Jag tror på den svenska skolan men och om. Per Kornhall

Relevanta dokument
Skolan är den viktigaste skyddsfaktorn!

SKOLAN. Hur stärker vi kvalitetsarbetet?

Varför det är livsavgörande att kunna läsa

Hur får vi till det vi borde göra?

Skolan i Sverige?! Hur ska vi ha det?

Från huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Hur svårt kan det vara

Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet?

Tre förslag för stärkt grundskola

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Skolans resultatutveckling

Nyanlända elever i fokus

Systematiskt kvalitetsarbete i Hammarö kommun

REKTORSPROGRAMMET. För ett professionellt skolledarskap

Remissvar Rektorn och styrkedjan (U 2015:22)

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för vuxenutbildning

God elevhälsa +goda resultat = sant. Per Kornhall och Johan Hallberg

Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem

SVENSK UTBILDNING I ETT UTIFRÅNPERSPEKTIV ANALYS AV OECD-GRANSKNINGAR

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt

Matematikstrategi

Svensk författningssamling

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! Versionsdatum

Beslut för förskoleklass och grundskola

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

God elevhälsa + goda resultat = sant. Per Kornhall och Johan Hallberg

Beslut för förskoleklass och grundskola

Skolforum 29 oktober Forskning för klassrummet. Hur kan man arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan?

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Per Kornhall. FilDr, leg. lär. Författare och oberoende skolexpert

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för förskoleklass och grundskola

Skolbeslut för gymnasieskola

Tid för matematik, tid för utveckling. Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik

Beslut för förskola. efter tillsyn i Eksjö kommun

Hur kan arbetet kring hälsa och lärande systematiseras för ökad måluppfyllelse?

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för grundskola och grundsärskola

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN

Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya. Max Jakobsson

Beslut för fritidshem

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för grundsärskola

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för vuxenutbildning

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun

Beslut för förskoleklass och grundskola

Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning

Beslut. Beslut. Consensum Lund AB Org.nr Niklas Anderberg Dnr :7640

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för fritidshem

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr :7911

2014 / Utvecklingsplan för Stage4you Academy

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN

Beslut för förskoleklass, fritidshem och grundskola

Beslut. Dnr : Beslut. efter tillsyn i den fristående grundskolan Örebro Waldorfskola - Johannaskolan i Örebro

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr )

Dag 2 Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare

Beslut för fritidshem

Beslut för grundsärskola

Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan. Dnr: :5179. Rektor Mats Holm Telefon

Beslut för vuxenutbildning

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande.

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hökåsenskolan. Ann Hammarström, rektor

Barn- och utbildningsförvaltningen Rudbecksgymnasiet. PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2015/2016

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Entreprenad och samverkan

Länsträff 2012 Skolform SMoK

Beslut för grundskola

Entreprenad och samverkan

Matematikstrategi

Skolinspektionens uppdrag Skolinspektionen granskar förskolan. Skolinspektionen

Handel Vård och omsorg Lärling Restaurang och livsmedel. Samhällsvetenskap Teknik Särskola

Beslut för förskola. efter tillsyn i Växjö kommun

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för grundskola

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

TRYGGHETSARBETET 2 : 1 TRYGGHETSARBETET

Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2014

Planera och organisera för Matematiklyftet

Bildningsstaden Borås

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för förskoleklass och grundskola

Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2015

Beslut för gymnasieskola

Transkript:

Jag tror på den svenska skolan men och om. Per Kornhall

Per Kornhall per@kornhall.se @kornknarr FilDr Författare och konsult Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Eu-kommissionens DG Network of Independent Experts in Education and Training. Skriver om Räkna med Västerås åt MDH och Västerås stad.

Per Kornhall per@kornhall.se @kornknarr FilDr Författare och konsult Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Eu-kommissionens DG Network of Independent Experts in Education and Training. Skriver om Räkna med Västerås åt MDH och Västerås stad.

Per Kornhall per@kornhall.se @kornknarr FilDr Författare och konsult Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Eu-kommissionens DG Network of Independent Experts in Education and Training. Skriver om Räkna med Västerås åt MDH och Västerås stad.

Per Kornhall per@kornhall.se @kornknarr FilDr Författare och konsult Per Kornhall Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Eu-kommissionens DG Network of Independent Experts in Education and Training. Skriver om Räkna med Västerås åt MDH och Västerås stad. Skolutveckling på evidensbaserad grund. En handbok.

Per Kornhall per@kornhall.se @kornknarr FilDr Författare och konsult Per Kornhall Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Eu-kommissionens DG Network of Independent Experts in Education and Training. Skriver om Räkna med Västerås åt MDH och Västerås stad. Skolutveckling på evidensbaserad grund. En handbok.

