Studiehandledning Hälsa och förebyggande av ohälsa 1, 30 hp Kursdel: Hälsa och ohälsa

Studiehandledning Hälsa och förebyggande av ohälsa 1, 30 hp Kursdel: Hälsa och ohälsa - HT15 150828

INNEHÅLLSFÖRETECKNING Allmän information... 2 Undervisningsformer och examinationer... 3 Tabell 1. Obligatoriska moment/examinationer i kursdelen Hälsa och ohälsa... 6 Portfolio med självvärdering... 8 Farmakologi 1... 9 PBL-seminarier/basgruppsarbete med utgångspunkter... 10 Psykisk ohälsa... 15 Folkhälsoarbete... 16 Nutrition 1 - för folkhälsa... 19 Kvinnor och barns hälsa... 23 Mikrobiologi och immunologi 1... 26 Etik 1... 27 Vetenskaplig metod 1 artikelgranskning... 30 IPL: Det goda mötet... 33 Vetenskapsteori & sjuksköterskans profession... 34 Medicinsk rätt 1... 35 Våld i nära relation 1... 36 Medicinsk teknik 1- allmän information... 37 Basal HLR... 38 Blodtryck, puls, andning, temperatur... 39 Venprover och injektionsteknik... 40 Praktiskt prov... 41 Övergripande information om VFU, T1... 42 VFU inom Primärvård termin 1... 44 VFU, Dag 1... 46 VFU, Dag 2... 48 VFU, Dag 3... 49 VFU, Dag 4... 50 Resurslitteratur... 51 Innehållet är sorterat enligt innehåll i Tabell 1

VÄLKOMMEN TILL KURSEN! ALLMÄN INFORMATION Uppsala universitet Från Uppsala universitets hemsida kan du få allmän och viktig information för dig som är student. Här kan du bland annat söka alla personer som är knutna till universitetet, hitta institutioner, läsa om senaste nytt inom Uppsala universitet. Under rubriken student finns allt om studenters rättigheter, information om studentaktiviteter mm. Kursplan och utbildningsplan I kursplanen finns information om kursens mål och innehåll. Du kan hämta den i Studentportalen. Utbildningsplanen beskriver mål för hela sjuksköterskeprogrammet och du hittar den på programsida för sjuksköterskeprogrammet. Programsida för sjuksköterskeprogrammet Här finns översiktsplaner för de olika terminerna, blanketter, information om VFU och annan information som berör samtliga programstudenter. Här annonseras även meddelanden som berör samtliga programstudenter, kontrollera därför programmets anslagstavla dagligen. Ett viktigt dokument är Studiehandbok för sjuksköterskeprogrammet 180hp. I detta dokument hittar du information om bl.a. spärregler, vaccinationer och försäkringar. Allmän studieinformation finner du på universitetets hemsida under Student. Kursadministration Om du behöver ställa frågor angående poäng eller behöver stämplat intyg kontakta kursadministrationen på BMC, A10:1 eller personal i receptionen, campus Gotland. Här hämtar du också skrivna tentor. Blanketter för ex tillgodoräknande, reseersättning mm kan du själv hämta på Studentportalens programsida för sjuksköterskeprogrammet. Post till lärarna kan läggas i trälådan utanför kursadministrationen eller skickas via internpost via receptionen på campus Gotland. OBS! viktigt att du skriver lärarens namn på ditt dokument. Kontaktuppgifter Kontaktuppgifter till kursledare, examinator, lärare och kursadministratör finns på respektive kurssida i Studentportalen under kursledning alternativt lärarlistor. Information från kursledningen Meddelas framförallt på Studentportalens anslagstavla, kontrollera därför kursens anslagstavla dagligen. Mycket brådskande information skickas även ut via e-post. Schema Aktuellt schema finns länkat i Studentportalen på respektive kurssida. Observera att universitetets centrala lokalbokning kan byta lokal med kort framförhållning vilket gör att du bör titta på onlineversionen av schemat. Det går att prenumerera på schemat så det kan läsas i kalenderprogram, se under meny på schemats sidhuvud. 2

Arbetsformer Den övergripande pedagogiska grundsynen i sjuksköterskeprogrammet är en studentaktiverande pedagogik, vilket innebär förutom att inhämta ämneskunskaper och öva färdigheter också en träning i att formulera problem, att självständigt söka kunskap samt att kunna presentera resultatet av ett sådant kunskapssökande. I studiehandboken för sjuksköterskeprogrammet hittar du information om den pedagogiska grundsynen och en översikt av de arbetsformer som du kommer att möta under utbildningen Icke godkända kurser/spärregler/fortsätta på nästkommande termin Läs i studiehandboken för sjuksköterskeprogrammet samt på Studentportalens programsida för sjuksköterskeprogrammet om vilka regler som gäller för att få gå vidare på sjuksköterskeprogrammet. Internationalisering Sjuksköterskeutbildningen har en omfattande internationell verksamhet. Studentutbytena sker genom avtal där utbildningsinstitutioner i olika länder samverkar. Den internationella lärargruppen respektive internationella studentgruppen anordnar seminarier, gästföreläsningar, välkomstmiddag för inkommande studenter och temadagar. Samtliga studenter på sjuksköterskeprogrammet är mycket välkomna att delta i dessa aktiviteter. På hemsidan för internationalisering hittar du bland annat information om kriterier för att kunna genomföra del av VFU utomlands, seminarietider och reseberättelser författade av studenter som genomfört utlandspraktik. Se programsida för sjuksköterskeprogrammet. UNDERVISNINGSFORMER OCH EXAMINATIONER Kursen är uppdelad i olika moment som varvas och blandas med varandra. Under första terminen kommer du att ha en vecka verksamhetsförlagdutbildning (VFU) som varvas med teoriperioderna. En sammanställning av kursdelens examinationsformer återfinns i Tabell 1. Utöver studiehandledningen finns en momentöversikt tillgänglig i Studentportalen. För kursdelen Anatomi & fysiologi, se separat information/studiehandledning. Kursen består av ett antal "provkoder som ger poäng. När du läser dina resultat i framsteg på Studentportalen kan du se dina poäng. För att få ut poängen för helkurs ska du ha godkänt på samtliga delmoment. Provkoderna presenteras i separat dokument i Studentportalen. Värt att notera är att respektive provkod är värd ett visst antal poäng som inte alltid har direkt koppling till momentets omfattning i kursen. Till exempel är sluttentamen omfattande och inkluderar merparten av kursens moment. Basgrupp I varje basgrupp är ni mellan 8-10 studenter. Basgruppsarbetet leds av en basgruppshandledare som även har en examinerande roll vid basgruppsseminarier och flertalet inlämningsuppgifter. 3

