(dnr 2538/2013) 2013-01-24

(dnr 2538/2013) 2013-01-24 Projektplan för fortsatt försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning utifrån IPS-modellen under 2013 Kommunledningskontoret Personalavdelningen

1 Innehåll 1. INLEDNING OCH BAKGRUND... 2 1.1. Begreppsdefinitioner... 2 1.2 Samverkan runt målgruppen innan projektet påbörjades... 3 1.3 Övergripande aktiviteter under 2012 (fem månader)... 4 2. SYFTE OCH MÅL... 4 2.1. Syfte... 4 2.2. Mål... 4 3. MÅLGRUPP... 5 4. GENOMFÖRANDE... 4 4.1. Hur försöksverksamheten ska genomföras för att nå målet... 5 4.2. Pågående satsningar som komplementeras genom försöksverksamheten... 8 5. AKTIVITETS- OCH TIDSPLAN... 9 6. SAMARBETE... 9 7. BUDGET... 11 8. RISKER... 12 9. LÅNGSIKTIGHET... 13 10. SAMMANFATTNING... 14

2 1 Inledning och Bakgrund Skellefteå kommun tillsammans med samarbetsaktörerna Samordningsförbundet Skellefteå, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Västerbottens läns landsting vill med föreliggande projektplan samt bifogad blankett med grunduppgifter ansöka om statsbidrag för fortsatt försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för vuxna med psykisk funktionsnedsättning utifrån Individual Placement Support-modellen under perioden jan 2013- dec 2013. Skellefteå har med Socialstyrelsens godkännande utökat sin ursprungliga målgrupp om unga vuxna till att i enlighet med IPS-grundmodell omfatta alla i arbetsför ålder. Principiellt anser vi att detta är en viktig ändring då vi vill nå ut till personer som annars kan stå utan hjälp och se till att vårt projekt blir till så stor nytta som möjligt för både individers livskvalité, för modellutvecklingen och för samhället i stort. När försöksverksamheten påbörjades fick den namnet Vi vågar! Då fanns det redan en etablerad samverkan mellan myndigheterna i Skellefteå kommun runt personer med problem med att etablera sig i arbetslivet med hjälp av diverse projekt och även en permanent SE-inspirerad verksamhet. Verksamheterna syftar alla till att hjälpa personer till sysselsättning eller studier i allmänhet när de har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden eller behöver samordning av insatser från två eller fler myndigheter som de har kontakt med (FK, AF, Socialtjänsten, psykiatrin osv). En del av dessa verksamheter använder sig av SE-liknande metoder men har inte den stringens och modellstyrdhet som IPS har. Projektplanens disposition följer de riktlinjer som Socialstyrelsen ställt upp i sitt informationsbrev till kommunerna (Dnr 59117/2012). 1.1. Begreppsdefinitioner Psykisk funktionsnedsättning I det följande används Socialstyrelsens definition av begreppet psykisk funktionsnedsättning. På Socialstyrelsens hemsida finns information om användningen av begreppen "funktionsnedsättning" och "funktionshinder". Psykisk funktionsnedsättning som begrepp används för att allmänt beteckna en nedsättning av en persons psykiska funktionsförmåga. Supported Employment Supported Employment (SE) är ett samlingsnamn för en viss typ av arbetsrehabiliteringsinsatser för personer med funktionsnedsättning. Utgångspunkten för dessa insatser är att personen ska få det stöd och den vägledning som behövs för att kunna få och behålla ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Inga förkunskaper eller specifika krav på arbetsförmåga krävs för att man ska bli aktuell, alla med funktionsnedsättning som vill ha ett arbete kan inkluderas. Insatsen behöver inte föregås av arbetsträningsprogram eller arbeten i skyddade former. lndividual Placement Support (IPS) En typ av Supported Employment som är specifikt utvecklad får arbetsrehabilitering av personer med psykisk funktionsnedsättning.

