommunen ska fortsättningsvis beakta konsekvenserna av bostadsmarknadens förstoring för de hushåll som redan idag har svårt att efterfråga en lämplig bostad. Nybyggnation ska i möjlig mån styras så att nyttan därav tillfaller alla invånare. Markanvisningar är ett viktigt verktyg fortsättningsvis i detta arbete. Kommunen ska fortsatt prognostisera befolkningens tillväxt. Varje mandatperiod ska en fördjupad befolkningsprognos sammanställas i vilken olika framtida befolkningsscenarier redovisas och ställs mot varandra avseende inflyttning, hushållssammansättning, skatteunderlag, investeringsbehov avseende kommunal service, och annan relevant information. Dessa riktlinjer ska ajourhållas genom kontinuerlig omvärldsbevakning och vid behov revideras i kommunfullmäktige. Pågående insatser för bostadsförsörjningen ska minst en gång per år sammanställas till kommunstyrelsen, avseende exempelvis pågående byggnation, avvägningar kopplade till markanvisning, riktade insatser till särskilda grupper på bostadsmarknaden, mm. 30 90
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Bilaga 1 Lagrum Regeringsformen I regeringsformen (1974:152) 2 står att det allmänna ska trygga den enskildes rätt till bostad. Plan- och bygglagen I plan- och bygglagen (2010:900) bestäms det som brukar kallas för det kommunala planmonopolet. Det innebär för det första att det är kommunen som beslutar hur mark och vatten inom kommunens gränser ska användas. Det innebär för det andra att enskilda medborgare behöver ansöka om lov för att bebygga sina fastigheter (2 ). Kommunen är enligt lagen skyldig att vid planeringen för användningen av mark och vatten, samt vid behandlandet av lovansökningar från enskilda, främja och beakta en rad allmänna intressen. Ett sådant intresse är bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet (3 ). Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ålägger varje kommun att med riktlinjer planera för den egna bostadsförsörjningen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjerna ska innehålla kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av befintligt bostadsbestånd samt planerade insatser för att nå uppsatta mål. Vidare ska det framgå av riktlinjerna hur kommunen i sin planering tagit hänsyn till relevanta nationella mål, planer och program. Riktlinjerna ska särskilt grundas på en analys av demografisk utveckling, efterfrågan på bostäder, bostadsbehov för särskilda grupper, och marknadsförutsättningar. Riktlinjerna ska vara vägledande i kommunens prövning av 2 kap 3 5 i plan- och bygglagen. Riktlinjerna ska antas av kommunfullmäktige i minst en gång per mandatperiod. Socialtjänstlag I 3 kap 2 Socialtjänstlagen (2001:453) framgår att socialnämnden bl.a. ska främja den enskildes rätt till bostad. Av 4 kap 1 framgår att den som inte själv kan tillgodose sina behov har rätt till bistånd för både sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Av 5 kap framgår bl.a. att barn och ungas uppväxt ska ske under trygga och goda förhållanden (1 ), att äldre människor ska få möjlighet att leva och bo självständigt (4 ) och få goda bostäder och vid behov stöd och hjälp i hemmet (5 ), samt att kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd (5 ). 5 kap fastslår även att kommunen ska inrätta bostäder med särskild service 31 91
Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning för människor med funktionshinder som har behov av det, och i övrigt medverka till att den enskilde får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd (7 ). Lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag Av lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag framgår att ett sådant bolag är ett där kommunen har det bestämmande inflytandet, som i allmännyttigt syfte i sin verksamhet huvudsakligen förvaltar fastigheter i vilka bostadslägenheter upplåts med hyresrätt, som främjar bostadsförsörjningen i kommunen, och som erbjuder hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget (1 ). Sådana bolag ska bedrivas enligt affärsmässiga principer. Trots det får kommunen lämna stöd till ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag under vissa förutsättningar (2 ). Värdeöverföringar från bolaget till ägaren får med vissa undantag inte överstiga ett belopp som motsvarar räntan på det kapital som kommunen föregående år tillskjutit bolaget som betalning för aktier (3 5 ). För det fall då kommunen agerar borgenär för det kommunala bolaget ska en s k borgensavgift tas ut för att kompensera för de konkurrensfördelar bolaget åtnjuter gentemot övriga marknadsaktörer till följd av säkerheten. Lag om riktlinjer för kommunala markanvisningar En kommun kan sluta avtal med en byggherre om att överlåta kommunägd mark genom en markanvisning. En markanvisning ger byggherren ensamrätt till att under en viss tidsperiod och under vissa villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av den kommunägda marken för bebyggande. Av lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar framgår att kommunen ska anta riktlinjer för markanvisning. Dessa ska innehålla kommunens utgångspunkter och mål för överlåtelser eller upplåtelser av markområden för bebyggande, handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisningar, och principer för markprissättning (2 ). 32 92
