CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA - AGECAP AGECAP

CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA - AGECAP AGECAP Multidisciplinär forskning för ett gott och värdefullt liv

Innehåll och layout: Pia Gudmundsson (vetenskaplig koordinator), Therese Rydberg (profileringsansvarig), Ingmar Skoog (centrumföreståndare), samt medlemmar i Kommunikationsgruppen inom AgeCap. Tryck: Billes Göteborg, 2015

FÖRORD Svensk äldreforskning är historiskt sett främst associerad med Göteborgs universitet. Den första svenska professuren inom klinisk geriatrik gavs till Alvar Svanborg vid Vasa sjukhus 1977. 1971 startades den ännu idag pågående populationsstudien H70, som senare utökades till longitudinella studier med flera kohorter som ursprungligen var 70 år, den senaste 1944. H70-studien inkluderar forskare från medicin, psykologi, sociologi, fysioterapi, neurokemi, arbetsterapi och andra discipliner och drivs nu av forskargruppen EPINEP. Demensforskning i Göteborg startade redan på sent 1940-tal med Patrick Sourander och Hakon Sjögren. På 1970-talet startade forskning inom kliniska uttryck och neurobiologiska mekanismer kopplade till demens, kognitiv nedgång och psykisk hälsa sent i livet, ledd av professor Carl-Gerhard Gottfries. För närvarande utförs världsledande forskning i biokemi kopplat till demens ledd av professor Kaj Blennow och professor Henrik Zetterberg. Det första initiativet till att studera psykologiska aspekter av åldrande togs av Psykologiska institutionen redan på sent 1960-tal. Den första professuren i geropsykologi etablerades 1994 och hålls för närvarande av professor Boo Johansson. Forskning relaterad till arbetsterapi och fysioterapi ledd av professor Synneve Dahlin-Ivanoff involverar interventionsstudier kring hälsopromotion och förebyggande av funktionsnedsättning. Från ett samhällsperspektiv, utförs en omfattande studie av äldre personers levnadsvillkor (PSAE) av professor Björn Halleröd och hans team. Som en heder för äldreforskning i Göteborg, tilldelades universitetet i nationell konkurens ett centrum för åldrande och hälsa (AgeCap) 2013, från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte). AgeCap är ett centrum för samarbeten mellan fem forskargrupper från olika discipliner vid universitetet. Det övergripande målet är att möjliggöra och öka kapabilitet under åldrandet. I denna broschyr beskrivs målet med, samt olika komponenter av, AgeCap i mer detalj. Föreståndare Ingmar Skoog

Kapabilitet Individens förmåga att utföra handlingar för att nå mål av värde. 1

AGECAP AgeCap centrum för åldrande och hälsa är en FORTE*-finansierad centrumbildning vid Göteborgs universitet som startade år 2014. Vid invigningen av centret den 14 maj 2014 planterade Ingmar Skoog (föreståndare AgeCap) och Ewa Ställdal (generaldirektör FORTE) AgeCap-eken på Wallinsgatan. *FORTE: Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd 2

Övergripande mål Det övergripande målet inom AgeCap är att möjliggöra och öka kapabilitet under åldrandet och hos äldre personer, för att bidra till ökad livskvalitet och delaktighet i samhället. Centret utför multidisciplinära studier och utbildningsaktiviteter genom att sammanföra forskare specialiserade inom medicin, epidemiologi, psykiatri, psykologi, gerontologi, sociologi, ekonomi, arbetsterapi, fysioterapi, socialt arbete, omvårdnad och neurokemi i förenade projekt med fokus på faktorer som bestämmer stabilitet och förändring av kapabilitet hos äldre medborgare. Forskningssamarbete AgeCap är ett forskningscentrum för samarbete mellan fem forskargrupper från olika discipliner vid Göteborgs universitet: NEUROCHEM LEXLIV FRESH ADA-GERO EPINEP Neurochemical Pathophysiology and Diagnostics Labour Market Exit and Living Conditions in Old Age Frail Elderly Support Research Group Adult Development and Ageing Neuropsychiatric Epidemiology 3

