Swedbank Östersjöanalys Nr 3 16 Dec 211 Ryssland Politisk turbulens och betydande ekonomiska påfrestningarna framöver Anklagelser om fusk och manipulation vid parlamentsvalet den 5:e december har lett till omfattande protester och ett försvagat förtroende för de ledande politikerna. Sannolikt kommer Putin att bli vald till president i mars nästa år, men osäkerheten är stor om vägen dit kommer att präglas av ökad repression eller av förnyade utfästelser om modernisering av politiken och ekonomin. Det minskade stödet för Putin och Medvedev indikerar att löften om stabilitet inte längre är en valvinnande strategi i Ryssland. Det kan underminera Medvedevs position som framtida premiärminister. Den ryska ekonomin gynnas på kort sikt av den politiska valkampanjen med åtföljande expansiva finanspolitik. Vi förväntar dock en dämpning i tillväxttakten under de kommande två åren när omvärldskonjunkturen bromsar in och finanspolitiken måste stramas åt. Vi reviderar därför ned vår tillväxtprognos till under 4 % 212 och 213. Ett fortsatt relativt högt oljepris mildrar åtstramningsbehoven, men rysk ekonomi är sårbar. Riskerna utgörs främst av en kombination av en snabb inbromsning i eurozonen med åtföljande nedgång av de globala råvarupriserna. Även den inhemska politiska turbulensen utgör ett hot mot näringslivsklimatet. Ett ryskt medlemskap i världshandelsorganisationen WTO kommer allt närmare. Även om ryska företag initialt får en svårare konkurrenssituation, gynnas konsumenter och på längre sikt stärks rysk konkurrenskraft och tillväxtpotential. Näringslivsförutsättningarna fortsätter att förbättras, om än från en låga nivåer. Under de senaste sex åren tillhör Ryssland de 25 länder som snabbast klättrat i rankingen i Världsbankens 212 Doing Business -rapport, vilket bekräftar de framsteg som även noterades av Swedbanks Östersjöindex. Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 15 34 Stockholm, tfn 8-5859 774 E-post: ek.sekr@swedbank.se Internet: www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, 8-5859 772. Magnus Alvesson, 8-5859 3341, Jörgen Kennemar, 8-5859 773, ISSN 113-4897
Dumavalet stabilitet inte längre en valvinnande strategi Enade Ryssland Vladimir Putins och Dmitry Medvedevs parti förlorade, trots misstanke om valfusk, nästan en fjärdedel av sitt stöd i parlamentsvalen i början av december. Även om det förblev det största partiet kan det inte längre dominera politiken som tidigare. Det kanske viktigaste budskapet var att myndigheternas ansträngningar att gynna Enade Ryssland inte gav de förväntade resultaten, och att de ryska väljarna därmed ser att de har större möjlighet att påverka den politiska processen. Det kan leda till att valdeltagandet stiger vid presidentvalet i mars nästa år och till att valkampanjens reella politiska betydelse ökar. Putin kan med andra ord bli tvungen att i substans motivera sin kandidatur. Putin och Medvedev förlorar stöd men ingen samlad opposition i Duman Valresultat (preliminärt) Duman, 211 och 27 (Procent av giltiga röster) Jabloko, 3.4 Liberaldemokratiska partiet, 11.7 Ryska Patrioter, 1. 211 Rättvisa Ryssland, 13.3 7.7 8.1 1.6.9 11.6 27 Enade Ryssland, 49.3 64.3 Bland övriga partier gick i synnerhet partierna Rättvisa Ryssland och Kommunistpartiet framåt och nästan fördubblade sina röstandelar. Rättvisa Ryssland är ett parti av socialdemokratiskt snitt som tidigare har gett stöd åt Enade Ryssland och Putin. Kommunistpartiet är det största oppositionspartiet och arvtagare till det sovjetiska kommunistpartiet. Liberaldemokratiska partiet, som är ett starkt populistiskt och nationalistiskt parti lett av Vladimir Zhirinovsky, fick också framgångar medan Jabloko, som kan betraktas som det enda, i västlig mening, liberala partiet, attraherade färre än 5 % av