Barn och stress en interventionsstudie 2005-2006



Relevanta dokument
Mår bra eller mycket bra

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Fjärilseffekten. Socioekonomisk analys av Dansa utan krav!

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Barn och Familj

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016

Förhandspresentation. Folkhälsoenkät Ung Årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet Jönköpings län

HÄLSA Upplevd hälsa Länet 2015 Tingsryd 2015 Totalt åk 5 95,5 93,3 Totalt åk 8 92,3 90,3 Totalt gy åk 2 85,4 84

Övervikt och fetma iso-bmi i Jönköpings län

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

Dansar för hälsa och självförtroende

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

HÄLSOENKÄT ÅK 4. Gör så här:

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren

Välkomna! Ungas psykiska hälsa

Hur mår barn och unga i HELSINGBORG?

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

Folkhälsa Fakta i korthet

Fakta och myter inom stress - Om kortisol

Balans i livet gör stressen hanterbar

Om mig Snabbrapport år 8. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige,

Presentation av studiegruppen från baslinjemätning

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

F-klass/1, 4:an, 7/8:an, gymnasium årskurs 1. 4:an, 7/8:an, gymnasium årskurs 1. Varken bra eller dåligt. Dåligt Mycket dåligt

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum:

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i årskurs 7. Det finns inga svar som är rätt eller fel. Kryssa i det alternativ som stämmer bäst för dig.

RUN, ett projekt för att förebygga inaktivitet och övervikt bland skolungdomar. Utvärdering

Om mig Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Folkhälsoenkät Ung Länsrapport

Gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Bilagor. Innehållsförteckning. Observera att alla redovisade korrelationskoefficienter är signifikanta på p 0.05.

Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i årskurs 7

Mer harmoni Mindre stress

DNR: KS2019/83/11. Redovisning av ELSA-statistik läsåret KS2019/83/ (2) Kommunstyrelsen

Du är klok som en bok, Lina!

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät

EXAMINATION KVANTITATIV METOD

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Hälsofrågor i årskurs 7

Hälsofrämjande gruppbostad en utvärderad metod

Elevhälsoteamets representanter har en tydlig roll-, ansvars- och arbetsuppgiftsfördelning. Bilaga 1.

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

LUPP om Trygghet och hälsa

M U L L S J Ö K O M M U N Folkhälsorådet Brottsförebyggande rådet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

Hälsofrågor i årskurs 4

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Motivation till hälsa

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

Utvecklingen av psykosomatiska besvär, skolstress och skoltrivsel bland 11-, 13- och 15-åringar. Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18

Forskning vid Linnéuniversitetet. Interventionsstudier i syfte att främja. läsutveckling

Ett psykiskt hälsofrämjande program Eva Lundin Projektsamordnare YAM

Lenas mamma får en depression

Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök

Vad bestämde vi idag? En randomiserad studie om effekten av skriftlig information vid läkarbesök

SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V38. Vecka RIU 98,90 FM Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala SIU

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober

Stark på insidan! Metoder för att främja ungas psykiska hälsa

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Om mig Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Ektorpsskolan

Influensasäsongen och kommande säsong

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?

ELSA 2017/2018 Elevhälsodata Sammanställt och Analyserat

Innehållsförteckning

M U L L S J Ö K O M M U N Folkhälsorådet Brottsförebyggande rådet

ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan

Om mig Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

LUPP med fokus Osbeck

ELEVHÄLSOPLAN för VÄLKOMMASKOLAN 2018

Hälsa på lika villkor? År 2010

Om mig Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Hälsa på lika villkor?

Utvärdering av en arbetsmiljöintervention på organisationsnivå inom en kommun

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här:

Utvärdering av världens första motionsredskap för tänder och käkmuskulatur.

