KULTUR & FRITID GÄVLE. Din fritid. Kultur- och fritidsvaneundersökning i årskurs 6 och 9 Gävle kommun

Relevanta dokument
Kultur- och fritidsvaneundersökningen

Tjänsteskrivelse 1 (5)

LUPP-undersökning hösten 2008

Hur stor andel av Stockholms stads barn och ungdomar är med i olika specialidrotter?

Engelska skolan, Järfälla

Kultur- och fritidsvaneundersökning 2012

Kultur- och fritidsutbudet i Södertälje en brukarundersökning

Urfjäll. Elever År 3 - Våren Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.

ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN

Barn- och ungdomspsykiatri

Frivan Alingså s - Å r 5-6

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Kultur- och fritidsvaneundersökning. Landskrona stad

Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010

Hälsovanor eller ovanor? En hälso- & fritidsvaneundersökning av skolelever vid Snösätraskolan.

1. Enkäter till elever och vårdnadshavare 2013

Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Ung livsstil i Huddinge 2015 Kultur- och fritidsnämnden den 10 november andra resultatredovisningen

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Hur gör vi Luleå till en bättre stad för unga?

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7

Vara kommun Grundskoleundersökning 2014 Totalrapport. Föräldrar

Enkät till 5-åringar som går på förskola i Enskede-Årsta och ska börja förskoleklass hösten Anmälan av rapport

Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Vad gör du på din fritid?

Tjänsteskrivelse. Resultatredovisning av kultur- och fritidsvaneundersökningen i Nacka år Dnr 2008/50.

Fritidsvaneundersökning 2009

Ung livsstil på Värmdö några första resultat

Stadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret.

Norrköpings kommun Brukarundersökning April 2011 Genomförd av CMA Research AB

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

Sammanträdesprotokoll

Örebro kommun. Föräldrar Förskola - Grenadjärskolans förskola. 9 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

ATTITYDER TILL FÖRSKOLAN ÅR 2012 föräldrars uppfattning av kvalitet i förskolan

Redovisning av enkätundersökningen - Gyllins naturpark, våren 2010

Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan

Ungdomsenkät Om mig 1

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Brukarundersökning 2010 Särvux

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016

Jämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du?

Skapande skola , Strömsunds kommun Strategi/Handlingsplan

Analys av kompetensutvecklingen

Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9

Liv & Hälsa ung 2011

Undersökning av föreningarnas åsikter om Lunds kommuns föreningsstöd

RAPPORT. Datum Bilaga 1

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Bo förskola. Föräldrar Förskola - Våren 2011

Kvalitetsarbete för förskolan Bikupan period 3 (jan mars), läsåret

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Resultat nationella ämnesprov årskurs 5 läsåret 2009/2010

Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du?

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Skolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning

Dnr: Statliga pensioner trender och tendenser

Beslut för fristående grundskola

Ung i Ulricehamn, 2007

VÄRDEGRUNDSENKÄT IFO, BENGTSFORS KOMMUN En värdegrundsenkät som avser insatser inom Individ- och

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015

Barnkonventionen i praktiken

Odensala. Föräldrar Förskola - Våren 2012

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År Kristina Neskovic

KVALITETSREDOVISNING Kyrkskolan

Skolkvalitetsmätning 2004

FRITID FÖR ALLA - HANDLINGSPLAN. Mål fritid för barn och ungdomar med funktionsnedsättning

NHR-möte om en meningsfull fritid på ABF i april 2012

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik

Jämförelse 2005/2007/2009

Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten Antal svar: 19

Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor

Genusfördelning inom 20 idrotter i Malmö Utifrån LOK-stödet

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006

Varför tappar vi talanger i Svensk hockey En talangstudie av TV Puckare födda 85 89

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 VANSBRO KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

Volontärverksamhet i skolor. Dnr Bun 2012/263

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, Antaget av kommunfullmäktige

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Ungdomsenkät Om mig 1

Kvalitetsredovisning 2010

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Konkurrensutsättning av verksamheter inom kultur och fritidsnämnden

Måttbandet nr 146 mars 2007

Foto: Ing-Marie Fransson. Kulturgaranti för barn och ungdom. bild dans musik litteratur film teater

Framtidstro bland unga i Linköping

Transkript:

KULTUR & FRITID GÄVLE Din fritid Kultur- och fritidsvaneundersökning i årskurs 6 och 9 Gävle kommun

Din fritid Kultur- och fritidsvaneundersökning i årskurs 6 och 9 Gävle kommun Citera gärna ur skriften men ange källa Kultur & fritid Gävle 2014 www.gavle.se

Förord Tillgången till kultur- och fritidsverksamheter har en stor betydelse för människors upplevda livskvalitet och därmed en stads attraktivitet. Kommunernas ambitionsnivå när det gäller kultur- och fritidsverksamheter är i princip inte lagstyrd utan något som kommunen själv bestämmer över. Det innebär att det inte finns en nationell norm eller standardiserade nyckeltal för kultur- och fritidsverksamheter som kan ligga till grund för öppna jämförelser. Gävle kommun har beslutat att dess invånare ska ha möjlighet till ett aktivt kultur- och fritidsliv. Kultur- och fritidsnämnden vill med den här rapporten särskilt undersöka och få bättre kännedom om barns och ungas kultur- och fritidsvanor som en aspekt på social hållbarhet. Resultatet är en viktig pusselbit i uppföljningen av resultatet men det blir tydligt att det behövs ytterligare analys och även kvalitativa studier och medborgardialoger för att öka kunskapen om människors kultur- och fritidsvanor. Kajsa Ravin Kultur & fritidschef Februari 2014

Sammanfattning Under hösten 2013 genomfördes enkätundersökningen Din fritid för första gången i Gävle. Enkäten handlar om barns och ungas kultur- och fritidsvanor utifrån kultur- och fritidsnämndens verksamheter. Alla skolor med elever i årskurs 6 och 9 i Gävle kommun tillfrågades om att svara på enkäten. Svarsfrekvensen i undersökningen blev 79 procent. I årskurs 6 har 85 procent av alla elever besvarat enkäten och i årskurs 9 har 69 procent av alla elever besvarat enkäten. Enkätens resultat kan delas in i tre delar kultur- och fritidsaktiviteter som utövas, medlemskap i föreningar samt kultur- och fritidsaktiviteter som lockar. Av de fritidsaktiviteter undersökningen frågar om besöker eleverna helst Fjärran Höjderbadet på sin fritid. Under det senaste året har 72 procent har varit aktiva i någon idrott. Förutom dessa sysselsättningar ägnar sig en majoritet av eleverna åt att besöka friluftsbad, motionsoch elljusspår och att delta i någon friluftsaktivitet som att exempelvis fiska eller paddla. Av kulturaktiviteterna vill eleverna helst fotografera/filma på sin fritid. Under det senaste året har en majoritet, 55 procent, besökt något bibliotek. Förutom dessa sysselsättningar ägnar sig eleverna åt att måla/teckna, besöka Gasklockorna, besöka Konserthuset och skriva berättelser/dikter. En majoritet av eleverna, 54 procent, har varit medlemmar i någon idrottsförening och 29 procent av eleverna har varit medlemmar i en annan förening. Pojkarna i årskurs 6 och 9 är medlemmar i föreningar i större utsträckning än flickor förutom i årskurs 9 där flickorna i större utsträckning än pojkar är medlemmar i andra föreningar än idrottsföreningar. Undersökningen visar att 44 procent av eleverna vill göra något på sin fritid som de inte gör idag. Det är flest flickor som önskar göra något mer på sin fritid. De aktiviteter som de helst vill göra är idrott, delta i kulturverksamheter och dansa. Främsta skälet eleverna uppger till att de inte gör vad de önskar på fritiden är att det egentligen inte finns något hinder eller att det tar för mycket tid. Resultatet från Din fritid visar att det finns ett större deltagande i årskurs 6 jämfört med årskurs 9 när det gäller de flesta kultur- och fritidsaktiviteter. Samma tendenser finns inom föreningslivet där medlemskapet är större i årskurs 6 än i årskurs 9. Resultatet visar även, med några få undantag, att det är en större andel flickor än pojkar som ägnar sig åt de olika kultur- och fritidsaktiviteterna. Det är också fler flickor än pojkar som önskar utöva fler kultur- och fritidsaktiviteter på sin fritid än vad de redan gör idag. Ett faktum som framträder tydligt när skillnader mellan flickor och pojkars svar studeras är att flickor i betydligt större utsträckning valt svarsalternativet Nej, men intresserad på frågan om deltagande och besök på de 22 kultur- och fritidsaktiviteterna. Denna skillnad mellan könen är störst i årskurs 9. Aktiviteter där elever inte deltar eller besöker men intresse finns, ger en fingervisning om vad som är efterfrågat bland eleverna och vad kultur- och fritidsförvaltningen skulle kunna satsa på framöver. Undersökningen Din fritid har gett en stor mängd data som kan användas till analyser. I denna rapport presenteras en sammanfattning av resultatet. För att arbeta vidare med materialet kommer ett underlag fördelat på bostadsområden att tas fram under våren 2014. Efter nästa undersökning av Din fritid, som planeras till 2016, kan en jämförelse göras om vad som händer med barns och ungas intressen och vanor mellan årskurs 6 och 9.

Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Metod 3 1. 2 Svarsfrekvens och bortfall 4 2 Resultat 7 2.1 Kultur- och fritidsaktiviteter som utövas 7 2.1.1 Aktiviteter fördelat på kön, årskurs och bostadsområde 8 2.1.2 Sammanfattning 16 2.2 Medlemskap i föreningar 17 2.2.1 Idrottsföreningar 17 2.2.2 Andra föreningar 18 2.2.3 Sammanfattning 19 2.3 Aktiviteter som lockar 20 2.3.1 Hinder 21 2.3.2 Sammanfattning 22 3 Analys 23 3.1 Metodanalys 23 3.2 Generella observationer 24 3.3 Konstcentrum och Kulturskolan 25 3.4 Musik 25 3.5 Bibliotek 25 3.6 Natur- och friluftslivsaktiviteter 27 3.7 Fritidsgårdar 27 3.8 Skollovsverksamhet 28 3.9 Idrott 29 4. Så här går vi vidare 30 4 Slutsats 31 Bilaga A Enkätfrågor Din fritid 2013 33 Bilaga B Skolor 36 Bilaga C Kultur- och fritidsaktiviteter per kön inom årskurs 37 Bilaga D Kultur- och fritidsaktiviteter per bostadsområde 42

DNR 13KFN405 3 1 Inledning Kultur- och fritidsnämnden beslutade 2012 att en undersökning om barns och ungas kultur- och fritidsvanor skulle genomföras i årskurs 6 och 9. Undersökningen är ett samarbete mellan kultur- och fritidsförvaltningen och utbildningsförvaltningen. Undersökningens syfte är att ge kultur- och fritidsförvaltningen kunskaper om barns och ungas kultur- och fritidsvanor så att rätt satsningar kan göras i framtiden. Undersökningen heter Din fritid och kommer att genomföras vart tredje år för att jämföra vad som händer med barns och ungas intressen och vanor mellan årskurs 6 och 9. Att genomföra undersökningen regelbundet möjliggör även att se skillnader i elevers kultur- och fritidsvanor parallellt med eventuella satsningar, neddragningar eller samhällsutvecklingen generellt. Utgångspunkten för undersökningen har varit kultur- och fritidsnämndens verksamhetsmål som antogs 2012: Kultur- och fritidsaktiviteterna ska öka hos invånare som deltar i låg utsträckning eller inte alls i våra verksamheter och med fokus på barn och unga. Målet är utarbetat från perspektivet hållbart samhälle i Gävle kommuns balanserade styrning. Framgångarna för att nå målet har bland annat fastslagits vara: Att barns och ungas kultur- och fritidsvanor kartläggs En kartläggning ska genomföras vart tredje år i årskurs 6 och 9 för att följa upp och se förändringar i barns och ungas kultur- och fritidsvanor. 1.1 Metod Undersökningen genomfördes i form av en webbenkät i grundskolans årskurs 6 och 9. Det är en totalundersökning av eleverna i årskurs 6 och 9, vilket innebär att inget urval gjordes utan enkäten ställdes till samtliga elever. Eleverna fick svara på enkäten på internet under lektionstid. Eleverna fick ta ställning till ett 30-tal frågor, se bilaga A. Några av frågorna var villkorsstyrda vilket innebär att om eleven svarat ja på en sådan fråga fick eleven en följdfråga. Enkäten innehöll därför 28-33 frågor beroende på hur eleverna svarade. Enkäten var uppdelad i fyra avsnitt; bakgrundsfrågor, frågor om besökande eller deltagande i kultur- och fritidsaktiviteter, föreningsmedlemskap samt om eleverna önskar göra något på sin fritid som de inte redan gör idag. Under avsnittet om besök och deltagande i kultur- och fritidsaktiviteter var svarsalternativen, Nej, men intresserad och Nej, inte intresserad. Syftet med dessa alternativ var för att se om intresse finns för en aktivitet eller verksamhet även om eleven inte utövar den idag. Alla frågor avsåg aktiviteter eleverna gjort på sin fritid under det senaste året eller säsongen. Svaren har

DNR 13KFN405 4 sammanställts och redovisas utifrån kön, årskurs samt geografiskt område. Alla värden i undersökningen redovisas i procent om inget annat anges. Undersökningen är deskriptiv, beskrivande, och visar hur det ser ut just nu för eleverna i årskurs 6 och 9 i Gävle kommun. När undersökningen genomförs nästa gång, 2016, kommer jämförelser samt en djupare analys på vad som händer mellan årskurs 6 och 9 att kunna göras. Innan genomförandet av enkäten hölls ett informationsmöte med skolornas rektorer. Kontaktpersoner utsågs på varje skola för att underlätta och koordinera genomförande i klasserna. En pilotsstudie genomfördes på två skolor, Sofiedalsskolan och Nynäs montessori för att testa frågorna mot målgruppen. Efter att eleverna fyllt i enkäten diskuterade representanter från kultur- och fritidsförvaltningen nedanstående frågor tillsammans med eleverna och klassens lärare: Kunde du svara på alla frågor? Var någon fråga svår att förstå eller konstig? Fick du gissa på någon fråga? Saknade du något alternativ? Struntade du i att svara på något? Övriga funderingar Arbetet med Din fritid har genomförts med Gävle kommuns projektmodell XLPM, Excellence in Project Management. I projektgruppen har en representant funnits med från varje avdelning för att täcka in kultur- och fritidsnämndens alla verksamhetsområden. I styrgruppen fanns kultur- och fritidsförvaltningens chef och 3 avdelningschefer. Undersökningen har skett i samarbete med utbildningsförvaltningen. Enkäten hade få frågor för att så många som möjligt skulle svara på frågorna. Frågorna är ställda med utgångspunkt i kultur- och fritidsnämndens verksamheter. Undersökningen är tänkt vara ett komplement till övriga undersökningar som till exempel den rikstäckande kultur- och fritidsvaneundersökning och lokal uppföljning av ungdomspolitiken, även kallad LUPP. Din fritid kan även ses som ett komplement till idrottspolitiska programmet som kultur- och fritidsnämnden fastslog 2013. Din fritid är även ett komplement till övriga undersökningar förvaltningen gjort och kommer att göra. Kultur- och fritidsvaneundersökningen (150 frågor) gjordes i Gävle senast 2008 och kommer återigen att genomföras 2014. LUPP är en enkätundersökning framtagen av Ungdomsstyrelsen för att ge kommuner verktyg för att få kunskap om ungas tillvaro. Den riktar sig till elever i grundskolans årskurs 8 och gymnasieskolans årskurs 2. Undersökningen har genomförts i Gävle 2013 samt 2010. 1. 2 Svarsfrekvens och bortfall Samtliga skolor i kommunen med elever i de berörda årskurserna blev tillfrågade att delta i undersökningen. Totalt deltog 28 skolor, se bilaga B. Särskolorna kunde inte genomföra enkäten på grund av valet av undersökningsmetod. För att