3 1.2. Samverkan runt målgruppen innan projektet påbörjades För grupper med behov av särskilt stöd, däribland personer med psykisk funktionsnedsättning, har olika former för samverkan och samarbete mellan aktörerna Skellefteå kommun, Samordningsförbundet Skellefteå, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Västerbottens läns landsting utvecklats både inom reguljär verksamhet samt inom ramen för olika projekt. Ett exempel på en verksamhet som funnits länge och rönt nationellt intresse är Solkraft som startade år 1985 då Umedalens mentalsjukhus lades ned i Västerbotten. De personer som då skulle flytta tillbaka till Skellefteå kommun riskerade att hamna i utanförskap och uppleva ensamhet och oro. Socialnämnden i Skellefteå kommun beslutade då att kommunen skulle verka för att människor som av fysiska, psykiska eller av andra skäl, som möter betydande svårigheter i sin livsföring, skulle få möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Solkraft startade upp i form av ett treårigt projekt, finansierat av Socialstyrelsen. Inledningsvis bestod verksamheten av en samlingslokal med ett café och en secondhandbutik. Verksamhetera vid Solkraft har under årens lopp utvecklats och expanderat. De jobb som utförs vid Solkraft är interna beställningar från kommunens avdelningar, från företag eller privatpersoner. Solkraft har idag 10 olika arbetsplatser och utöver det finns också många caféer. Exempel på arbetsuppgifter på de olika arbetsplatserna är: flytt- och mattransporter, secondhandbutik, tapetseri, hunddagis, bageri, sågverk, tryckeri, cykelverkstad, snickeri, skogsarbete, datareparationer, Malteservicetjänster till äldre, m.m. Remittenter till Solkraft är bl.a. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, psykiatrin vid Västerbottens läns landsting och Skellefteå kommun. I Skellefteå finns också ett föreningarnas hus som är ett socialt företag vars mål är att tillhandahålla arbete, arbetsrehabilitering och stöd för personer med olika funktionsnedsättningar. Verksamheterna omfattar bl.a. utbildning och konferens, café och bed and breakfast. De föreningar som finns representerade är Föreningen Trivselhuset som är en kamratförening som bedriver studiecirklar och aktiviteter för personer med psykiska funktionsnedsättningar, Skellefteortens Intresseförening för Schizofreni och andra Psykiska Störningar, Skellefteås lokalförening för Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, lokalförening för OCD-förbundet som stödjer personer med tvångssyndrom och deras närstående, lokalföreningen för suicidprevention och efterlevandes stöd samt lokalförening för Attention som är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar såsom ADHD, Aspergers syndrom och Tourettes syndrom.

4 1.3. Övergripande aktiviteter under 2012 (fem månader) Under projektets fem första månader under 2012 har vi ställt iordning vår arbetsplats, läst in oss på IPS-modellen genomgått IPS-utbildning, varit på studiebesök i Malmö/Lund och Umeå samt varit värd för ett studiebesök från IPS Jönköping. Vi har producerat arbetsmaterial och en broschyr och informerat om IPS för olika myndigheter. Projektetpersonalen har ordnat en styrgrupp och en referensgrupp och har träffat 19 tilltänkta deltagare varav 9 hittills valt att formellt skriva in sig i projektet. Vidare finns ett system utvecklat för dokumentering av våra erfarenheter för att främja forskningen samt samarbetar med Malå, Sorsele, Boden, Lund, Umeå och Jönköping med tankeutbyte och kring dokument och dokumentation. 2. Syfte och mål 2.1 Syfte Syftet med Skellefteå kommuns satsning på försöksverksamhet med IPS-modellen är att komplettera den befintliga samverkan enligt konceptet en gemensam ingång, mellan Skellefteå kommun, Samordningsförbundet Skellefteå, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Västerbottens landsting. Samarbete inom projektet Arbetsmarknadstorget och övriga samverkansprojekt i samma lokaler har visat sig mycket lyckosamt och med goda resultat för deltagarna, vilket visat sig genom utvärderingar av de olika verksamheterna som gjorts 1. För att ytterligare stärka och vidareutveckla verksamheten vill Skellefteå kommun med samarbetspartners arbeta med IPS-modellen utifrån de manualer och utbildningsmaterial som Socialstyrelsen bistår med för att ge vuxna med psykisk funktionsnedsättning stöd och vägledning i att finna och behålla ett arbete. Att arbeta utifrån IPS-modellen känns som en spännande möjlighet eftersom modellen internationellt visat sig vara mer effektiv än traditionell arbetsrehabilitering när det gäller att hjälpa dessa personer ut på den reguljära arbetsmarknaden. Bedömningen är att arbetssättet kommer att vara ett värdefullt komplement till pågående satsningar på målgruppen. 2.2. Mål Praktiskt sett är målet med försöksverksamheten att prova en modell som förhoppningsvis ska visa sig så bra att vi i Skellefteå ska införliva den i ordinarie verksamhet och att den ska fortsätta att uppfylla alla indikatorer nedan för invånare i Skellefteå kommun. Rent konkret är målet med försöksverksamheten att fler unga vuxna och även vuxna med psykisk funktionsnedsättning i Skellefteå kommun finner och behåller ett arbete genom stöd och vägledning utifrån IPS- 1 Se exempelvis Det lönar sig. Skr!fter från Temagruppen unga i arbetslivet 2011:2, Ungdomssyreisen 2011

