Rätt patient får rätt produkt vid rätt tillfälle; kopplingen till beställningsprocessen. Kerstin Wiss Holmdahl 22 oktober 2015

Transkript

1 Rätt patient får rätt produkt vid rätt tillfälle; kopplingen till beställningsprocessen Kerstin Wiss Holmdahl 22 oktober 2015

2 Säker identifiering och e-handel Hur kan vi då säkerställa att rätt patient får rätt produkt vid rätt tillfälle under hela vårdkedjan? Vi kommer att fokusera på flödet från det att produkter beställs till dess att de levereras till landstinget/regionen. Men viktigt att sedan beakta att det inte ska saknas säkerhet i relation till respektive patient. Det finns säker identifiering, men handhavandet måste vara korrekt hela vägen fram till patienten. Hur ser då först själva beställnings-och leveransflödet ut?

3 Säker identifiering och e-handel För beställnings-och leveransflödet; det vi benämner elektronisk handel har vi sedan länge arbetat med identifiering av såväl produkter som leveransadresser så att dessa ska vara unika Det är en viktig del i arbetet kring att främja e-handelsinförandet inom ramen för Single Face To Industry (SFTI) Huvudmän för SFTI är Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Ekonomistyrningsverket (ESV) samt från 1 september 2015 Upphandlingsmyndigheten. Samverkan viktig mellan offentlig och privat sektor (representerande såväl varu-och tjänsteleverantörer som IT leverantörer). Alla representerade i SFTI beredningsgrupp samt arbetsgrupper.

4 Single Face To Industry Offentlig sektor Leverantörer/tillverkare Svensk offentlig sektor har vid elektronisk handel EN gemensam standard mot industrin som specificeras i olika scenarier. 4

5 Rekommendation av standard Rekommendation av standard, SFTI, grundpelare i verksamheten Innebär utvecklingsarbete och Koppling till internationellt standardiseringsarbete Vi ger stöd och råd genom handledningar, rådgivning, utbildning mm samt Verifieringstjänst finns på liksom annan information För frågor, kostnadsfritt SFTI tekniska kansli, tekniskt.kansli@skl.se 5

6 Rekommendation av standard Vi började med EDIFACT formatet, UN/CEFACT och med EANCOM tillämpning EANCOM GS1s standard, delmängd av UN/EDIFACT ESAP - EAN Sverige Användar Profil, delmängd av EANCOM SFTI/ESAP SFTIs urval av ESAP Efter 2004 utvidgning till att omfatta även XML-format; Svefakturan först, baserad på OASIS` UBL-standard Fler meddelanden därefter genom Svehandel, baserat på CEN/BII och PEPPOL BIS PEPPOL, tidigare Europeiskt storskaligt pilotprojekt för införande av e- handel, drivs nu löpande vidare inom openpeppol openpeppol inkluderar både infrastruktur och meddelandeformat Alla PEPPOLs meddelandespecifikationer bygger på CENBII 6

7 Standard för affärsprocessen Avrop mot ramavtal Affärsprocess SFTI/ESAP, motsvarande finns för Svehandel Köpare attest Prislista (6.1.1 och 6.1.2) Avrop (6.1.3) Avropserkännande (6.1.4) Leverantör Avropsbekräftelse (6.1.5) Leveransavisering (6.3.1) attest Faktura/Fulltext (6.1.6) Klar för betalning PG/BG Betalning 7

8 GS1 Standard för identitet Genom användningen av SFTI/ESAP 6 och 9 samt även Svehandel finns kopplingar till GS1 För att identifiera parter och platser används GLN (Global Location Number). Obligatoriskt i SFTI/ESAP 6 och 9. För att identifiera artiklar och förpackningar används GTIN (Global Trade Item Number). Används alltid som primär identitet om leverantören har med det i prislistan. GTIN ska alltid vara unikt för leverantören. Dvs inga artiklar/förpackningar får ha samma GTIN. Leverantörens artikelnummer (också unikt för leverantören) får endast användas som primär identitet om GTIN saknas. Inom Svehandel är reglerna inte lika hårt knutna till GS1 Men SFTI rekommenderar att parterna använder GLN resp GTIN eftersom parterna kan använda både ESAP och Svehandel och det är bra att använda samma typ av ID-begrepp. 8

