Sammanställning av projekt FN s barnkonvention Strömstad kommun 20090901-20101231



Relevanta dokument
Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun

Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun.

Landstingsfullmäktige 27 november Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Barnkonventionsbeslut KS 2011:182

[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13)

Barnperspektiv i alla beslut Motion den 25 mars 2011 av Rolf Wasteson (V) och Agneta Johansson(V)

Dnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun

Förebyggande, tidiga och gemensamma insatser för barn och unga i Ystad Kultur o Utbildning och Social Omsorg.

Kvalitetsredovisning

Handlingsplan för barn och unga

Sammanställning av utbildningsdag Laholmen 15/ Bilaga 5. Uppgift nummer ett: SWOT-analys

STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf )

Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun

Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga. Antagen av kommunfullmäktige Diarienummer 416/2011

En bra start i livet (0-20år)

Projekt 2015 barnkonvention och barnfattigdom

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Förstudie avseende kommunens beaktande av barnperspektivet Kinda kommun

Likavillkorsplan

Tjörn möjligheternas ö. Barn- och ungdomsplan

Folkhälsoarbete Verksamhetsberättelse 2012

Våld i nära relationer

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN

BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun

Ombyggnation av trafik och centrummiljön i Pajala centralort. Barn och unga deltar i samhällsplaneringen

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Alla barns rätt. Lästips från sjukhusbiblioteket

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Förskolan Malmgården 2015

PM Uppföljning av granskningen angående implementering av FN:s barnkonvention

Barnkonventionen i praktiken

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

FOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014

Tid: , kl och kl Plats: Chatarinasalen, Tallbacken, Älvdalen Närvarande: Enligt bif.

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

Reviderad genomförandestrategi av Barnkonventionen i Kristianstads kommun. Antagen av Kommunstyrelsen

Barnplan för Hedemora kommun

TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet

RAPPORT. Översyn av anhörigstödet i Nacka Annika Lindstrand

Plan för personer med funktionsnedsättning

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?

Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning

Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling på Andersbergsringens förskola

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Handikappolitiskt program Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Frändeforsförskola 2015/2016


Barnombudsmannen rapporterar br2008:01. På lång sikt. Barnkonventionen i landstingen 2007

Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

För barns och ungas bästa

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030

Klockargårdens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barn- och utbildningsnämnden Annikki Oscarsson (KD) Kommunkontoret, Ödeshög ... Ordförande/Håkan Johansson. Justerande/Annikki Oscarsson

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret

Folkhälsoprogram

Kvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret

Handlingsprogram för personer med funktionsnedsättning

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.

Alla barn har egna rättigheter

Handlingsplan Barnkonventionen

Revisionsrapport Granskning av implementering av Fn:s barnkonvention, augusti 2003

Granskning av barnkonventionen

Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007

Översyn av arbetsformer och reglemente för pensionärsrådet

Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun. Antagen av kommunstyrelsen Diarienummer 569/02

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan 2015/2016

Barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram Antaget av Kommunfullmäktige

Kultur- och utbildningsnämndens prioriterade mål

Minnesanteckningar från möte för Barn- och Ungdomsrådet (BUR) den 6 februari Ylva Forsberg (v) Inger Nilsson (fp) Ina Lindström Skandevall (fp)

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Minnesanteckningar från möte för Barn- och Ungdomsrådet (BUR) den 19 oktober 2005

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Regeringens proposition 2009/10:232

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolan Pennan, Umeå

Ungdomspolitisk Policy för Ängelholms Kommun

Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling-

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Boo Gårds skola 2011/12

Funktionshinderpolitiskt program Ronneby kommun

Världskrigen. Talmanus

Funktionsnedsättning inget hinder

Korvettens förskola

Nationella jämställdhetsmål

Mål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar

Kollegial granskning Gunnareds stadsdel. Barnkonventionens genomförande i stadsdelen.