5 modellen. Ambitionen är att arbeta med 20 individer i genomsnitt per månad under aug 2012 augusti 2014. För att få kvalitet i arbetet och, utifrån försöksverksamhetens personella resurser, ska projektet arbeta i enlighet med IPS modellens intentioner med ett kontinuerligt stöd till individen som kvarstår så länge deltagaren vill, även efter att anställning har erhållits. Utvärdering av försöksverksamheten kommer att ske 6 månader efter att den avslutats. Måluppfyllelsen kommer att bedömas utifrån följande indikatorer: Alla deltagare ska uppleva att insatserna hållit hög kvalitet och att de själva kunnat påverka insatserna. Alla deltagare ska uppleva att insatserna lett till en förhöjd livskvalitet. Alla deltagare ska uppleva att de kommit närmare arbete. Minst 50 % av deltagama ska erhålla arbete med eller utan samhällsstöd. Metoden Individual Placement and Support ska vara väl utvecklad, dokumenterad och utvärderad. Ett etablerat företagsnätverk skall finnas. Handläggarna i IPS gruppen ska ha en hög kompetens i att arbeta enligt IPS-modellen. Arbetsmetoden IPS ska spridas och implementeras i ordinarie verksamhet. Förväntat resultat för samhället är även att behovet av offentlig försörjning för deltagama i projektet i form av minskat behov av sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitetsersättning, arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd eller försörjningsstöd. 3. Målgrupp Målgruppen är personer med psykisk funktionsnedsättning som vill ha jobb på den öppna arbetsmarknaden. Om en person anser sig höra hemma i vår målgrupp och vill vara med så ska inte en formell diagnos stå i vägen. Målgruppen omfattar numera inte enbart de under 30 utan utan efter en bifallen ändringsansökan till Socialstyrelsen åldrarna 16-65. 4 Genomförande 4.1. Hur försöksverksamheten ska genomföras för att nå målet För att nå målet ska försöksverksamheten genomföras i samklang med de åtta nyckelprinciperna inom IPS-modellen såsom de beskrivs i Misa kompetens utbildningsmaterial markerat i fetstil nedan: 1. Lämpligheten baseras på personens vilja att arbeta. När en person väljer att skriva på intresseanmälan till Vi vågar! räknar vi att de är med i projektet. Målsättningen är att inte utestänga någon p.g.a. diagnos eller att personen inte anses vara redo att börja arbeta.

6 Personens vilja till arbete ska styra. En begränsning som dock kan föreligga är att en coach inte kan arbeta med alltför många deltagare på en gång. Viktigt är att verkligen kunna finnas till hands för deltagarna och ha möjlighet att ge det stöd som överenskommits om. I Skellefteå har vi vidare valt att låta öppenvårdsmottagningarna och AF vara officiella remittenter även om kontakter direkt från enskilda också kan leda till inskrivning. Vi har dock valt att inte ta emot ansökningar direkt från Försäkringskassan de går via gemensam kartläggning och via AF. Om personen skrivs in där kan AF höra av sig till Vi vågar! Personer som får sjukersättning från FK kan dock komma att bli aktuella i projektet i samråd med FK. 2. Klientens egna preferenser, intressen och val är viktiga och styr processen. Deltagaren styr samarbetet med coachen och hur stödet ska utformas. Vem vill individen ha med i samverkan och på vilket sätt? Detta påverkar samverkan med psykatrin, AF, FK, socialtjänsten, boendestöd, intresseorganisationer, arbetsgivare, lärare, anhöriga m fl. 3. Konsultation och vägledning i ekonomi och försörjning erbjuds till alla. Arbetscoacherna hjälper både intresserade och deltagare utifrån deras behov av hjälp med att ta reda på hur deras ekonomiska situation kan påverkas av olika scenarior nu och i framtiden. Kontakter eller möten med övriga myndigheter förmedlas efter behov. 4. Vanligt lönearbete är målet arbete på öppna arbetsmarknaden. Tanken är att deltagarna ska kunna vara eller bli redo för jobb på öppna arbetsmarknaden utan att först verka inom skyddad verksamhet i syfte att bli redo för nästa steg. Grundtanken med verksamheten är att personer med psykisk funktionsnedsättning kan arbeta om de vill och uttrycker en önskan om att hitta ett arbete. Coachens uppgift blir att tillsammans med deltagaren hitta en arbetsplats med de rätta arbetsuppgifterna och se till att det stöd som deltagaren önskar kan komma till stånd. Det är en annan sak att i dagens arbetsmarknadssituation så vill arbetsgivare i allmänhet gärna tillämpa en praktikanställning innan de beslutar om en mer permanent form av anställning. Det gör att även denna målgrupp får räkna med att till stor del komma in på arbetsmarknaden stegvis genom praktikanställningar av olika slag. Vi noterar även att det kan vara så att personer som inte arbetat på länge gärna vill pröva sig för innan de skriver på ett permanent anställningskontrakt. 5. IPS är en integrerad del i det psykiatriska arbetet (team arbete). Ett nära samarbete med psykiatrin är en förutsättning. I försöksverksamheten i Skellefteå har en person från psykiatrin anställts för att säkerställa och underlätta detta. Dessutom har en av de två arbetsförmedlarna, som är anställd i projektet, arbetat som sjuksköterska inom psykiatrin. De fem aktuella behandlingsteamen inom öppenvården kommer att besökas av en arbetscoach varje månad och av projektsamordnaren en gång i kvartalet. Därutöver kommer arbetscoacherna kontinuerligt att träffa psykiatripersonal kring aktuella deltagare och ungefär månadsvis ha möte med fyra inom psykiatripersonalen som har specialansvar

