RAPPORT Enheten för internationell handelsutveckling 2012-12-07 Dnr 5.4-2012/01700-2 Malin Gunnarsson Ljungkvist Rapport från SWEPRO:s 77:e möte den 7 december 2012 - tema e-handel Den 7 december hölls ett SWEPRO-möte på tema e-handel. Deltagande organisationer var: Bankföreningen ESV Exportrådet Internationella handelskammaren Kommerskollegium NEA Svensk Handel Tullverket Utrikesdepartementet Syftet var att sprida kunskap om e-handelsfrågor; trender och utveckling, hinder och utmaningar samt arbete med att underlätta för handeln. Såväl EU:s inre marknad som handel med länder utanför EU diskuterades. De olika perspektiven vid mötet täckte såväl försäljning till konsumenter, handel mellan företag och myndigheters e-handelsarbete. 1. Kommerskollegiums utredningar Inledningsvis presenterade Kommerskollegium tre aktuella utredningar om e-handelsfrågor. Kartläggning av e-handelshinder inom EU Kollegiet har kartlagt 20 hinder för e-handel inom EU, med fokus på rättsliga aspekter ur ett företagsperspektiv. Hindren har delats in i 6 kategorier: Förbud mot e-handel som försäljningsform Rena etableringskrav Hinder kopplade till försäljningsvillkor Immaterialrättsliga hinder Rättliga hinder kopplade till betalningar Box 6803, 113 86 Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 89 Telefon: 08-690 48 00, fax: 08-30 67 59 E-post: kommerskollegium@kommers.se www.kommers.se
2(6) Hinder kopplade till e-förvaltning Sammafattningsvis kan sägas att hindren gör att en omfattande och därmed dyr kartläggning krävs av företag som vill bedriva e-handel över gränsen inom EU. Hinder finns i alla led av leveranskedjan, såväl för tillstånd, marknadsförning och distribution som för betalning. Kommerskollegium har för avsikt att under nästa år följa upp de hinder som kartlagts i studien. E-handel nya möjligheter, nya hinder En studie av hinder för e-handel utanför EU visar i mångt och mycket på samma typer av hinder som på den inre marknaden: Informationsbrist Tullrelaterade problem Hinder relaterade till konsumenträtt och konsumentupplysning Betalningar och skatter Immaterialrätt Personuppgifter/dataöverföring Statliga kontroller Övriga problem (inkl. roaming) Fokus i studien har varit såväl rättsliga som marknadsmässiga hinder, baserat på företagsintervjuer. Informationsbrist, tullfrågor samt restriktioner för personuppgifter/dataöverföring framhålls av många företag som de största problemen för e-handel utanför EU. Momshantering är en återkommande fråga för e-handel i såväl EU:s inre marknad som i handel med andra länder. Hur gränslöst är Molnet? Kommerskollegiums studie om molntjänster är tänkt som en introduktion till området, med fokus på att identifiera kopplingar till handel och potentiella hinder för densamma. Det finns stora skillnader mellan länders regelverk, både vilka frågor de omfattar hur regleringen ser ut. Särskilt hantering av personuppgifter är en central regelfråga när det gäller utvecklingen och spridningen av molntjänster. Andra regelområden som kan utgöra hinder är immaterialrättsliga regler, internetcensur och standarder. Inget internationellt regelverk finns, men molntjänst-frågor diskuteras inom ramen för WTO:s tjänstehandelsavtal (GATS). Vissa regionala och bilaterala initiativ finns också, till exempel för att underlätta för gränsöverskridande dataöverförningar eller för att utveckla standarder för tjänster och sekretesshantering
3(6) 2. Svensk handel: trender och framtidsfrågor Svensk Handel presenterade studier som visar en stark tillväxt för e- handeln med varor under det senaste decenniet. Även om bara 4,6 procent av detaljhandeln sker över nätet så är det en starkt växande del av näringen. Konkurrensen från utländska e-handelsaktörer på den svenska marknaden verkar också öka. När svenska e-handelsföretag säljer till utlandet handlar det främst om våra nordiska grannar, följt av andra närliggande EU-länder. Bara 20 % av e-handelsföretagen i Svensk handels undersökning handlar med länder utanför EU. De framtidsfrågor Svensk Handel lyfte fram var: Logistikfrågor, som kostnad i tid och pengar för svenska e- handlare Bättre medvetenhet om konsekvenser av EU-regler för e- handelsområdet Skillnader i konsumenträtt mellan länder Betalningsfrågor 3. Exportrådet: E-handelsguiden Exportrådet presenterade sin webbaserade informationstjänst E- handelsguiden. Guiden ger svar på många de frågeställningar som gäller internationell e-handel och reder ut nationella skillnader för 11 närliggande marknader. Exportrådet har för avsikt att utökas guiden med fler europeiska marknader. Ambitionen är också att uppdateringar ska göras var sjätte månad för att säkerställa