FORSKARGRUPPER De fem forskargruppsledarna inom AgeCap: NEUROCHEM LEXLIV FRESH ADA-GERO EPINEP Kaj Blennow Björn Halleröd Synneve Dahlin-Ivanoff Boo Johansson Ingmar Skoog (föreståndare) 4

Sahlgrenska akademin Neurochemical Pathophysiology and Diagnostics NEUROCHEM Forskargruppsledare: Kaj Blennow NEUROCHEM studerar biomarkörer för olika processer i hjärnan med syfte att undersöka den biokemiska effekten av nya läkemedel samt för att studera hjärnsjukdomar så som Alzheimers sjukdom. 5

Handelshögskolan/Samhällsvetenskapliga fakulteten Labour Market Exit and Living Conditions in Old Age LEXLIV Forskargruppsledare: Björn Halleröd LEXLIV studerar faktorer som påverkar individers möjlighet till ett långt arbetsliv samt analyserar välfärdskonsekvenser av den generellt mer flexibla och uppskjutna pensionsåldern. 6

Sahlgrenska akademin/samhällsvetenskapliga fakulteten Frail Elderly Support Research Group FRESH Forskargruppsledare: Synneve Dahlin-Ivanoff FRESH studerar begreppet skörhet i relation till äldre personer samt vilken effekt multiprofessionella och multidimensionella interventioner har på möjligheterna att åldras väl hemma. 7

Samhällsvetenskapliga fakulteten Adult Development and Aging ADA-Gero Forskargruppsledare: Boo Johansson ADA-Gero har en multidisciplinär ansats för att studera åldrande och utveckling hos äldre vuxna där genetiska, hälsorelaterade och sociokulturella faktorer relateras till kognitiv och emotionell hälsa. 8

Sahlgrenska akademin Neuropsychiatric Epidemiology EPINEP Forskargruppsledare: Ingmar Skoog EPINEP studerar demens och andra psykiska sjukdomar hos äldre vuxna och dess relation till faktorer som somatisk sjukdom, funktionsnedsättning, sekulära trender, neurobiologi och genetik, i Populationsstudierna i Göteborg. 9

SYFTE OCH TEORI Det övergripande syftet med AgeCap är att förstå kapabilitet under åldrandet och hos äldre personer. Kapabilitet är, enligt Nobel Laureate Amartya Sen*, individens förmåga att utföra handlingar för att nå mål han eller hon har anledning att värdesätta. Vad en person kan och inte kan göra begränsas vid varje given tidpunkt av de tillgängliga resurser hon har tillgång till samt hennes förmåga att överföra tillgängliga resurser till önskvärda mål. Exempel på sådana mål som de flesta människor har anledning att värdesätta är att ha en god hälsa, ha möjlighet att interagera med vänner och familj, eller att förbli oberoende. Centralt i Sens idé är att även om två personer har tillgång till samma resurser har de nödvändigtvis inte samma kapabilitet att nå sina mål. Det övergripande syftet med AgeCap är att förstå kapabilitet under åldrandet och hos äldre personer, inklusive faktorer som bestämmer stabilitet och förändring. Dessa centrala faktorer (resurser) bestämmer personers generella levnadsvillkor och inträffar redan från fosterstadiet till sent i livet. Resurser tillgängliga för en individ kan kategoriseras på tre huvudnivåer; MAKRONIVÅ (samhällsnivå), MESONIVÅ (gruppnivå) och MIKRONIVÅ (individnivå), enligt figuren på s. 11. På MAKRONIVÅ finns lagar och regleringar som påverkar pension, social säkerhet, arbetsmarknad, hem- och hälsovård, samt organisation och kostnader knutna till dessa. Individens kapabilitet påverkas även av fördomar och stereotypa uppfattningar relaterat till åldrande, samt omständigheter kopplade till den generation man tillhör och till den samtid man lever i. 10

