Har Gotland sin arbetskraftsförsörjning tryggad och hur kan vi dra nytta av tillväxten i Östersjöregionen?.

ANTECKNINGAR FRÅN SEMINARIUM Har Gotland sin arbetskraftsförsörjning tryggad och hur kan vi dra nytta av tillväxten i Östersjöregionen?. Seminarium 16 augusti, 2005, Högskolan på Gotland. Arrangör Länsstyrelsen Landshövding Marianne Samuelsson inledde Länsstyrelsens seminarium med att betona vikten av att Gotland har en väl fungerande arbetsmarknad och att vi alltid tänker Jobb, jobb och jobb i länsstyrelsens arbete. Seminariet är ett led i vår strävan mot en väl fungerande arbetsmarknad. Hon betonade också hur viktigt det är med bra kontakter med såväl Ams som andra centrala myndigheter, regering och departement, likaså med arbetsgivarna på Gotland. Detta för att arbetsmarknaden ska utvecklas positivt. Gotlands läge mitt i Östersjön, med lika stort avstånd till öst som till väst, borde kunna utnyttjas för att utveckla vårt läns arbetsmarknad och det beslutade Östersjöcentret kommer säkert att bidra till en intressant utveckling i regionen. Men det viktigaste med seminariet är att vi också ser detta som ett startskott för kommande arbetinsatser, vilket vi kommer att återkomma till! Den regionala arbetskraftsförsörjningen - Redovisning av rapport Lennart Petersson, Länsstyrelsen - I år är det första året som 40-taliseterna börjar lämna arbetsmarkanden p g a. uppnådd pensionsålder. Men innan 2005 hade över 300 000 av denna grupp redan lämnat arbetsmarknaden, ofta ofrivilligt och med förtidspension. Lennart gick igenom vilka förutsättningarna som legat till grund för rapporten. Arbetsgruppen fick uppdraget våren 2004 inom ramen för det regionala tillväxtprogrammet. I gruppen har funnits representanter från bl.a. Länsstyrelsen, kommunen, Högskolan, AMS och gotländskt näringsliv. Det mänskliga förnuftet har ofta segrat i krissituationer, vilket historien flera gånger bevisat. Goda förhoppningar inför framtiden!, menade Lennart som ett mildrande förband på de ibland domedagsprofetior som presenterades. Lennart tog upp Ansvarskommittén, som leds av Mats Svegfors, och är en parlamentarisk tillsatt kommitté som skall undersöka den nuvarande samhällsorganisationens förutsättningar att klara de offentligavälfärdsåtagandena. De har formulerat fyra viktiga och avgörande faktorer: 1. globalisering 2. de demografiska förändringarna 3. värderingsförskjutningar 4. teknikutveckling Lennart Peterssons arbetsgrupp har arbetat med statistiskt material från SCB; AMS, Försäkringskassan, kommuner etc. De har också genomfört ett antal intervjuer med företagare, fackliga företrädare ungdomar etc. för att på så vis se vilka värderingsförskjutningar som skett. Några nyckeltal Gotland har i dag 57 500 invånare, en gradvis ökning sista åren. Lennart Petersson, Länsstyrelsen och ordförende i utredningsgruppen redovisade utredningens slutsatser. 27 000 av dessa är sysselsatta i arbete eller anmälda arbetssökande på arbetsförmedlingen. Fram till är 2015 kan man se att antalet åldersavgångar på Gotland, som avgår genom pension, är 9 000, vilket är ca 35 % av dem som kommer att sluta. Resten slutar p g a. ohälsa eller annan anledning. Av dessa 9 000 är 3 900 män och 5 100 kvinnor. Den gotländska arbetsmarknaden är starkt uppdelad mellan könen, vilket skapar en stor utmaning för jämställdhetsarbetet. Några avvikelser på Gotland från rikets statistik: Fler lämnar arbetsmarknaden inom hälso-, sjukvård och forskning än i övriga landet. Ser man på några olika yrkesgrupper: så kan man konstatera att hela 76 % av de högra tjänstemän och politiker kommer att sluta fram till 2015! Av alla chefstjänstemän så slutar 66 % och hälften av alla präster och verkställande direktörer likaså. Av alla i dag yrkesverksamma kvinnor kommer 40 % att ha lämnat arbetsmarknaden fram till år 2015. Alltså måste vi satsa extra mycket på framtida rekrytering till kvinnodominerade yrken och här gäller