Saltängens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Olika fast lika unika. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad

JÄMLIKA OCH JÄMSTÄLLDA LIVSVILLKOR

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Folkhälsoplan. för Partille

Västerås Idrottsgymnasium

Kvalitetsarbete för förskolan Bikupan period 3 (jan mars), läsåret

Transkript:

Sammanställning av projekt FN s barnkonvention Strömstad kommun 20090901-20101231

2 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första länderna som ratificerade konventionen efter beslut i riksdagen i juni 1990. I mars 1999 fastställde riksdagen en strategi för att förverkliga barnkonventionen. Syftet var att barnkonventionen och dess bestämmelser ska genomsyra allt offentligt beslutsfattande som rör barn. I konventionen avses med barn varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt lag som gäller barnet. Barnkonventionen är ett juridiskt dokument, en folkrättslig och bindande överenskommelse, som alla länder som bundit sig till konventionen är skyldiga att följa. Den är ingen lag, strider inte mot lagen och tar heller inte över lagstiftningen. Rättigheter och skyldigheter enligt svensk lagstiftning gäller så väl barn som vuxna. FN:s konvention om barnets rättigheter måste ständigt beaktas vid alla förvaltningsbeslut och alla politiska beslut på alla nivåer. Konventionen består av 54 artiklar som slår fast vilka rättigheter barn ska ha samt hur länderna ska arbeta med konventionen. De fyra grundprinciperna utgör grunden för hur de olika artiklarna ska tolkas och förverkligas: Inget barn får diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionshinder eller andra liknande skäl. (artikel 2) Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga. (artikel 3) Barn och unga ska tillåtas att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. (artikel 6) Barn och unga ska ges möjlighet att framföra och få respekt för sina åsikter i frågor som berör dem. (artikel 12)

3 Barnkonventionen i Strömstad kommun Historik Kommunfullmäktige har beslutat att konventionen skall genomsyra all verksamhet och alla beslut i kommunen. Sedan mitten av 1990-talet har kommunen genomfört ett genomgripande förnyelsearbete, arbetet har fokuserat på att skapa en värdegrund för hela den kommunala organisationen. Utifrån förnyelsearbetet valde barn- och utbildningsförvaltningen och omsorgsförvaltningen att särskilt fokusera på barnperspektivet. Att utveckla barnperspektivet innebar för Strömstads del att optimera samverkan, helhetssyn, främja familjers delaktighet och anpassa organisationen av arbetet till de barn som far illa eller riskerar att fara illa. I denna anda bildades resurscentrum som en samverkansorganisation. 2007 beviljades resurscentrum projektmedel från dåvarande Myndigheten för skolutveckling för att utveckla samverkan kring barnperspektivet. En del i detta omfattande projekt blev ett förslag till framtagande av handlingsplan beträffande tillämpning av FN:s barnkonvention i Strömstad. Våren 2009 sökte folkhälsorådet i Strömstad medel från hälso- och sjukvårdsnämnden för en satsning på att implementera FN s barnkonvention som ett förhållningssätt i hela Strömstad kommun. Projektansökan beviljades och arbetet med implementeringen av konventionen startade 090901. En arbetsgrupp bestående av följande personer utsågs att arbeta med frågorna. Anna Almén Enhetschef Missbruksenheten Conny Hansson Biträdande Gatuchef Maria Bylund TF avdelningschef Miljö- och hälsoskydd Emma Larsson Planarkitekt Ann-Catrin Adolfsson Göthlin Verksamhetschef/Rektor Resurscentrum Johnny Carlsson Fastighetsförvaltare Strömstadslokaler Johanna Jonsson - Folkhälsosamordnare I inledningen av projektet var även Erland Lundqvist Utvecklingssamordnare BUN För att samordna arbetet anställdes en projektledare på halvtid, Terése Lomgård, som organisatoriskt placerades på kommunledningskontoret under folkhälsoenheten.