DNR 13KFN405 5 fånga upp elever från särskolan kommer en annan undersökningsform användas. Enkäten har besvarats av 1 577 elever vilket ger en svarsfrekvens på 79 procent, vilket får anses vara ett mycket bra resultat. I årskurs 6 uppgick svarsfrekvensen till 85 procent och i årskurs 9 till 69 procent. Som framgår av tabell 1 så är det en mycket jämn könsfördelning mellan de elever som besvarat enkäten, både av samtliga svaranden och inom årskurserna. De som ej svarat är de elever som påbörjat enkäten men avslutat utan att fylla i några svar. Kön Årskurs 6 Årskurs 9 0 3 3 Flicka 429 353 782 Pojke 438 354 792 867 710 1577 Tabell 1: Antal elever i årskurs 6 och 9 som svarat på enkäten Din fritid i Gävle kommun. Gävle kommun är indelat i 18 olika planeringsområden. Det är en stor skillnad mellan de olika områdena både vad gäller invånarantal och struktur. Det till invånarantalet minsta området är Furuvik med 1 100 personer och Bomhus är det största med cirka 11 300 invånare. Flera av områdena är typiska tätortsområden i och omkring centrala Gävle där de som svarat på enkäten bor i ett område, går i skolan i ett annat område och har sina kultur- och fritidsaktiviteter i ett tredje och kanske ett fjärde område. Dessutom har de minsta områdena så få svar i enkäten att det är svårt att göra relevanta jämförelser. Exempelvis skulle det innebära att 6 svar från Furuvik ska jämföras med 129 svar från Bomhus i årskurs 6. Alla elever som deltar i enkätundersökningen har rätt till att vara anonyma. I områden med få elever skulle svar kunna härledas till enskilda elever. Därför har justeringar gjorts i områdesindelningen som innebär att antalet områden minskats ner från 18 till 12 stycken. De minsta områdena har slagits ihop med ett närbeläget område och ett antal områden har slagits ihop i Centrala Gävle. I tabell 2 redovisas den reviderade områdesindelningen.

DNR 13KFN405 6 n Eventuell förändring Antal svar Svarsfrekvens Andersberg Ingen förändring 103 73 Bomhus Ingen förändring 202 74 Centrala Gävle Nynäs-Norr, Öster-Alderholmen, Brynäs och 235 65 Söder-Hemsta har slagits ihop Forsbacka- Valbo Forsbacka och Valbo har slagits ihop 182 72 Furuvik Hemlingby-Järvsta Furuvik och Hemlingby-Järvsta har slagits ihop 59 88 Hamrånge Ingen förändring 73 85 Hedesunda Ingen förändring 57 81 Hille Ingen förändring 147 81 Hagaström Lexe Ingen förändring 64 88 Strömsbro Stigslund Ingen förändring 118 84 Sätra Ingen förändring 121 52 Sörby Villastaden - Fridhem Sörby och Villastaden-Fridhem har slagits ihop 121 74 Tabell 2: Antal svar samt svarsfrekvens på enkätundersökningen Din fritid indelat i 12 bostadsområden i Gävle kommun. Tabellen visar även de områden där förändringar gjorts från planeringsområde till färre områden. Svaren från de sammanslagna bostadsområdena går att separera för att specialstudera ett mindre område, exempelvis Brynäs. Alla svar har inte kunnat härledas till något bostadsområde dels beroende på att eleven angivit ett felaktigt postnummer eller angett en gata som inte finns i Gävle. Det beror även på att svar inkommit från elever som bor i andra kommuner eftersom skolorna tar emot elever från andra kommuner. Totalt är det 95 svar, 6 procent som inte kunnat härledas till något bostadsområde. Elevernas svar har räknas med där resultatet inte presenteras fördelat på bostadsområden. När resultatet presenteras utifrån bostadsområdena är det viktigt att tänka på att det i bland är få antal svaranden/låg svarsfrekvens på vissa frågor. Få antal svar kan påverka procentandelarna så tolkningen måste ske varsamt. Statistiskt säkerställt Ett riktmärke för att en enkätundersökning ska vara godkänd är att svarsfrekvensen ska uppgå till minst 50 procent. När det gäller svarsfrekvensen för bostadsområdena så uppfylls kraven för årskurs 6, där varierar svarsfrekvensen mellan 63 och 100 procent. För årskurs 9 ligger 11 av 12 områden över 50 procent. Det område som avviker är Sätra med en svarsfrekvens på 42 procent.

DNR 13KFN405 7 2 Resultat I detta kapitel presenteras enkätens resultat i tre delar, kultur- och fritidsaktiviteter som utövas, medlemskap i föreningar samt kultur- och fritidsaktiviteter som lockar. Varje avsnitt avslutas med en kort sammanfattning. 2.1 Kultur- och fritidsaktiviteter som utövas I undersökningen har eleverna fått ta ställning till 22 frågor om besök eller deltagande i olika kultur- och fritidsaktiviteter på sin fritid under det senaste året eller säsongen. I tabell 3 redovisas svaren fördelat i procent. För varje fråga finns också en liten grupp, 1-3 procent, som inte svarat på frågan. Den gruppen finns inte redovisad i de olika tabellerna. Kultur- och fritidsaktiviteter Nej, men Nej, inte intresserad intresserad Målat/tecknat 49 8 42 Fotograferat/filmat 58 12 28 Skrivit berättelser/dikter 24 11 63 Dansat 36 9 54 Åkt skateboard, inlines, BMX 35 13 51 Använt något motions- eller elljusspår 58 8 32 Deltagit i någon friluftsaktivitet 56 13 30 Deltagit i Kulturskolans verksamhet 16 11 71 Deltagit i teaterverksamhet 7 12 80 Deltagit i sommarkulan eller någon annan 19 12 68 skollovsaktivitet Besökt Gasklockorna 31 10 57 Besökt Gävle Konstcentrum i Silvanum 7 10 81 Besökt Gävle Konserthus 24 14 60 Besökt Fjärran Höjderbadet 76 8 14 Besökt någon teater i Gävle 20 13 65 Besökt någon annan lokal i Gävle för att 20 21 57 lyssna på livemusik Besökt någon fritidsgård 35 10 52 Besökt något bibliotek i Gävle 55 5 37 Besökt bibliotekets hemsida för att ladda 10 15 73 ner böcker/musik Besökt något friluftsbad vid havet eller vid någon sjö 69 8 21 Besökt Hemlingby motionsanläggning 52 12 34 Nej Håller du på med någon idrott 72 26 Tabell 3: Svarsfrekvens i procent på enkäten Din fritid för samtliga svarande elever i årskurs 6 och 9 i Gävle kommun. Den sista frågan håller du på med någon idrott? hade i undersökningen följdfrågor därav svarsalternativen ja eller nej. Svarade eleven ja kom följdfrågan om medlemskap i idrottsförening. Svarade eleven nej kom frågan om eleven är med i någon annan förening som inte håller på idrott.