väljarna. Med en nedre gräns på 7 % för representation i Duman, innebär det att endast de fyra största partierna får del av mandaten, och att Enade Ryssland med knappt 53 % av dessa behåller majoriteten i parlamentet. Kommunistpartiet, 19.2 Källa: Centrala valkommittén Valet följdes av betydande protester, i synnerhet i storstäderna. Det förekom vitt sprida rapporter om valfusk och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) konstaterade upprepade procedurfel och tydligt manipulerande, inklusive allvarliga indikationer Misstankar om valfusk ledde till stora protester 2 Swedbank Östersjöanalys Nr 3 16 December 211
på att valurnor fyllts i förtid. De första spontana demonstrationerna samlade uppskattningsvis 1 i Moskva, och möttes av kravallpolis och arresteringar. Protesterna har växt i omfattning. President Medvedev, i ett uttalande, sade sig accepterade protesterna som en demokratisk rättighet, men karakteriserade samtidigt många av de protesterande som förvirrade. Det är för tidigt att avgöra om protesterna i Ryssland är början på en bredare rörelse som leder till mer genomgripande politiska reformer. Det finns få direkta paralleller till de politiska omvälvningarna i Arabvärlden då de demokratiska inslagen i Ryssland är betydligt mer utvecklade och förankrade. Med en ökad centralisering av den politiska makten, ett växande politiskt inflytande från oligarker och kontroll över media påminner situationer snarare om Ukraina före den orangea revolutionen. Än så länge förefaller dock missnöjet vara koncentrerat till storstäderna, och de dominerande politikerna har kontroll över myndigheterna samt tillgång till statens alltjämt betydande finansiella resurser. Dessutom är många av de allra rikaste oligarkerna nära lierade med Enade Ryssland och har lite intresse av stora politiska omvälvningar. Det spekuleras dock i att politiska eftergifter måste göras. Eftersom en stor del av missnöjet väcktes av den rockad mellan presidentposten och statsministerskapet som Putin och Medvedev tidigare hade kommit överens om (och som signalerade att valen i princip var betydelselösa) är det möjligt att Putin kan känna sig tvingad att byta ut Medvedev. Alexei Kudrin, tidigare finansminister känd för att förespråka en stram finanspolitik och även för ett långt samarbete med Putin, har nyligen annonserat intentioner om att skapa ett nytt liberalt politiskt parti. Som ett tecken på svårigheten att tolka rysk politik, är det osäkert om detta sker med Kremls goda minne, eller om Kudrin vill skapa ett genuint politiskt alternativ. Många bedömare anser att det är ett steg för att positionera Kudrin som framtida statsminister. Protesterna och missnöjet kommer att ha konsekvenser för presidentvalet. Hitintills har fyra kandidater bestämt sig för att ställa upp i valet: Putin (Enade Ryssland), Gennady Zyuganov (Kommunistpartiet), Sergey Mironov (Rättvisa Ryssland), Mikhail Prokhorov (oberoende oligark). Även om det bedöms vara mycket osannolikt att Putin inte skulle vinna valet, kan det få konsekvenser för kampanjen och vallöftena. Det finns en risk att Putin möter det ökade missnöjet med växande kontroll och repression. Det skulle innebära att Ryssland i högre grad fjärmar sig från den europeiska politiska traditionen. Parlamentsvalen visade emellertid att ryska väljarna i allt mindre utsträckning efterfrågar stabilitet som ett politiskt alternativ. Där finns en möjlighet att förnya ambitionerna om modernisering och liberalisering som främst Medvedev förde fram i den förra presidentvalskampanjen. Det är dock osäkert i vilken mån Putin anser att denna väg är den som ger störst chans till återval. Det osäkra politiska läget kommer i det korta perspektivet inte att få några större effekter på den ekonomiska politiken. Möjligtvis kommer ytterligare förslag som gynnar de breda väljargrupperna, men relativt stora stimulansåtgärder har redan genomförts. Utöver höjningar av pensioner och löner i den offentliga sektorn, sänks de sociala avgifterna från och med januari 212. Av politiska skäl är det dock möjligt Behov av en fördjupad demokratisk utveckling Medvedev politiska framtid kan vara osäker Putin sannolik vinnare av presidentvalet, men på vilket sätt? Valbudget på kort sikt Swedbank Östersjöanalys Nr 3 16 December 211 3