4 Handlingsplan Under hösten 2009 gjordes en nulägesanalys på varje förvaltning för att sammanställa vad som redan görs i kommunen ur ett barnperspektiv. Nulägesanalysen resulterade i en handlingsplan för kommunens arbete med barnkonventionen, den togs av KS 2/6 2010 och av KF 17/6 2010. ( bilaga 1) Mål Barnkonventionen skall genomsyra all verksamhet och alla beslut i kommunen. Barnperspektivet och barnkonventionen ska synas och märkas i budget, välfärdsbokslut, årsbokslut och i det vardagliga arbetet. Värdegrund Vi tar ett gemensamt ansvar för barn och unga, vi tar hänsyn till barn och ungdomars bästa i främsta rummet 1, barn och ungdomar ska komma till tals och få respekt i frågor som berör dem. Uppföljning Varje nämnd skall redovisa hur man uppmärksammar barnkonventionen vid beslut med tydlig påverkan på barn genom barnchecklista, detta skall sedan sammanfattas i bokslutet. KSAU ansvarar för regelbunden uppföljning genom bokslutssamordning varje år. Handlingsplanen ska revideras vartannat år, med samordning av folkhälsosamordnaren. Det är först när barn och ungdomar märker skillnad som barnperspektivet verkligen fått fäste.

5 Aktivitetsredovisning Arbetsgruppen: Gruppen har träffats regelbundet. I början av projektperioden hölls möten ca 1 gång/månad. Därefter har möten skett vid behov samt för uppföljning och uppdatering under projektets gång. Politisk förankring: Det har gjorts besök i kommunens alla nämnder för att förankra att arbetet är igång. Alla partier har fått erbjudande om information om arbetet med projektet samt en förhandspresentation av den handlingsplan som tagits fram. 5 st partier besöktes under våren 2010. Projektledaren har vid två tillfällen redovisat det pågående arbetet för folkhälsorådet, En redovisning kommer även att ske inför folkhälsorådet vid avslut av projektet. Barnperspektivet finns med bland kommunfullmäktiges övergripande mål samt i respektive nämnds mål för 2011. Till målen ska även styrtal finnas. Kommunfullmäktige har följande mål i styrkortet för 2011-2014: - Förbättrade förutsättningar för fritidsaktiviteter, med särskild satsning på barn och ungdom - Barnperspektivet ska ingå vid all planering Kommunstyrelsen har satt som sitt mål att barnperspektivet ska ingå vid all planering, utifrån målet har följande handlingsplan tagits fram: * Metod för uppföljning av KF s handlingsplan påbörjad 2010 * Prioritera aktiviteter för ökad delaktighet för barn och unga påbörjad 2010 * Utbildning till fler medarbetare och till elever löpande I ett samarbete mellan Kommunstyrelsen, Barn- och utbildningsnämnden, Tekniska nämnden samt folkhälsorådet finansierades under sommaren 2010 en skateboardbana. Förslaget kom från början från några ungdomar som saknade en plats anpassad för skateboardåkning. Barn- och utbildningsnämnden tog i december 2010 beslut om att barnchecklistan ska finnas med i systemet för ledning och kvalitet inom socialtjänsten. Aktiviteter inom förvaltningar: Miljö och bygg förvaltningen har arbetat med barnperspektivet genom att ha en planeringsarkitekt som arbetat specifikt med att ha ett barnperspektiv i översiktsplaneringen. (bilaga 2) I den stadsmiljöplan som tagits fram finns ett kapitel som enbart handlar om barn och unga. Barnperspektivet finns med som en punkt i detaljplansarbetet. Miljö- och hälsa har haft besök av elever från gymnasiet för att diskutera och informera om de miljömål som tagits fram för Strömstad kommun.