Jag tror på den svenska skolan men och om.

Jag tror på den svenska skolan men och om. Elände

Jag tror på den svenska skolan men och om. Elände Varför är internationella mätningar viktiga Trender och analyser

Jag tror på den svenska skolan men och om. Elände Varför är internationella mätningar viktiga Trender och analyser Vi vet nog egentligen vad vi borde göra

Andel skolor med minst 20 % obehöriga En situation som PISA på grund av sampling kan missa

Andel skolor med minst 20 % obehöriga En situation som PISA på grund av sampling kan missa

Trumberg 6 Kungl. Vetenskapsakademien

Trumberg Studien visar vidare att det blir problem när en skolas upptagningsområde är delat, dvs. då eleverna i upptagningsområdet har olika etnisk och social sammansättning, och där skolan ligger i den resurssvaga delen av upptagningsområdet. Ett undvikande beteende kan ses hos familjer med resurser att välja andra skolor, där främst elever med svensk bakgrund väljer andra skolor. 6 Kungl. Vetenskapsakademien

Trumberg Studien visar vidare att det blir problem när en skolas upptagningsområde är delat, dvs. då eleverna i upptagningsområdet har olika etnisk och social sammansättning, och där skolan ligger i den resurssvaga delen av upptagningsområdet. Ett undvikande beteende kan ses hos familjer med resurser att välja andra skolor, där främst elever med svensk bakgrund väljer andra skolor. Det finns därför fog för att se det som händer i dessa områden som en»white flight«-problematik. Skolan som mötesplats mellan majoritets- och minoritetsbefolkning har på dessa platser slutat att fungera. Trumberg Anders (2011): Den delade skolan. Segregationsprocesser i det svenska skolsystemet [Divided schools. Processes of segregation in the Swedish school system], Örebro studies in Human Geography 6, 325pp. 6 Kungl. Vetenskapsakademien

Ghettofiering

Ghettofiering Där den röststarka engagerade medelklassen väljer bort de kommunala skolorna utan att reflektera över vad detta säger om det allmänna skolväsendets skötsel och styrning

Ghettofiering Där den röststarka engagerade medelklassen väljer bort de kommunala skolorna utan att reflektera över vad detta säger om det allmänna skolväsendets skötsel och styrning Och hur detta påverkar de bortvalda barnens syn på samhället

Källa Skolverket

OECD (2014b) THE OECD-SWEDEN EDUCATION POLICY REVIEW. Main issues and next steps. Stockholm, Sweden 21 October, 2014. http://www.regeringen.se/content/ 1/c6/25/10/37/682388fb.pdf.

OECD Blanchenay, P., T. Burns and F. Köster (2014), Shifting Responsibilities - 20 Years of Education Devolution in Sweden: A Governing Complex Education Systems Case Study, OECD Education Working Papers, No. 104, OECD Publishing. http://dx.doi.org/10.1787/5jz2jg1rqrd7- en

OECD Man förlitar de sig på stympade indikatorer och tar inte tillräckligt hänsyn till kunskaper från personer på gräsrotsnivån. Blanchenay, P., T. Burns and F. Köster (2014), Shifting Responsibilities - 20 Years of Education Devolution in Sweden: A Governing Complex Education Systems Case Study, OECD Education Working Papers, No. 104, OECD Publishing. http://dx.doi.org/10.1787/5jz2jg1rqrd7- en

OECD Man förlitar de sig på stympade indikatorer och tar inte tillräckligt hänsyn till kunskaper från personer på gräsrotsnivån. Man prioriterar medievänliga rankinglistor som är användbara för politiska syften före en långsiktig strategisk utveckling av en kultur av kvalitetsbedömning i skolan. Blanchenay, P., T. Burns and F. Köster (2014), Shifting Responsibilities - 20 Years of Education Devolution in Sweden: A Governing Complex Education Systems Case Study, OECD Education Working Papers, No. 104, OECD Publishing. http://dx.doi.org/10.1787/5jz2jg1rqrd7- en

Skolinspektionen Skolinspektionen (2014) Från huvudmannen till klassrummet tät styrkedja viktig för förbättrade kunskapsresultat. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning.

Skolinspektionen Mot bakgrund av huvudmannens tunga ansvar och viktiga roll i skolsystemet är det allvarligt att nio av tio huvudmän brister när det gäller arbetet med att planera, följa upp och utveckla sina verksamheter systematiskt och kontinuerligt. Skolinspektionen (2014) Från huvudmannen till klassrummet tät styrkedja viktig för förbättrade kunskapsresultat. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning.