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa

Om mig Snabbrapport gymnasiet åk 2. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Rapport. Psykosocial enkät. Medicinska Föreningen Lund-Malmö BMC H10, Sölvegatan 19, Lund

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Innehållsförteckning

Fig. 1 Bedömning av livet i allmänhet

Hälsa på lika villor? Norrbotten Vård och läkemedel

SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH

Hälsofrågor i Gymnasiet

Transkript:

Barn och stress en interventionsstudie 2005-2006

Projektgrupp Annika Lagerstrand - Sjukgymnast Lena Backstig Folkhälsosekreterare Håkan Steiring Folkhälsosekreterare Marian Jansson Skolläkare Ulla Rydå - Barnpsykiater Jan-Olof Johansson - Skolläkare Mats Nilsson Epidemiolog Boel Andersson-Gäre - Barnläkare - Handledare Peter Währborg - Stressforskare - Handledare

Samarbetsprojekt mellan Landstingen i Jönköpings och Kalmar Län och Jönköpings, Mönsterås, Oskarshamn och Vetlanda Kommuner

Syfte Att studera effekten av avspänningsträning varje skoldag under ett läsår bland barn i årskurs 2.

Frågeställning Minskar regelbunden avspänning stressrelaterade symtom såsom huvudvärk och magsmärtor hos barn? Hur påverkas deras välbefinnande?

Val av studiegrupp Barn i årsklass 2 Åldersgruppen lämplig

Val av Interventions och kontrollskolor Hälsofrämjande skolor Intresserade skolläkare, skolsköterskor, rektorer och lärare Lika förutsättningar mellan interventions och kontrollskolor

Interventionsskolor Norra Skolan Oskarshamn Tenhultsskolan Tenhult Tomaslundsskolan Vetlanda Torpaskolan Jönköping Öxnehagaskolan - Jönköping

Kontrollskolor Bottnarydsskolan Bottnaryd Ljungarumsskolan Jönköping Ljungnässkolan Mönsterås Mogärdeskolan Vetlanda Rosenlundsskolan Jönköping Österängsskolan - Jönköping

Avspänningsmetoder i studien Progressiv del enligt Jacobson Visuell del enligt Orlick 2 minuters tystnad

Beprövad metod Avspänningsträning Varför? Flera kända effekter finns dokumenterade Få studier som beskriver avspänning som intervention

Interventions- och kontrollgrupperna

0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Kortisol i saliv, medelvärde för kvoten mellan 1:a och 2:a provet för interventions - och kontrollgrupp - sept 2005 och maj 2006 - Barn och stress studien 0,7803 0,7459 (0,666-0,895) (0,634-0,858) 0,8419 (0,698-0,986) 0,7313 (0,601-0,862) sep-05 maj-06 sep-05 maj-06 Interventionsgrupp 95-pr ocenti gt konf i densi nter val l Kontrollgrupp

10000 9000 8000 7000 Medelvärde Rate Pressure Product - RPP för interventions - och kontrollgrupp - sept 2005 och maj 2006-8297,3 (7117,5-9477,1) 8285,5 (7097,9-9473,1) Bar n och str ess studien 8816 (7385,9-10246,1) 8946,7 (7500,4-10393) 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 sep-05 maj-06 sep-05 maj-06 Interventionsgrupp 95-pr ocenti gt konf i densi nter val l Kontrollgrupp

80 70 61,3 Bukomfång i centimeter för interventions - och kontrollgrupp - sept 2005 och maj 2006-61,8 Bar n och str ess studien 63,3 64,2 60 50 (52,6-70) (52,9-70,7) (53-73,6) (53,8-74,6) 40 30 20 10 0 sep-05 maj-06 sep-05 maj-06 Interventionsgrupp 95-pr ocenti gt konf i densi nter val l Kontrollgrupp

Andel med övervikt och fetma, interventions - och kontrollgrupp - september 2005, februari 2006 och maj 2006 - Bar n och str ess studien 30 25 20 15 10 12,7 (8-17,4) 17,3 (11,9-22,7) 20,7 (14,1-27,3) 24,2 (17,3-31,1) 5 0 sep-05 maj-06 sep-05 maj-06 Interventionsgrupp Kontrollgrupp 95% konfidensintervall