DNR 13KFN405 8 I tabell 4 och 5 redovisas de fem vanligaste kultur- och fritidsaktiviteterna i procent för samtliga elever i årskurs 6 och 9. Aktiviteten idrott är med trots att det är ett samlingsbegrepp för alla former av idrott och kan innefattar övriga fritids/idrottsaktiviteter eleverna fått svara på. Fritidsgårdar och skollovsverksamhet har lyfts bort i denna redovisning då det är aktiviteter som kan vara både en kulturell uttrycksform och en motionsform. 2.1.1 Aktiviteter fördelat på kön, årskurs och bostadsområde I detta avsnitt lyfts de 22 kultur- och fritidsaktiviteterna fram för att studeras ur perspektivet kön, årskurs och bostadsområde. I tabell 6 redovisas de fem vanligaste kultur- och fritidsaktiviteterna uppdelat på flickor och pojkar i årskurs 6 och 9. Flickor årskurs 6 Pojkar årskurs 6 Fritidsaktivitet Svarsfrekvens Besökt Fjärran Höjderbadet 76 Idrotta 72 Besökt friluftsbad 69 Använt motionsspår 58 Deltagit i friluftsaktivitet 56 Tabell 4: De fem vanligaste fritidsaktiviteterna för eleverna i årskurs 6 och 9 i Gävle kommun enligt enkäten Din fritid. Kulturaktivitet Svarsfrekvens Fotograferat/filmat 58 Besökt bibliotek i Gävle 55 Målat/tecknat 49 Besökt Gasklockorna 31 Besökt Gävle konserthus + 24 Skrivit berättelser/dikter Tabell 5: De fem vanligaste kulturaktiviteterna för eleverna i årskurs 6 och 9 i Gävle kommun enligt enkäten Din fritid. Svarsfrekvens Svarsfrekvens Besökt Fjärran Höjderbadet 85 Besökt Fjärran Höjderbadet 85 Fotograferat, filmat 75 Besökt friluftsbad 67 Besökt friluftsbad 74 Deltagit i någon friluftsaktivitet 63 Besökt något bibliotek 67 Besökt något bibliotek 61 Målat/tecknat 68 Använt något motionsspår 57 Flickor årskurs 9 Pojkar årskurs 9 Besökt friluftsbad 73 Besökt Fjärran Höjderbadet 62 Besökt Fjärran Höjderbadet 69 Besökt friluftsbad 60 Fotograferat, filmat 67 Använt något motionsspår 52 Använt något motionsspår 66 Deltagit i någon friluftsaktivitet 50 Besökt något bibliotek 53 Besökt Hemlingby motionsanläggning 45 Tabell 6: Vanligaste kultur- och fritidsaktiviteter för flickor och pojkar årskurs 6 och 9 i Gävle kommun enligt enkäten Din fritid.

DNR 13KFN405 9 Tabellen visar att flickor i årskurs 6 och 9 fotograferar/filmar, målar/tecknar i högre utsträckning än pojkar. Hos pojkar i årskurs 9 finns inte bibliotek med på top-5-listan vilket de gör hos övriga grupper, även pojkar i årskurs 6. Hos flickor i årskurs 6 finns inte motionsspår med i top-fem-listan. För fullständig tabell över alla kultur- och fritidsaktiviteter fördelat på kön och årskurs och bostadsområde se bilaga C och D. Nedan lyfts varje enskild fråga fram fördelat på kön, årskurs. Om ett bostadsområde utmärker sig på något sätt lyfts det fram under detta avsnitt. Målat och tecknat Det är 49 procent av eleverna i årskurs 6 och 9 som har målat/tecknat på sin fritid under det senaste året. Av flickorna målar/tecknar 60 procent och av pojkarna är det 37 procent som målar/tecknar. Det är en högre andel, 56 procent, elever i årskurs 6 som målar/tecknar på sin fritid än i årskurs 9 där 39 procent målar/tecknar. Flickor målar/tecknar i större utsträckning än pojkar i årskurs 6 och 9. Elever som i störst utsträckning uppger att de målat/tecknat det senaste året är eleverna från Sätra och Bomhus i årskurs 6. Av de som inte målar/tecknar idag har Sätra också den högsta andelen elever som är intresserade av att målar/tecknar. I årskurs 6 har Hedesunda och Hagaström-Lexe lägst andel elever som målar/tecknar jämfört med kommungenomsnittet. Hedesunda har den lägsta andelen elever som målar/tecknar men samtidigt en hög andelen elever som är intresserade. I årskurs 9 är det jämn fördelning mellan bostadsområdena av elever som målar/tecknar. Fotograferat och filmat Det är 58 procent av eleverna i årskurs 6 och 9 som har fotograferat/filmat på sin fritid under det senaste året. Av flickorna fotograferar/filmar 71 procent och av pojkarna är det 45 procent. Det är 14 procent av flickorna och 11 procent av pojkarna som är intresserade av att fotografera/filma på sin fritid men som inte gör det idag. Strömsbro-Stigslund har den högsta andelen elever, över 70 procent, som fotograferar/filmar i både årskurs 6 och 9. I Andersberg i årskurs 6 finns minst andel elever, 38 procent, som fotograferar/filmar jämfört med kommungenomsnittet. Av de som inte fotograferar/filmar i Andersberg så är 22 procent intresserade. Skrivit berättelser och dikter Det är 24 procent av elverna i årskurs 6 och 9 som har skrivit berättelser/dikter under det senaste året på sin fritid. Av flickorna är det 33 procent som skriver och av pojkarna är 16 procent. Det är 15 procent av flickorna som är intresserade av att skriva berättelse/dikter på sin fritid av dem som inte gör det idag, för pojkar är motsvarande siffra 8 procent. Det är en relativ jämn fördelning mellan bostadsområdena av elever som skriver i årskurs 6 och 9. I årskurs 6 skriver eleverna mest i Centrala Gävle, 35 procent, och Anderberg, 32 procent. Samma områden har högst andel elever som är