PBL-seminarium i basgrupp Vid den första basgruppsträffen skall ett kontrakt för basgruppens arbete upprättas. I kontraktet skall det framkomma hur deltagarna uppfattar ansvarsförhållanden, t.ex. vid sen ankomst, frånvaro, val av lämpligt arbetssätt osv. Aktuella mobilnummer/hemnummer skall helst stå på kontraktet. Obligatorisk närvaro Basgruppsseminarier ges för utgångspunkterna Vårdhygien; Migrän, stress och ångest; Hypertoni, allergi och överkänslighet/astma Problembaserat lärande (PBL), vid introduktionstillfället sätter gruppen upp inlärningsmål och gör frågeställningar vilka sedan besvaras till uppföljningstillfället. För godkänd närvaro krävs aktivt deltagande i diskussionen. Om frånvaro vid ett uppföljningstillfälle ska du besvara basgruppens gemensamma frågeställningar skriftligt. Dessutom ska du söka en vetenskaplig artikel som är relevant för det aktuella patientfallet, artikeln ska ha en omvårdnadsinriktning. Därtill ska du göra en sammanfattning av artikeln samt beskriva relevansen och kopplingen till patientfallet. Är du frånvarande vid mer än ett uppföljningstillfälle av utgångspunkterna måste du delta i motsvarande undervisning i en kommande termin. Problemlösningsprocessen Problemlösningsprocessen är användbar i uppstart för gemensamma arbeten och tillämpas vid basgruppsseminarier med PBL. Ni kan välja om ni vill använda PBL-cirkeln eller problemlösningsprocessen presenterat som lista. De innehåller samma information. Ta med den som passar dig bäst till basgruppsträffarna. De olika modellerna finns att hitta i Studentportalen. Obligatoriska moment i kursen Ett obligatoriskt moment kan vara föreläsning, seminarium, inlämningsuppgift i grupp eller individuellt, dugga eller skriftlig tentamen i skrivsal eller via Studentportalen, klinisk färdighetsträning, examination av klinisk färdighet/praktiska moment och VFU. Med dugga menas en tentamen av ett delmoment. Delmomentet examineras oftast även senare, i andra examinationsformer. Vilka moment som är obligatoriska i denna kurs presenteras i Tabell 1. De icke obligatoriska moment som är inplanerade i kursen finns för att underlätta inläsning av kurslitteratur, ge ytterligare perspektiv på ämnet samt för att underlätta inlärning av praktiska moment. Det rekommenderas att du deltar även vid dessa tillfällen för att optimera dina möjligheter att bli godkänd vid kommande examinationer. Frånvaro vid obligatoriskt moment Är du frånvarande vid ett obligatoriskt moment måste du delta i motsvarande undervisning i en kommande termin. I vissa fall kan det bli aktuellt med en skriftlig inlämningsuppgift efter 4

bedömning av ansvarig lärare. Vid obligatoriska seminarier/föreläsningar signerar du din närvaro på en lista. Tentamina Nedan beskrivs de skriftliga prov som skrivs under kursen, exklusive inlämningsuppgifter. För datum och mer information, se Tabell 1 samt under respektive moment. Webbduggor Skriftliga, obligatoriska, individuella tentamina Webbaserade 100% krävs för godkänt Se uppräkning av webbduggor nedan: Medicinsk teknik Duggorna är en teoretisk förberedelse inför undervisning på KTC, de ska vara godkända innan undervisningstillfället. Läkemedelsräkning Vid examinationer avseende läkemedelsräkning krävs alltid 100% rätt för godkänt. Mikrobiologi och immunologi Område: Vårdhygien Medicinsk rätt Individuell skriftlig sluttentamen Skriftlig, obligatorisk, individuell tentamen Salstentamen Omfattar två patientfall från området folksjukdomar som du har läst i kursen. Tentamen inbegriper även (ingående i patientfallen eller fristående) nutrition, farmakologi, medicinsk teknik och medicinsk rätt Fyra timmars tentamenstid 70% rätt krävs för godkänt Tentamensanmälan Du ska själv anmäla dig till salstentamen via Studentportalen. Tänk på att göra det minst 12 dagar före skrivdatum, därefter stängs möjligheten för anmälan. I samband med anmälan får du en kod via e-post som du behöver ha med dig till tentamenstillfället. Läs noga de ordningsregler som gäller vid tentamen (finns på programsidan: Student vid UU/Regler och rättigheter/tentamen). Läs även Övriga föreskrifter i kursplanen om vad som gäller avseende tentamen. Är du anmäld till tentamentillfället men inte kommer dit så har du inte använt ditt tentamentillfälle. Vid frågor kontaktas kursadministratören. Inlämningsuppgifter Inlämningsuppgifter såsom vissa hemtentor, essäer och PM ges möjlighet till komplettering om godkänt inte uppnåtts vid den första inlämningen. Två tillfällen till komplettering ges under innevarande termin om inget annat anges. Sedan rättas nästa komplettering påföljande termin. 5

TABELL 1. OBLIGATORISKA MOMENT/EXAMINATIONER I KURSDELEN HÄLSA OCH OHÄLSA Provkoder (bokstavsordning) och områden/moment (tidsordning) Obligatoriska moment/examinationer Individuell/grupp Deadline Tomt = se schema Farmakologi 1 (1,5hp) Webbdugga läkemedelsräkning Individuell 1.10/12 14-15 2.15/12 14-15 3.15/1 10-11 Portfolio Hälsa och folksjukdomar 1 (5,5 hp) Basgrupp Utgångspunkter med patientfall, PBL-seminarier Ja - Vårdhygien Introduktion/uppföljning En/två basgrupper v36-37 - Migrän, stress, nedstämdhet Introduktion/uppföljning En/två basgrupper v48-49 - Hypertoni, allergi, astma Introduktion/uppföljning En/två basgrupper v49-50 Folkhälsoarbete Inlämningsuppgift Halv basgrupp 17/12 Nutrition 1 - för folkhälsa Inlämningsuppgift Halv basgrupp 11/12 Uppföljning vid seminarium Basgrupp Kvinnor och barns hälsa Essä Individuell 8/1 Reflektion på essä i diskussionsforum Individuell 15/1 Medicinsk teknik 1 (1,5 hp) Obs! Webbduggor måste vara godkända innan färdighetsträning: - Webbdugga Webbdugga blodtryck, puls, andning Individuell Öppen v 36-37 11/9 Webbdugga injektioner, venprov Individuell Öppen v 36-37 11/9 - Färdighetsträning Basal HLR Individuell Blodtryck, puls, andning Basgrupp Injektioner, venprov Basgrupp - Praktiskt prov Examination injektioner, venprov Individuell 26/11-30/11 Examination blodtryck, puls, andning Par/individuell 27/11-1/12 Mikrobiologi och immunologi 1 (0,5 hp) Webbdugga i vårdhygien Individuell Öppen v 36-37 11/9 Ja 6