6 Barn och utbildningsförvaltningen har årligen värdegrunds- och utbildningsdagar för sin personal, där barnkonventionen ligger som grund. Socialtjänsten använder sig av en utredningsstruktur BBIC, som sätter barnets behov i centrum. Under 2010 har arbetet pågått med att ta fram likabehandlingsplaner på alla skolor och förskolor, i det arbetet har eleverna fått vara delaktiga. En ny skolplan är framtagen under 2010, med förankring i barnkonventionen. På Familjecentralen har ett integrationsprojekt, INOM, startats upp för att integrera nyanlända familjer in i familjecentralens verksamhet samt för att skapa en möjlighet att lära känna människor från andra kulturer. På resurscentrum tas barnperspektivet i beaktande vid alla möten och ärenden kring barn som far illa, riskerar att fara illa samt vid beslut som rör barn vid exempelvis resursfördelning, tjänstefördelning, utvecklingsgrupper etc. Som ett samarbete mellan barn- och utbildningsförvaltningen och omsorgsförvaltningen ska en s.k. BIM grupp startas, en stödgrupp för barn i missbrukarfamiljer. Omsorgsförvaltningen Inom missbruksenhetens verksamhet finns barnperspektivet med som ett styrtal. Barnchecklistan finns med som en punkt i den utredningsmall som följs inom missbruksenheten. Det pågår även en aktiv diskussion kring en närmare samverkan mellan resurscentrum för barn och unga och IFO vuxna. Om inte barnkonventionsprojektet hade funnits tror man inte att frågan hade lyfts. En ny rutin har kommit till inom missbruksenhetens verksamhet, alla ärenden som rapporteras där barn finns med i bilden rapporteras med en gång vidare till resurscentrum för barn och unga. Under hösten 2010 har kontaktpersoner för psykiskt sjuka gått utbildning i anhörigperspektivet, en del av denna utbildning har varit speciellt inriktat på barn som anhöriga. Tekniska förvaltningen Inom tekniska förvaltningen har man tagit till sig barnperspektivet. I beslut och diskussioner syftas det till barnkonventionen. Exempel på beslut som tagits med barnperspektivet i beaktande är skateboardbanan. Där fick även ungdomarna komma till tals och vara delaktiga i processen. Nästa projekt blir ett område för spontanidrott på Tången området. Tillgänglighet är också en fråga där barn och ungas perspektiv tas i beaktande. Ett framtida mål är att inkludera barn och unga i de trygghetsvandringar som tekniska gör i samarbete med folkhälsosamordnaren. Utvecklingsenheten Elever från Gymnasiet har under hösten 2010 varit delaktiga i arbetet med den kommuntidning som ges ut i december. De har själva fått bestämma innehåll och utformning av ett uppslag i tidningen.

7 Information och aktiviteter i skolor: Under projektperioden har projektledaren varit ute i skolorna F-6, för att informera om barnkonventionen och kommunens arbete med denna. På vissa skolor har varje klass fått besök. På andra skolor har endast elevrådet fått informationen, för att sedan sprida den vidare i sina respektive klasser. Alla skolor fick samma erbjudande, men de valde själva att lägga upp besöket utefter vad som passade dem bäst. Alla skolor som har fått besök har även fått boken, Alla barns rätt av Pernilla Stalfelt samt material från barnombudsmannen och rädda barnen. På Strömstiernaskolan fick alla sjuor besök under våren och under hösten besöktes alla nior. Informationen till niorna gjordes i samarbete med biblioteket. Niorna ska under perioden november 2010 till mars 2011, arbeta med film och foto som redovisningsteknik. De får själva välja teman för sin redovisning, där barnkonventionen är ett alternativ. Redovisning av projektet kommer att ske i mars 2011 på ett föräldramöte samt i maj 2011 i stadsparken. Förutom introduktionen i konventionen, fick de se korta filmklipp från liknande projekt i bl.a. Kungsbacka kommun. En utställning sattes upp i skolans cafeteria under två dagar. Utställningen innehöll kortfattad information om konventionen, möjlighet att själv klottra ner tankar och idéer samt små korta berättelser från barn och ungdomar världen över. Texterna var hämtade ur Maja Frankels bok Vår förbannade rätt. På Gymnasiet anordnades en halvdag med elevrådet för att prata om barnkonventionen samt Strömstad nu och framåt i tiden. Aktiviteten gjordes tillsammans med Emma Larsson, planeringsarkitekt. Även här anordnades en utställning under två förmiddagar, där barnkonventionen och översiktsplaneringen presenterades. Informationen om barnkonventionen har kopplats till BUN s arbete med likabehandlingsplanen. På vissa skolor har projektledaren även deltagit på föräldramöten, skolråd samt personalmöten.