7 för att hålla arbetslinjen inom psykiatrin eftersom de som gått IPS-utbildning tillsammans med Vi vågar! teamet. Yrkesprofil/yrkesplan kommer att finnas vid öppenvården i de fall deltagaren har en pågående öppenvårdskontakt. 6. Sökandet efter arbete inleds snabbt. Att snabbt påbörja yrkesprofilen och identifiera vilket arbete och vilka arbetsuppgifter som önskas kan snabba på processen att hitta rätt arbete. Tanken är att signalera att man tar deltagarens önskemål om arbete på största allvar. Det är viktigt att uppmuntra individen att prova sig fram, att det faktiskt kan ta tid att hitta rätt arbete och att det är möjligt att få prova sig fram genom att identifiera och utforska tänkbar arbeten och arbetsplatser. Coachen kartlägger deltagarens tidigare arbetslivserfarenheter, starka sidor, intressen, vilken typ av arbetsuppgifter som önskas och inhämtar information från övriga i deltagarens nätverk. Tanken är också att kartlägga vilket stöd deltagaren behöver för att arbetet ska fungera, vilket naturligtvis måste utvärderas och omprövas fortlöpande. 7. Jobbcoachen bygger relationer med företag och arbetsplatser. Arbetscoacherna tar löpande kontakter med arbetsgivare för att ta reda på deras behov av arbetskraft och väcka deras intresse för möjligheten att anställa personer från vår målgrupp. Projektsamordnaren bidrar också till detta arbete genom besök på arbetsplatser och genom nätverkande vid föreläsningar och utbildningar för företagare med mera. 8. Individuellt anpassat stöd utan tidsbegränsning. Det är viktigt att inte tidsbegränsa stödet och att stödet finns kvar även sedan anställning erhållits. Nya situationer och förändringar på arbetsplatsen uppstår hela tiden och det är viktigt att möjligheten till stöd finns kvar även om behovet brukar minska med tiden. Det noteras att det är med lättnad som deltagarna tar emot påminnelser om att stödet inte upphör bara för att de börjar jobba. De arbetsförmedlare som vi har i projektet kan till exempel även göra utredningar och beslutsunderlag som gör att ett beslut om personligt biträde kan fattas med en knapptryckning från AF:s sida istället för ett helt batteri av processer som tar tid, involverar mer personer och kan uppfattas av individen som oroande. Huvudremittenter är AF och den psykiatriska öppenvården även om andra myndigheter, arbetsgivare och enskilda individer också kan höra av sig till projektet. Projektet vinlägger sig om att informera om projektet inom tre arbetsdagar när den tilltänkte personen vet om att projektet finns. I alla fall försöker arbetscoacherna boka en tid så snart som möjligt och ber remittenten att berätta inför mötet det de tror är lämpligt för den tilltänkte deltagaren att veta. När någon väl blir entusiastisk inför möjligheten att få kunna arbeta så är avsikten att vi ka kunna träffa dem inom tre arbetsdagar. Hittills har 2/3 av de inskrivna deltagarna kommit ifrån AF som är den naturliga remittenten i Skellefteå med hänsyn till att vi har två arbetsförmedlare anställda inom projektet. När AFpersonal tar kontakt och säger sig kunna ha en som kan vara intresserad får AF-personal boka in tid i projektets arbetsförmedlares kalendrar för ett möte vanligtvis på AF. Vanligtvis meddelas AF-klienten bara att några gäster kommer och ska berätta om något som kan vara intressant. Under det första informerande mötet försöker arbetscoacherna boka ytterligare ett