Provkoder (bokstavsordning) och områden/moment (tidsordning) Skriftlig individuell tentamen (1,5 hp) Obligatoriska moment/examinationer Individuell/grupp Deadline Tomt = se schema Visirub Individuell 8/9 Tentamen i skrivsal, se skriftlig individuell Individuell 11/1 sluttentamen i Studiehandledningen Portfolio Verksamhetsförlagd utbildning (VFU;1,5 hp) Dag 1 Närvaro Individuell Dag 2 Närvaro Individuell Dag 3 Närvaro Individuell VFU-inlämningsuppgift Individuell 15/12 Dag 4 Närvaro Individuell Loggbok (inscannad, ifylld) Individuell 15/1 VFU-seminarium Grupp Vårdvetenskap 1 (3 hp) Etik 1 Inlämningsuppgift Halv basgrupp 11/9 Ja Vetenskaplig metod 1 - Artikelgranskning Inlämningsuppgift artikelgranskning Halv basgrupp 4/12 Seminarium artikelgranskning Basgrupp - Läslogg Vetenskapsteori för nybörjare Individuell 22/12 Professionsutveckling 1 - IPL: det goda mötet Gruppuppgift med seminarium Grupp OBS! v 45 alt v 47 - Medicinhistoriska museet i Uppsala Guidning i sjuksköterskans historia Grupp 1/12 alt 2/12 - Läslogg Sjuksköterskans kärnkompetenser Individuell 22/12 Medicinsk rätt 1 Webbdugga Individuell Öppen v 48-50 11/12 Våld i nära relation 1 våld mot kvinnor Föreläsning obs! obligatorisk 12/1 Diskussionsuppgift under föreläsningen 2-3 studenter 7

PORTFOLIO MED SJÄLVVÄRDERING Ingår i flera provkoder/moment, se Tabell 1 Introduktion Portfolio är studentens portfölj på Studentportalen. Den är kopplad till inlämningsuppgifter och följer med genom hela sjuksköterskeprogrammet, oavsett kurs. Studenten kan välja portfölj i menyn, och får du upp alla samlade uppgifter. Syfte Syftet är att du på ett enkelt sätt ska kunna följa din egen utveckling i vissa uppgifter. Genom att fylla i en självvärdering som är kopplad till varje får du reflektera över uppgiften, och hur du löst den. Du får också reflektera över vad du ska tänka på till nästa gång. Uppgift Det är läraren som väljer vilken/vilka typer av självvärderingar som ska fyllas i för varje uppgift. Vad som gäller för varje uppgift står studiehandledningen för respektive moment, samt i tabellen för obligatoriska moment. Självvärderingen finns för närvarande i fem typer: Skriftlig Muntlig Grupp Klinisk färdighetsträning VFU Genom att gå in på inlämningsuppgiften och klicka på Självvärdering kommer frågorna upp, och svaren skrivs i tillhörande ruta. Om en inlämningsuppgift ska kopplas till portföljen gäller det oftast den godkända slutversionen. Du markerar med ett kryss att du vill att den version du lämnar in ska kopplas till portföljen. Det görs på den vanliga sidan för inlämningsuppgifter. Ibland kan självvärderingen i portföljen gälla ett moment utan att en inlämningsuppgift är knuten till uppgiften (till exempel för färdighetsträning i medicinsk teknik). I de fallen kommer alltså självvärderingen att vara ifylld, men inlämningsuppgiften kvarstå som ej inlämnad. Portföljen kan av tekniska skäl endast kopplas till individuella uppgifter. Det innebär att en gruppuppgift kan komma att lämnas in av samtliga deltagare i gruppen, för att kunna kopplas till respektive studentportfölj, och till en självvärdering för grupparbetet. Examination Kriterier för godkänt är ifylld självvärdering med relevant innehåll för uppgiften, samt uppgift kopplad till portföljen i de moment där det anges. Kursmål som examineras Värdera sitt behov av ytterligare kunskap och visa strategi för fortlöpande utveckling av sin kompetens Ansvarig för momentet Mona Pettersson mona.pettersson@pubcare.uu.se 8

FARMAKOLOGI 1 Ingår i flera utgångspunkter samt VFU Syfte Syftet med introduktionen till farmakologi är att erhålla basala kunskaper för hur läkemedel utövar sina effekter genom att aktivera eller hindra olika målmolekyler (receptorer) i kroppen. Vidare ska du, lära dig syftet med att använda olika läkemedelsformer och administrationsvägar. Du ska förstå sjuksköterskans roll och ansvar i läkemedelshantering och du ska självständigt kunna utföra korrekta uträkningar av läkemedelsdoser för tabletter och injektioner (läkemedelsräkning). Syftet med introduktionen till farmakologi är också att utifrån erhållna kunskaper från anatomi och fysiologi dels förstå viktiga principer för hur läkemedel påverkar det perifera nervsystemet och vilka effekter detta får, dels förstå hur våra vanligaste receptfria läkemedel fungerar. Du skall med hjälp av FASS kunna hitta information om receptfria läkemedels indikation och verkningsmekanism. Innehåll Introduktion till farmakologi, farmakodynamik och läkemedelshantering (Videokonferens) Introduktion till läkemedelsräkning (inspelad föreläsning) Läkemedel som påverkar perifera nervsystemet (Videokonferens) Hur fungerar vanliga receptfria läkemedel? (Videokonferens) Instuderingsuppgifter i läkemedelshantering, baserat på webbkurs via FASS.se Dugga i läkemedelsräkning Examination Momentet examineras med webbdugga i läkemedelsräkning. För att bli godkänd på duggan krävs att samtliga uppgifter löses på korrekt sätt. Kursmålet examineras även i Skriftlig individuell tentamen. Kursmål som examineras Förklara grundläggande farmakologiska begrepp och principer, verkningsmekanismer och biverkningar vid läkemedelsbehandlingar av folksjukdomar samt kunna tillämpa läkemedelsräkning samt delar av analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument, i relation till omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod Litteratur Hagren, B. (2011). Läkemedelsräkning: med interaktiva övningsuppgifter. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Lindström, E. & Norlén, P. (red.) (2014). Farmakologi. (3. uppl.) Stockholm: Liber. Läkemedelshäftet Hur fungerar vanliga receptfria läkemedel?, se Studentportalen FASS fass.se Ansvarig lärare för momentet Mårten Fryknäs: marten.fryknas@medsci.uu.se Håkan Melhus: hakan.melhus@medsci.uu.se 9

