Jag tror på den svenska skolan men och om. Per Kornhall
Per Kornhall per@kornhall.se @kornknarr FilDr Författare och konsult Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Eu-kommissionens DG Network of Independent Experts in Education and Training. Skriver om Räkna med Västerås åt MDH och Västerås stad.
Per Kornhall per@kornhall.se @kornknarr FilDr Författare och konsult Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Eu-kommissionens DG Network of Independent Experts in Education and Training. Skriver om Räkna med Västerås åt MDH och Västerås stad.
Per Kornhall per@kornhall.se @kornknarr FilDr Författare och konsult Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Eu-kommissionens DG Network of Independent Experts in Education and Training. Skriver om Räkna med Västerås åt MDH och Västerås stad.
Per Kornhall per@kornhall.se @kornknarr FilDr Författare och konsult Per Kornhall Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Eu-kommissionens DG Network of Independent Experts in Education and Training. Skriver om Räkna med Västerås åt MDH och Västerås stad. Skolutveckling på evidensbaserad grund. En handbok.
Per Kornhall per@kornhall.se @kornknarr FilDr Författare och konsult Per Kornhall Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Eu-kommissionens DG Network of Independent Experts in Education and Training. Skriver om Räkna med Västerås åt MDH och Västerås stad. Skolutveckling på evidensbaserad grund. En handbok.
Jag tror på den svenska skolan men och om.
Jag tror på den svenska skolan men och om. Elände
Jag tror på den svenska skolan men och om. Elände Varför är internationella mätningar viktiga Trender och analyser
Jag tror på den svenska skolan men och om. Elände Varför är internationella mätningar viktiga Trender och analyser Vi vet nog egentligen vad vi borde göra
Andel skolor med minst 20 % obehöriga En situation som PISA på grund av sampling kan missa
Andel skolor med minst 20 % obehöriga En situation som PISA på grund av sampling kan missa
Trumberg 6 Kungl. Vetenskapsakademien
Trumberg Studien visar vidare att det blir problem när en skolas upptagningsområde är delat, dvs. då eleverna i upptagningsområdet har olika etnisk och social sammansättning, och där skolan ligger i den resurssvaga delen av upptagningsområdet. Ett undvikande beteende kan ses hos familjer med resurser att välja andra skolor, där främst elever med svensk bakgrund väljer andra skolor. 6 Kungl. Vetenskapsakademien
Trumberg Studien visar vidare att det blir problem när en skolas upptagningsområde är delat, dvs. då eleverna i upptagningsområdet har olika etnisk och social sammansättning, och där skolan ligger i den resurssvaga delen av upptagningsområdet. Ett undvikande beteende kan ses hos familjer med resurser att välja andra skolor, där främst elever med svensk bakgrund väljer andra skolor. Det finns därför fog för att se det som händer i dessa områden som en»white flight«-problematik. Skolan som mötesplats mellan majoritets- och minoritetsbefolkning har på dessa platser slutat att fungera. Trumberg Anders (2011): Den delade skolan. Segregationsprocesser i det svenska skolsystemet [Divided schools. Processes of segregation in the Swedish school system], Örebro studies in Human Geography 6, 325pp. 6 Kungl. Vetenskapsakademien
Ghettofiering
Ghettofiering Där den röststarka engagerade medelklassen väljer bort de kommunala skolorna utan att reflektera över vad detta säger om det allmänna skolväsendets skötsel och styrning
Ghettofiering Där den röststarka engagerade medelklassen väljer bort de kommunala skolorna utan att reflektera över vad detta säger om det allmänna skolväsendets skötsel och styrning Och hur detta påverkar de bortvalda barnens syn på samhället
Källa Skolverket
OECD (2014b) THE OECD-SWEDEN EDUCATION POLICY REVIEW. Main issues and next steps. Stockholm, Sweden 21 October, 2014. http://www.regeringen.se/content/ 1/c6/25/10/37/682388fb.pdf.