det att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden! Det är alltså betydligt färre som väntas tillträda den gotländska arbetsmarknaden, jämfört med vad som avgår. Särskilt efter 2010 väntas skillnaden bli som störst. Gotland har därmed högst försörjningsbörda för de som ska arbeta jämfört med de som inte arbetar, faktiskt högst i landet. 2015 väntas ca 2200 gotlänningar fattas på arbetsmarknaden. Det är en stor andel när hela arbetskraften bara är 27 000 personer. Stor kostnad för de som står utanför arbetsmarknaden Försörjning, offenltiga utbetalningar 2004: Förtidspension och sjukbidrag närmare 500 miljoner kr Af och arbetslöshetskassor: 250 milj kr. Kommunen och socialt bistånd: knappt 50 milj kr. Summa nästan 800 milj kr. Kompetensutveckling, var ett annat område som han betonade. Fler gotlänningar måste söka till högre utbildning, länet måste satsa mer på vuxenutbildning, validering av utländska betyg och kompetensutveckling för redan anställda. Arbetsmarknadsutbildning, som i dag ligger på en relativt blygsam nivå måste också öka. Större insatser för integration, jämställdhet och ökad inflyttning till länet, men också att så kallad tandemrekrytering, där det också tas hänsyn till den medflyttade. Andra grupper som kan fylla det tomrum som kan uppstå är utomnordiska medborgare och den stora andel av deltidsarbetslösa som vi har på Gotland. Det gäller också att stimulera fler till att stanna kvar i arbetslivet efter pensionen. Sammanfattning: stort överskott på arbetstillfällen 2015. Men redan nu måste ett steg tas för att verka åt rätt håll. Av de ca 27000 gotlänningar som tillhör arbetskraften, inklusive de som söker arbete, var ca 7200 sjukskrivna och därmed försörjda genom olika stöd etc. Könsuppdelad statistik visar att arbetsmarknaden är strikt könsuppdelad på Gotland, vilket gör det svårare att rekrytera och utveckla arbetsmarknaden. Jämställdhetsarbete är därmed en viktig insats för hela länet. Förändringar 1994-2002 på det Gotländska näringslivet Under denna period har det varit en stor ökning i antalet sysselsatta inom värden, men ändock en större ökning i riket än på Gotland. Däremot skedde en större ökning inom industrin på Gotland än i riket i stort. Det beror till stor del på att Flextronics gjorde stora rekryteringar i början av 2000-talet. Förändringar under kommande tio år Antalet förvärvsarbetande inom näringar jord- och skogsbruk samt industrin kommer att fortsätta vara stort och dessa näringar förblir viktiga arbetsgivare även i framtiden. Viss ökning inom bygg kan ses, likaså en ökning inom finans- och företagstjänster. Däremot är det en minskad andel sysselsatta inom utbildningsväsendet i stort. Lennart konstaterade dock att det är svårt att förutspå utvecklingen inom hälso- och sjukvård. Offentlig förvaltning beräknas dock minska. Men, Lennart poängterade att alla dessa siffror måste tas med en nypa salt, eftersom de är svåra att förutspå. Om 10 år har vi sammantaget: en brist på 2 200 i arbetskraft. I dag står ca 25% av de arbetsförda utan anställning. Något måste göras för att vända utvecklingen åt rätt håll. Lennart Petersson visade det handlingsprogram som arbetsgruppen tagit fram för att öka och förändra samverkan. Han menade att näringslivet har ett stort ansvar, men det gäller att först och främst skapa insikt för det läge som kan uppkomma och öka samverkan mellan näringsliv, myndigheter och folkrörelser. Det kan ske genom seminarier och uppföljningar, informations- och rekryteringsdagar. Lennart betonade också arbetslinjen. 