PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Hallands län
Detta här är en kortare version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Hallands län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra län och för hela Sverige hittar du på webbplatsen arbetsformedlingen.se/prognoser 4 000 fler jobb i Hallands län fram till slutet av 2012 HÖG EFTERFRÅGAN PÅ VAROR OCH TJÄNSTER Arbetsmarknaden har under 2010 och hittills under 2011 återhämtat en betydande del av den nedgång som finanskrisen förde med sig. Tillväxten i ekonomin är stark och BNP ökade med 5,5 procent 2010 och ser ut att öka med över 4 procent under 2011. Den svenska industrin har nu återhämtat fallet i produktionen under lågkonjunkturen. Den halländska industrin är inget undantag och man ser ljust även på det kommande året. Även om industrin ständigt har ett rationaliseringstryck på sig, gör vi bedömningen att den positiva sysselsättningstillväxten under 2010 kommer att fortsätta under år 2011 och 2012. Även byggbranschen har haft ett bra år bakom sig och räknar med att hushållen ska fortsätta att renovera sina hus. Många företag upplever rekryteringsproblem, främst på anläggningssidan. Den offentliga sektorn klarade sig ur finanskrisen med oväntade överskott och står förhållandevis väl rustade inför den närmaste framtiden. De privata tjänstenäringarna är mycket optimistiska. Under denna rubrik döljer sig en samling branscher som dock har den positiva framtidstron gemensamt. Handelns och besöksnäringens framtidstro är i viss utsträckning en spegling av hushållens positiva syn på den egna ekonomin. Andra delar av tjänstesektorn bygger sina positiva framtidsutsikter på den förväntade utvecklingen i andra branscher. Vi bedömer att det privata näringslivets starka utveckling 2010 kommer att fortsätta under 2011 och 2012, dock i långsammare takt. ARBETSKRAFTEN ÖKAR Då de flesta pilar pekar uppåt blir vår bedömning att den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden under 2010 håller i sig även under 2011 och 2012, dock inte med samma styrka. Vi räknar med att sysselsättningen kommer att öka med 4 000 personer sammantaget under 2011 och 2012, vilket motsvarar en ökning på drygt 2,5 procent. Vår bedömning innebär att sysselsättningen i slutet av 2012 kommer att nå över de nivåer som rådde innan lågkonjunkturen slog till. BEDÖMNING PÅ ETT ÅRS SIKT Vid utgången av 2009 var totalt nästan 12 000 personer öppet arbetslösa eller deltog i arbetsmarknadspolitiska program i Halland. Siffran har sjunkit successivt och i april 2011 var det drygt 9 400 personer inskrivna som arbetslösa i länet. Antalet arbetslösa väntas fortsätta att minska under 2011 och 2012. Trots detta är det en lång bit kvar innan vi kan se nivåer som gällde innan lågkonjunkturen.
Även om vi inte tror att sysselsättningstillväxten kommer att vara tillräckligt stor för att pressa ner arbetslösheten till en låg nivå, betyder ökad efterfrågan och positiva signaler att fler kan, och vågar, byta jobb. Denna ökade omsättning leder i förlängningen till att fler dörrar öppnas för personer som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. OLIKHETER I LÄNET Arbetslösheten i länet är lägst i Kungsbacka, som i mångt och mycket fungerar som en pendlingskommun till Göteborg. Det är de populära boendekommunerna runt de större städerna som generellt har lägst arbetslöshet i landet. Den högsta arbetslösheten i länet återfinns i Halmstad och Falkenberg. Kvinnor har väsentligt mycket högre arbetslöshet i Hylte och Laholm. I båda dessa kommuner har arbetslösheten bland män minskat kraftigt senaste året. SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING I HALLANDS LÄN (JÄMFÖRT MED KVARTAL 4 ÅRET INNAN) Bransch/näring Utveckling till kvartal 4 2011 Utveckling till kvartal 4 2012 Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Summa Hallands län 2 500 1 500 BRANSCHUTVECKLING JORD- OCH SKOGSBRUK Jord- och skogsbruk utgör endast en liten del av länets arbetsmarknad. Antalet sysselsatta inom jordbruket har minskat sett över en längre tid, men nedgången under lågkonjunkturen var begränsad. Andelen sysselsatta inom jordbruket i länet är dubbelt så stort som i riket. Lantbrukarna i länet är överlag optimistiska inför det närmaste året och en majoritet tror på en ökad efterfrågan. Tuffast har nu svinuppfödarna som utsätts för stark internationell konkurrens från billigt griskött. Kapacitetsutnyttjandet är i många fall högt och visar att det inte finns något stort ledigt utrymme. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen inom näringarna förblir oförändrad under prognosperioden. BYGGNADSVERKSAMHET Byggbranschen upplever för närvarande en positiv utveckling. ROTavdraget fortsätter att gynna främst de mindre byggföretagen. Under 2010 har också husbyggnationen kommit i gång efter finanskrisen. I länet är en del större bostadsområden planerade att byggas framöver.