9 Identifiering Kodsystem och identifiering Global Trade Item Number (GTIN), GS1 artikelnummer Leverantörens artikelnummer Tillverkarens artikelnummer för information Global Location Number (GLN), GS1 lokaliseringsnummer Vanliga varugrupper i prislistan UNSPSC. Internationell. Obligatorisk i vissa e- handelssystem. Kan även användas som grund för kontering. Leverantörens varugruppering 9

10 Identifiering Uppbyggnad av GTIN-13 och GLN Totalt 13 siffror. GS1 företagsprefix. 6-9 siffror. Land (73= Sverige) och ett företagsnummer. Ex (Cederroth) Löpnummer (artikelnummer eller platsnummer) Ex (Family fresh caring handwash 500ml refill) Kontrollsiffra, som räknas ut enligt en formel Ex 4 Hela Informationsbärare av data Streckkod (EAN-13, ITF-14, GS1-128, SSCC, RFID, DataMatrix 10

11 Beställningar och artikelhierarkier; Genom GTIN syns olika nivåer, men alltid ett unikt artikelnummer 11

12 Beställningar och artikelhierarki exempel Alla 3 nivåerna identifieras med egna unika GTIN. Om alla nivåer redovisas i en prislista kan man koppla samman dessa i en hierarki. I hierarkin anges hur många av underliggande nivå som ingår. Exempel Basnivå GTIN 1 Mellannivå, GTIN 2, består av 6 GTIN 1 Toppnivån, GTIN 3, består av 18 GTIN 2 12

13 Identifiering viktig redan i beställningsprocessen Sammanfattningsvis: Redan i samband med e-beställningar/e-handel finns möjlighet till unik identifiering av varor och tjänster; särskilt viktigt är arbetet kring läkemedelsbeställningar och slutenvårdsdos När beställningar gjorts är det inleverans; enkelt med koppling till de unika identifieringen om GLN och GTIN används. Streckkodläsare kan användas för inleverans. Det är dock viktigt att det används, många använder det man är van vid som leverantörens egna artikelnummer. När nu e-handel ökar viktigt att nå ut med vikten av unik identifiering.

14 Hur kan man styra mot ökad spårbarhet och säker identifiering? Viktigt att ställa krav redan i samband med upphandlingar Ofta olika krav i olika upphandlingar Detta gäller inte enbart frågor kring identifiering utan även krav på pris-och artikelinformation m.m Som ett led i att försöka ena kring kravställning finns ett initierat samarbete mellan LfU och Swedish Medtech, där även SKL nu ingår.

15 Hur kan man styra mot ökad spårbarhet och säker identifiering? En av frågorna på agendan är fn e-kataloger, dvs pris-och artikelinformation som krävs in i samband med upphandling men som sen ska kunna användas i e-beställningsprocessen. E-kataloger finns i nya upphandlingsdirektiven, där mer fokus finns på e Och standardarbete pågår inom CEN (CEN/BII) Men e-kataloger kan se olika ut beroende på bransch LfU och Swedish Medtech kan se på området för medicintekniska området

16 Mer fokus på e-upphandling. E-fakturering obligatoriskt inom några år Upphandlingsdirektiven som antogs våren 2014: obligatoriskt för leverantörer att ge in anbud elektroniskt till upphandl. mynd i april 2017 (möjlighet till förlängning för lokala och regionala nivån till senast okt 2018,men implementeras troligen inte i Sverige) E-fakturadirektivet som antogs våren 2014 : obligatoriskt för upphandl. mynd. att ta emot e-fakturor enl. standard som ska tas fram i november 2018 (möjlighet till förlängning för lokala och regionala nivån till nov 2019) I ESV:s rapport från maj 2015 föreslås obligatorium för leverantörer att sända e-fakturor till hela offentliga sektorn Redan idag ska statliga myndigheter göra e-beställningar enl förordning. 16

17 Tack för er uppmärksamhet! Frågor? Kerstin Wiss Holmdahl, SKL/SFTI , SFTI tekniska kansli 17