DNR 13KFN405 10 intresserade av att skriva men som inte gör det idag. Hedesunda med 16 procent har lägst andel elever som skriver jämfört med kommungenomsnittet på 27 procent. I årskurs 9 är Bomhus, Strömsbro-Stigslund, Fridhem de områden med lägst andel elever som skriver. Dansat Under det senaste året har 36 procent av eleverna i årskurs 6 och 9 dansat på sin fritid. Av flickorna är det 54 procent som dansat och av pojkarna 18 procent. Det är en jämn fördelning mellan flickor som dansar i årskurs 6 och 9, 56 respektive 51 procent. I årskurs 6 dansar störst andel elever i Fridhem och Centrala Gävle. Fördelningen är i övrigt relativt jämn förutom Hagaström-Lexe som sticker ut med 16 procent jämfört med kommungenomsnittet 37 procent. I årskurs 9 dansar störst andel elever i området Strömsbro-Stigslund. Strömsbro- Stigslund utmärker sig markant med 55 procent jämfört med kommungenomsnittet på 34 procent. Åkt skateboard, inlines, BMX Det är 35 procent av eleverna i årskurs 6 och 9 som har åkt skateboard, inlines eller BMX på sin fritid under det senaste året. Av flickorna har 26 procent åkt skateboard, inlines eller BMX och av pojkarna är det 44 procent. Det är en högre andel i årskurs 6, 44 procent, än i årskurs 9, 24 procent som utövat aktiviteterna. Pojkar i årskurs 6 är de som åker mest med 56 procent. I årskurs 6 åker flest andel elever skateboard, inlinex eller BMX i Hedesunda, 63 procent, och Strömsbro-Stigslund, 59 procent, som utmärker sig med respektive jämfört med kommungenomsnittet på 44 procent. I årskurs 9 är det flest andel elever i Andersberg som åkt skateboard/inlines eller BMX. Använt något motions- eller elljusspår Under det senaste året är det 58 procent av eleverna i årskurs 6 och 9 som har använt något motions- eller elljusspår på sin fritid. Inom årskurs 6 och 9 är användandet av spår jämt fördelat mellan flickor och pojkar. Av flickorna använder 58 procent motions- eller elljusspår i årskurs 6 och 66 procent i årskurs 9. Bland pojkar är motsvarande andel 57 procent i årskurs 6 och 52 procent i årskurs 9. I årskurs 6 använder störst andel elever motions-eller elljusspår i Strömsbro- Stigslund och Hedesunda. I årskurs 9 är det störst andel elever i Hagaström- Lexe och Hamrånge som använder motions- eller elljusspår. I årskurs 6 är det lägst andel utövare i Anderberg, Centrala Gävle, Hamrånge och Sätra. I årskurs 9 är det lägst andel utövare i Andersberg och Centrala Gävle. Skillnaden mellan minsta och största andel utövande i de olika områderna är 20-30 procentenheter. Deltagit i någon friluftsaktivitet, t.ex paddlat, fiskat, grillat i naturen Det är 56 procent av eleverna i årskurs 6 och 9 som har deltagit i någon friluftsaktivitet under det senaste året på sin fritid. Det är 13 procent som inte

DNR 13KFN405 11 deltagit i någon friluftsaktivitet men som är intresserade. I årskurs 6 har 61 procent deltagit i någon friluftsaktivitet och pojkar har deltagit i friluftsaktiviteter i större utsträckning än flickor. I årskurs 9 har 50 procent deltagit i någon friluftsaktivitet och där är flickor deltagit i större utsträckning än pojkar. I årskurs 6 har störst andel elever deltagit i någon friluftsaktivitet i Hedesunda och Fridhem. I årskurs 6 är det minst andel deltagare i Andersberg och Hamrånge. I årskurs 9 är det flest andel elever i Hamrånge och Hille som deltagit i någon friluftsaktivitet. I årskurs 9 är det minst andel utövare i Furvik-Hemlingby-Järvsta. Detta område har även störst andel elever som är intresserade att delta i friluftsaktiviteter av dem som inte gör det idag. Deltagit i Kulturskolans verksamhet Det är 16 procent av eleverna i årskurs 6 och 9 som har deltagit i Kulturskolans verksamhet under det senaste året på sin fritid. Det är 19 procent av eleverna i årskurs 6 och 13 procent av eleverna i årskurs 9 som deltagit i Kulturskolans verksamhet. I båda årskurserna är det en större andel flickor än pojkar. I årskurs 6 är det elever från Centrala Gävle och Hagaström-Lexe som deltagit i Kulturskolans verksamhet i störst utsträckning, över 30 procent. Hamrånge och Furuvik-Hemlingby-Järvsta har minst andel deltagare. Stort intresse för verksamheten finns i de flesta områden bland dem som inte deltar idag. I årskurs 9 är det störst andel deltagande elever i Fridhem och Forsbacka-Valbo. I årskurs 9 är det minst andel deltagare i Kulturskolans verksamheter i Hamrånge och Hagaström-Lexe som urskiljer sig med 3 respektive 4 procent jämfört med kommungenomsnittet på 13 procent. Störst intresse för Kulturskolans verksamhet bland elever som inte deltar i verksamheten idag finns i Anderberg i årskurs 9. Deltagit i teaterverksamhet Under det senaste året har 7 procent av eleverna i årskurs 6 och 9 deltagit i teaterverksamhet på sin fritid. Av flickorna är det 9 procent som deltagit och av pojkarna är det 5 procent. Av eleverna som inte deltagit i teaterverksamhet är 12 procent intresserade. Det faktiska antalet intresserade är större än antalet som deltagit både bland pojkar och flickor såväl i årskurs 6 som i årskurs 9. I årskurs 6 utmärker sig fyra områden, Centrala Gävle, Fridhem, Hamrånge och Andersberg, genom att de har störst andel elver som deltar i teaterverksamhet. I snitt ligger de fyra områdena på cirka 11 procent. Övriga områden har relativ låg och jämn fördelning med ett snitt på 3 procent. I årskurs 9 är det flest andel elever i Andersberg och Sätra. I Fridhem, Hedesunda och Strömsbro-Stigslund är det lågt eller inget deltagande bland eleverna. Intresset är relativt högt för att delta i teaterverksamhet i alla områden i årskurs 6 och 9 även i områden med lägre deltagande. Deltagit i sommarkulan eller någon annan skollovsaktivitet Under det senaste året har 19 procent av eleverna i årskurs 6 och 9 deltagit i sommarkulan eller någon annan skollovsaktivitet. Av årskurs 6 är det 25 procent som deltagit och i årskurs 9 är det 10 procent. Det är en jämn könsfördelning

DNR 13KFN405 12 bland de elever som deltagit. Av flickorna i årskurs 6 som inte deltagit är 18 procent intresserade. I årskurs 6 har Hagaström-Lexe, Strömsbro-Stigslund och Hille störst andel elever som deltagit i sommarkulan eller någon annan skollovsaktivitet. Minst andel deltagare har Hamrånge, Anderberg och Sätra. I årskurs 9 finns störst andel deltagare i Andersberg och Sätra. Andelen intresserade av elever som inte deltar idag i dessa områden är relativt stor. Centrala Gävle, Strömsbro- Stigslund och Hedesunda har lågt eller inget deltagande från eleverna i årskurs 9. I Strömsbro-Stigslund och Hedesunda är även intresset lågt för att delta i skollovsaktiviteter. I Centrala Gävle är intresset högre. Besökt Gasklockorna Det är 31 procent av eleverna i årskurs 6 och 9 som har besökt Gasklockorna under det senaste året på sin fritid. Det är en jämn könsfördelning bland besökarna. Av de som inte besökt Gasklockorna är 10 procent intresserade. I årskurs 6 har Furuvik-Hemlingby-Järvsta, Sätra och Centrala Gävle störst andel besökare på Gasklockorna. Flest elever som är intresserade att besöka Gasklockorna men som inte gör det idag är Andersberg med 20 procent. I årskurs 9 har Forsbacka-Valbo störst andel besökare på Gasklockorna. Flest elever som är intresserade att besöka Gasklockorna men som inte gör det idag är Järvsta med 20 procent. Besökt Gävle Konstcentrum i Silvanum Under det senaste året har 7 procent av eleverna i årskurs 6 och 9 besökt Gävle Konstcentrum på sin fritid. Det är en jämn könsfördelning bland besökare. Det är också en jämn fördelning mellan årskurserna. Av de elever som inte besökt Konstcentrum är 10 procent intresserade av att göra det. Intresset är högre än det faktiska antalet deltagare i årskurs 6 och bland flickor i årskurs 9. Det är endast bland pojkar i årskurs 9 som antalet intresserade är färre än antalet besökare. I årskurs 6 har Fridhem, Sätra och Centrala Gävle störst andel besökare på Konstcentrum. I årskurs 9 är andelen högst i Andersberg och Sörby- Villastaden-Fridhem. Besökt Gävle Konserthus Under det senaste året har 24 procent i årskurs 6 och 9 besökt Konserthuset på sin fritid. Det är något fler elever i årskurs 6 som besöker Konserthuset än årskurs 9. Av de elever som inte besökt Konserthuset är 14 procent intresserade av att göra det. Det är 26 procent av flickorna i årskurs 6 som besökt Konserthuset och 20 procent av flickorna som inte besökt Konserthuset är intresserade. Bland pojkarna i årskurs 6 har 22 procent besökt Konserthuset och 14 procent av dem som inte gjort det är intresserade. Av flickorna i årskurs 9 har 28 procent besökt Konserthus och 15 procent utöver det är intresserade. Bland pojkarna i årskurs 9 är det19 procent som besökt Konserthuset och 4 procent som inte besökt Konserthuset är intresserade av att göra det.