PBL-SEMINARIER/BASGRUPPSARBETE MED UTGÅNGSPUNKTER Introduktion Tre delmoment i denna kurs använder utgångspunkter med patientfall som metod. Utgångspunkter kallas ofta patientfall. Introduktionen av utgångspunkterna går oftast till på samma sätt varje gång. Undantag är utgångspunkten i Nutrition. Utgångspunkterna är alltid lärarhandledda. Den första gången är läraren med basgruppen hela tiden, men andra gånger kan läraren gå mellan två basgrupper och handleda båda samtidigt. Utgångspunkterna följer den pedagogiska modellen för Problembaserat lärande (PBL). Det finns en webbföreläsning om PBL, som ger en kort teoretisk bakgrund av modellen, men framför allt en praktisk genomgång av hur det går till, och vad du förväntas göra, se Studentportalen under Länksamling/Vårdvetenskap. Varje utgångspunkt har ett syfte som kan omfattas av flera olika kursmoment. Du kan därför behöva gå till studiehandledningen för de relevanta kursmomenten och titta på deras syfte för att se vilka mål som är relevanta för utgångspunkten. I studiehandledningen för varje kursmoment hittar du också aktuell undervisning som kan vara till hjälp, samt kurslitteratur som rekommenderas. Kunskapsinhämtning för utgångspunkterna Till hjälp för arbetet med utgångspunkterna har ni föreläsningar, via videokonferens, live, eller webb, samt kurslitteratur. Det är inte säkert att alla resurser ligger schemalagda i direkt anslutning till utgångspunkten, men du ser i schema och studiehandledning vilka delar som är relevanta, och ni kommer tillsammans vid utgångspunkten att gå igenom i basgruppen var ni hittar material och undervisning. Läraren hjälper er att fokusera på syftet i utgångspunkten så att ni når målet. Uppföljning av utgångspunkterna Uppföljning av patientfallet sker i examinerande seminarieform. Till uppföljningen av utgångspunkten ska du klara av att lösa patientfallet. Patientfallen examineras tillsammans med den egna och en annan basgrupp, men kommer även att examineras vid andra tillfällen, t.ex. skriftlig tentamen. Inför uppföljningsseminariet ska du ha besvarat de frågeställningar som ni kom fram till vid introduktionen av utgångspunkten, samt gått igenom svaren tillsammans med basgruppen. Uppföljningsseminariet (se särskild instruktion för varje utgångspunkt) sker tillsammans med en annan basgrupp. Du ska inte lämna in något skriftligt, men det förväntas att du deltar aktivt i diskussionen, kan svara på frågor, samt att du kan redogöra för litteratur. Examination För godkänd närvaro krävs: deltagit i basgrupp med utgångspunkter med hjälp av problemlösningsprocessen samt aktivt deltagit i uppföljande diskussioner om respektive utgångspunkt (uppföljning). Kursmål som examineras Samtliga 10

Litteratur Edberg, A. & Wijk, H. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur. Hälsa och välbefinnande; Kapitel 2. Känsla av sammanhang & Kapitel 20. Psykisk ohälsa. Friberg, F. & Öhlén, J. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 14. Livsstil och hälsa) Relevant webbmaterial, se länksamlingar 11

Utgångspunkt- Vårdhygien Syftet är att du skall tillägna dig kunskap i vårdhygien samt kunna tillämpa hygieniska principer för att kunna undvika smittspridning i omvårdnadssituationer. Du ska kunna konkretisera vilka olika smittvägar som förekommer. Du skall förstå vad desinfektion, sterilisering, ren rutin och steril rutin innebär och hur avfall och livsmedel hanteras. Du ska kunna redogöra för anatomi och fysiologi i samband med övre luftvägsinfektion, urinvägsinfektion (UVI) och gastroenterit, samt relevanta receptfria läkemedel, deras verkningsmekanismer och biverkningar. Patientfall Du arbetar som sjuksköterska på ett kommunalt vårdboende. I dag kommer du tillbaka från din semester. Flera vikarier som saknar vårdutbildning har arbetat på boendet då ordinarie personal haft semester. Under natten har två ur personalen drabbats av magsjuka. Två äldre män på boendet, Bertil och Karl, drabbades för två dygn sedan av gastroenterit. De har både haft diarré och kräkts. Bertils dotter Barbro är just nu och hälsar på Bertil. Han börjar må lite bättre. Barbro kommer ut ur hans rum och säger att hon ska gå och hämta kaffe till sig och Bertil i det allmänna köket. Hon frågar också om hon kan låna er personaltoalett. Signe har under gårdagen fått symtom på UVI. Ytterligare fyra kvinnor på boendet har drabbats av UVI under de senaste dagarna, vilket är ovanligt många under denna begränsade tidsperiod. Samtliga drabbade kvinnor får alltid hjälp av personal med nedre toalett. Din kollega kommer fram till dig. Han ser blek och trött ut, och du förbereder dig på ytterligare ett fall av magsjuka hos personal. Men när han börjar prata hör du att han är hes och hostig och han låter täppt i näsan. Seminarium Patientfallet i vårdhygien följs upp i ett seminarium för två basgrupper tillsammans. Du får ha dina anteckningar med dig, men ska vara påläst så att du kan svara på frågor, ställa frågor, och delta flytande i diskussionen. Vid seminariet får du svara på frågor och delta i diskussion som du vill, men du kan även tilldelas vissa frågor. Kan du inte svara på/diskutera tilldelad fråga, kan du få en annan. Om din medverkan inte visar dina kunskaper tillfredsställande, får du komplettera med en skriftlig redovisning enligt anvisningar från basgruppshandledaren. 12

Utgångspunkt- Migrän, stress och nedstämdhet Syftet med kursmomentet psykisk hälsa är att du i ett livscykelperspektiv ska kunna särskilja mänskliga uttryck för vad som är förväntade reaktioner, vad som är ohälsa och vad som är sjukdom. Du ska tidigt kunna upptäcka tecken på psykisk ohälsa samt kunna planera anpassade omvårdnadsåtgärder. Du ska kunna redogöra för relevant anatomi och fysiologi, samt relevanta receptfria läkemedel, deras verkningsmekanismer och biverkningar. Du ska också göra en bedömning av hur du kan ta hänsyn till inblandade personers autonomi och integritet. Patientfall Sofia är en 23-årig stråkmusiker som har sökt på vårdcentralen för sin huvudvärk. Sofia berättar att huvudvärken som finns på en sida av huvudet oftast kommer när hon är ledig och detta har blivit värre under den senaste månaden. Det framkommer att Sofia inte har en fast tjänst och känner sig tvingad att ta alla jobb hon kan få. Hon har en bra inkomst men en stor del av lönen går till att betala av ett banklån som Sofia tog när hon köpte sin lägenhet. Hennes tankar upptas nu av oro för att inte kunna betala av lånet. Sofias flickvän sedan ett par år tillbaka, lämnade henne för en månad sedan då hon tröttnade på att endast få höra om alla tänkbara tråkigheter. Flickvännen upplevde också att Sofia nu var förändrad och bara ville vara hemma på kvällar och helger och inte alls var lika intresserad av att umgås med vänner som tidigare. Sofia vill nu veta om hon är sjuk och i så fall vilken sjukdom hon har. Vid ett besök på närakuten en sen kväll, när smärtan var värre än någonsin, blev hon rekommenderad att prova Treo eller Ipren. Hon känner sig trött hela tiden, men har ändå svårt att sova. Seminarium Patientfallet i migrän, stress och nedstämdhet följs upp i ett seminarium för två basgrupper tillsammans. Du får ha dina anteckningar med dig, men ska vara påläst så att du kan svara på frågor, ställa frågor, och delta flytande i diskussionen. Vid seminariet delas ni in i grupper om fyra, där basgrupperna blandas. Ni får först tid att tillsammans i tvärgruppen gå igenom vad ni kommit fram till vid arbetet med patientfallet. Sedan får varje tvärgrupp via lottning ett delområde av patientfallet att titta på särskilt och sedan redovisa för resten av gruppen vid en gemensam redovisning/diskussion. Alla i gruppen måste delta i den muntliga redovisningen för att kunna examineras. Om din medverkan inte visar dina kunskaper tillfredsställande, får du komplettera med en skriftlig redovisning enligt anvisningar från basgruppshandledaren. 13