OECD Blanchenay, P., T. Burns and F. Köster (2014), Shifting Responsibilities - 20 Years of Education Devolution in Sweden: A Governing Complex Education Systems Case Study, OECD Education Working Papers, No. 104, OECD Publishing. http://dx.doi.org/10.1787/5jz2jg1rqrd7- en
OECD Man förlitar de sig på stympade indikatorer och tar inte tillräckligt hänsyn till kunskaper från personer på gräsrotsnivån. Blanchenay, P., T. Burns and F. Köster (2014), Shifting Responsibilities - 20 Years of Education Devolution in Sweden: A Governing Complex Education Systems Case Study, OECD Education Working Papers, No. 104, OECD Publishing. http://dx.doi.org/10.1787/5jz2jg1rqrd7- en
OECD Man förlitar de sig på stympade indikatorer och tar inte tillräckligt hänsyn till kunskaper från personer på gräsrotsnivån. Man prioriterar medievänliga rankinglistor som är användbara för politiska syften före en långsiktig strategisk utveckling av en kultur av kvalitetsbedömning i skolan. Blanchenay, P., T. Burns and F. Köster (2014), Shifting Responsibilities - 20 Years of Education Devolution in Sweden: A Governing Complex Education Systems Case Study, OECD Education Working Papers, No. 104, OECD Publishing. http://dx.doi.org/10.1787/5jz2jg1rqrd7- en
Skolinspektionen Skolinspektionen (2014) Från huvudmannen till klassrummet tät styrkedja viktig för förbättrade kunskapsresultat. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning.
Skolinspektionen Mot bakgrund av huvudmannens tunga ansvar och viktiga roll i skolsystemet är det allvarligt att nio av tio huvudmän brister när det gäller arbetet med att planera, följa upp och utveckla sina verksamheter systematiskt och kontinuerligt. Skolinspektionen (2014) Från huvudmannen till klassrummet tät styrkedja viktig för förbättrade kunskapsresultat. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning.
Skolinspektionen Mot bakgrund av huvudmannens tunga ansvar och viktiga roll i skolsystemet är det allvarligt att nio av tio huvudmän brister när det gäller arbetet med att planera, följa upp och utveckla sina verksamheter systematiskt och kontinuerligt. Skolinspektionen ser att många huvudmän skapar egna visioner och mål som ligger utanför de nationella uppdraget för skolan och som sänker nationellt satta målnivåer. Skolinspektionen (2014) Från huvudmannen till klassrummet tät styrkedja viktig för förbättrade kunskapsresultat. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning.
Skolinspektionen Mot bakgrund av huvudmannens tunga ansvar och viktiga roll i skolsystemet är det allvarligt att nio av tio huvudmän brister när det gäller arbetet med att Jag blir tokig planera, följa upp och utveckla sina verksamheter systematiskt och kontinuerligt. Skolinspektionen ser att många huvudmän skapar egna visioner och mål som ligger utanför de nationella uppdraget för skolan och som sänker nationellt satta målnivåer. Skolinspektionen (2014) Från huvudmannen till klassrummet tät styrkedja viktig för förbättrade kunskapsresultat. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning.
It ain t rocket science
Endast ett fåtal rektorer anser att de har stora möjligheter att påverka nämndens/ styrelsens beslutsfattande, något som överensstämmer med ledamöternas syn på rektorernas möjligheter att påverka deras beslut.
Endast ett fåtal rektorer anser att de har stora möjligheter att påverka nämndens/ styrelsens beslutsfattande, något som överensstämmer med ledamöternas syn på rektorernas möjligheter att påverka deras beslut. Rektorerna upplever låga krav från nämnden/huvudmannen och detta avspeglar sig i ledamöternas bristande tilltro till rektorernas kapacitet och kompetens kring skolutveckling.