8 möte inom tre arbetsdagar för att ta tillvara på det spirande intresset. Det kan ta flera möten innan en potentiell deltagare skrivit på anmälan. Om de sagt ett muntligt ja vid ett möte vid AF har de dock blivit inskrivna av AF. AF ger dem då aktivitetsstöd. Men om de är inaktiva under 30 dagar så skriver AF ut dem ur projektet. Om de skrivit under ansökan om att vara med i Vi vågar! blir de dock kvar i våra ögon tills vi utrett vad de vill. När en enskild person eller öppenvården tar kontakt för en klients räkning stämmer de tre vägledarna träff med den tilltänkte via öppenvården eller med den tilltänkte direkt. Andra kan delta i mötet efter behov och önskemål. Det kan röra sig om anhöriga eller representanter från öppenvården, boendestöd, AF, FK annat projekt som den tilltänkte deltagare deltar i eller väljer emellan. 4.2. Pågående satsningar som kompletteras genom försöksverksamheten I Skellefteå fanns tidigare två projekt SE och Kompare. Båda uppskattades mycket under projekttiden och de har inlemmats som en gemensam ordinarie verksamhet då arbetssättet och målgrupperna varit liknande. Inom kommunen finns alltså sedan tidigare goda erfarenheter och kompetens av att arbeta SE-liknande vilket gör att försöksverksamheten med IPS som SEspecial fått vind i seglen. Det finns också redan uppbyggda strukturer för samverkan och ett stort intresse och vilja från samtliga organisationer och myndigheter att samarbeta. Vi vågar! är lokaliserat till samma lokaler som projekten på Arbetsmarknadstorget: tidigare nämnda SE/Kompare, Utsikten, Insikten och Arbetsmarknadstorget. Samtliga projekt jobbar typiskt sett med personer som är i behov av insatser från två eller fler av de samverkande myndigheterna som finns i projekten på arbetsmarknadstorget (FK, AF, Psykiatrin, Socialtjänsten, Arbetsmarknadsenheten). De flesta projekten är inriktade mot ungdomar eller yngre vuxna. Detsamma gäller arbetsmarknadsenhetens projekt och ordinarie verksamhet i stort. Naturligtvis ingår personer som har psykisk funktionsnedsättning som en naturlig del i dessa projekts och verksamheters målgrupp. Skillnader mellan befintliga projekt, ordinarie verksamhet och Vi vågar! är att: projektets deltagare inte vill ha arbetsprövning i skyddad verksamhet utan att de vill ut på öppna arbetsmarknaden så snart som möjligt Vi vågar! öppnar portarna för personer oavsett deras ålder Vi vågar! använder sig av IPS-modellen och kan erbjuda individuellt stöd till personer både när de söker jobb och när de har ett jobb Många av projekten i Skellefteå har utbildning som en väg in mot jobb medan IPS-modellen är inriktat på att direkt söka jobb på öppna arbetsmarknaden. Tillsammans utgör projekten i Skellefteå och ordinarie verksamheter en intressant helhet. Alla projektledare samarbetar och att styrgruppsklustermöten hålls med representanter från de olika projekten i ett och samma möte. Härigenom får relevanta instanser vetskap och överblick över alla projekt, gränserna mellan dem och deras resultat. Detta bäddar för utveckling framöver. 5 Aktivitets- och tidsplan

9 Skellefteå anställde projektsamordnaren i aug 2012 och de tre arbetscoacherna kom på plats i september. Själva arbetet med att rekrytera deltagare kom igång i oktober efter utbildning i IPSmodellen. Ambitionen är att fortsätta i nuvarande projektform till augusti 2014 och därefter förhoppningsvis permanentas. 2013-2013 (januari - december) Rekrytering av fler deltagare till projekt för att uppnå de volymmål som satts i projektplanen Fortsatt arbete med redan rekryterade individer (9 stycken varav 6 kommit ut i arbete eller på nya praktikplatser i januari) och de som nu rekryteras Utbildning i IPS av personal fortgår under hela försöksperioden enligt Socialstyrelsens plan. I januari hålls det första styrgruppsklustermötet av årets fem med planering för fortsatt samordning. (Dessa förbereds av möten med projektledarna för samtliga 13 projekt som fördelas på två olika klustergrupper.) I februari gör Skellefteås projekt en studieresa till Malå IPS och utbyter då erfarenheter med dem och troligen också Sorsele IPS. Detta utbyte beräknas fortsätta under projekttiden liksom med andra SE och IPS-verksamheter. Fortsatt information och spridning av försöksverksambetens mål och syfte med mera genom bland annat samarbetsaktörernas etablerade nätverk lokalt, regionalt, nationellt och påbörjad spridning internationellt. Enskilda företagare och grupper av företagare informeras om möjligheterna med projektet dels genom arbetet kring deltagarna som arbetscoacherna utför och dels genom informations- och nätverksinsatser som projektsamordnaren gör vid föreläsningar och utbildningar för företagsledare med mera Vi vågar! medverkar i arrangemangen under Psykeveckan i Skellefteå och möjligheterna att fortsätta att medverka i/bidra till (H)järnkolls aktiviteter kommer att undersökas Två personer från projektet åker till Socialstyrelsens IPS-arrangemang i Stockholm 6 Samarbete För grupper med behov av särskilt stöd, däribland personer med psykisk funktionsnedsättning, finns sedan tidigare ett etablerat samarbete mellan aktörerna Skellefteå kommun, Samordningsförbundet Skellefteå, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Västerbottens läns landsting. Olika former avsamverkan parterna emellan har utvecklats både inom reguljär verksamhet samt inom ramen för olika projekt. Skellefteå kommun, arbetsmarknadsenheten, är projektägare för Vi vågar! och ansvarar för att den operativa försöksverksambeten kommer till stånd och genomförs inom anvisade ekonomiska