Utgångspunkt- Hypertoni, allergi och överkänslighet/astma Syftet med momentet är att du ska förstå sambandet mellan folksjukdomar och livsstil, samt kunna ge förslag på livsstilsförändringar. Du ska kunna redogöra för riskfaktorer, orsaker och patofysiologi, samt behandling. Du ska kunna redogöra för relevant anatomi och fysiologi, samt relevanta läkemedel, deras verkningsmekanismer och biverkningar. Du ska också göra en bedömning av hur du kan ta hänsyn till inblandade personers autonomi och integritet. Patientfall Anders, 48 år, har märkt att han ofta får lätt huvudvärk, speciellt när det är mycket på arbetet. För övrigt mår han bra trots en del övervikt och stressigt arbete som revisor. Han röker och har försökt sluta men inte lyckats. Nu röker han ca 10 cigaretter per dag. När det är stressigt på arbetet kan det bli fler. Ibland är det svårt att varva ned på kvällarna och han tycker det går bättre om han tar lite whisky. Han är medveten om att det ibland blir lite mer än han borde dricka. I yngre år var Anders mycket idrottsintresserad och motionerade flera gånger i veckan. De senaste 10 åren har arbetet tagit all kraft och han och hans fru tar ibland promenader på helgen men mer blir det inte. Han har ett stillasittande arbete men försöker röra på sig någon gång per timme. Anders bor i villa och har en trädgård som kräver en hel del fysiskt arbete, speciellt på sommaren. Han cyklar till sitt arbete inne i centrum vilket tar 20 minuter en väg. Vid ett läkarbesök på vårdcentralen, i samband med en knäskada, nämner Anders sin huvudvärk för läkaren. Läkaren mäter blodtrycket på Anders och det visar sig vara högt, 170/100. Läkaren vill att Anders ska mäta blodtrycket fler gånger hos distriktssköterskan innan medicinering påbörjas. Eftersom livsstilsfaktorer påverkar blodtrycket, förutom normalt åldrande, frågar läkaren Anders om hans levnadsvanor. Anders fru, Anna, är några år äldre än sin man. Hon jobbar som designer, och har en boutique i centrum. Trädgårdsarbete är hennes stora hobby, men förra året var våren jobbig, hon var trött, kände av en förkylning som aldrig bröt ut, och det kliade lite i ögonen. Nu har vårvärmen äntligen kommit, och Anna ser fram emot den skönaste och arbetsammaste tiden i trädgården. Men i går kväll återkom hennes ögonbesvär med full kraft. Hon kliar ögonen och de är svullna och röda. Näsan rinner och exploderar i enorma nysningar. Det kliar i öron och hals, så som det numera gör när hon äter äpplen och en del annan mat. Det känns också tungt att andas, och det piper och väser lite i luftvägarna. På nyheterna pratar man om det värsta pollenåret på länge. Seminarium Patientfallet om hypertoni, allergi och överkänslighet/astma följs upp i ett seminarium för två basgrupper tillsammans. Du får ha dina anteckningar med dig, men ska vara påläst så att du kan svara på frågor, ställa frågor, och delta flytande i diskussionen. Dagordningen för uppföljningsseminariet planeras tillsammans av de basgrupper som delar seminarium. Uppföljningsmetoden kan vara i enlighet med traditionell PBL-metodik eller inspireras av tidigare utgångspunkters uppföljningsmodeller. Seminariet leds av ordförande, utsedd av studentgruppen. 14

PSYKISK OHÄLSA Ingår i utgångspunkt Migrän, stress och nedstämdhet Introduktion Kursmomentet psykisk hälsa tar sin utgångspunkt i hälsobegreppet. Vad som påverkar psykisk hälsa, vad man kan göra för att bevara psykisk hälsa, vad som kan leda till psykisk ohälsa, och vilka evidensbaserade åtgärder som kan vara relevanta. Syfte Syftet med kursmomentet psykisk hälsa: - att i ett livscykelperspektiv kunna särskilja mänskliga uttryck för vad som är förväntade reaktioner, vad som är ohälsa och vad som är sjukdom - att kunna förhindra utveckling av psykisk ohälsa - att tidigt kunna upptäcka tecken på psykisk ohälsa samt kunna planera anpassade omvårdnadsåtgärder Innehåll Begrepp: Stress och sårbarhetsmodellen, Autonoma nervsystemet, KASAM, Livscykelperspektiv, Livsstilsfaktorer av betydelse för psykisk hälsa, Stress, Oro, Nedstämdhet, Depression och Ångest, Stigmatisering, Subtilt och beskäftigt tvång Uppgift - Introduktionsföreläsning Psykisk hälsa - Utgångspunkten: Migrän, stress, nedstämdhet - Webbföreläsning: Lagar och författningar specifika för psykiatrisk vård Examination Uppföljning av utgångspunkten Migrän, stress och nedstämdhet Tentamensfrågor på Individuell skriftlig tentamen Kursmål som examineras Delar av analysera människans utveckling och hälsa ur ett livscykelsperspektiv ; analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument, i relation till omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod och särskilja vanligt förekommande tillstånd och folksjukdomar samt kunna planera anpassade omvårdnadsåtgärder Litteratur Edberg, A. & Wijk, H. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 1, 2. & 20) Friberg, F. & Öhlén, J. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur. (14) Ansvarig för momentet Caisa Öster: caisa.oster@neuro.uu.se Matilda Iversen Arhén: mathilda.iversen.ahren@akademiska.se 15