Problem med lärarprofessionen - urholkad, status - Problem med likvärdigheten Styrningsproblem
Problem med lärarprofessionen - urholkad, status - Problem med likvärdigheten Styrningsproblem
Problem med lärarprofessionen - urholkad, status - Problem med likvärdigheten Styrningsproblem Inte betyg, kontroller, kursplaner, ordningssbetyg.
Hopp Viss handlingsberedskap Lärares och rektorers arbete med kollegialt lärande och skollagens krav på evidens Och det finns evidens för vad vi borde göra.
Kravet på statlig skolchef togs bort
Kravet på statlig skolchef togs bort Behörighetsregler för rektor ersattes med pedagogisk insikt
Kravet på statlig skolchef togs bort Behörighetsregler för rektor ersattes med pedagogisk insikt Behörighetsregler för lärare upplöstes
Kravet på statlig skolchef togs bort Behörighetsregler för rektor ersattes med pedagogisk insikt Behörighetsregler för lärare upplöstes Kommunalisering av lärar- och rektorstjänster
Kravet på statlig skolchef togs bort Behörighetsregler för rektor ersattes med pedagogisk insikt Behörighetsregler för lärare upplöstes Kommunalisering av lärar- och rektorstjänster Målstyrning istället för regler
Kravet på statlig skolchef togs bort Behörighetsregler för rektor ersattes med pedagogisk insikt Behörighetsregler för lärare upplöstes Kommunalisering av lärar- och rektorstjänster Målstyrning istället för regler Sektorsbidrag försvann
Kravet på statlig skolchef togs bort Behörighetsregler för rektor ersattes med pedagogisk insikt Behörighetsregler för lärare upplöstes Kommunalisering av lärar- och rektorstjänster Målstyrning istället för regler Sektorsbidrag försvann Skolöverstyrelsen och länskolnämnderna lades ner
Kravet på statlig skolchef togs bort Behörighetsregler för rektor ersattes med pedagogisk insikt Behörighetsregler för lärare upplöstes Kommunalisering av lärar- och rektorstjänster Målstyrning istället för regler Sektorsbidrag försvann Skolöverstyrelsen och länskolnämnderna lades ner Läromedelsgranskning försvann
Kravet på statlig skolchef togs bort Behörighetsregler för rektor ersattes med pedagogisk insikt Behörighetsregler för lärare upplöstes Kommunalisering av lärar- och rektorstjänster Målstyrning istället för regler Sektorsbidrag försvann Skolöverstyrelsen och länskolnämnderna lades ner Läromedelsgranskning försvann Luddiga läroplaner i reformpedagogisk anda
Kravet på statlig skolchef togs bort Behörighetsregler för rektor ersattes med pedagogisk insikt Behörighetsregler för lärare upplöstes Kommunalisering av lärar- och rektorstjänster Målstyrning istället för regler Sektorsbidrag försvann Skolöverstyrelsen och länskolnämnderna lades ner Läromedelsgranskning försvann Luddiga läroplaner i reformpedagogisk anda Lärarutbildningar i samma anda
Kravet på statlig skolchef togs bort Behörighetsregler för rektor ersattes med pedagogisk insikt Behörighetsregler för lärare upplöstes Kommunalisering av lärar- och rektorstjänster Målstyrning istället för regler Sektorsbidrag försvann Skolöverstyrelsen och länskolnämnderna lades ner Läromedelsgranskning försvann Luddiga läroplaner i reformpedagogisk anda Lärarutbildningar i samma anda Skolval
Kravet på statlig skolchef togs bort Behörighetsregler för rektor ersattes med pedagogisk insikt Behörighetsregler för lärare upplöstes Kommunalisering av lärar- och rektorstjänster Målstyrning istället för regler Sektorsbidrag försvann Skolöverstyrelsen och länskolnämnderna lades ner Läromedelsgranskning försvann Luddiga läroplaner i reformpedagogisk anda Lärarutbildningar i samma anda Skolval Elevpeng
Kravet på statlig skolchef togs bort Behörighetsregler för rektor ersattes med pedagogisk insikt Behörighetsregler för lärare upplöstes Kommunalisering av lärar- och rektorstjänster Målstyrning istället för regler Sektorsbidrag försvann Skolöverstyrelsen och länskolnämnderna lades ner Läromedelsgranskning försvann Luddiga läroplaner i reformpedagogisk anda Lärarutbildningar i samma anda Skolval Elevpeng Fri etableringsrätt, vinster tillåtna, skollag gällde inte.