att de skattehöjningar som samtidigt skulle träda i kraft för att kompensera intäktsminskningarna kommer att skjutas till efter valet. På längre sikt, måste frågor som pensionssystemet, hälsovården och utbildningssystemet tas an. En diskussion om detta har till stor del saknats i valkampanjen. Långsammare tillväxt efter valen betydande risker tornar upp sig Den ryska ekonomin har fortsatt att växa i en relativt hygglig fart under de först tre kvartalen 211, i genomsnitt med drygt 4 % i årstakt. Det är främst den inhemska efterfrågan i form av konsumtion och investeringar som har bidragit till tillväxten. Reallöneökningarna har varit positiva sedan början av året och arbetslösheten följt en nedåtgående trend. Världsbanken har visat att hushållens konsumtion i Ryssland i hög grad är beroende av arbetslöshetsnivån (Russian Economic Report, Världsbanken, september 211). Den ryska arbetsmarknaden anpassar sig till ekonomiska chocker främst genom löneförändringar. Det innebär att ryska hushåll ser en löneminskning som tillfällig, medan en uppgång i arbetslösheten uppfattas som permanent. Det betyder att de vid lönesänkningar i större utsträckning minskar på sparandet och vid arbetslöshet drar ned på konsumtionen. Med en relativt stabil arbetsmarknad har detta inneburit att hushållens konsumtion varit en viktig drivkraft av tillväxten och att detaljhandeln har fortsatt att expandera in allt snabbare takt. Arbetslösheten en viktig faktor för konsumtionsutvecklingen Arbetslöshet, reallöneutveckling och detaljhandeln, 25-211 (Arbetslöshetstal och årlig tillväxt i %) Årlig förändring i % 2 15 1 5-5 Detaljhandel -1 Reallöneutveckling Arbetslöshetsnivå (hs) -15 jan-5 aug-5 mar-6 okt-6 maj-7 dec-7 jul-8 feb-9 sep-9 apr-1 nov-1 jun-11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Procent av arbetskraften Källor: Ecowin och Rosstat. Arbetsmarknaden och hushållens inkomstutveckling har fått stöd av den expansiva finanspolitiken. Sedan 27 har budgetunderskottet (exklusive oljeintäkter) växt från ca 3 % av BNP till ca 13 % av BNP 21, och de höga oljepriserna har möjliggjort en fortsatt expansiv finanspolitik. Det har lett till att reservfonden, som ska kompensera fallande budgetintäkter vid oljeprisfall, inte har ökat nämnvärt trots ett genomsnittligt oljepris på 111 $/fat framtill november 211 (jämfört med 79 $/fat under 21 och 62 $/fat under 29). Samtidigt har budgetutgifterna för pensioner och löner stigit som andel av totala offentliga utgifter. Dessa är utgiftsområden som är svåra att anpassa på Högt oljepris möjliggör en expansiv finanspolitik 4 Swedbank Östersjöanalys Nr 3 16 December 211
kort sikt (s.k. permanenta utgifter), vilket innebär att det kommer att bli svårt att sanera finanspolitiken efter valen. Dessutom ökar riskerna för ett skenande budgetunderskott om oljepriset snabbt skulle falla. Reservfond, budgetunderskott (exkl. olja) och oljepris, 27-211 (Miljarder US$, % av BNP och $/fat) 16 14 12 29 Reservfond Budgetunderskott (exkl. olja) 21 Oljepris ($/f at) 211p 16 14 12 Mrd US$ 1 8 6 4 27 28 1 8 6 4 % av BNP 2 2 q1-8 mar-9 sep-9 mar-1 sep-1 mar-11 sep-11 Källor: Ecowin och Rosstat. I takt med att inflationen har fallit tillbaka under 211 har den ryska centralbanken låtit de penningpolitiska styrräntorna