7200 står i dag utanför den gotländska arbetsmarknaden. Genom ökade insatser på rehab, praktik etc. ska denna grupp kunna minskas. Lars Sjöström, direktör på AMS presenterade det nationella perspektivet på framtida arbetskraftsförsörjning. Lars Sjöström, direktör AMS Ett nationellt perspektiv på arbetskraftsförsörjningen Lars inledde med att påpeka hur viktigt det är att arbetssökande och arbetsgivare lätt ska kunna nå varandra. Därför måste båda dessa grupper betonas lika mycket i arbetsförmedlingarnas arbete. För Af är just goda kontakter en oerhört viktig förutsättning för att de ska kunna göra ett gott arbete. Lars gjorde en snabb återblick i Af;s

historia, och konstaterade att första arbetsförmedlingen startade redan 1902 i Helsingborg, så vi har i dag stor erfarenhet av lokal arbetsförmedling. Det vi kan se i alla prognoser är att tempot för förändringarna kommer att öka. Vad kommer att hända i framtiden? Den tekniska utvecklingen har förändrats enormt, t ex. futvecklingen i bilbranschen de senaste 20 åren, såväl tekniskt som organisatoriskt. Vilka blir konsekvenserna i framtiden? Hälsa och medicin; exempelvis hörapparater och höftledsoperationer fungerar mycket, mycket bättre idag än för tio år sedan. Distansoperationer är i dag möjliga. Detta mycket tack vare teknisk utveckling. Vi kan alltså vara säkra att stora förändringar väntas också framöver. Men ser vi i det korta perspektivet så är alltför många arbetslösa i dag, ca 380 000 personer är arbetslösa, inklusive de i program och liknande. Men nu ser vi tendenser till förbättringar. Varslen minskar något och antalet lediga jobb ökar något. Vi börjar nu också se en ökning i antalet sysselsatta i landet. 2006 kommer ytterligare 33 000 av Sveriges befolkning att vara i arbete. Men varför skapas inte fler jobb, trots goda konjunkturer och med tanke på att BNP tillväxten för 2004 var hela 3,6 %, frågade Lars och svarade att förr kunde man räkna med en klar ökning i antalet sysselsättningstillfällen för varje 2 % som BNP ökade, men så är det inte nu bl a. beroende på den tekniska utvecklingen och ny produktionsteknik. På längre sikt: 1. Strukturellt. Antalet arbetade timmar (som dock kan ha olika värde) hos befolkningen i förhållande till utvecklingen i befolkningen i stort, visar ganska likartad ökning i befolkning i stort och i åldrarna 16-64 år. Men antalet arbetade timmar har svängt mer. Nu är vi på samma nivå som för 30 år sedan men de ska försörja ett större antal personer, ca 800 000, vilket är befolkningsökningen under samma period. Alltså ett större välfärdsgap /försörjningsbörda. Samma utveckling fram till 2015 och då kan vi se ett ännu större gap. Till det ska vi lägga att antalet i arbetsförda ålder också minskar. Vi står alltså för en stor utmaning. 2. Utanförskap. 553 000 har sjukersättning eller sjukpension. 26 000 fler än för ett år sedan. 101 000 är långtidssjukskrivna, vilket har minskat sedan förra året. Antalet utlandsföddas del av arbetskraften är ca 60 %, bland de infödda är motsvarande siffra 80 %. Om den vore lika stor i båda dessa grupper skulle 12 000 fler vara i arbete. 