VÄLBEFINNANDET HOS BARN I ÅLDERN 1 3 I SKIFTOMSORGENS VARDAG

Relevanta dokument
VÄLBEFINNANDET HOS BARN I ÅLDERN 1 3 I SKIFTOMSORGENS VARDAG

Framtiden för den jämlika småbarnspedagogiken

Med vänlig hälsning, Eveliina Wasström Koordinatorn för morgon- och eftermiddagsverksamheten Ingå kommun

Bedömning av kvaliteten på den grundläggande undervisningens morgon- och eftermiddagsverksamhet 2016 Kyrkfjärdens skola/ Ingå församling

Om dag och natt i barnfamiljen

Språkstrategi i praktiken

PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013

Det lokala arbetet med planen för småbarnspedagogiken i Vasa. Tammerfors Sept.2016

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling

Bedömning av kvaliteten på den grundläggande undervisningens morgon- och eftermiddagsverksamhet 2016 Degerby skola

Överby daghems arbetsplan

Notbladets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dagens innehåll Frågor från förra tillfället? VÄLKOMMEN TILL Föräldragrupp sömn 2. Habiliteringen

Bedömning av kvaliteten på den grundläggande undervisningens morgon- och eftermiddagsverksamhet Ingå kommun

Grunderna för planen för småbarnspedagogik

Barnets plan för. småbarnspedagogik

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Mangårdens förskola Vår grundverksamhet:

Arbetsplan 2018/2019. Orrvikens förskola. Solen/Månen. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad: Utvärderad:

VakaVai-undersökning IV: Utredning om påverkan av ändringar i lagstiftningen för småbarnspedagogik, för föräldrar.

Förskolebarns framtidstro - vår utmaning

BAKKE-MODELLEN Barn Aktör Kultur Kreativitet projekt

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Förskolan Tuvans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år.

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

VÄLKOMMEN TILL SMÅBARNSPEDAGOGISKA VERKSAMHETEN

Bedömningsverktyg för psykologens och kuratorns klientarbete (förskoleundervisningen, grundläggande utbildningen, andra stadiets utbildning)

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016

att man väljer klassföräldrar till klassen.

Teamplan Delfinen. Inledning: Normer och värden: Mål;

Kvalitetsdokument Rosenvägens förskola (läsåret 2014/2015)

Bedömning av kvaliteten på den grundläggande undervisningens morgon- och eftermiddagsverksamhet 2016 Merituulen koulu

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09

Vårdnadshavare: e-postadress: arbets-/studieplats. för dokumentation inom egen verksamhet. vårdnadshavarens underskrift

Stjärnans plan för småbarnsfostran. Innehållsförteckning. 1. Gruppfamiljedaghemmet Stjärnan. 2. Målsättning och värdegrund

Likabehandlingsplan Åsebro förskola 2017

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN

Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning Noora Lohi, chef för småbarnsfostran

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FÖRSKOLAN KLURINGEN AB Gäller VT 2014

LÄSGUIDE till Boken Liten

Överby daghems. arbetsplan

REGLEMENTE FÖR I FÖGLÖ KOMMUN

UTVECKLINGSPLAN FÖR KYRKANS MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHET

Förskolan Anemonen/Blåsippans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Notbladets förskola

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

I Ur och Skur Vindivils plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET. centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik

Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Exempel från det lokala arbetet. Marika Lostedt & Outi Saloranta-Eriksson 11/2016

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

Brännans förskoleområde

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Familjedaghemmen Sävar. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Kvalitetsanalys. Trollebo f-klass/fritidshem

Marielunds plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

Revideringen av grunderna för planen för småbarnspedagogik Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR)

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Elisefreds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Anvisningar om barnets plan för småbarnspedagogik

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Mål Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra.

2.1 Normer och värden

Pedagogisk planering Älvbackens förskola

Plan för småbarnsfostran

Lokal arbetsplan. Verksamhet Backens Förskola. Ansvarig för verksamheten Rainer Ericsson

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

Beslut efter kvalitetsgranskning

ATT VARA LÄRARE ÄR ETT FANTASTIKT JOBB!

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Gundefjällets plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

LÄSGUIDE till Boken om Liten

2.2 Aktuella mål för Skutan- våren 2015

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolan Tuvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

2.2 Aktuella mål för Skutan- våren 2016

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Inskolning. med tanke på genus

FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för ungdomen, föräldern och läraren på högtadiet

Arbetsplan för Blåklockans förskola.