ligga fast. De dämpade prisökningarna är dock främst en effekt av fallande livsmedelspriser, och när effekten av förra årets nedgång i jordbruksproduktionen klingar av samtidigt som de offentliga utgifterna fortsätter expandera under första delen av nästa år, riskerar kostnadstrycket igen att stiga. Dessutom fortsätter kreditexpansionen till hushåll och företag. Dämpade prisökningar, tillsammans med en försvagning av rubeln, innebär emellertid att rysk konkurrenskraft har stärkts under hösten. Dock har riskerna för en betydande global konjunkturinbromsning ökat, och den ryska centralbanken kommer sannolikt att avvakta de kommande månadernas utveckling före man reviderar penningpolitiken. I ett osäkert konjunkturläge ligger penningpolitiken fast Inflation, reala växelkursen, och rubeln 15 2 Index 14 13 12 11 1 15 1 5 Förändring i % 9 8 Rubelkorg (månatlig, USD, EUR, hs) Reala växelkursen Inflation (årlig, hs) jan-5 sep-5 maj-6 jan-7 sep-7 maj-8 jan-9 sep-9 maj-1 jan-11 sep-11-5 -1 Källor: Ecowin och Rosstat. Swedbank Östersjöanalys Nr 3 16 December 211 5
De ekonomiska utsikterna för Ryssland under de kommande åren har försämrats markant under hösten. Rysk BNP växte med 4,8 % i årstakt under det tredje kvartalet, en tillväxt driven av en stark konsumtionsutveckling och en expansiv finanspolitik. Nu riskerar den globala konjunkturdämpningen att återigen kyla av rysk ekonomi. Inte minst kommer den tilltagande oron på Europas finansiella marknader att påverka ryska banker och ryska kapitalströmmar, och exportutsikterna till i synnerhet eurozonen försvagas. Även om oljepriset faller tillbaka jämfört med 211, förväntar vi att det förblir på en relativt hög nivå, vilket mildrar effekterna på rysk ekonomi. Svagare tillväxtförutsättningar modereras av stabila energipriser BNP-tillväxten och dess komponenter, 21-213 (Årlig tillväxt i % och bidrag i procentenheter) 11. 9. 7. 5. 3. 3.5 5. 3.1 4.5 4.1 3.4 4.8 4.4 4.5 3.8 3.7 3.8 3.6 3.6 3.7 3.8 1. -1. -3. -5. 21 K1 21 K3 211 K1 211 K3 212 K1 212 K3 213 K1 213 K3 Privat konsumtion Investeringar Nettoexport BNP Källor: Rosstat och Swedbank. För de kommande två åren reviderar vi ned tillväxtprognosen för Ryssland till mellan 3-4 % i årstakt (se tabell på nästa sida), jämfört med närmare 4,5 % i vår förra prognos. Hushållens efterfrågan förväntas vara fortsatt stark under första halvåret 211, men därefter kommer finanspolitiken att stramas åt, vilket tillsammans med en svagare omvärldsefterfrågan dämpar arbetsmarknads- och inkomstutvecklingen. Med de försämrade omvärldsutsikterna och den växande osäkerheten förutser vi att det privata näringslivet att drar ned på investeringstakten jämfört med den förra prognosen, vilket inte fullt ut kan kompenseras av den offentliga sektorn. Givet den dämpade konjunkturen kommer inflationstrycket att vara svagt under 212, och denna utveckling underbyggs av en måttligt starkare rubel. Under 213, när oljepriset, enligt våra prognoser sjunker ytterligare, förväntar vi att tillväxten tappar ytterligare fart. Dämpad tillväxt under de kommande två åren 6 Swedbank Östersjöanalys Nr 3 16 December 211
Makroekonomiska nyckeltal, 28-213 (Årlig förändring i %, om ej annat anges) 28 29 21 211 212 213 proj. proj. proj. BNP 5.5-8. 4. 4.2 3.9 3.7 varav: Privat konsumtion 1.6-4.8 3. 4.8 3.3 3.4 Investeringar 1.6-14.4 6.1 4.6 6.9 5.5 Export.6-4.7 7.1 2.4 2.8 3.2 Import 14.8-3.4 25.6 16.5 5.1 2.3 Inflation (genomsnitt) 14.1 11.7 6.9 8.6 7. 7.5 Inflation (slutet av året) 13.3 8.8 8.8 8. 6.2 8.6 Arbetslöshet (% av arbetskraften) 7.8 8.2 7.2 6.5 7. 7. Bytesbalansen (% av BNP) 6.2 4. 4. 4.5 2.5 2. Budgetunderskott (% av BNP) 3.5-5.9-6.5-2.5-2. -2.5 Statsskuld (% av BNP) 7.8 1.9 12. 1. 1. 1.5 Rubel (korg av USD, EUR) 35.4 36.1 35.2 35.5 35. 36.5 Oljepriset (USD/fat) 97. 