3. Demografi. Likartat på Gotland som i Sverige fler finalister och färre debutanter. Men varje åldersklass behöver studeras för sig för att verkligen se tillgångssiffran. Dessutom måste invandringen beräknas skilt. Nu har vissa förbättringar skett de sista fem åren, avseende andelen äldre som är kvar i arbete. Antalet arbetade timmar är ett mer centralt mått än antalet människor i arbete, eftersom de rensar bort sjukskrivna och liknande som faktiskt inte går till jobbet varje dag. Säsongsarbetsmarknaden skiljer Gotland mycket från övriga Sverige och erbjuder särskilda möjligheter. Det är viktigt för Gotland att se dessa fördelar för arbetsmarknaden. Inte minst att arbeta för att få de som är här på somrarna att stanna kvar. Lars tog även upp att AMS hemsida har många besökare. Nu har AMS utökat sin service med Af kundtjänst per telefon som ska vara öppet varje dag. Af i dag Lokal kontoren, Internet Af Kundtjänst Dessa olika former ska tillsammans utgöra Af i Sverige. Af har mycket kraftfulla verktyg att rekrytera för arbetsgivarna. För att inte få för många sökande kan man dock anpassa publiceringsformen geografiskt. Johnny Ahlqvist, AMS Samverkan en nödvändighet för arbetsmarknadens aktörer - Vad är samverkan? Ett uttryck som ofta tas till i politiska diskussioner. Ja, sa Jonny, antingen en politisk smärtstillare eller mirakelmedicin. Vi har haft stora strukturomvandlingar i Sverige, vilket vi dock klarade bättre än i övriga Europa. De arbetslösa fick i stället arbete i andra branscher. På 1980-talet var mycket stora grupper ungdomar arbetslösa. Det löstes genom samverkan mellan kommuner, Af, landsting etc. Just ungdomslag och samarbete förhindrade att stora grupper undgick att bli utslagna. Vi kunde också se stora problem under 1990-talet, då plötsliga nedgångar kom. Samverkan var också då lösningen. ArbetsLivsUtveckling, var metoden. Många klarade sig tack vare dessa ibland så ifrågasatta åtgärder från att slås ut. Tack vare ALU hade de fått en grund att stå på vilket var positivt för senare delen av 90-talet då arbetsmarknaden åter förbättrades. Vad måste vi då göra nu för att undgå de stora problemen som arbetskraftsbrist kan skapa? Demografin har här mycket stor betydelse. Under 1960-talet var tillväxten stor inom framförallt stat och kommun, där den offentliga sektorn expanderade mycket. Mycket tack vare kvinnlig arbetskraft kunde bristen på arbetande avhjälpas. Idag finns inte samma reserv. Arbetskraftsinvandringen var senare en hjälp, vilken inte går att räkna med igen, situationen i Sydeuropa är densamma som i Sverige. I dag är samverkan det absolut viktigaste för att klara morgondagens utmaningar. Efter träffar med ett stort antal kommunalråd, arbetsmarknadsnämnder mfl. kom Jonny och hans arbetsgrupp fram till tre utmaningar: 1. Arbetskraftsförsörjningen, vi saknar redan idag viss kompetens 2. integrationen, idag använder vi inte den stora kompetens som faktiskt finns inom landet. Ofta handlar det om ren diskriminering. Det gäller också de som är födda här, med utländska föräldrar 3. sjukskrivningar, kan leda till att gapet mellan de som försörjer och som ska bli försörjda ökar. Därför måste en strategi finnas, där hänsyn tas till dessa områden och klara riktlinjer hur samverkan verkligen kan verkställas. Här måste alla finnas representerade inte bara Af och kommuner, även arbetsgivarna måste finnas med i dessa arbetsgrupper.