DNR 13KFN405 13 I årskurs 6 och 9 har Sätra största andelen besökare på Konserthuset. Av de som inte besökt Konserthuset finns störst andel intresserade i Strömsbro-Stigslund för årskurs 6 och i Hille för årskurs 9. Besökt Fjärran Höjderbadet Det är 76 procent av eleverna i årskurs 6 och 9 som har besökt Fjärran Höjderbadet på sin fritid under det senaste året. Besökarna har en jämn fördelning mellan kön. Det är en större andel elever i årskurs 6, 85 procent, som besöker Fjärran Höjderbadet än elever i årskurs 9 där siffran är 65 procent. Det är en jämn fördelning mellan bostadsområderna med elever som besökt Fjärran Höjderbadet i både årskurs 6 och 9. Hedesunda utmärker sig dock i årskurs 9 med 32 procent jämfört med kommungenomsnittet på 66 procent. Besökt någon teater i Gävle Det är 20 procent av eleverna i årskurs 6 och 9 som har besökt någon teater i Gävle under det senaste året på sin fritid. Andelen besökare är lika stor i årskurs 6 och 9. Bland flickor i årskurs 6 har 23 procent besökt någon teater och av de som inte besökt någon teater är 21 procent intresserade. Bland pojkar i årskurs 6 har 17 procent besökt någon teater och 11 procent som inte har besökt någon teater är intresserade. Bland flickor i årskurs 9 har 26 procent besökt någon teater och 13 procent av dem som inte gjort det är intresserade. Bland pojkar i årskurs 9 är denna siffra 14 procent och bland pojkar som inte besökt någon teater men är intresserade är siffran 3 procent. I årskurs 6 är det störst andel elever från Centrala Gävle, 36 procent, som har besökt någon teater i Gävle. Hedesunda har lägst andel elever i årskurs 6 som har besökt någon teater, 3 procent. I årskurs 6 har över 20 procent av eleverna i Sätra och Fridhem inte besökt någon teater men är intresserad att göra det. I årskurs 9 har störst andel elever från Andersberg och Centrala Gävle besökt någon teater i Gävle. I årskurs 9 har 14 procent av eleverna i Sätra och Fridhem inte besökt någon teater men är intresserad att göra det. Besökt någon annan lokal i Gävle för att lyssna på livemusik (annan lokal än Gasklockorna & Konserthuset) Av eleverna i årskurs 6 och 9 har 20 procent besökt någon lokal i Gävle för att lyssna på livemusik det senaste året på sin fritid. Det är något större andel flickor än pojkar som besökt någon lokal för att lyssna på livemusik. Intresset är högre än deltagandet från båda könen i årskurs 6 och för flickor i årskurs 9. Ingen eller få elever från årskurs 6 och 9 i Hedesunda har besökt annan lokal i Gävle för att lyssna på livemusik. Elever från Hedesunda har dock störst andel intresserade elever som vill lyssna på livemusik i annan lokal än övriga områden.

DNR 13KFN405 14 Besökt någon fritidsgård 1 Av eleverna i årskurs 6 och 9 har 35 procent besökt någon fritidsgård på sin fritid under det senaste året. Det är 43 procent av flickorna i årskurs 6 som har besökt någon fritidsgård och 13 procent som inte gjort det är intresserade. Bland pojkar i årskurs 6 har 36 procent besökt någon fritidsgård och 11 procent är intresserade. Bland flickor i årskurs 9 har 30 procent besökt någon fritidsgård och 12 procent är intresserade. 31 procent av pojkarna i årskurs 9 har besökt någon fritidsgård och 4 procent är intresserade. I årskurs 6 har eleverna i Andersberg och Strömsbro-Stigslund störst andel besökare på fritidsgårdar jämfört med kommungenomsnittet. Av de elever som inte besökt någon fritidsgård i årskurs 6 så finns störst intresse att göra det i Bomhus. I Hagaström-Lexe årskurs 6 har minst andel elever som besöker fritidsgårdar. I årskurs 9 har eleverna i Forsbacka-Valbo, Sätra och Hedesunda störst andel besökare på fritidsgårdar jämfört med kommungenomsnittet. Fridhem har minst andel beökare i årskurs 9. Av de elever som inte besökt någon fritidsgård i årskurs 9 så finns störst intresse att göra det i Andersberg. Besökt något bibliotek i Gävle Det är 55 procent av eleverna i årskurs 6 och 9 som har besökt något bibliotek i Gävle det senaste året på sin fritid. Av dem som inte besökt något bibliotek är 5 procent intersserade av att göra det. Av flickorna i årskurs 6 har 67 procent besökt något bibliotek i Gävle och bland pojkarna är denna siffra 61 procent. I årskurs 9 har 53 procent av flickorna besökt något bibliotek och hos pojkarna är denna siffra 37 procent. I årskurs 6 och 9 utmärker sig Sätra med stor andel besökare jämfört med kommungenomsnittet. I årskurs 6 besöker 92 procent bibliotek och i årskurs 9 besöker 56 procent av eleverna bibliotek. En stor andel elever i årskurs 6 i Sätra, 92 procent, Fridhem, 80 procent, och Centrala Gävle, 75 procent, har besökt något bibliotekt under det senaste året. Elever i årskurs 6 från Hamrånge, 47 procent, och Strömsbro- Stigslund, 49 procent, har besökt bibliotek i lägre utsträckning än kommungenomsnittet som ligger på 66 procent. I årskurs 9 har störst andel elever från Andersberg besökt något bibliotekt. Elever från Furuvik-Hemlingby- Järvsta och Strömsbro-Stigslund har besökt biblotek i minst omfattning jämfört med kommungenomsnittet. Besökt bibliotektets hemsida för att ladda ner böcker, film och musik Av eleverna i årskurs 6 och 9 har 10 procent besökt bibliotektes hemsida för att ladda ner böcker/film/musik under det senaste året på sin fritid. Det är fler flickor som laddar ner i både årskurs 6 och 9. Det är störst skillnad fördelat på kön i årskurs 9, där flickorna laddar ner mer böcker/film/musik från biblioteket än pojkarna. Det är fler i årskurs 6 och 9 som inte laddar ner böcker/film/musik från biblioteket men är intresserade av att faktiskt göra det. 1 Se kapitel 5 för en analys där bostadsområden med fritidsgårdar jämförs med bostadsområden som inte har fritidsgårdar.