62. 78.5 112. 13. 96. Källor: Rosstat och Swedbank. Vårt prognosscenario omges av betydande risker, till övervägande delen på nedåtsidan. Den ryska ekonomin är i allt högre grad beroende av råvarumarknaderna och i synnerhet av energipriserna. Det beräknas att 211 krävs det ett världsmarknadspris på 11 USD/fat för att den ryska statsbudgeten ska vara i balans (Carnegie Investment Bank). Det är nästan en fördubbling jämfört med 28. Det innebär att ett större oljeprisfall skulle kräva betydande budgetåtstramningar med omfattande konsekvenser för tillväxten i Ryssland. Utvecklingen på råvarumarknaderna är dessutom tätt sammankopplad med den globala konjunkturutvecklingen. Därför skulle en fördjupning av statsskuldskrisen i Europa, och en spridning till de globala finansmarknaderna, sannolikt leda till betydande negativa konsekvenser för de ryska bankerna med risk att kapitalutflödet ökar. De inhemska riskerna för rysk ekonomi kan till största delen hänföras till den politiska utvecklingen. Överhettningstendenserna är betydligt mildare än 28, men samtidigt är det politiska läget osäkert, där en eskalering av de politiska protesterna skulle kunna leda till ökad politisk repression, och därmed en minskad investeringsvilja, både externt och inhemskt. En försiktigt positiv utveckling av de långsiktiga tillväxtförutsättningarna Även om den ekonomiska utvecklingen under de kommande åren präglas av betydande inhemska och externa risker har Ryssland tagit en del steg för att för att stärka konkurrenskraften på längre sikt. Ett av de första ärendena för den nyvalda Duman kan bli att ratificera medlemskapet i världshandelsorganisation WTO. Ett ryskt inträde i världshandelsorganisationen skulle öppna upp en betydande marknad för utländska företag med lägre tullar och handelshinder. I synnerhet för detaljhandeln finns det betydande potential, men även marknaderna sammankopplade till infrastrukturinvesteringar är stora. Detta gynnar i första hand utländska företag som kan etablera sig i Ryssland, medan ryska företag kommer att mötas av större konkurrens och prispress. Dock kan vinsterna för ryska konsumenter bli stora. På längre sikt är det sannolikt att den ökade konkurrensen och in- Betydande negativa prognosrisker, varav oljepriset och statsskuldskrisen i Europa är de största Ökade handelsmöjligheter gynnar utländska, och, på sikt, även inhemska företag Swedbank Östersjöanalys Nr 3 16 December 211 7
tegrationen även kommer att gynnar ryskt näringsliv, med stigande produktivitet och effektivitet. Då kan de utnyttja både närheten till en stor inhemsk marknad samt möjligheten att konkurrera internationellt. Också villkoren för det ryska näringslivet fortsätter att förbättras. I Världsbankens rapport Doing Business 212 konstateras att Ryssland tillhör de 25 länder i världen som sedan 24 snabbast underlättat för företag att verka i ekonomin. Förbättringen bekräftas även av Swedbanks Östersjöindex i senaste Östersjörapporten (oktober 211). Även om Ryssland fortfarande rankas bland de minst företagsvänliga länderna i världen har framsteg gjorts på en rad områden. Bland annat har ett elektroniskt kontraktsregister införts, och egendomsförsäljning och importförfarande har underlättats. Fortfarande finns det betydande utrymmet för att stärka näringslivsklimatet, inte minst vad det gäller korruptionsbekämpningen och energiförsörjningen, samt att stärka skyddet för investerare. Framsteg görs även inom näringslivsklimatet Magnus Alvesson Ekonomiska sekretariatet 15 34 Stockholm tfn 8-5859 774 ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, 8-5859 772 Magnus Alvesson, 8-5859 3341 Jörgen Kennemar, 8-5859 773 ISSN 113-4897 Swedbank Östersjöanalys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Östersjöanalys.