Men det är oerhört viktigt att alla känner att de har något att vinna på samarbetet. För att samverkan ska ge någon måste också allas roller respekteras. Parterna styrs av olika regelverk. Vidare måste också alla arbetsuppgifter värnas, man ska inte byta mössor i onödan. I samverkansgrupper och liknande riskerar man också att se för mycket till de nära problemen och de långsiktiga riskerar att tappas bort då man hoppas att någon annan fixar dem. Man måste också se till andra politikområden på Gotland till exempel transporter och liknande. Alla måste sträva åt samma håll. Paneldiskussion Christer Granegård, ALMI, frågade; Är det svårt att få gehör för de signaler vi nu hört och hur hårt vågar AMS och regeringen gå fram med budskapet så att informationen verkligen kan påverka och leda till något? När börjar de konkreta insatserna? Kompetensråden kan spela. Johnny Ahlqvist svarade att de har stora betydelse, men att på vissa orter fungerar de inte så bra. Marianne Samuelsson, ställde frågan; Var kan man hämta grupper? Vad händer med den svacka som uppstår då t ex lärare försvinner och så många ska utbildas? Och när 40-talisterna försvinner, hur ska man lösa de behov av tjänster de kan tänkas efterfrågas? T.ex. på Gotland. Hit flyttar också många tillbaka hit när de blir pensionärer. Lars Sjöström svarade att visst är det ett stort behov, inte minst inom vården. Exempelvis skulle var tredje ungdom idag behöva Lars Sjöström svarade att en del av avsikten med att basunera ut är att profetiorna aldrig ska inträffa. Sedan kan man fundera på vilka åtgärder som faktiskt ska till. Politiska beslut står för sig själva. Från AMS kan man jobba med att stimulera generationsväxlingen. AMS vill föra en dialog och betona de typer av anställningsstöd och liknande som finns, där arbetsgivarna kan få en chans att pröva personal. Många arbetslösa är också akademiker, där praktikinsatser och liknande kan vara till stor hjälp. Christer Granegård, ALMI, fortsatte; om vi informerar och nuvarande siffror gäller, hjälper ju inte information. Men var finns reserverna och var ska man börja med åtgärder? När börjar man aktivera de grupper som idag står utanför? Lars Sjöström svarade att vi har länge pekat på de grupper som har särskilda behov. Rehabilitering är mycket viktigt. Den geografiska rörligheten är också ett prioriteringsområde. Inte minst viktigt att fundera på här på Gotland. Johnny Ahlqvist la till att Skåne är det mest gynnade länet eftersom de har rätt åldrar och kommer därmed att märka något mindre av dessa konsekvenser. Dock finns många län som angränsar varandra, med likartade problem. Centrala beslut i Stockholm är därför inte lösningar, många beslut måste tas på lokala nivåer. Lennart Petersson fyllde på med att konstatera artt grunderna för att flytta till Gotland är ofta andra än arbetstillfällen. Lena Thalin, Gotlands kommunm menade att samverkan där företagen ingår är också mycket viktigt för att få fler arbetstillfällen. Det är svårt att jämföra Gotland med andra län eftersom vi är mycket mindre. Leif Borgert, rektor på Högskolan på Gotland, frågade vilken roll Ett 50-tal deltagare lyssnade bland annat på Lars Sjöström, direktör på Ams och tidigare tf generaldirektör. utbildas inom vårdyrken för att tillfredsställa behovet i framtiden. Inte så tänkbart att det sker! Dessutom väljet många av de som i dag utbildas inom vårdyrken att hoppa av. Jan Lundgren, kommunalråd, menade att det är svårt att verkligen kunna förutspå framtiden. Ingen arbetsmarknad i Sverige som liknar den gotländska. Mycket stora förluster de senaste åren och samtidigt nya typer av jobb i och med utlokaliseringar. Jag känner mig ganska lugn! Jörgen Wessman, Gotlandsakademin frågade: Ungefär hur många av de som står utanför arbetsmarknaden är ungdomar? Lennart Petersson svarade att det man vet är att allt fler unga får sjukersättning. Tina Ersson, Länsstyrelsen frågader; Har ni företagare diskuterat problemen? Anders Thomsson, Svenskt Näringsliv, svarade att det finns ingen