Transkript:

VÄLBEFINNANDET HOS BARN I ÅLDERN 1 3 I SKIFTOMSORGENS VARDAG 2/2, Att stödja barnets välbefinnande Eija Salonen Doktorand, PeM

Under videoföreläsningen funderar vi på På vilket sätt kan man i skiftomsorgens vardag främja de yngsta barnens välbefinnande? Hurdana tidtabeller främjar barnets välbefinnande i vardagen? På vilket sätt kan man stödja barnets ork när tidtabellerna belastar? Hur kan man få barnets vardag att bli mer förutsägbar, bekant och trygg? 14/06/2019 Utbildningsstyrelsen 2

Tidtabeller som motsvarar barnets behov Tidtabeller som är i balans med barnets dygnsrytm samt behov av sömn och vila främjar barnets ork Måttliga/korta dagar på daghemmet Tillräckligt med lediga dagar och semester Respekt för barnets sömn- och måltidsrytm när barnet kommer till och lämnar daghemmet Viktigt: Samarbete med vårdnadshavarna så att familjens helhetssituation beaktas 14/06/2019 Utbildningsstyrelsen 3

Vårdnadshavare berättar Vi lämnar inte Aapeli på dagis när han är trött eller hungrig, utan hellre kommer vi i god tid före sömnen eller efter mellanmålet. Våra barn har ofta korta dagar, vi försöker undvika långa vårddagar. 14/06/2019 Opetushallitus 4

Att beakta barnets vakenhetsgrad Om tidtabellerna i vardagen belastar kan man stödja barnets ork Genom att anpassa verksamheten på daghemmet till barnets vakenhetsgrad - Möjlighet att koppla av och vila under dagen på daghemmet Genom att uppmärksamma det trötta barnet individuellt - Lyhördhet, diskussion, fysisk närhet och konkret hjälp i de vardagliga rutinerna Genom att hjälpa barnet som kommer till daghemmet att gå med till exempel i leken - Beakta barnet, beskriva situationen i ord, stödja barnet i kommunikationen med de andra barnen 14/06/2019 Utbildningsstyrelsen 5

Barnskötare berättar Efter kvällsmålet gör vi någonting som är tillräckligt lugnt. Ofta sitter vi tillsammans på golvet och sjunger och läser ramsor. I sovsalen brukar jag prata lite med varje barn och om någon gråter så tar jag hen i famnen. 14/06/2019 Opetushallitus 6

Att förutse vardagen När vårdtiderna är varierande bidrar följande faktorer till att vardagen känns mer bekant och förutsägbar för barnet Regelbundna rutiner och gemensamma verksamhetssätt för alla - På daghemmet samt mellan hemmet och daghemmet Den materiella miljön som är bekant för barnet - Gruppens egna utrymme samt barnets egna saker som till exempel egen klädhängare och sömnleksak Personalen förklarar för barnet vad som kommer att hända härnäst - Med ord, med bilder, med fotografier Stöd för att upprätthålla bestående relationer för växelverkan - Med hjälp av planeringen av arbetsturer 14/06/2019 Utbildningsstyrelsen 7

Lärare och barnskötare berättar Hos oss vet barnet att oberoende av vem av oss vuxna som är på plats så gäller samma regler. När barnet kommer till daghemmet så tittar vi på bilder för att se vem som är på plats. Hos oss gör vi en egen bildkalender för varje barn där vi sedan tittar hur barnets dag fortlöper och när mamma kommer och hämtar. Vi har en ordinarie skötare under kvällsturen. Barnen vet också att på kvällen är vi med Anneli. 14/06/2019 Opetushallitus 8

Samarbetets betydelse Betydelsen av samarbete med vårdnadshavaren betonas i skiftomsorgen Familjernas unika livssituationer - Professionellt förhållningssätt, öppen dialog, sensitivitet Barnens individuella behov - Att dela information, flexibla verksamhetssätt 14/06/2019 Utbildningsstyrelsen 9

Lärare och barnskötare berättar Inom skiftomsorgen finns det väldigt olika familjer, och utmaningarna är därför också specifika för varje enskild familj. Det krävs samarbete och flexibla verksamhetssätt för att kunna beakta dem. En lösning passar inte för alla. Det är därför bra att diskutera med föräldrarna vad som är bäst för just deras barn. Allt kan man inte påverka. Trots det är det viktigt att tillsammans med barnets familj fundera vad som utgående från deras situation fungerar bäst för barnet. 14/06/2019 Opetushallitus 10

Frågor att reflektera kring på lokal nivå Hurdana lösningar främjar på bästa sätt barnets helhetsmässiga välbefinnande på ert daghem? På vilket sätt beaktas skiftomsorgens särdrag i den lokala planen och barnets plan för småbarnspedagogik? Med hurdan planering av arbetsturer kan man stödja bestående relationer mellan barnen och personalen? Hurdana sätt att samarbeta fungerar bra mellan personalen och föräldrarna? Hur beaktas barnets vakenhetsgrad samt individuella behov som till exempel vila, sömn och närhet i verksamheten? 14/06/2019 Opetushallitus 11

Tack Eija Salonen Doktorand, PeM eija.p.salonen@jyu.fi