Jag tycker att: Staten måste ta ansvar för likvärdigheten och finansieringen (samt öka evidensen i beslutsfattandet). Huvudmännen måste ta sitt ansvar för det statliga (likvärdighets)uppdraget och börja prata med de akademiskt utbildade skolexperter de har i sina organisationer rektorer och lärare. Rektor och lärare måste tillsammans utveckla skolan med systematiskt, evidensbaserat och utforskande kollegialt lärande. Formativt.
Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Skollagen 1 kap 5
Koppla ihop med lärarna 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# Serie1# 10%# 0%# Tar#emot#alla/inkluderande# Ej#vinst# Långsik?ghet/trygghet# Gemensam#kvalitetsäkring# Högt#i#tak#och#off.princ.# Ämneslokaler# Kringresurser# Anställningstrygghet# Alla#i#mål# kompetens#hos#lärare# Ingen#betygsinfla?on# Fokus#på#kunskap# Und.#I#alla#ämnen# Rektorerna# Ferietjänst# Kollek?vavtal# kompensatoiskt# bäsre#anst#villkor# Behöver#inte#göra#reklam#
Koppla ihop med lärarna 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# Serie1# 10%# 0%# Tar#emot#alla/inkluderande# Ej#vinst# Långsik?ghet/trygghet# Gemensam#kvalitetsäkring# Högt#i#tak#och#off.princ.# Ämneslokaler# Kringresurser# Anställningstrygghet# Alla#i#mål# kompetens#hos#lärare# Ingen#betygsinfla?on# Fokus#på#kunskap# Und.#I#alla#ämnen# Rektorerna# Ferietjänst# Kollek?vavtal# kompensatoiskt# bäsre#anst#villkor# Behöver#inte#göra#reklam#
Inte betyg, kontroller, kursplaner, ordningssbetyg.
Ontario Det är inte rätt väg att genomföra förändringar som bygger på statistik och toppstyrning. Istället ska det bygga på professionell kunskap i en lokal kontext.) Carol Campbell http://www.teachers.ab.ca/publications/ata%20magazine/volume%2095%202014-15/ Number-1/Pages/Navigating-the-Road.aspx
Skolverket (2014) TALIS 2013 En studie av undervisnings- och lärmiljöer i årskurs 7 9. Rapport 408
Skolverket (2014) TALIS 2013 En studie av undervisnings- och lärmiljöer i årskurs 7 9. Rapport 408
TALIS Meningsfull återkoppling och utvärdering Kollegialt samarbetsklimat Lärare spelar en viktig roll i skolans utveckling Skolor där lärarna känner sig effektivare och är mer tillfredsställda
Helen Timperley:
Helen Timperley: För många lärare är fortbildning en nedsättande och hjärndödande upplevelse där de sitter ner och passivt tar emot information.
Helen Timperley: För många lärare är fortbildning en nedsättande och hjärndödande upplevelse där de sitter ner och passivt tar emot information. Den är ofta obligatorisk, och den utvärderas med nöjdhetsenkäter.
Helen Timperley: För många lärare är fortbildning en nedsättande och hjärndödande upplevelse där de sitter ner och passivt tar emot information. Den är ofta obligatorisk, och den utvärderas med nöjdhetsenkäter. Som en deltagare en gång sa: Jag önskar jag dog under en studiedag eftersom övergången mellan liv och död då skulle vara så omärklig.