8 Valemyrsskolan i Strömstad är utsedd till att vara en Global friends skola. Två år i rad har de kallat till presskonferens i Kommunfullmäktigesalen, där de förutom att presentera de nominerade till World Children price har sammanfattat kommunens arbete utefter barnkonventionen. Informationen om hur kommunen arbetar har de fått fram genom intervjuer med politiker och projektledare för projektet. Boken Alla barns rätt av Pernilla Stalfelt, har delats ut till alla förskolor i Strömstad kommun. Under november 2010 skickades ett brev ut till alla elevråd. Där de uppmanades att tänka till kring delaktighet och inflytande i Strömstad kommun. Frågor som ställdes var följande: Hur vill ni att kommunikationen med barn och unga i Strömstad kommun ska fungera? Hur kan politiker och de som arbetar inom kommunen få reda på vad ni vill och vad ni tycker i frågor som berör er? I vilka frågor känner ni att det är viktigt att ni får vara med och påverka? I skrivande stund har endast svar inkommit från elevrådet på Strömstad Gymnasium och elever från Mellegården skola. Meningen är att brevet ska följas upp efter årsskiftet. Elevrådet Strömstad Gymnasium: 1. Vi vill att kommunikationen med unga och barn i strömstad skall vara enklare och fungera bättre än vad den gör idag. 2. Vi tycker det enklaste för att visa politikerna vad vi tycker är om politikerna kommer till oss face to face. Det tror vi ger mest effekt och blir liksom inte lika byråkratiskt. 3. Återigen bostäder, kvällsaktiviteter samt kollektivtrafiken. De anser vi i alla fall är de viktigaste! Följande områden vill vi elever på Mellegården i årkurs 3-4 vara med och påverka i Strömstads kommun. Vi vill att fler länder ska låta alla barn gå i skolan och få gratis mat. Alla barn ska ha rätt till ett bra liv. Vi vill också få vara med att påverka: vårt badhus och möjligheten att få bada oftare. så alla får möjlighet till en bra fritid utan att det blir för dyrt. Det ska vara billigare att vara med i musikskolan. det som ska handlas till skolan, möbler, leksaker och material och tänka på att det ska vara saker som är bra för miljön. vilka böcker och filmer som köps till biblioteket. se till att alla människor får åka gratis buss. Bussen ska vara miljömärkt. så vi får fler datorer till vår skola. så vi får större skolgård, mer skog. vår skolmatsmeny. så vi får en parabol till vår skolan.

9 Övrig information/utbildning: Förutom att informera/utbilda i barnkonvention inom skola har projektledaren även blivit inbjuden till arbetsplatsträffar och informationsträffar i övriga kommunala verksamheter. Exempelvis hade integrationscenter, barnkonventionen som ett temaföredrag under sin integrationsvecka för nyanlända under oktober 2010. I november 2009 hölls information för föreningar om det uppstartade projektet samt tankar och inspiration kring hur barnkonventionen kan kopplas till föreningslivet. På FN dagen den 24/10 2010 blev projektledaren inbjuden att tala om barnkonventionen i Strömstad kyrka. På Strömstads kommuns hemsida under länken folkhälsa finns en länk till projektet. Där finns fakta om barnkonventionen, länktips och handlingsplan presenterade. Handlingsplanen, skriften om barnkonventionen samt fakta om hur kommunen styrs finns även som lättläst text. (bilaga 3,4) Innan det lättlästa materialet läggs upp på hemsidan ska det testas på elever i mellanstadiet för att se hur väl anpassat materialet är för dem. Materialet om hur kommunen styrs kommer sedan att skickas vidare till BUN för att uppmärksamma materialet som något de kan använda i samhällskunskapen. Boken Alla barns rätt av Pernilla Stalfelt har delats ut till väntrum på vårdcentraler, folktandvård, missbruksenhet, MVC, BVC, familjecentral, resurscentrum, integrationscenter, missbruksenhet och till Strömstad kyrka. Utbildning: Arbetet med barnkonventionen har även resulterat i två utbildningsdagar för politiker, tjänstemän och annan personal inom kommunen. Den första utbildningen hölls på dagen för barnkonventionens 20 års dag, 20/11 2009. Det var en grundutbildning i konventionen. Den andra utbildningsdagen hölls den 15/10 2010 och hade temat inflytande och delaktighet. Till den dagen var även elevråd från Gymnasiet och Strömstierna inbjudna. Dokumentation från utbildningen 2010 finns som bilaga. (bilaga 5) Under 2010 har representanter från arbetsgrupp eller annan personal i kommunen deltagit på följande utbildningar: * Idébytar dag i Uddevalla för kommunerna i norra Bohuslän * Barn tar plats, planerande och byggande i barns miljöer, Göteborg * Barnrättsdagarna i Örebro * Barns välfärd och hälsa, VG konferens i Göteborg