MAKRONIVÅ MESONIVÅ MIKRONIVÅ ÅLDERSEFFEKT PERIODEFFEKT KOHORTEFFEKT På MESONIVÅ finner vi det dagliga livets sammanhang såsom familjeliv, relationer, sociala nätverk, mötet med hälso- och sjukvård samt för de unga äldre - arbetsplatsen. Vad en individ kan och föredrar att göra är beroende av tillgängliga möjligheter och befintliga begränsningar. På MIKRONIVÅ finner vi hela raden av samlade omständigheter som möjliggör och begränsar äldre personers kapabilitet. Mikronivån är en bred kategori som innefattar exempelvis genetiska anlag, personlighet, fysisk-, psykisk- och social hälsa, livsstil, kognitiv funktion, neurobiologi, psykosociala- och socioekonomiska faktorer, individuella preferenser, utbildning samt arbetsförmåga. Balansen och den relativa vikten av varje blå område varierar mellan individer beroende på effekter av ÅLDER, TIDSPERIOD och FÖDELSEKOHORT. * Sen A. The idea of justice. Cambridge: Belknap Press of Harvard University Press 2009. 11

Ovan nämnda faktorer formar tillsammans ett komplext och dynamiskt mönster i förhållande till kapabilitet. Hälsa är till exempel inte enbart ett önskvärt mål utan även en central resurs. En viktig aspekt av kapabilitetsansatsen är att den inkluderar preferenser, vad personer har anledning att värdesätta, vilket är väsentligt både om vi vill förstå individuella handlingar och faktorer som främjar äldre personers välmående. Tidigare äldreforskning har mestadels fokuserat på MIKRONIVÅ, med mindre hänsyn till andra omständigheter. En individs förmåga att leva det liv han/hon har anledning att värdera är dock beroende av faktorer på alla tre nivåer under hela livsspannet. Genom samarbete i förenade projekt kommer AgeCap främja kunskap om äldre personers kapabilitet på samtliga tre nivåer, för att möjliggöra en god livskvalitet och delaktighet i samhället livet ut. 12

ORGANISATION AgeCap har sin hemvist vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Koordinering och administrering inom centret sker från Wallinsgatan 6 i Mölndal, där gemensamma lokaler för centret tillhandahålls. Föreståndare Ingmar Skoog Vetenskaplig koordinator Pia Gudmundsson Administrativ koordinator Tina Jacobsson AgeCap Greenhouse Styrgrupp Vetenskapligt råd Internationell rådande styrelse Kommunikationsgrupp Administration Undersökningsenhet 13

Styrgrupp Styrgruppen är ytterst ansvarig för att kommunikation, samverkan och utbildning inom AgeCap fungerar tillfredställande. Styrgruppen ansvarar även för att se till att kommunikationsgruppen följer den externa kommunikationsplanen. Vidare ska styrgruppen utforma en verksamhetsplan och budget, framställa en årsberättelse, samt sammanträda sex gånger per år. Styrgruppen består av följande ledamöter från Göteborgs universitet: Forskargruppsledare Kaj Blennow, professor i neurokemi (NEUROCHEM) Björn Halleröd, professor i sociologi (LEXLIV) Synneve Dahlin-Ivanoff, professor i arbetsterapi (FRESH) Boo Johansson, professor i geropsykologi (ADA-Gero) Ingmar Skoog, förest./ordförande, professor i psykiatri (EPINEP) Representanter från AgeCap Greenhouse Hanna Falk, forskare (EPINEP) Susanne Gustafsson, forskare (FRESH) Adjungerade medlemmar Agneta Holmäng, professor i fysiologi, prefekt (inst för neurovetenskap och fysiologi) Ann-Marie Wennberg-Larkö, professor i dermatologi (områdeschef SU) Tina Jacobsson, administrativ koordinator (EPINEP) Pia Gudmundsson, forskare och vetenskaplig koordinator (EPINEP) 14

Kaj Blennow Boo Johansson Björn Halleröd Ingmar Skoog Susanne Gustafsson Agneta Holmäng Tina Jacobsson Pia Gudmundsson Synneve Dahlin-Ivanoff Hanna Falk Ann-Marie WennbergLarkö 15