DNR 13KFN405 15 Andersberg, Sätra och Forsbacka-Valbo har störst andel elever från årskurs 6 som laddar ner från bibliotektes hemsida med 20 procent. Sätra och Andersberg har störst andel elever från årskurs 9 som laddar ner från bibliotektes hemsida med 14 respektive 13 procent. I årskurs 6 har Furuvik-Hemlingby-Järvsta minst andel elever, 3 procent, som laddar ner i förhållande till kommungenomsnittet på 13 procent. I årskurs 9 i Furuvik-Hemlingby-Järvsta, Hamrångre och Sörby- Villastaden-Fridhem laddar ingen elev ner från bibliotektets hemsida. Besökt något friluftsbad vid havet eller vid någon sjö Av eleverna i årskurs 6 och 9 har 69 procent besökt något friluftsbad under det senaste året på sin fritid. Av flickorna har 73 procent besökt något bad och av pojkarna har 64 procent besökt något bad. I årskurs 6 har 71 procent besökt något bad och i årskurs 9 är den siffran 66 procent. Det är generellt en hög andel elever som besökt något friluftsbad. I årskurs 6 har elever från Hedesunda, 88 procent, och Strömsbro-Stigslund, 85 procent, den högsta andelen som besökt något friluftsbad. Elever i årskurs 6 i Andersberg har i minst utsträckning besökt friluftsbad med en andel på 48 procent. I årskurs 9 har elever från Furuvik-Hemlingby- Hamrånge, med 84 procent och Bomhus, med 78 procent besökt friluftsbad i högre utsträckning jämfört med andra bostadsområden. Elever från Sätra har besökt friluftsbad minst med 58 procent. Besökt Hemlingby motionsanläggning Under det senaste året har 52 procent av eleverna i årskurs 6 och 9 besökt Hemlingby motionsanläggning på sin fritid. Det är en jämn fördelning mellan kön. Elever i årskurs 6 som inte besökt Hemlingby men som är intresseade är 14 procent. För flickor i årskurs 9 är denna siffra 13 procent och för pojkar 3. Det är störst andel elever i årskurs 9 från Andersberg, 72 procent, som besökt Hemlingby tätt följt av Fridhem, 70 procent. I årskurs 6 är det främst elever från Fridhem, 82 procent, och Furuvik- Hemlingby-Järvsta, 83 procent, som besökt Hemlingby friluftsområde. Minst andel besökare från årskurs 6 och 9 kommer från Hamrånge och Hedesunda. Hållit på med någon idrott Under det senaste året har 72 procent av eleverna i årskurs 6 och 9 hållit på med någon form av idrott. Det är större andel elever i årskurs 6, 76 procent, än i årskurs 9, 67 procent som utövar idrott. Det är en relativ jämn fördelningen mellan kön inom årskurserna. I årskurs 6 är det flest pojkar som utövar idrott och i årskurs 9 är det flest flickor som utövar idrott. Det är ett stort deltagande i idrott generellt i bostadsområderna där Hedesunda och Strömsbro-Stigslund har över 90 procent deltagande i årskurs 6. Hamrånge har den minsta andelen deltagande i idrott i årskurs 6 med 45 procent. I årskurs 9 är det elever från Furuvik-Hemlingby-Järvsta och Strömsbro-Stigslund som har störst andel elever som idrottar.

DNR 13KFN405 16 2.1.2 Sammanfattning Undersökningen visar att eleverna helst besöker Fjärran Höjderbadet på sin fritid av de fritidsaktiviteter enkäten frågar om. Under det senaste året har 72 procent hållit på med någon idrott. Förutom dessa sysselsättningar ägnar sig en majoritet av eleverna åt att besöka friluftsbad, motions- och elljusspår och att delta i någon friluftsaktivitet. Av kulturaktiviteterna vill eleverna helst fotografera/filma på sin fritid. Under det senaste året har en majoritet, 55 procent, besökt något bibliotek. Förutom dessa sysselsättningar ägnar sig eleverna åt att måla/teckna, dansa och besöka någon fritidsgård. De olika tabellerna visar, med några få undantag, att det är en större andel flickor än pojkar som ägnar sig åt de aktiviteter som enkäten frågat om. Undantag är aktiviteter som åka skateboard, inlines och BMX. De kultur- och fritidsaktiviteter där antal intresserade elever är större än det faktiska antalet utövare är att delta i teaterverksamhet, besöka annan lokal i Gävle för att lyssna på livemusik, besöka bibliotekets hemsida för att ladda ner böcker eller musik och besöka Gävle Konstcentrum.

DNR 13KFN405 17 2.2 Medlemskap i föreningar I undersökningen har eleverna fått ta ställning till frågor om de varit medlemmar i någon förening under det senaste året eller säsongen. Annan förening är ett samlingsnamn på de föreningar som sysslar med annan verksamhet än idrott. Redovisningen utgår från den enskilde eleven vilket innebär att en person kan vara medlem i två eller flera föreningar men endast räknas en gång. 2.2.1 Idrottsföreningar Av eleverna i årskurs 6 och 9 är det 54 procent av eleverna som varit medlemmar i någon idrottsförening under det senaste året. För elever i årskurs 6 är det 59 procent som varit medlemmar i en idrottsförening och i årskurs 9 är det 49 procent. När det gäller fördelningen mellan könen i årskurs 6 är 51 procent av flickorna och 66 procent av pojkarna som varit medlemmar. Motsvarande siffra för årskurs 9 är 46 procent för flickorna och 51 procent för pojkarna. I tabell 7 och 8 redovisas andelen av de svarande som varit medlemmar i idrottsföreningar i årskurs 6 och 9 under det senaste året. Redovisningen är fördelad på bostadsområden, föreningskategorier och kön och svaren redovisas i procent. Årskurs 6 Idrottsförening n Totalt Flicka Pojke Andersberg 46 32 57 Bomhus 60 52 67 Centrala Gävle 42 31 53 Forsbacka - Valbo 69 69 70 Furuvik Hemlingby - Järvsta 71 82 65 Hamrånge 29 11 47 Hedesunda 75 82 71 Hille 60 54 67 Hagaström - Lexe 71 65 76 Strömsbro - Stigslund 76 66 88 Sätra 52 35 68 Sörby Villastaden - Fridhem 59 51 69 Samtliga 58 50 66 Tabell 7: Idrottsföreningsmedlemskap fördelad på bostadsområden och kön i årskurs 6 enligt enkätundersökningen Din fritid.

DNR 13KFN405 18 Årskurs 9 Idrottsförening n Totalt Flicka Pojke Andersberg 32 29 36 Bomhus 37 35 39 Centrala Gävle 39 29 49 Forsbacka - Valbo 58 54 60 Furuvik Hemlingby - Järvsta 44 33 54 Hamrånge 49 53 44 Hedesunda 44 64 29 Hille 60 58 62 Hagaström - Lexe 65 61 75 Strömsbro - Stigslund 70 73 64 Sätra 44 37 48 Sörby Villastaden - Fridhem 46 38 56 Samtliga 48 50 51 Tabell 8: Idrottsföreningsmedlemskap fördelad på bostadsområden och kön i årskurs 9 enligt enkätundersökningen Din fritid. Det finns stora skillnader i föreningstillhörighet beroende på vilket bostadsområde eleven tillhör. Några bostadsområden har ett klart högre deltagande i föreningar än kommungenomsnittet. Det bostadsområde med minst andel elever som är medlemmar i idrottsföreningar i årskurs 6 är Hamrånge. Flickorna i Hamrånge utmärker sig med 11 procent som är med i idrottsföreningar jämfört med kommungenomsnittet på 50 procent. Det område med störst andel flickor i idrottsföreningar är Hedesunda. Störst andel pojkar återfinns i Strömsbro-Stigslund. I årskurs 9 finns minst andel flickor som är medlemmar i en idrottsförening i Andersberg. För pojkar är minst andel medlemmar i Hedesunda. Den största andelen flickor som är med i idrottsföreningar återfinns i Strömsbro-Stigslund. Den högsta andelen pojkar som är medlemmar återfinns i Hagaström-Lexe. Tabellen visar också att i de områden som har minst andel medlemmar i idrottsföreningar finns det även en skillnad mellan flickors och pojkars medlemskap. Flickornas deltagande är där lägre. 2.2.2 Andra föreningar Av eleverna i årskurs 6 och 9 är det 29 procent som varit medlemmar i någon annan förening, utöver idrottsföreningar, under det senaste året. I årskurs 6 är 34 procent av eleverna medlemmar i någon annan förening och i årskurs 9 är det 23 procent. I årskurs 6 är 29 procent av flickorna och 40 procent av pojkarna medlemmar i andra föreningar. Motsvarande andel i årskurs 9 är 24 procent för flickorna och 22 procent för pojkarna. Gällande medlemskapet i andra föreningar i olika bostadsområden finns stora skillnader. I årskurs 6 har eleverna från Hedesunda störst andel medlemmar och Strömsbro-Stigslund har minst andel medlemmar. I årskurs 9 har eleverna från Forsbacka-Valbo störst andel medlemmar jämfört med Strömsbro-Stigslund