Skolinspektionen Mot bakgrund av huvudmannens tunga ansvar och viktiga roll i skolsystemet är det allvarligt att nio av tio huvudmän brister när det gäller arbetet med att planera, följa upp och utveckla sina verksamheter systematiskt och kontinuerligt. Skolinspektionen ser att många huvudmän skapar egna visioner och mål som ligger utanför de nationella uppdraget för skolan och som sänker nationellt satta målnivåer. Skolinspektionen (2014) Från huvudmannen till klassrummet tät styrkedja viktig för förbättrade kunskapsresultat. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning.

Skolinspektionen Mot bakgrund av huvudmannens tunga ansvar och viktiga roll i skolsystemet är det allvarligt att nio av tio huvudmän brister när det gäller arbetet med att Jag blir tokig planera, följa upp och utveckla sina verksamheter systematiskt och kontinuerligt. Skolinspektionen ser att många huvudmän skapar egna visioner och mål som ligger utanför de nationella uppdraget för skolan och som sänker nationellt satta målnivåer. Skolinspektionen (2014) Från huvudmannen till klassrummet tät styrkedja viktig för förbättrade kunskapsresultat. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning.

It ain t rocket science

Endast ett fåtal rektorer anser att de har stora möjligheter att påverka nämndens/ styrelsens beslutsfattande, något som överensstämmer med ledamöternas syn på rektorernas möjligheter att påverka deras beslut.

Endast ett fåtal rektorer anser att de har stora möjligheter att påverka nämndens/ styrelsens beslutsfattande, något som överensstämmer med ledamöternas syn på rektorernas möjligheter att påverka deras beslut. Rektorerna upplever låga krav från nämnden/huvudmannen och detta avspeglar sig i ledamöternas bristande tilltro till rektorernas kapacitet och kompetens kring skolutveckling.

Problem med lärarprofessionen - urholkad, status - Problem med likvärdigheten Styrningsproblem

Problem med lärarprofessionen - urholkad, status - Problem med likvärdigheten Styrningsproblem

Problem med lärarprofessionen - urholkad, status - Problem med likvärdigheten Styrningsproblem Inte betyg, kontroller, kursplaner, ordningssbetyg.

Hopp Viss handlingsberedskap Lärares och rektorers arbete med kollegialt lärande och skollagens krav på evidens Och det finns evidens för vad vi borde göra.

Kravet på statlig skolchef togs bort

Kravet på statlig skolchef togs bort Behörighetsregler för rektor ersattes med pedagogisk insikt

Kravet på statlig skolchef togs bort Behörighetsregler för rektor ersattes med pedagogisk insikt Behörighetsregler för lärare upplöstes

Kravet på statlig skolchef togs bort Behörighetsregler för rektor ersattes med pedagogisk insikt Behörighetsregler för lärare upplöstes Kommunalisering av lärar- och rektorstjänster

Kravet på statlig skolchef togs bort Behörighetsregler för rektor ersattes med pedagogisk insikt Behörighetsregler för lärare upplöstes Kommunalisering av lärar- och rektorstjänster Målstyrning istället för regler

Kravet på statlig skolchef togs bort Behörighetsregler för rektor ersattes med pedagogisk insikt Behörighetsregler för lärare upplöstes Kommunalisering av lärar- och rektorstjänster Målstyrning istället för regler Sektorsbidrag försvann

Kravet på statlig skolchef togs bort Behörighetsregler för rektor ersattes med pedagogisk insikt Behörighetsregler för lärare upplöstes Kommunalisering av lärar- och rektorstjänster Målstyrning istället för regler Sektorsbidrag försvann Skolöverstyrelsen och länskolnämnderna lades ner

Kravet på statlig skolchef togs bort Behörighetsregler för rektor ersattes med pedagogisk insikt Behörighetsregler för lärare upplöstes Kommunalisering av lärar- och rektorstjänster Målstyrning istället för regler Sektorsbidrag försvann Skolöverstyrelsen och länskolnämnderna lades ner Läromedelsgranskning försvann

Kravet på statlig skolchef togs bort Behörighetsregler för rektor ersattes med pedagogisk insikt Behörighetsregler för lärare upplöstes Kommunalisering av lärar- och rektorstjänster Målstyrning istället för regler Sektorsbidrag försvann Skolöverstyrelsen och länskolnämnderna lades ner Läromedelsgranskning försvann Luddiga läroplaner i reformpedagogisk anda