Vetenskapligt råd Det vetenskapliga rådet planerar och initierar forskningssamarbeten inom AgeCap. Sammanträden sker fyra gånger per år. Det vetenskapliga rådet består av följande medlemmar: NEUROCHEM Kaj Blennow, forskningsledare, professor i neurokemi Henrik Zetterberg, professor i neurokemi LEXLIV Björn Halleröd, forskningsledare, professor i sociologi Ewa Wikström, docent i företagsekonomi FRESH Synneve Dahlin-Ivanoff, forskningsledare, professor i arbetsterapi Anna Dunér, docent i socialt arbete Susanne Gustafsson, forskare (AgeCap Greenhouse) ADA-GERO Boo Johansson, forskningsledare, professor i geropsykologi Linda Hassing, professor i psykologi EPINEP Ingmar Skoog, föreståndare, forskningsledare, professor i psykiatri Margda Waern, professor i psykiatri Hanna Falk, forskare (AgeCap Greenhouse) Pia Gudmundsson, forskare och vetenskaplig koordinator 16

Kaj Blennow Henrik Zetterberg Björn Halleröd Ewa Wikström Synneve Dahlin-Ivanoff Anna Dunér Susanne Gustafsson Boo Johansson Linda Hassing Ingmar Skoog Margda Waern Hanna Falk Pia Gudmundsson 17

AgeCap Greenhouse Ett av målen inom AgeCap är att fostra juniora forskare i multidisciplinär forskning. För att möjliggöra detta och för att juniora forskare ska kunna påverka den framtida riktningen inom centret har en speciell grupp för doktorander och forskare innan docentur, AgeCap Greenhouse, skapats. Detta är en plattform för juniora forskare inom AgeCap att finna stöd och samarbeten. AgeCap Greenhouse sammanträder fyra gånger per år och har två representanter i det vetenskapliga rådet. 18

Kommunikationsgrupp Kommunikationsgruppen är ansvarig för all intern och extern kommunikation och säkerställer att våra forskningsresultat når allmänhet, äldreorganisationer samt äldreomsorg och hälso- & sjukvård. En viktig uppgift är att identifiera kunskapsluckor genom kontinuerlig dialog med allmänhet och intressenter. Kommunikationsgruppen anordnar även tvärvetenskapliga seminarier och utbildningsprogram. Madeleine Mellqvist Fässberg, forskare (EPINEP) Helena Hörder, forskare (EPINEP), Pia Gudmundsson, ordf., forskare, vetenskaplig koordinator (EPINEP) Therese Rydberg, doktorand, profileringsansvarig (EPINEP) Magnus Lindwall, Docent (ADA-Gero) Greta Häggblom-Kronlöf, forskare (FRESH) Thomas Marlow, webbansvarig (EPINEP) Caroline Hasselgren, doktorand (LEXLIV) Kina Höglund (ej på bild), forskare (NEUROCHEM) 19

Internationell rådande styrelse AgeCap har en internationell rådgivande styrelse som sammanträder en gång per år för att se över utvecklingen av centret samt ge råd angående framtida riktningar. Medlemmarna inkluderar fem internationella forskare från olika discipliner: Robert Stewart, professor i psykiatrisk epidemiologi & klinisk informatik, King s College London Clare Hocking, professor i aktivitetsvetenskap, Auckland University of Technology Denis Gerstorf, professor i utvecklingspsykologi, Humboldt-Universitetet Berlin David Gordon, professor i sociologi, Bristol University Nick Fox, professor i neurologi, University College London Årsmöte 2014 med den internationella rådande styrelsen. Från bakre raden: Björn Halleröd, Boo Johansson, Ingmar Skoog, Synneve Dahlin-Ivanoff, David Gordon, Robert Stewart, Nick Fox, Clare Hocking, Kaj Blennow, och Denis Gerstorf. 20