10 ramar. Respektive huvudman behåller arbetsgivaransvaret för den personal som representerar utföraren/myndigheten i projektet. Kommunen har anställt projektsamordnaren och förlagt verksamheten till gemensamma lokaler som benämns Arbetsmarknadstorget där det bedrivs flera samverkansprojekt mellan nämnda myndigheter. Detta gör det lättare att komplementera de tidigare startade verksamheterna med försöksverksamheten eftersom man lättare kan se både skillnader och likheter. Detta möjliggör erfarenhets- och kompetensutbyte mellan verksamheterna. De olika verksamheterna har lång erfarenhet av samordnad arbetsrehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning. Inom Arbetsmarknadstorget pågår ett utvecklingsarbete som bland annat syftar till att utveckla gemensamma former för ledning/styrning av myndighetsgemensam verksamhet samt gemensamma handlingsplaner och bedömningsmodeller för deltagare. Redan idag finns en samordnad hantering/handläggning av remisser från de olika myndigheterna. Genom att samlokalisera och organisatoriskt integrera den planerade försöksverksamheten med IPS-modellen och Arbetsmarknadstorget kan ekonomiska fördelar uppnås genom att försöksverksamhetens resurser i större utsträckning kan användas för operativ verksamhet. Landstinget har bidragit med en heltidsanställd person till projektet och har låtit utbilda 4 inom psykiatripersonalen i IPS-modellen. De följer även arbetslinjen och är med om att sätta upp rutiner och möten för att följa modellen så långt möjligt. En arbetscoach beräknas träffa de fem relavanta behandlingsteamen en gång i månaden och de fyra IPS-utbildade i psykiatripersonalen en gång i månaden. En gång per kvartal kommer även projektsamordnaren att delta i behandlingsteamsmöten. Informationsmaterial om IPS finns på plats som modellen föreskriver och klinikledningen är en aktiv förespråkare för projektet och kommer att ha klinikledningsmöten med projektsamordnaren minst två gånger per år. Arbetsförmedlingen har bidragit med två personer till projektet som arbetar 90 respektive 80 % i projektet och 10% kvar i sin moderorganisation varje vecka. Detta leder till att de är informerade om allt som händer i AF, får tips på interna jobb och att de fungerar som kontaktnät för IPS-kontakter samtidigt under denna tid vilket gör att det varje vecka hålls ett möte om klienterna på AF. Försäkringskassan bidrar till projektet genom att hålla personal tillgänglig inom Arbetsmarknadstorgets lokaler som Vi vågar! lätt kan ta kontakt med för både principiella och faktiska frågor angående deltagarna och deras ekoniska sitution med mera. Samordningsförbundet leder särskilt utsedd klusterstyrgrupp med tre representanter från Skellefteå kommun (projektägaren, arbetsmarknadsenheten, socialkontoret och gymnasiekontoret), Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västerbottens läns landsting och Samordningsförbundet. Vi vågar! är ett sju projekt som får sin ledning från denna nya sorts styrgrupp. Fem möten om 5-6 timmar ska hållas under 2013. Dessa bereds gemensamt av projektledarna för detta och ytterligare ett kluster. Tanken är att detta ska leda till administrativa samordningsfördelar och till bättre översyn över vad projekten gör och hur det fungerar och hur de kan utvecklas i förhållande till varandra och samhället. Klusterstyrgruppen har ansvaret för att säkerställa att projektets resultat överensstämmer med målsättningen i projektplanen.