FOLKHÄLSOARBETE Introduktion Sjuksköterskans folkhälsoarbete kan beskrivas som två riktningar, att förebygga sjukdom och att främja hälsa. I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ges rekommendationer om metoder och åtgärder för att stödja patienter att förändra ohälsosamma levnadsvanor. Hälsofrämjande arbete utgjorde temat vid WHO:s världskonferens i Ottawa 1986. Med hälsofrämjande arbete menas den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över och förbättra sin hälsa. Ett hälsofrämjande synsätt handlar om att skapa samhällerliga förutsättningar för god hälsa för hela befolkningen. Särskilt angeläget är det för de grupper i samhället som är mest utsatta. Folkhälsoarbete utgår från de bestämningsfaktorer som påverkar hälsan, det vill säga faktorer i samhällsorganisationen och människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa eller ohälsa. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete kräver aktiva insatser från flera samhällsaktörer. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård, målområde 6 har betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen i vårt samhälle. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård är ett sätt att arbeta för hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Syfte Syftet med uppgiften är att du skall utifrån sjuksköterskans perspektiv förstå, tillämpa och analysera metoder och strategier vid folkhälsoarbete på samhälls- grupp och individnivå. Undervisningsform Litteraturstudier samt Webbföreläsningar i Studentportalen/Webbsidor/Länksamling- Folkhälsoarbete Webbföreläsningar inför gruppuppgift. Studiebesök och grupparbete. Uppgift Studiebesök Besök Hälsoäventyret (se gruppindelning och schema). Skriftlig gruppuppgift (halv basgrupp) med 4 delmoment Del 1. Sjuksköterskan har en unik roll i det hälsofrämjande omvårdnadsarbetet. Målet för omvårdnad är att stärka patientens hälsa. Hälsobegreppet har förändrats över tid och kan ses utifrån olika perspektiv. Beskriv två viktiga perspektiv på hälsa och resonera kring vad det kan får för konsekvenser i omvårdnadsarbetet. 16

Del 2. WHO- deklarationerna har spelat en viktig roll för utvecklingen av befolknings- och samhällsinriktat hälsoarbete i världen. Ge en kort presentation av WHO- konferensernas deklarationer. Lyft fram några viktiga delar från WHO- deklarationerna som ni anser har haft stor betydelse för den globala hälsan. Om ni fick bestämma, vad anser ni behöver göras ytterligare för att förbättra den globala hälsan? Del 3. Ge en kort presentation av folkhälsoarbetets utveckling i Sverige från prevention och promotion ur ett historiskt perspektiv. Vilka folkhälsoproblem kommer ni att se i framtiden och hur tycker ni att vi ska arbeta med dessa problem? Del 4. Ni skall ta fram underlag för och beskriva hur ett relevant hälsoprojekt kan se ut inom en kommun i Uppsala län. Först väljer ni en kommun inom Uppsala läns landsting som ni vill jobba med. Gör en områdesanalys av er valda kommun genom att: A. Hämta data om hälsa och levnadsvanor från hälsoundersökningen Liv och Hälsa www.lul.se. Ge en kort beskrivning av hur befolkningen mår, beskriv befolkningens levandsvanor i förhållande till övriga kommuner, gör en analys av data. Vilka folkhälsoproblem kan ni se inom er kommun? Liv och hälsa- undersökningen görs vart fjärde år i Landstinget I Uppsala län, Landstinget Sörmland, landstinget Västmanland och Örebro läns landsting (undersökningen görs inte på Gotland). B. Ge en kort beskrivning av kommunens fysiska miljö, som ni anser intressant ur ett hälsofrämjande perspektiv. Vilka bestämningsfaktorer i samhällsorganisationen och i människors levnadsförhållanden kan bidra till hälsa eller ohälsa, t ex. cykelbanor, idrottsanläggningar, ungdomsgårdar? Ni kan göra egen undersökning men ni kan också hämta information på kommunernas hemsida. Mot bakgrund till er områdesanalys, bestäm vilket eller vilka folkhälsomål ni vill arbeta med inom er valda kommun Presentera därefter ert folkhälsoprojekt utifrån ert valda folkhälsomål och följande tre miljöer Samhällsmiljön (beslutsfattande) Närmiljön (vad kan t ex. göras inom skola och arbetsplats) Individen (hur kan du som sjuksköterskan/distriktssköterska/barnmorska arbeta med frågan när du träffar patienten/familjen) I er skriftliga presentation skall det klart framgå: Hur ert tänkta projekt ser ut, vem/vilka ni kommer att samarbeta med. Hur ert projekt kan bidra till att skapa stödjande miljöer för hälsa och öka möjligheten för hela befolkningen i er kommun att leva ett hälsosamt liv. 17

Hur ert projekt kan bidra till jämlik hälsa. Att följande begrepp finns med och användas korrekt i löpande text; hälsa, folkhälsa, prevention, promotion, bestämningsfaktorer, friskfaktorer, skyddsfaktorer. Att ni presenterar en hälsoteori som kan vara applicerbar på ert hälsoprojekt. Examination Gruppuppgiften (halv basgrupp) skall redovisas skriftligt. Skriftlig redovisning skall omfatta minst 6-8 A4 sidor, 1,5 radavstånd, plus titelsida och referenslista. För deadline, se Tabell 1. För godkänt krävs att ni fullgjort ovanstående uppgift enligt instruktion. Kursmål som examineras Del av Att särskilja metoder och strategier inom folkhälsoarbete samt analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument, i relation till omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod Litteratur Pellmer, K., Wramner, B. & Wramner, H. (2012). Grundläggande folkhälsovetenskap, 3., kompletterade uppl. Stockholm: Liber. Edberg, A. & Wijk, H. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 1. Hälsa och välbefinnande; Kapitel 2. Känsla av sammanhang) Friberg, F. & Öhlén, J. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 13. Hälsobegreppet synen på hälsa och sjuklighet; Kapitel 14. Livsstil och hälsa) Webbmaterial/föreläsning på Studentportalen, se Länksamling/Folkhälsoarbete Webbföreläsningar inför gruppuppgift. Ansvarig lärare Eva Thörnqvist: eva.thornqvist@pubcare.uu.se 18

NUTRITION 1 - FÖR FOLKHÄLSA Introduktion I momentet studeras nutritionens betydelse för folkhälsan. För att kunna förstå nutrition ges en grund i näringslära, energiomsättning, -intag och -utgifter. Vidare belyses också olika rekommendationer och riktlinjer för nutrition som legitimerad personal ska arbeta efter, främst nordiska näringsrekommendationer (NNR) och nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Vidare ges en överblick över olika modedieter och i vilken utsträckning det finns evidens för dessa. Kursmomentet Nutrition inkluderar också hur migration kan påverka folkhälsa och ger också en överblick i vad som påverkar människors matvanor och matval. En introduktion till sjuksköterskans ansvar för nutrition ges för att kunna sätta den egna professionens ansvar, i förhållande till andra professioner. Syfte Syftet med momentet är att du skall utifrån sjuksköterskans perspektiv förstå och börja tillämpa evidensbaserad kunskap om nutritionens betydelse för folkhälsa på grupp- och individnivå. Undervisningsformer Introduktionsföreläsning med presentation av momentets olika delar; videokonferensföreläsning, inspelade föreläsningar, arbete med patientfall i halva basgruppen och avslutande examinerande seminarium i basgruppen. Som stöd inför föreläsningarna finns också ett dokument med nyckelbegrepp inom nutrition under momentet Nutrition och folkhälsa. Uppgift Förberedelse Introduktionsföreläsningen för nutrition och de föreläsningar som enligt schemat finns tillgängliga via Studentportalen, tidigare kurslitteratur och nedanstående länkar ger nödvändig bakgrundsinformation för inlämningsuppgiften. Grupparbete I halv basgrupp besvaras de frågor som finns formulerade i Patientfall nutrition och folkhälsoarbete (se nedan). Vid behov av handledning kontaktas Anja Saletti, anja.saletti@pubcare.uu.se. Inlämning av skriftlig uppgift Till det uppföljande seminariet ska patientfallet lämnas in skriftligt via Studentportalen, för deadline se Tabell 1. Minst tre -max fem A4-sidor, förutom titelsida och referenser, typsnitt 12 (motsvarande ca 1000-1500 ord). Seminarium Under seminariet kommer först inlämningsuppgiften diskuteras, vilket innebär att man behöver ha den tillgänglig. Därefter lottas fyra sex patientfall ut. Studenterna ska i par uppvisa en förståelse för hur patienten ska bemötas och relevanta råd utifrån patientens kostindex ska formuleras. 19