patentlösning. Men varför tror man inte arbetskraftsinvandring? Johnny Ahlqvist svarade att det enda land som inte kommer att drabbas i framtiden är Kina. Lars Sjöström la till att vissa kategorier av arbetskraft kan tänkas invandra till Sverige. Man bör nog se selektivt på frågan. Men generell arbetskraftsinvandring är inte så troligt. Håkan Olsson, VISAB: Teknikutvecklingen visar att man bör se i backspegeln. T.ex murarbranschen kunde inte utvecklas på 50-talet eftersom murare fattades. Så man slutade mura! Troligtvis kan man klara många av problemen med teknisk utveckling. Vilket dock kräver många tekniker, konstruktörer, naturvetare och liknande. Brist på dessa grupper riskerar att hämma utvecklingen. Margareta Olsson, Försäkringskassan, frågade: Vi har en åldersfördelning som är väldigt sned. Många av de anställda var kvar efter 1970-talets stora rekryteringar. Men mycket kommer att förändras i och med teknikutveckling. Hur ser det ut i andra liknande typer av jobb? Människorna i Litauen är också ofta mycket intresserade av Sverige och ser sig stå nära Sverige. Svenska språket är lika populärt som andraspråk som tyska och franska. Nästan lika många litauer är intresserade av etablering i Sverige som vice versa. Fungerar ofta som språngbräda till ytterligare länder. Verksamheter i Litauen som intressanta för svenska företag kan vara: Tryckeri, kemi, plast, gummi och IT.Här har Litauen god kompetens och konkurrens fördelaktiga priser. Svenska näringar som intresserar Litauen är:delikatesser, försäkringar, kosmetik, fondmäkling, miljöteknik. Susanne konstaterade att konkurrensen fungerar åt båda hållen. Marknaden är växande. Vaxholmsaffären, då en abyggarbetsplats sattes i blokad p g a Litauisk byggfirma, har fått mycket uppmärksamhet i hela Baltikum. Lars Sjöström svarade att i första hand ska AMS teknikutveckling bidra till ökad tillgänglighet, inte minska på personal. Samtidigt kan AMS få en större roll när det gäller rehabilitering. Personalbehovet kan kanske öka, vilket hänger på efterfrågan. Man måste också betänka att det personliga mötet också fortsättningsvis kommer att vara centralt. Johnny Ahlqvist, målet med möten som dessa är att vi ska starta en utveckling som sköter sig själv, med fler utvärderingar och liknande. Göran Nygren, Gotlands Åkericentral, betonade att vi måste värna framtidens arbetskraft, där teknik är viktigt. Susanne Jönsson, Vd Litauiskt Handelscentrum Hur kan Gotland dra fördel av tillväxten i Östersjöregionen - Hur dryga är skåningar egentligen? Vi kallar oss för porten till Europa, men det är snarare Gotland som är det!inledde Susanne med att konstatera. Vårt företag förmedlar kontakter mellan svenska och Litauiska företagare. Exempelvis handel mellan länder, man hjälper företagare att hitta varandra. Susanne beklagade att Litauen inte nämns lika ofta som Estland och Lettland. Litauens tillväxt var i år 7 %, vilket är störst i EU. Inkomstskatten är 33 % och väntas sjunka till 25%. Man kommer att införa Euro från 2007. Tina Ersson, Länsstyrelsen, Susanne Jönsson, vd Litauiskt Handelscentrum och Marianne Samuelsson, landshövding. Flera affärer har backat ur efter det, eftersom de inte vet hur arbetarna kommer att behandlas. De gör jämförelser med svenskar som åker som AuPairer och liknande. Det här är första chansen att arbeta utomlands. De förstår inte riktigt svenskarnas agerande, ser sig som brödrafolk ochmedlem i EU. Ju mer handel och företagande, desto mer jobb. Flexibilitet är mycket viktigt. Man kanske kan flytta en kortare period, men inte för evigt. Det är inte så troligt att litauer flyttar hit permanent. Baltikum är i en spiral uppåt! Här har Gotland ett guldläge!. Text och foto: Emilie Malmström och Lars Bäckman