11 En särskilt utsedd klusterstyrgrupp med tre representanter från Skellefteå kommun (socialkontoret och gymnasiekontoret och projektägaren (arbetsmarknadsenheten), Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västerbottens läns landsting och Samordningsförbundet Skellefteå utgör styrgrupp för försöksverksamheten liksom för sex andra projekt i Skellefteå däribland de som finns på Arbetsmarknadstorget. Föreningarnas Hus styrelse med representanter från brukarorganisationerna på lokal nivå utgör referensgrupp med tre möten om året. Brukarföreningar representeras genom att Styrelsen för Föreningarnas Hus åtagit sig att vara referensgrupp åt Vi vågar! och ha tre möten per år. Denna styrelse representerar föreningarna: ISPS, RSMH, Ananke, SPEC, Attenion och Trivselföreningen Castor. Vidare räknar psykatrin med att samarbeta med Föreningarnas Hus för att få till stånd informationstillfällen där personer med psykisk funktionsnedsättning som börjat jobba får berätta om sina erfarenheter av det och av projektet. Lokala arbetsgivare informeras och involveras genom funktionen platssamordning som finns etablerad vid Arbetsmarknadstorget. Ett team har inventerat den privata arbetsmarknaden i Skellefteå och Norsjö i syfte att hitta platser för praktik och eller anställning för målgruppen som primärt är personer med någon form av funktionsnedsättning. Inom ramen för detta samarbete kan även en dialog med Handisam och NSPH genomföras. Samordning med eller fortsatt deltagande i (H)järnkolls aktiviteter kan också vara ett sätt att nå företagare. Vidare så nås företagare av budskapet både genom arbetscoachernas och projektsamordnarens besök vid arbetsplatser med eller utan deltagare och av projektledarens nätverkande som gäst hos bland annat Rotary och BNI och vid föreläsningar och utbildningar för företagsledare med mera. 7 Budget Budgeten har numera sammanställts i de nio poster som Socialstyrelsen efterfrågar för den ekonomiska redovisningen (Dnr 8710/2012) med kommentarer för anpassningar i förhållande till den uppställning av budgeten för projektet som Socialstyrelsen bifallit förut. Kostnader för försöksverksamheten-beräknat på 12 månader (januari 2013 december 2013) 1. Lönekostnader 1 945 276 kr lön för en projektsamordnare 100 %, (43 273 kr per månad inkl arbetsgivaravg. etc.) (platssamordning, löpande uppföljning, spridning av resultat, återrapportering styrgrupp och till Socialstyrelsen etc.) funktion med psykiatrisk kompetens från VLL 100 % (39 832 kr per månad ink! arbetsgivaravg. etc.) lön får två arbetscoacher, specialister på arbetsrehabilitering, 90 % respektive 80 % (79 000 kr per månad ink! arbetsgivaravg. etc)

12 2. Lokalhyra - hyra ink! lokalvård får 3 kontorsrum 60 000 kr 4x 10 kvadratmeter (befintliga gemensamhetsutrymmen kan också nyttjas) 3. Resor resor till studiebesök, konferenser 45 000 kr Bensin och gas, flyg tåg buss 4. Köpta tjänster, material, hyrd utrustning 403 752 kr Datorhyra, konferensavgifter, extern utvärderare, leasingbil, arbetskläder och bussbiljetter etc till deltagare, garagehyra, parkeringspass (0 kr till resultatspridningskonferens under 2013) 5. Annonsering och marknadsföring 40 000 kr Inkluderar kostnad för projektsamordnarens nätverksresor 6. Kost och logi 35 000 kr Vid resor inrikes och utrikes 7. Kontorsmaterial, telefon m m 18 000 kr (Mobiltelefonkostnaden innefattar SMS-parkering) 8. Utrustning 5 000 kr 9. Trycksaker 30 000 kr Total kostnad 2013: Sökt belopp 2013: Över från 2012: 2 516 028 kr 2 273 520 kr 318 508 kr Anställning får 20 unga funktionshindrade (bruttokostnad) 5 060 506 kr 8 Risker Total kostnad: 15 739 946 kr Sökt belopp: 5 197 226 för perioden aug 2012 aug 2014 dvs 25 månader Med stöd av IPS-modellen förväntas deltagarna få stöd i att erhålla en tryggad ekonomisk situation samt påföljande stöd även om man väljer att avbryta sin medverkan. Under tiden individen är inne i försöksverksamheten är den enskildes ekonomiska förhållande tryggad genom lön alternativt lön i kombination med annan ersättning.

13 Viktigt att se till varje individ eftersom det kan se så olika ut, därför viktigt att arbeta utifrån varje enskilt fall för att trygga individens försörjning. Huvudregeln i Skellefteås IPS-verksamhet är att endast psykiatrin och arbetsförmedlingen kan remittera personer. Om personer har ersättning från försäkringskassan hänvisar vi till gemensam kartläggning med arbetsförmedlingen. När väl en person är inskriven där och således får aktivitetsstöd kan de höra av sig till projektet. Personer som får sjukersättning från försäkringskassan kan komma att bli aktuella i projektet i samråd med försäkringskassan. 9 Långsiktighet De positiva resultaten från Arbetsmarknadstorget har visat på vikten av att integrera arbetssätt och metoder i ordinarie verksamheter efter projektets slut. Förutsatt att IPS visar sig vara en lyckosam modell kommer även detta arbetssätt att införlivas som en vedertagen arbetsmetod i ordinarie verksamhet. Projektet är ett samverkansprojekt mellan parter som samverkar i flera projekt. De har förlagt dessa projekt till en gemensam lokal med tanke på att myndigheterna ska fortsätta att samverka på en plats så att individen så långt möjligt ska ha en dörr in. Detta sätt att tänka stöttas av de inblandande myndigheterna. Samordningsförbundet skulle kunna vara en tänkbar framtida huvudman för fortsatt IPSsamarbete. I praktisk mening skulle myndigheterna kunna genom att fortsätta att poola personalresurser i projektet låta projektet fortlöpa i permanent form på det sätt det gör nu. Erfarenheterna av att jobba utifrån IPS-modellen kommer att spridas av Skellefteå kommun och dess samarbetsaktörer via de många etablerade nätverk som finns både lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Under Psykeveckan, vecka 45, 2013 kommer Vi vågar! att delta jämte andra projekt något som vi skulle fortsätta med förutsatt att projektet fortsätter. Under 2014 kommer en spridnings/slutkonferens kommer att hållas där viktiga externa aktörer också inbjuds. Vi hoppas också att ett nationellt nätverk för de kommuner som kommer att driva försöksverksamheten kan formas för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Skellefteås Vi vågar! har hittills genomgått IPS-utbildning tillsammans med Malå IPS och IPS, besökt Lund IPS (där de även informerade om Malmö IPS) och träffas Skellefteås förra och Umeås nuvarande SE verksamheter. Dessutom har vi haft Jönköping IPS på studiebesök. Utöver dessa har vi även varit i kontakt med Boden IPS för tankeutbyte och kring metod, modell, dokument och dokumentation. Försöksverksamheten håller även på att rekrytera en utvärderare som genom formativ, lärande utvärdering kommer att följa försöksverksamheten. Genom regelbunden kontakt och konstruktiv dialog med teamet i försöksverksamheten och avstämningsmöten med styrgruppen, kan