Kravet på statlig skolchef togs bort Behörighetsregler för rektor ersattes med pedagogisk insikt Behörighetsregler för lärare upplöstes Kommunalisering av lärar- och rektorstjänster Målstyrning istället för regler Sektorsbidrag försvann Skolöverstyrelsen och länskolnämnderna lades ner Läromedelsgranskning försvann Luddiga läroplaner i reformpedagogisk anda Lärarutbildningar i samma anda

Kravet på statlig skolchef togs bort Behörighetsregler för rektor ersattes med pedagogisk insikt Behörighetsregler för lärare upplöstes Kommunalisering av lärar- och rektorstjänster Målstyrning istället för regler Sektorsbidrag försvann Skolöverstyrelsen och länskolnämnderna lades ner Läromedelsgranskning försvann Luddiga läroplaner i reformpedagogisk anda Lärarutbildningar i samma anda Skolval

Kravet på statlig skolchef togs bort Behörighetsregler för rektor ersattes med pedagogisk insikt Behörighetsregler för lärare upplöstes Kommunalisering av lärar- och rektorstjänster Målstyrning istället för regler Sektorsbidrag försvann Skolöverstyrelsen och länskolnämnderna lades ner Läromedelsgranskning försvann Luddiga läroplaner i reformpedagogisk anda Lärarutbildningar i samma anda Skolval Elevpeng

Kravet på statlig skolchef togs bort Behörighetsregler för rektor ersattes med pedagogisk insikt Behörighetsregler för lärare upplöstes Kommunalisering av lärar- och rektorstjänster Målstyrning istället för regler Sektorsbidrag försvann Skolöverstyrelsen och länskolnämnderna lades ner Läromedelsgranskning försvann Luddiga läroplaner i reformpedagogisk anda Lärarutbildningar i samma anda Skolval Elevpeng Fri etableringsrätt, vinster tillåtna, skollag gällde inte.

Jag tycker att: Staten måste ta ansvar för likvärdigheten och finansieringen (samt öka evidensen i beslutsfattandet). Huvudmännen måste ta sitt ansvar för det statliga (likvärdighets)uppdraget och börja prata med de akademiskt utbildade skolexperter de har i sina organisationer rektorer och lärare. Rektor och lärare måste tillsammans utveckla skolan med systematiskt, evidensbaserat och utforskande kollegialt lärande. Formativt.

Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Skollagen 1 kap 5

Koppla ihop med lärarna 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# Serie1# 10%# 0%# Tar#emot#alla/inkluderande# Ej#vinst# Långsik?ghet/trygghet# Gemensam#kvalitetsäkring# Högt#i#tak#och#off.princ.# Ämneslokaler# Kringresurser# Anställningstrygghet# Alla#i#mål# kompetens#hos#lärare# Ingen#betygsinfla?on# Fokus#på#kunskap# Und.#I#alla#ämnen# Rektorerna# Ferietjänst# Kollek?vavtal# kompensatoiskt# bäsre#anst#villkor# Behöver#inte#göra#reklam#

Koppla ihop med lärarna 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# Serie1# 10%# 0%# Tar#emot#alla/inkluderande# Ej#vinst# Långsik?ghet/trygghet# Gemensam#kvalitetsäkring# Högt#i#tak#och#off.princ.# Ämneslokaler# Kringresurser# Anställningstrygghet# Alla#i#mål# kompetens#hos#lärare# Ingen#betygsinfla?on# Fokus#på#kunskap# Und.#I#alla#ämnen# Rektorerna# Ferietjänst# Kollek?vavtal# kompensatoiskt# bäsre#anst#villkor# Behöver#inte#göra#reklam#

Inte betyg, kontroller, kursplaner, ordningssbetyg.

Ontario Det är inte rätt väg att genomföra förändringar som bygger på statistik och toppstyrning. Istället ska det bygga på professionell kunskap i en lokal kontext.) Carol Campbell http://www.teachers.ab.ca/publications/ata%20magazine/volume%2095%202014-15/ Number-1/Pages/Navigating-the-Road.aspx

Skolverket (2014) TALIS 2013 En studie av undervisnings- och lärmiljöer i årskurs 7 9. Rapport 408

Skolverket (2014) TALIS 2013 En studie av undervisnings- och lärmiljöer i årskurs 7 9. Rapport 408

TALIS Meningsfull återkoppling och utvärdering Kollegialt samarbetsklimat Lärare spelar en viktig roll i skolans utveckling Skolor där lärarna känner sig effektivare och är mer tillfredsställda

Helen Timperley:

Helen Timperley: För många lärare är fortbildning en nedsättande och hjärndödande upplevelse där de sitter ner och passivt tar emot information.