Examination Momentet nutrition examineras genom inlämning av den skriftliga uppgiften och aktivt deltagande i diskussionen runt inlämningsuppgiften. För godkänt ska du ha deltagit i patientfallet nutrition samt aktivt deltagit i uppföljning under seminariet i basgrupp och bidragit till relevanta råd utifrån de på plats presenterade patientfallens kostindex. Momentet nutrition examineras även i Skriftlig individuell sluttentamen. I den skriftliga tentamen kommer frågor runt nutrition inkluderas baserat främst på de nyckelbegrepp som finns presenterade på Studentportalen under momentet Nutrition och folkhälsa. Kursmål som examineras Delar av förklara människokroppens anatomi och fysiologi ur ett livscykelperspektiv och särskilja metoder och strategier inom folkhälsoarbete och särskilja vanligt förekommande tillstånd och folksjukdomar samt kunna planera anpassade omvårdnadåtgärder samt analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument, i relation till omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod Litteratur Skolin, I. (2010). Näringslära för sjuksköterskor: teori och praktik 1:a uppl. Stockholm: Norstedt. Ehrenberg A, Wallin L (Red). (2014). Omvårdnadens grunder. Ansvar och utveckling. Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 1Sjuksköterskeyrket som profession och omvårdnad som akademiskt ämne; Kapitel 8. Styrning och prioriteringar i vården; Kapitel 17. Global hälsa och omvårdnad) Edberg A-K & Wijk H (Red). (2014). Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 1. Hälsa och välbefinnande) Friberg F & Öhlén J (Red). (2014). Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur. Kapitel 1. Omvårdnad ur livscykelperspektiv identitetens betydelse; Kapitel 9 Lidande- en del av människans liv; Kapitel 18. Delaktighet i rollen som patient) Se även Länksamling Nutrition i Studentportalen Ansvarig lärare för momentet Anja Saletti: anja.saletti@pubcare.uu.se Afsaneh Koochek: afsaneh.koochek@pubcare.uu.se 20

Patientfall nutrition och folkhälsoarbete A söker sig till vårdcentralen på grund av sin rygg som sedan ett halvår tillbaka smärtar till och från. Hon är 33 år, 165 cm lång och väger 95 kg, vilket ger ett BMI 35. Hon kommer från mellanöstern och flyttade till Sverige för fem år sedan med sin man. De har tre barn i åldern 7-11 år. Hon är arbetssökande och sköter i princip allt hushållsarbete i hemmet då hennes man är egen företagare och borta hela dagarna. Han kommer hem kl 21.00 på kvällarna och då äter familjen gemensam middag. På vårdcentralen använder man sig av en enkät för att fånga levnadsvanorna hos vårdtagarna enligt de Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. När A fyller i kostindexet får hon fyra poäng vilket kvalificerar henne för kvalificerad rådgivande samtal i just detta landsting. Du arbetar på vårdcentralen och i ditt arbete ingår att gå igenom levnadsvaneenkäterna som vårdtagarna fyllt i under tiden de träffar läkaren. För att kunna återkoppla till vårdtagarna efteråt. Så här ser A s svar ut; Kostindex Hur ofta äter du grönsaker och/eller rotfrukter? En gg per dag, 2 p Hur ofta äter du frukt och/eller bär? En gg per dag, 2 p Hur ofta äter du fisk el skaldjur som huvudrätt, i sallad eller som pålägg? Några gånger per månad eller mer sällan, 0 p Hur ofta äter du kaffebröd, choklad/godis, chips eller läsk/saft? 2 ggr per dag el oftare, 0 p Hur ofta äter du frukost? En gång i veckan eller mer sällan. Svara på frågorna nedan 1) Vad säger du till A för att hon ska vilja ta emot kvalificerade rådgivande samtal för att få hjälp att ändra sina matvanor? 2) Hur motiverar du henne till att förändra sina matvanor redan innan första samtalet? 3) Vad anser du vara viktigast att förändra i hennes matvanor? Motivera ditt svar. När A var inne hos läkare så skickar hen en remiss på blodprovstagningen. De prover som ska tas är triglycerider, HDL och LDL kolesterol, fasteglukos (Referensvärden; TG >17 år: 0,45-2,6 mmol/l, HDL kvinnor >17 år: 1,0-2,7 mmol/l, LDL 31-50 år: 1,4-4,7 mmol/l, P glukos 4,0-6,0 mmol/l ). När hon kommer till den kvalificerade rådgivningen som du ansvarar för har du fått hennes provsvar, TG 2,7, HDL 1,5, LDL 5,0, P -glukos 7,3. Utifrån kostindex så vet du att hon har inga regelbundna frukostvanor men hon småäter under hela dagen nötter, färsk och torkad frukt, kaffebröd och dricker stora mängder te. Hon äter mellanmål med barnen när de kommer hem från skolan och sedan middagen på kvällen med familjen och då blir det kanske stora mängder mat. Den fysisk aktivitet som hon utför är förknippad med hushållsarbetet. Hon dammsuger och plockar varje dag, tvättar, hänger på tork, vädrar och bäddar alla fem sängarna, går till affären och handlar mat flera gånger i veckan. Hon har ett begränsat socialt nätverk men har gått en SFI kurs. Hon röker vattenpipa dagligen efter att hushållsarbetet är slutfört och det framkommer under ert samtal att hon inte ser vattenpipa som rökning. Hennes kunskap om matvanor och fysisk aktivitet för att förebygga ohälsa är begränsad. Du frågar igen kostindexfrågorna och den förändring som hon gjort är att hon äter grönsaker 21