STUDIER INOM AGECAP AgeCap har unik tillgång till stora databaser som tillåter oss att fullfölja det beskrivna forskningsprogrammet. En stor del av vår data är longitudinell och insamlad över en lång tidsperiod samt innehåller information om individer från medelålder och framåt. Vi har även data från stora urval av vår allra äldsta grupp i befolkningen. Våra databaser är breda nog att studera samtliga forskningsområden och djupa nog att tillhandahålla omfattande information relaterat till varje område. Tillgängliga databaser och populationer presenteras kort nedan. Populationsstudierna i Göteborg Kvinnoundersökningen (KVUS) startade 1968 (n=1462) med syfte att longitudinellt studera hälsorelaterade faktorer hos kvinnor i åldrarna 38-60. Uppföljningar har gjorts under mer än fyra decennier. H70-studierna startade 1971 med syfte att studera hälsorelaterade faktorer hos 70-åringa kvinnor och män (undersökta kohorter: 1901-02, 1906-07, 1911-12, 1922, 1930 och 1944, inklusive uppföljningar). H85 startade 1986 med syfte att studera hälsorelaterade faktorer hos 85-åringar (undersökta kohorter: 1901-02, 1923-24, samt 1930, inklusive uppföljningar). 95+ startade 1996 med syfte att studera hälsorelaterade faktorer hos vår äldsta grupp i befolkningen (n=ca 950, inklusive uppföljningar). Sahlgrenska Suicidstudier I Sahlgrenska suicidstudier, som startade år 2000, studeras riskfaktorer för suicidalt beteende hos äldre. Här ingår förutom populationsstudier och registerstudier även kliniska studier. Personer (70+) som vårdats på sjukhus i samband med suicidförsök har deltagit i en prospektiv studie (n=103). För närvarande pågår en studie där instrument för bedömning av suicidrisk testas i samband med akut psykiatriskt omhändertagande. Panelundersökningen av åldrande och de äldre (PSAE) PSAE startade 2002 med syfte att longitudinellt studera olika faser av åldrande från levnadsförhållande bland äldre arbetskraft, vägen från arbete till pensionering, social integrering, familjerelationer, hälsoutveckling samt behov av hjälp och omvårdnad bland de allra äldsta. 21

Origins of variance in the oldest old (OCTO-Twin) OCTO-twin startade 1991 och var den första stora populationsbaserade longitudinella studien av tvillingar inom de äldsta äldre, vars syfte var att undersöka om genetiska faktorers påverkan minskade, ökade eller fortsatte vara densamma för olika aspekter av beteenden. Interventionsstudier för äldre personer Äldre personer i riskzonen inkluderade hemmaboende individer >80 år vid risk att bli sköra (n=459). Livslots Angered bygger på resultat från ovanstående studie och riktades till individer >70 år födda i Finland och västra Balkan (n=130). Vårdkedjestudien syftade till att upprätta en sammanhängande vårdkedja för sköra äldre patienter främst 80 år från akutmottagning till det egna hemmet (n=161). Från interventionsstudie (RCT) till fullskalig implementeringsforskning är ett program baserat på resultat från ovanstående studie och inkluderar sköra hemmaboende individer >75 år (n=80). The Health, Aging and Retirement Transitions in Sweden (HEARTS) HEARTS-studien är ett longitudinellt forskningsprogram om övergång från arbete till pensionering och effekten på psykologisk hälsa, inklusive flera aspekter av välmående och kognition. HEARTS baseras på en longitudinell design som gör det möjligt att undersöka stabilitet och förändring av psykologisk hälsa över tid. Ett representativt, populationsbaserat urval av individer mellan 60 och 66 år bjöds in till att delta i studien (n=15.000). Första mätningen skedde under våren 2015 med ett web-baserat frågeformulär. Uppföljningar kommer att ske kontinuerligt under flera års tid. 22

KONTAKTINFORMATION AgeCap Wallinsgatan 6 431 41 Mölndal Tel: +4631 342 7002 Centrumföreståndare Ingmar Skoog ingmar.skoog@neuro.gu.se Tel: +4631 343 8640 Vetenskaplig koordinator Pia Gudmundsson pia.gudmundsson@neuro.gu.se Tel: +4631 343 8649 Administrativ koordinator Tina Jacobsson tina.jacobsson@neuro.gu.se Tel: +46703 26 11 47 Hemsida www.agecap.gu.se 23

www.agecap.gu.se