10 Uppföljning av aktivitetslista från Kommunfullmäktiges handlingsplan: Lista över aktiviteter 20100531 Aktiviteter som pågår/ har pågått Tid Ansvar Uppstartsdag för Barnkonventionen 20 nov 2009 Arbetsgrupp Nämndförankring av projektstart Hösten 2009 Projektledare och folkhälsosamordnare Nulägesanlays Jan - Feb 2010 Arbetsgrupp Framtagning av handlingsplan Våren 2010 Arbetsgrupp Information om barnkonventionen och projektet Fortlöpande Projektledare Barnperspektiv i översiktsplanering Uppstart 2009 Översiktsplanerare Dialog med ungdomar i överssiktsplaneringsprocessen Våren 2010 Översiktsplanerare Värdegrunds- utbildningsdagar för personal Årligen BUN BIM grupp- stödgrupp för barn till missbrukare Våren 2010 OMS och BUN BBIC (barns behov i centrum) utredningsstruktur för socialtjänst Fortlöpande BUN Framtagning av likabehandlingsplan Våren 2010 BUN Barn/ungas delaktighet i likabehandlingsplan Våren 2010 BUN Ny skolplan med förankring i barnkonventionen Våren 2010 BUN Integrationsprojekt på familjecentralen Uppstart Feb 2010 Familjecentral, Resurscentrum Aktiviteter som ska påbörjas hösten 2010 Ansvar Uppföljning dec 2010 Värdegrunds- och utbildningsdagar i barnperspektivet för alla verksamheter Arbetsgrupp Har gjorts inom vissa verksamheter Projektledare och Fortsatt nämnd- och partiförankring av handlingsplan Folkhälsosamordnare Har inte gjorts under hösten 2010 Förankring av handlingsplan i förvaltningarna Arbetsgruppen Har gjorts inom vissa verksamheter Handlingsplan, lättförståelig för barn Projektledare OK! Barnchecklista i alla kommunala beslut som berör barn och ungdomar Nämnderna Finns inom vissa verksamheter Barnperspektiv i välfärds- och årsbokslut Nämnderna Finns inom vissa verksamheter Information/utbildning i barnkonventionen Arbetsgrupp OK! Projektledare och Öka barn- och ungdomars inflytande i olika forum folkhälsosamordnare Får fortsatt prioritet inför 2011 Projektledare och Länk till projektet på Strömstad kommuns hemsida folkhälsosamordnare OK! Samverkan för tillsyn och tillstånd kring alkohol och tobak Chef för miljö- och hälsa och chef för missbruksenheten Har inte påbörjats än Gatuchef och Trygghetsvandringar i miljöer där barn och unga vistas folkhälsosamordnare Har inte gjorts någon under 2010 Barnperspektiv i planeringsprocessen Planenhet Översiktsplanerare OK!

11 Mål och prioriteringar inför 2011 Prioritet inför 2011 är att jobba med barn och ungas delaktighet och inflytande. Följande tre punkter ska genomföras under året: * Besök i KF feb/mars för att redovisa sammanställningen av projektet, vad kommer att hända under 2011, hur jobbar vi vidare samt redovisa de synpunkter och önskemål som kommit in från elevråd om hur vill att kommunikationen mellan kommun och dem ska fungera. Detta fungerar även som en information/utbildning i barnkonventionen för de nya politikerna. * Anordna en ny utbildningsdag hösten 2011, tanken är att denna dag ska vara årligen återkommande. * Inför välfärdsbokslutet och kommunens bokslutsarbete följa upp arbetet utefter barnkonventionen i nämnder och förvaltningar.