DNR 13KFN405 19 som har minst andel medlemmar. I tabell 9 och 10 redovisas andelen som varit medlemmar i andra föreningar än idrottsföreningar i årskurs 6 och 9 under det senaste året. Redovisningen är fördelad på bostadsområden, föreningskategorier och kön. Svaren redovisas i procent. Årskurs 6 Annan förening Områdesindelning Totalt Flicka Pojke Andersberg 30 27 32 Bomhus 42 37 46 Centrala Gävle 34 31 37 Forsbacka - Valbo 34 30 40 Furuvik Hemlingby - Järvsta 53 27 65 Hamrånge 40 32 47 Hedesunda 53 46 57 Hille 28 29 26 Hagaström - Lexe 26 18 33 Strömsbro - Stigslund 23 24 21 Sätra 28 15 41 Sörby Villastaden - Fridhem 36 31 41 Samtliga 34 29 40 Tabell 9: Föreningsmedlemskap i annan förening än idrottsförening fördelad på bostadsområden och kön i årskurs 6 enligt enkätundersökningen Din fritid. Årskurs 9 Annan förening Områdesindelning Totalt Flicka Pojke Andersberg 19 29 8 Bomhus 27 28 27 Centrala Gävle 24 21 26 Forsbacka - Valbo 31 27 33 Furuvik Hemlingby - Järvsta 16 25 8 Hamrånge 29 29 28 Hedesunda 20 27 14 Hille 24 21 27 Hagaström - Lexe 19 28 0 Strömsbro - Stigslund 13 6 29 Sätra 24 32 19 Sörby Villastaden - Fridhem 16 25 4 Samtliga 23 24 22 Tabell 10: Föreningsmedlemskap i annan förening än idrottsförening fördelad på bostadsområden och kön i årskurs 9 enligt enkätundersökningen Din fritid. 2.2.3 Sammanfattning En majoritet, 54 procent, av eleverna har varit medlemmar i någon idrottsförening och 29 procent av eleverna har varit medlemmar i en annan förening. Pojkarna är medlemmar i föreningar i större utsträckning än flickor förutom i årskurs 9 där flickorna är mer aktiva i andra föreningar än idrottsföreningar.

DNR 13KFN405 20 2.3 Aktiviteter som lockar I undersökningen har eleverna fått ta ställning till om det finns något som de vill göra på sin fritid, som de inte gör idag samt om det i så fall finns något hinder för detta. Även denna fråga gällde under det senaste året eller säsongen. Av eleverna i årskurs 6 och 9 har 44 procent svarat ja på frågan om det finns något de skulle vilja göra på sin fritid som de inte gör idag. I tabell 11 redovisas den procentuella andel som svarat ja. Svarsfrekvens Årskurs Flicka Pojke 6 36 28 9 21 15 57 43 Tabell 11: Elever som vill göra något på sin fritid som de inte gör idag fördelat på kön och årskurs enligt enkätundersökningen Din fritid. Av ovanstående sammanställning framgår det att det är flickor i årskurs 6 som i betydligt högre utsträckning än övriga grupper är intresserade att göra något på sin fritid som man inte gör idag. Frågan om vad eleverna vill göra på sin fritid var öppen, dvs. det fanns inga fasta svarsalternativ utan elever som svarade ja fick sedan fylla i vad de önskar göra. Därefter gjordes en grov aktivitetsindelning utifrån inkomna svar. Eleverna har kunnat fylla i flera aktiviteter vilket förklarar skillnaden mellan antal aktiviteter och antal elever som svarat på frågan. Resultatet redovisas i procent i tabell 12: Vill göra Antal Andel % Kommentarer på fritiden svar Idrottsverksamhet 398 51 T.ex. Fotboll, basket, friidrott, gymnastik, handboll, ridsport Kulturverksamhet 110 14 T.ex. Fotokurs, gitarr, sjunga, skriva berättelser, gå på teater Dans 81 Särredovisas från kulturverksamhet eftersom många elever vill 10 göra denna aktivitet. Övrigt 72 9 T.ex. Parkour, resa, luftgevär Bada/simma 29 4 Motorer 27 3 T.ex. Åka cross, BMX, moped, meka, go-cart Data spel 20 3 Umgås med kompisar 16 2 Djur 13 2 T.ex. Agility Föreningsliv 12 1 T.ex. Politisk förening Fritidsgård 10 1 Besöka fritidsgård 788 100 Tabell 12: Kultur- och fritidsaktiviteter för samtliga elever i årskurs 6 och 9 enligt enkätundersökningen Din fritid. Det är främst olika idrottsaktiviteter som lockar eleverna. Kulturaktiviteter och dans är några av aktiviterna som flera av eleverna skulle vilja delta i. Exempel på vad elever vill göra på sin fritid är:

DNR 13KFN405 21 Sjunga och spela ett instrument Dansa och spela fotboll Gå en fotokurs Parkour g vet inte riktigt vad jag vill göra letar fortfarande. g vill simma. g försöker få mamma med på att jag får åka dit en gång i veckan, men det är lite svårt jag går inte med i någon simskola, jag vill inte tävla mot klockan och andra, bara simma i lagom takt. g vill skriva berättelser. Spela in när jag spelar spel. g har ingen egen dator. g skulle vilja att min fritidsklubb ska bli roligare, för nu är det jättetråkigt det finns bara bord, stolar och dåliga spel. Karate pilbågsskytte och gå med i någon förening som man kan prova på olika aktiviteter efter skolan med en massa olika personer. Roligt att spela fotboll ute någonstans, där man får spela fritt eller bara hänga. Även hänga runt på någon öppen fritidsgård Spela gitarr, men hinner inte eftersom jag har mycket aktiviteter i veckan. 2.3.1 Hinder Som följdfråga till om det finns något eleverna vill göra på sin fritid, som de inte gör idag fick eleverna svara på vad det är som hindrar dem från att utöva aktiviteten på sin fritid. Ett antal svarsalternativ redovisades och eleverna hade möjlighet att kryssa i ett eller flera alternativ som de ansåg gällde i deras fall. I tabell 13 och 14 redovisas svaren i procent för de olika hindren fördelade på årskurs och kön: Hinder Årskurs 6 Årskurs 9 Totalt Egentligen inget hinder alls 20 20 20 Det tar för mycket tid 17 18 17 Annat hinder 19 13 16 Finns inte i närheten där jag bor 13 13 13 Det kostar för mycket 10 12 11 Inga kompisar intresserade 8 11 10 Får inte för mina föräldrar 8 4 6 Det finns ingen sådan aktivitet 5 7 6 Sjukdom/funktionsnedsättning 1 3 2 Samtliga 100 100 100 Tabell 13: Hinder för att utöva den aktivitet eleven önskar, för samtliga elever, i årskurs 6 och 9 enligt undersökningen Din fritid.