Bland företagen i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning finns en fortsatt optimism och efterfrågeutvecklingen det senaste halvåret har varit betydligt bättre än de föregående sex månaderna. I vårens undersökning uppger elva procent av byggföretagen i länet att efterfrågan på deras varor och tjänster har minskat under de senaste sex månaderna, medan 45 procent har upplevt ökad efterfrågan. Detta är i stort sett oförändrat jämfört med höstens undersökning. Många företag ser en ökad efterfrågan kommande tolvmånadersperiod och befarar rekryteringsproblem. Yrken som är svårrekryterade är främst arbetsledare, kranförare, grävmaskinister, betongarbetare och målare. Efterfrågan finns också av bygghantverkare av olika slag, typ golvläggare, byggnadsplåtslagare och isoleringsmontörer. Trots att branschen står inför en bristsituation bedömer vi ändå en fortsatt sysselsättningsökning under 2011 och under 2012, men då något mer återhållsam. INDUSTRI Halland har av tradition betraktats som ett småföretagarlän där också industrin haft mycket inslag av små och medelstora företag. Vid sidan av de mindre industriföretagen finns också ett antal större företag. Länets industriella näringsstruktur består av verkstadsindustri, pappers- och massaindustri, livsmedelsindustri, samt trä- och byggvaruindustri. Länet har också en stor energiproduktion, som tillhör samma näringsgren som industrin. En stor del av verkstadsindustrin i Hallands län fungerar som underleverantörer och får draghjälp av den allmänna positiva industrikonjunkturen. Många företag ligger i nuläget så nära kapacitetstaket att även en mindre ökning av orderingången skulle medföra att personal måste rekryteras. I relativt stor utsträckning anlitas bemanningsföretag för att företagen ska kunna möta arbetstoppar och anpassa sig efter svängningar i produktionen. Signaler från våra intervjuer är att arbetsgivarna nu ställer högre krav på kompetensen hos de arbetssökande vilket kan medföra att de tidigare industrianställda inte alltid har de kvalifikationer som krävs för återanställning. Yrkeskategorier som nämns som bristyrken är fordonselektriker, verkstadsmekaniker, svetsare, verktygsmakare, maskinoperatörer och CNC-operatörer. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen inom industrin i Hallands län förväntas öka under prognosperioden. PRIVATA TJÄNSTER Den privata tjänstesektorn i länet har växt under många år. En viktig anledning till detta är att industrin lägger ut delar av verksamheten till konsult- och bemanningsföretag. Totalt sysselsätter den privata tjänstesektorn ca 65 000 personer i länet vilket motsvarar nästan 45 procent av länets sysselsatta. Handeln i länet förväntar sig en ökad efterfrågan. Många av anställningarna inom handeln är av tillfällig karaktär.
Bilhandeln med fordonsverkstäderna har stark orderingång och det råder brist på erfarna fordonsmekaniker och reparatörer. Uppgifterna från industri-, logistik- och även tjänsteföretag visar att inhyrning eller bemanningssamarbete har varit vanligt förekommande. Ökad aktivitet inom övriga näringslivet ger vanligtvis ökad efterfrågan även för transport- och logistikföretagen. De intervjuade företagen räknar med ytterligare ökad efterfrågan kommande åren. Företagen anger brist på bussförare samt lastbilsförare. Inom de privata tjänstenäringarna återfinns också finans och företagstjänster och där ingår bl.a. bankverksamhet, uthyrning, konsulter inom juridik och marknadsföring samt callcenterverksamhet. Branschen ser ljust på framtiden och två tredjedelar av företagen ser en ökad efterfrågan på sina tjänster under det kommande året. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen för den samlade privata tjänstesektorn kommer att fortsätta öka under de kommande åren. OFFENTLIGA TJÄNSTER Sysselsättningen i den offentliga verksamheten har varit i stort sett oförändrad under 2010. Den offentliga tjänstesektorn sysselsätter omkring 43 000 personer och inkluderar åtta av länets tio största arbetsgivare. I länet finns också ett allt större inslag av privata utförare inom utbildning, vård och omsorg. År 2011 och 2012 väntas kommunernas och landstingets intäkter utvecklas relativt bra. Vår undersökning visar en liten ökning av sysselsättningen i offentlig tjänstesektor. Mindre än en femtedel av verksamheterna anger övertalighet i förhållande till budget. Inom barnomsorgen väntas oförändrad sysselsättning närmaste året, men en viss ökning förväntas på två års sikt. För skolan visar undersökningen en minskning i gymnasieskolan och oförändrat läge i grundskolan. Hårdare konkurrens från friskolor om ett minskat antal elever gör dock att de kommunala skolorna har svårt att uttala sig om framtiden. Den brist som påtalas avser förskollärare och gymnasielärare i yrkesämnen. Antalet äldre i länet ökar och därför väntas behovet av omsorg öka de kommande åren. Inom handikappomsorgen är utvecklingen mer svårbedömd. Vår undersökning visar på en mindre ökning i sysselsättningsnivåerna inom dessa verksamhetsområden under 2011 och 2012. Inom de offentliga verksamheterna bedöms sysselsättningen vara i stort sett oförändrad under prognosperioden.
Yrkeskompassen Yrkeskompassen baseras på intervjuer med länets arbetsgivare och Arbetsförmedlingens bedömning av efterfrågan och tillgång på lämpliga sökande. Den speglar hur arbetsmarknaden förväntas se ut på kort sikt under 2012. Den bör inte användas i samband med långsiktiga studie- eller yrkesval. Bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt för ett urval yrken, Hallands län Bristyrken Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Förskollärare Lastbilsmekaniker Läkare Maskiningenjörer och maskintekniker Murare Systemerare/programmerare Tandläkare Veterinärer VVS-ingenjörer Överskottsyrken Administratörer/sekreterare Barnskötare Ekonomiassistenter Elevassistenter Frisörer Försäljare, dagligvaruhandel/fackhandel Köks- och restaurangbiträden Lagerarbetare/truckförare Vaktmästare Vårdbiträden
Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda. I Hallands län har cirka 450 arbetsställen intervjuats. Resultatet av den genomförda undersökningen utgör basen för prognosbedömningarna.