Kommunfullmäktige protokoll 2019-09-09 98 Investerings- och exploateringsbudget 2020 Dnr KS 2019/154 Sammanfattning Utifrån principen att varje generation själv ska bära sina kostnader och med hänsyn till kommunens finansiella ställning är det finansiella utrymmet för investeringar följande: För 2020 fastställs investeringsutrymmet till 73 000 tkr, varav 23 000 tkr inom skattefinansierad verksamhet och 50 000 tkr inom avgiftsfinansierad verksamhet. Exploateringsutgifterna fastställs till maximalt 36 000 tkr. Nämnderna betalar ränta på investeringarna, internränta som erläggs till finansenheten, vilken för år 2020 fastställs till 2,4 procent. Huvuddelen av investeringarna görs inom tekniska nämnden. Det är främst åtgärder inom vatten/avlopp samt gator och vägar. Inom kommunstyrelsen handlar det främst om ersättning av uttjänta IT-system. Övriga nämnders utrymme avser främst inventarier och reinvesteringar. Förvaltningen har arbetat fram ett förslag till fördelning av anslagen enligt investeringsbudget 2020. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 2019-08-27 155 Arbetsutskottets protokoll 2019-08-13 79 Ekonomichefens tjänsteskrivelse daterad 2019-08-05 Mål- och Resursplan 2020 Investeringsbudget 2020 samt flerårsplan 2021-2022 Exploateringsbudget 2020 samt flerårsplan 2021-2022 Ekonomiska överväganden och följder av beslut Kommunens likviditet har försvagats under det senaste året vilket troligtvis kommer att innebära utökad lånefinansiering av kommande års investeringar. Yrkande Frej Dristig (SD): Kommunfullmäktige återremitterar delarna i ärendet som avser de skattefinansierade investeringarna för kultur- och fritidsnämnden, där kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att utreda vem som skall äga kommunens fritidsanläggningar innan eventuella investeringar beslutas, samt att framtida investeringar skall gynna barn- och ungdomsverksamheter, och inte sponsra vuxnas fritid. Julia Färjhage (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Jörgen Andersson (C) och Lars Ivarsbo (C) tillstyrker Julia Färjhages yrkande. 93
Kommunfullmäktige protokoll 2019-09-09 Beslutsgång Ordföranden frågar först om ärendet ska avgöras idag eller återremitteras och finner att ärendet ska avgöras idag. Därefter konstaterar ordföranden att det enbart föreligger ett förslag och därmed bifaller kommunfullmäktige kommunstyrelsens förslag. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta investeringsbudgeten samt exploateringsbudgeten 2020 samt flerårsplanen 2021-2022. Reservation Samtliga tjänstgörande ledamöter och ersättare för sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Beslutet expedieras till Jörgen Karlsson, ekonomichef Malin Krantz, kommunchef Lotte Mossudd, socialchef Leif Gardtman, bildningschef Anna Stenlöf, samhällsbyggnadschef Samtliga nämnder 94
Kommunfullmäktige protokoll 2019-09-09 99 Policy för inköp och upphandling Dnr KS 2019/264 Sammanfattning Lilla Edets kommuns policy för inköp och upphandling grundar sig på Lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU), och Lag (2016:1146) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF). Policyn har arbetats fram av ekonomiavdelningen och fastställs av kommunfullmäktige. Policyn ska säkerställa att kommunens upphandlingar och inköp görs i enlighet med EUdirektiv, svensk lagstiftning och denna policy. Vidare ska policyn säkerställa att varor, tjänster och entreprenader med rätt kvalitet till lägsta kostnad köps in samt att sociala och etiska hänsyn och krav på funktion och miljöhänsyn är en naturlig del av kommunens upphandlings- och inköpsverksamhet Policyn är senast antagen av kommunfullmäktige 2012-03-21 16 Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 2019-08-27 156 Arbetsutskottets protokoll 2019-08-13 77 Revidering av policy för inköp och upphandling Ekonomichefens tjänsteskrivelse daterad 2019-06-25 Ekonomiska överväganden och följder av beslut Ingen finansiering krävs Yrkande Julia Färjhage (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Jörgen Andersson tillstyrker Julia Färjhages yrkande. Beslut Kommunfullmäktige antar Policy för inköp och upphandling. Beslutet expedieras till Jörgen Karlsson, ekonomichef Malin Krantz, kommunchef (inkl policy) Lotte Mossudd, socialchef (inkl policy) Leif Gardtman, bildningschef (inkl policy) Anna Stenlöf, samhällsbyggnadschef (inkl policy) Kommunrevisionen (inkl policy) Samtliga nämnder (inkl policy) 95