och rotfrukter två gånger per dag eller oftare eftersom det förekommer minst två huvudmål per dag. Hon har också ökat sitt intag av frukt och bär till två gånger per dag och minskat sitt sötsaksintag till en gång per dag vilket innebär att hon nu har sju poäng. På vårdcentralen har ni möjlighet att erbjuda Livsstilsgruppen och/eller individuellt samtal. Utifrån ovanstående information beslutar du att rekommendera henne att delta i Livsstilsgruppen. 4) Gör en skattning av hennes totala energibehov (TEE) och redogör för hur stor del av hennes energibehov som är baserat på hennes basalmetabolism (BMR) och skatta hennes fysiska aktivitet (PAL). 5) Vilka råd ger du henne innan hon kommer till gruppen? Motivera varför. 6) Livsstilsgruppen har fokus på att förebygga ohälsa och är fem tillfällen under fem veckor i rad. Vad anser du är viktig information och kunskap att fylla dessa fem tillfällen med? Gör en övergripande planering med ämnesområden och innehåll för dessa fem tillfällen och motivera varför. A går alla tillfällen på gruppträffarna och efter sista tillfället tas nya prover och uppföljning sker hos dig som kvalificerad rådgivare. Proverna visar en positiv förändring men inte helt bra, TG 2,0, HDL 1,7, LDL 4,5, glukos 7,5 hon har tappat 5 kg i vikt vilket ger henne ett BMI på 33. Utifrån kostindex kan du se följande förändringar Kostindex Hur ofta äter du grönsaker och/eller rotfrukter? Två ggr per dag eller oftare, 3 p Hur ofta äter du frukt och/eller bär? Två ggr per dag eller oftare, 3 p Hur ofta äter du fisk el skaldjur som huvudrätt, i sallad eller som pålägg? En g per vecka, 1 p Hur ofta äter du kaffebröd, choklad/godis, chips eller läsk/saft? Några ggr per vecka, 2 p Hur ofta äter du frukost? Några ggr i veckan. 7) Vad anser du vara korrekt behandling att erbjuda A nu? Motivera ditt svar. 22

KVINNOR OCH BARNS HÄLSA Introduktion Kvinnans hälsa fokuserar hälsa i samband med graviditet och förlossning. Barnets hälsa tar upp hälsa och livsvillkor inklusive tillväxt och nutrition. Syfte Syftet med uppgiften är att du ska kunna redogöra för vad som kan påverka barns möjlighet till trygga och goda uppväxtvillkor. Undervisningsform Momentet innehåller webbföreläsningar samt examinationsuppgift i form av essä. Föreläsningarna är inplanerade i schemat i studievecka 14. Grundläggande kunskap innan momentet är utvecklingspsykologi, se schemat veckan innan, och fortplantning och sexualfysiologi inom anatomi och fysiologi, se schemat direkt efter momentet. Vad är en essä? Det finns ingen entydig definition, men här är några korta beskrivningar; - Essä, även essay, kommer från franskans essai (försöka) och var ursprunglig en beteckning för en kort avhandling över ett vetenskapligt ämne och med populär framställning. - En essä kan i korthet beskrivas som faktabaserad text, som är personligt hållen (Wikipedia, hämtad 2014-06-09 från http://sv.wikipedia.org/wiki/ess%c3%a4 ). - Essä, essay, betecknas oftast som skriftlig framställning av måttligt omfång där man avser att meddela fakta men gör det på ett personligt sätt (National Encyklopedin, hämtat 2014-06-09 från http://www.ne.se/sok?q=ess%c3%a4 ). Uppgift Essä om Trygga och goda uppväxtvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor är Folkhälsomål 3. Barns uppväxtvillkor har betydelse för barns och ungdomars hälsa på kort så väl som lång sikt. Genom essä kan det beskrivas. Förberedelse Se annonserade webbföreläsningar om i Studentportalen/Webbsidor/Länksamling- Kvinnans och barnets hälsa Webbföreläsningar. Se även Introduktion till Essä annonserad på samma webbsida Inlämningsuppgift. Genomförande - Gör en titelsida med ditt namn, institution, kurs och en rubrik som anknyter till essäuppgiftens innehåll. Se PingPong-länk i Studentportalen - Vetenskaplig metodik - om hur en titelsida ska se ut. - Inled essän med en lockande inledning som t.ex. en erfarenhet/berättelse/anekdot. - Presentera därefter frågeställningen: Vad underlättar och försvårar för barn och unga att få trygga och goda uppväxtvillkor? Du kan modifiera frågeställningen eller snäva in den genom att välja en åldersgrupp, t.ex. barn i förskoleåldern, skolbarn 6-12 år, tonåringar 13-17. - I mitten av texten resoneras kring frågeställningen samt reflekteras kring företeelser/begrepp utifrån kurslitteratur/artiklar/vetenskapliga artiklar/rapporter/föreläsningar. 23

- Essän avslutar på ett personligt sätt med återknytning till inledningen och frågeställningen. - Använd APA som referenshanteringssystem, se e PingPong-länk i Studentportalen - Vetenskaplig metodik En essä får gärna skrivas i jag-form, det är okej att anknyta till egna erfarenheter i texten. Men det personliga måste vara så allmängiltigt att det känns relevant att läsa även för andra än för dig själv och dina kurskamrater. Skilj på att vara personlig och privat. Tänk att du skriver din essä på ett personligt sätt för en intresserad allmänhet. Resonemang skall vara relevant. Försök att formulera dig på ett bra sätt och trevligt så att det uppfattas som välskrivet. I den här essän är det tillåtet att förutom kurslitteratur och webbföreläsningar även ta in skönlitteratur och film som handlar om barns uppväxtvillkor ur ett mer självbiografiskt perspektiv. Du har kanske egna förslag. Här följer några exempel på litteratur: Mig äger ingen av Åsa Linderborg Ett öga rött av Jonas Hassen Khemir Du är hos mig ändå. Ungdomar och barn om att mista en förälder av Suzanne Sjöqvist I taket lyser stjärnorna av Johanna Thydell Flyga drake av Khaled Hosseini Jenny av Jonas Gardell Det du inte såg av Patrik Sjöberg Kärlek och stålull av Lisbeth Pipping Inlämning av skriftlig individuell uppgift - Essän ska omfatta minst 2 sidor och max 3 sidor exklusive titelsidan, Times New Roman radavstånd 1,5. - Essän skickas in på två ställen: via Studentportalen under Inlämningar Essä Trygga och goda uppväxtvillkor och i Diskussionsforum/din basgrupp och Reflektion på Essä. För deadline, se Tabell 1. Reflektion på essä - Du ska läsa/granska en studiekamrats essä i diskussionsforum. Du läser essän som kommer efter ditt namn i basgruppens namnlista. Ligger ditt namn sist i gruppen läser du den första essän. Återkoppla, ge feed-back, genom att skriva två-tre positiva saker och en-två förslag på förbättringar i Studentportalen diskussionsforum/din basgrupp. Använd rubrikerna: Det här var bra och Det här skulle kunna förbättras. Genom att läsa/granska andras essäer lär man sig mer om att granska andras arbeten och man får också återkoppling, feed-back, på sitt eget skrivande av en studiekamrat. Under hela utbildningen kommer granskning i olika former att vara en del av lärandet. Lärarna kommer inte att granska era granskningar men vi kommer att läsa dem. - Läs kriterierna för godkänd innan du skriver essän och innan du läser/granskar en studiekamrats essä så hjälper det dig i skrivandet och i läsandet/granskningen. 24