Skolutveckling
Skolutveckling Anpassa efter förutsättningar
Skolutveckling Anpassa efter förutsättningar Utomstående expertis
Skolutveckling Anpassa efter förutsättningar Utomstående expertis Praktiknära kollegialt lärande inklusive klassrumsobservationer
Skolutveckling Anpassa efter förutsättningar Utomstående expertis Praktiknära kollegialt lärande inklusive klassrumsobservationer Regelbundet - under år (permanent organisation?)
Skolutveckling Anpassa efter förutsättningar Utomstående expertis Praktiknära kollegialt lärande inklusive klassrumsobservationer Regelbundet - under år (permanent organisation?) Påverkar organisationen
Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Timperley
Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? Timperley
Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? Fördjupade kunskaper och metoder Timperley
Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? Fördjupade kunskaper och metoder Nya inlärningserfarenheter för eleverna Timperley
Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? Vad blev resultatet? Fördjupade kunskaper och metoder Nya inlärningserfarenheter för eleverna Timperley
Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? Vad blev resultatet? Fördjupade kunskaper och metoder Nya inlärningserfarenheter för eleverna Timperley
Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? Vad blev resultatet? Fördjupade kunskaper och metoder Nya inlärningserfarenheter för eleverna Timperley
Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? Vad blev resultatet? Fördjupade kunskaper och metoder Nya inlärningserfarenheter för eleverna Timperley
Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? Vad blev resultatet? Fördjupade kunskaper och metoder Nya inlärningserfarenheter för eleverna Timperley
Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? Vad blev resultatet? Fördjupade kunskaper och metoder Nya inlärningserfarenheter för eleverna Timperley
Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? Vad blev resultatet? Fördjupade kunskaper och metoder Nya inlärningserfarenheter för eleverna Timperley
Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? Vad blev resultatet? Fördjupade kunskaper och metoder Nya inlärningserfarenheter för eleverna Timperley
Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? Vad blev resultatet? Fördjupade kunskaper och metoder Nya inlärningserfarenheter för eleverna Timperley
Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? Vad blev resultatet? Fördjupade kunskaper och metoder Nya inlärningserfarenheter för eleverna Timperley
Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? Vad blev resultatet? Fördjupade kunskaper och metoder Nya inlärningserfarenheter för eleverna Timperley
Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? Vad blev resultatet? Fördjupade kunskaper och metoder Nya inlärningserfarenheter för eleverna Timperley
Andy Hargreaves Lärare som inte lär sig på annat sätt än genom trial and error i sina klassrum är en belastning för sina elever. Professionellt lärande om undervisning är därför en individuell skyldighet och en institutionell rättighet. Hargreaves. 2004. Läraren i kunskapssamhället. Studentlitteratur.
Andy Hargreaves Lärare som inte lär sig på annat sätt än genom trial and error i sina klassrum är en belastning för sina elever. Professionellt lärande om undervisning är därför en individuell skyldighet och en institutionell rättighet. Hargreaves. 2004. Läraren i kunskapssamhället. Studentlitteratur.
Hur man använder data är avgörande Data ska ägas av de som ska förändra Data ska inte användas skuldbeläggande Data måste ta hänsyn till det komplexa uppdraget Man måste var medveten om Campbells lag
Ray Rist
1. Låg nivå av rädsla. Ray Rist
Ray Rist 1. Låg nivå av rädsla. 2. Se till att ha mycket information.
Ray Rist 1. Låg nivå av rädsla. 2. Se till att ha mycket information. 3. Erkänn problem och försök lösa dem.
Ray Rist 1. Låg nivå av rädsla. 2. Se till att ha mycket information. 3. Erkänn problem och försök lösa dem. Framgångsrika organisationer uppmanar människor att lyfta de faktiska problem som finns.
Evidensen, professionen och skollagen
Per Kornhall Skolutveckling på evidensbaserad grund. En handbok. per@kornhall.se