så korrekt information som möjligt. Läs mer på www.swedishtrade.se/ehandelsguiden 4. E-affärer utmaningar och insatser NEA, Nätverket för elektroniska affärer, talade om e-handel mellan företag. I vissa frågor är marknaden inte så utvecklad, till exempel sker den mesta faktureringen fortfarande i pappersform och inte elektroniskt. Några större utmaningar NEA resonerade kring gäller framtagande av standarder och utökad interoperabilitet mellan system. Andra frågor NEA engagerar sig i är operatörssamverkan, där samtrafikavtal skulle underlätta för handel, och behov av utveckling av affärssystem för att underlätta för e-handel. NEA erbjuder mallar för avtal om e- kommunikation, som finns att ladda ned kostnadsfritt via NEA:s hemsida. Tillsammans med ESV informerade NEA om EU-arbete för att öka användandet av e-fakturor. Arbetet sker i tre delar: ett europeiskt
4(6) flerpartsforum för e-faktura (mätning av läget, best practices, regler och standarder), ett nationellt e-faktura forum på samma tema samt medlemsländerna ska ta fram nationella strategier i medlemsländerna för ökad e-fakturering. Karina Duvinger (GS1 Sweden) och Peter Norén (ESV) representerar Sverige i det europeiska forumet. NEA håller i det svenska nationella forumet, som ska samla representanter från olika delar av näringslivet och berörda myndigheter. Fokus ligger mycket på faktureringsfrågor, men det är viktigt att bredda diskussionen till att handla om flera delar av handelskedjan handeln, menade såväl ESV som NEA. Frågan om e-fakturor för den offentliga sektorn lyfts fram av EU, där det finns ambition att låta offentlig sektor gå i bräschen för arbetet med elektroniska affärer. Sverige har kommit relativt långt i det arbetet. EU-kommissionens konsultation finns via nedanstående länk: http://www.esv.se/sv/2/press/nyheter-och-pressmeddelanden/2012/eukommissionen-vill-ha-synpunkter-om-e-fakturering-i-offentlig-sektor/ 5. Runda information från övriga organisationer ESV informerade om arbetet i SFTI, Single Face to Industry, som rör e- handel för offentlig sektor. Alla statliga myndigheter hanterar e-faktura sedan 2008. Nu ligger fokus i arbetet på att beställningar också ska kunna ske elektroniskt. Regeringen har beslutat att ca 50 myndigheter ska hantera beställningar elektroniskt till den 1 juni 2013 och ytterligare 120 myndigheter ska vara klara den 1 januari 2014. ESV arbetar också med att sprida PEPPOLs lösningar som underlättar gränsöverskridande e- handel. EU:s expertgrupp om e-upphandling där Kerstin Wiss Holmdahl är svensk representant lämnade i december sin slutrapport till EUkommissionen. Bankföreningen berättade om arbetet i European Payment Council, som syftat till harmonisering av betalningar inom EU. EU-kommissionen har inlett ett konkurrensärende mot EPC beträffande arbetet runt "epayments", och därför har detta arbete lagts ner. Det pågår diskussioner om etablering av ett Payment Council i Kommissionens regi för att diskutera en samordning på området mellan olika intressentgrupper Vidare informerade Bankföreningen om så kallade overlay payment services, ett relativ nytt och växande utbud av tjänster från företag som förenklar e-handlares kontakt med banker. Det skapar ett mellanled mellan bank och kund, och enligt Bankföreningen finns det oklarheter i hantering av risker som uppstår samt tillsynsfrågan för de företagen. UD gav en bild av några frågor som kommer att ligga i fokus framöver i arbetet på e-handelsområdet. Dels har Kommerskollegium fått i uppdrag
5(6) att identifiera brott mot befintliga regelverk, dels förs diskussioner om på vilket sätt regelverket kan anpassas och utvidgas. Ett tydligt exempel är inom ramen för förhandlingar om tjänsteliberalisering som planeras nästa år mellan 47 WTO-länder, bland andra EU och USA. Tullverket informerade om att en tullattaché nu posterats i Beijing. Han kommer att arbeta med handelsfrågor, utöver det mer traditionella uppdraget att samarbeta med kinesiska myndigheter i brottsbekämpningsfrågor.
6(6) Deltagare: 1. Anneli Wengelin, Tullverket 2. Christina af Klint, Svensk Handel 3. Johan Scmallholz, Bankföreningen 4. Henning Envall, UD 5. Linda Laszlo-Ek, Exportrådet 6. Nadine Jones Pioud, Svensk Handel 7. Peter Norén, ESV 8. Pär Karlsson, Bankföreningen 9. Staffan Olsson, NEA 10. Stefan Kvarfordt, Svensk Handel 11. Sven-Åke Ström, Exportrådet 12. Tell Hermansson, ICC 13. Tommy Pilarp, Transportindustriförbundet 14. Eva Sjögren, Kommerskollegium 15. Johan Pontén, Kommerskollegium 16. Magnus Rentzhog, Kommerskollegium 17. Malin Ljungkvist, Kommerskollegium 18. Philip Levin, Kommerskollegium 19. Susanna Kinnman, Kommerskollegium