Andel med huvudvärk ofta eller mycket ofta, interventions - och kontrollgrupp - september 2005, februari 2006 och maj 2006-20 15 10 5 12,1 (7,5-16,7) 9,5 8,7 (5,3-13,7) (4,7-12,7) Bar n och str ess studi en 14,4 (8,7-20,1) 18,1 (11,9-24,3) 10,2 (5,3-15 1) 0 05-sep 06-feb 06-maj 05-sep 06-feb 06-maj Interventionsgrupp 95% konf i densi nter val l Kontrollgrupp

Andel som aldrig har lätt att somna på kvällen, interventions - och kontrollgrupp - september 2005, februari 2006 och maj 2006 - Procent 20 15 10 5 16,4 ( 11,1-21,7) 13,2 (8,4-18) Barn och stress studien 12 (7,4-16,6) 13,1 (7,6-18,6) 18,2 (11,9-24,5) 7,6 (3,3-11,9) 0 05-sep 06-feb 06-maj 05-sep 06-feb 06-maj Interventionsgrupp 95% konf idensinter vall Kontrollgrupp

Procent 20 15 10 5 Andel med magont ofta eller mycket ofta, interventions - och kontrollgrupp - september 2005, februari 2006 och maj 2006-10 (5,7-14,3) 17,4 (12-22,8) Ba r n oc h st r e ss st udi e n 10,3 10,2 (6-14,6) (5,3-15,1) 15,1 (9,3-20,9) 9,6 (4,8-14,4) 0 05-sep 06-feb 06-maj 05-sep 06-feb 06-maj Interventionsgrupp 95% konf i densinter val l Kontrollgrupp

20 Andel som aldrig känner sig lugn och glad, interventions - och kontrollgrupp - september 2005, februari 2006 och maj 2006 - Bar n och str ess studien Procent 15 10 5 0 1,6 1,6 1,1 2,1 (-0,2-3,4) (-0,2-3,4) (-0,4-2,6) (-0,2-4,4) 0 0,7 (-0,7-2,1) 05-sep 06-feb 06-maj 05-sep 06-feb 06-maj Interventionsgrupp 95% konf i densi nter val l Kontrollgrupp

Skillnader över tid för interventions- respektive kontrollgruppen

Beskrivning av förändring över tid. Förbättring på individnivå Barn och stress studien En signifikant skillnad finns för interventionsgruppen från mätningen i september och mätningen i maj. Fler känner sig mer lugna och glada 43 procent uppger att de känner sig mer lugna och glada vid mätningen i maj jämfört med mätningen i september. För kontrollgruppen finns inga signifikanta skillnader.

Beskrivning av förändring över tid. Andel barn som förbättrats och försämrats på gruppnivå Barn och stress studien Andel barn interventions -grupp September 2005 - maj 2006 Jag har huvudvärk Andel som förbättrats 20,7* (,035) Andel som försämrats September 2005- maj 2006 Jag har ont i magen Andel som förbättrats Andel som försämrats September 2005 - maj 2006 Jag har lätt att somna på kvällarna. Andel som förbättrats 13,1 23,4 17,5 37,3* (,025) Andel barn 25,3 17,1 19,3 20,7 34,7 25 kontrollgrupp För kontrollgruppen finns inga signifikanta förändringar över tid. * anger om p-värdet är <0.05 Andel som försämrats 23,1

Vad tyckte barnen? Ett tag frågade barnen: Måste vi göra detta varje dag? Då upplevde läraren att det var tjatigt. Men det varade bara en vecka. Mot slutet av perioden frågade flera barn om de fick fortsätta med avspänningsträning nästa termin

Vad tyckte lärarna? Barnen fick arbetsro Tystare i klassen Vill fortsätta till hösten 2 3 gånger i veckan skulle räcka Det är inte så tjatigt som jag trodde det skulle bli

Slutsats Andel barn med huvudvärk i interventionsgruppen har minskat Andel barn i interventionsgruppen som har lätt att somna på kvällen har ökat Fler barn i interventionsgruppen känner sig lugna och glada