14 utvärderaren komma med värdefull input. Utvärderingsrapporten kommer sedan att spridas så att erfarenheterna kan tas tillvara av andra. 10 Sammanfattning Skellefteå kommun söker tillsammans med sina samarbetsaktörer om statsbidrag från Socialstyrelsen för fortsatt försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för vuxna med psykisk funktionsnedsättning utifrån IPS-modellen under perioden januari 2013 december 2013. Syftet med projektet är att komplettera det etablerade myndighetsgemensamma och lokalsamordnade samarbetet i befintlig verksamhet. Målet är att arbeta med i genomsnitt 20 individer i månaden utifrån IPS-modellen för att hjälpa dem att få jobb på öppna arbetsmarknaden, lyckas med detta och implementera projektet. Målgruppen är personer med psykisk funktionsnedsättning som vill ha jobb på den öppna arbetsmarknaden och har utökats efter en ansökt ändring från 16-29 till 65 år. Genomförandet ska ske enligt IPS-modellens principer med de tolkningar och anpassningar som Skellefteå gör till sina förhållanden med ett starkt naturligt inflöde via AF med mera. Aktivitets- och tidsplanen för 2013 innefattar fortsatt och utökat arbete med deltagare, utveckling av modellen och intern och extern följeforskningsrapportering. Fortsatt samarbete och nätverkande med andra IPS-projekt. Arbetsplatsbesök och nätverkande med företagare för att hitta jobb. Samordning: Kommunen är projektägare och ekonomiskt ansvarig för projektet och har anställt projektledaren och förlagt verksamheten till lokaler där det bedrivs flera samverkansprojekt mellan nämnda myndigheter. Försäkringskassan finns representerad i lokalerna för relevanta upplysningar. Psykiatrin har gett en heltidstjänst till projektet och har låtit utbilda 4 inom psykiatripersonalen i modellen. Arbetsförmedlingen har bidragit med två anställda som arbetar 90 respektive 80 % i projektet och 10% kvar i sin moderorganisation varje vecka. De fyra nu nämnda och Samordningsförbundet utgör även styrgrupp för Vi vågar! i en klusterstyrgrupp. Brukarföreningar representeras genom att Styrelsen för Föreningarnas Hus styrelse (som representerar flera brukarföreningar) är referensgrupp. Psykatrin räknar med att anordna informationsträffar där deltagare berättar om sina jobberfarenheter tillsammans med Föreningarnas Hus. Lokala arbetsgivare informeras och involveras bland annat genom funktionen platssamordning som finns etablerad vid Arbetsmarknadstorget och genom arbetscoachernas och projektsamordnarens arbetsplatsbesök och den senares nätverkande på föreläsningar och vid företagarföreningar av olika slag. Budgeten har numera sammanställts i de nio poster som Socialstyrelsen efterfrågar för den ekonomiska redovisningen (Dnr 8710/2012) med kommentarer för anpassningar i förhållande till den uppställning av budgeten för projektet som Socialstyrelsen bifallit förut. Risker som den enskilde har för sin försörjning undviks i stor mån genom att våra huvudremittenter är AF och öppenvårdsmottagningarna medan personer med ersättning från FK hänvisas till gemensam kartläggning med AF varifrån remiss kan ges till projektet. Långsiktigt kan det tänkas att IPSverksamheten om den som är lyckosam, vilket förutsätts fortsätter som ordinarie verksamhet

15 med finansiell backning från samtliga samverkansparter och med en möjlig administrativ huvudman i Samordningsförbundet Skellefteå.