Helen Timperley: För många lärare är fortbildning en nedsättande och hjärndödande upplevelse där de sitter ner och passivt tar emot information. Den är ofta obligatorisk, och den utvärderas med nöjdhetsenkäter.

Helen Timperley: För många lärare är fortbildning en nedsättande och hjärndödande upplevelse där de sitter ner och passivt tar emot information. Den är ofta obligatorisk, och den utvärderas med nöjdhetsenkäter. Som en deltagare en gång sa: Jag önskar jag dog under en studiedag eftersom övergången mellan liv och död då skulle vara så omärklig.

Skolutveckling

Skolutveckling Anpassa efter förutsättningar

Skolutveckling Anpassa efter förutsättningar Utomstående expertis

Skolutveckling Anpassa efter förutsättningar Utomstående expertis Praktiknära kollegialt lärande inklusive klassrumsobservationer

Skolutveckling Anpassa efter förutsättningar Utomstående expertis Praktiknära kollegialt lärande inklusive klassrumsobservationer Regelbundet - under år (permanent organisation?)

Skolutveckling Anpassa efter förutsättningar Utomstående expertis Praktiknära kollegialt lärande inklusive klassrumsobservationer Regelbundet - under år (permanent organisation?) Påverkar organisationen

Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Timperley

Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? Timperley

Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? Fördjupade kunskaper och metoder Timperley

Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? Fördjupade kunskaper och metoder Nya inlärningserfarenheter för eleverna Timperley

Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? Vad blev resultatet? Fördjupade kunskaper och metoder Nya inlärningserfarenheter för eleverna Timperley

Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? Vad blev resultatet? Fördjupade kunskaper och metoder Nya inlärningserfarenheter för eleverna Timperley

Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? Vad blev resultatet? Fördjupade kunskaper och metoder Nya inlärningserfarenheter för eleverna Timperley

Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? Vad blev resultatet? Fördjupade kunskaper och metoder Nya inlärningserfarenheter för eleverna Timperley

Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? Vad blev resultatet? Fördjupade kunskaper och metoder Nya inlärningserfarenheter för eleverna Timperley

Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? Vad blev resultatet? Fördjupade kunskaper och metoder Nya inlärningserfarenheter för eleverna Timperley

Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? Vad blev resultatet? Fördjupade kunskaper och metoder Nya inlärningserfarenheter för eleverna Timperley

Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? Vad blev resultatet? Fördjupade kunskaper och metoder Nya inlärningserfarenheter för eleverna Timperley

Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? Vad blev resultatet? Fördjupade kunskaper och metoder Nya inlärningserfarenheter för eleverna Timperley

Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? Vad blev resultatet? Fördjupade kunskaper och metoder Nya inlärningserfarenheter för eleverna Timperley

Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? Vad blev resultatet? Fördjupade kunskaper och metoder Nya inlärningserfarenheter för eleverna Timperley

Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? Vad blev resultatet? Fördjupade kunskaper och metoder Nya inlärningserfarenheter för eleverna Timperley

Andy Hargreaves Lärare som inte lär sig på annat sätt än genom trial and error i sina klassrum är en belastning för sina elever. Professionellt lärande om undervisning är därför en individuell skyldighet och en institutionell rättighet. Hargreaves. 2004. Läraren i kunskapssamhället. Studentlitteratur.

Andy Hargreaves Lärare som inte lär sig på annat sätt än genom trial and error i sina klassrum är en belastning för sina elever. Professionellt lärande om undervisning är därför en individuell skyldighet och en institutionell rättighet. Hargreaves. 2004. Läraren i kunskapssamhället. Studentlitteratur.

Hur man använder data är avgörande Data ska ägas av de som ska förändra Data ska inte användas skuldbeläggande Data måste ta hänsyn till det komplexa uppdraget Man måste var medveten om Campbells lag

Ray Rist

1. Låg nivå av rädsla. Ray Rist

Ray Rist 1. Låg nivå av rädsla. 2. Se till att ha mycket information.

Ray Rist 1. Låg nivå av rädsla. 2. Se till att ha mycket information. 3. Erkänn problem och försök lösa dem.

Ray Rist 1. Låg nivå av rädsla. 2. Se till att ha mycket information. 3. Erkänn problem och försök lösa dem. Framgångsrika organisationer uppmanar människor att lyfta de faktiska problem som finns.

Evidensen, professionen och skollagen

Per Kornhall Skolutveckling på evidensbaserad grund. En handbok. per@kornhall.se