SFTI SFTI:s huvudmän ESV: Konkurrensverket: SKL:

Transkript

1 Punkt Åtgärd 3a Beredningsgruppen rekommenderar att Styrgruppen antar ESAP 6 version 2.9 som SFTI. Affärsdokument Varukorg inte skall ingå i version 2.9, utan vid behov kan hänvisning ske till varukorg i enligt en tidigare version. 3b Beredningsgruppen begär att tekniska kansliet utvecklar en version 2.4 av SFTI Fulltextfaktura. 4 Beredningsgruppen rekommenderar till Styrgruppen Att SFTI:s stöd för SFTI/ESAP 6 version 2.5 och 2.6 upphör Att SFTI:s stöd för SFTI Fulltextfaktura version 2.2 upphör. Ansvarig/kontakt Kerstin Wiss Holmdahl för vidare till Styrgruppen SFTI tekniska kansli Kerstin Wiss Holmdahl för vidare till Styrgruppen SFTI SFTI:s huvudmän ESV: Konkurrensverket: SKL: GS1/ESAP Se under GS1 i praktiken för information om specifikationer (ESAP) Se under Allt om GS1-systemet för information om klassificeringar (UNSPSC och GPC) NEA CEN workshop BII3 OpenPEPPOL e-sens

2 1(10) Tid: Den 10 september 2014, kl Plats: SKL, Hornsgatan 20, Stockholm; lokal Torget Deltagare: Se bilaga 1 Per Carlsson hälsade deltagarna välkomna till dagens möte, varefter kort presentationsrunda följde. Lars Dykert och Siv Waldén utsågs att justera protokollet. Beträffande punkt 7d i förslag till dagordning anmäldes att Helle Schade- Sørensen, danska Digitaliseringsstyrelsen, hade fått förhinder men sänt presentationsmaterial inför mötet respektive att Olav Kristiansen, Difi, skulle informera om arbetet i Norge. Dagordningen godkändes. Protokollet från föregående möte, den 13 maj 2014, godkändes. a) Innehåll i ny version an SFTI/ESAP 6 Vid Beredningsgruppens möte den 13 maj 2014 togs principbeslut om tillägg av ett antal termer för en ny version, 2.9, av ESAP 6 men mötet valde samtidigt att avvakta vidare utredning i GS1 användargrupp beträffande några ytterligare termer innan den nya versionen definitivt låstes. GS1 arbete har slutförts under sommaren och inför dagens möte har resultaten funnits tillgängliga på GS1:s webbplats. Thomas Pettersson rekapitulerade vad Beredningsgruppen tidigare beslutat och presenterade tillkommande nyheter. Termen T0007, Referens till avtal på radnivå, skall få vara kvar i prislista men det klargörs att man skall undvika att använda den då de flesta köparsystem inte kan hantera avtalsreferens på rad. Beträffande de nya pristyperna noterades att upphandlingsreglerna gör vissa av dem olämpliga i offentlig sektor. Nyheten kampanjpris kan innebära att systemen måste hantera två priser på artikel, så att rätt pris används styrt av datum. En skiss till pristypssystematik presenterades och deltagarna efterfrågade en handledning. I den nya versionen har GS1 även harmoniserat termnamn och i övrigt anpassat termerna till användning i annan dokumentation. Sättet att

3 2 informera om godkänd F-skatt skiljer sig från det som används i nuvarande versioner av Fulltextfaktura. Nyheterna finns dokumenterade i ändringshistorik. Pristyperna, som berör prislista och faktura, har även införts i Orderöverenskommelse och Avropskopia men däremot inte i Varukorg. En arbetsgrupp hade den 29 augusti förordat att även en uppdaterad Varukorg införlivas i den nya versionen. GS1 hade dock meddelat att de har resurser enbart för att göra affärsdokumentspecifikationen men inte motsvarande XML-meddelande; även SFTI saknar sådana resurser för innevarande år. Mötet konstaterade att Varukorg har få användare och att det är oklart om någon har akut behov av de nya pristyperna i Varukorg. SFTI är dessutom engagerade i CEN BII3 där en jämförbar lösning utvecklas, och detta skulle i så fall även lösa frågan om vilken syntax som bör användas. Deltagarnas slutsats blev att Varukorg inte behöver uppgraderas till version 2.9, utan kan stå kvar som version 2.8. Beslut. Beredningsgruppen rekommenderar att Styrgruppen antar ESAP 6 version 2.9 som SFTI. Affärsdokument Varukorg inte skall ingå i version 2.9, utan vid behov kan hänvisning ske till varukorg i enligt en tidigare version. b) Konsekvensändring till följd av punkt 3a: SFTI Fulltextfaktura är tänkt att avspegla innehållet i SFTI/ESAP 6 och 9. Beslutet om ny version av SFTI/ESAP 6 innebär att ny version av SFTI Fulltextfaktura behöver tas fram. Till följd av ändrad princip för upplysning om godkänd F-skatt behöver den nya versionen innehålla båda möjligheterna men med rådet att implementerare väljer den nya principen där så är möjligt. Beslut. Beredningsgruppen begär att tekniska kansliet utvecklar en version 2.4 av SFTI Fulltextfaktura. Not. Tidpunkt för arbetet är avhängigt Styrgruppens resursplanering; den nya versionen behöver också ges stöd i SFTI:s verifieringstjänst. År 2009 beslöts att stöd för SFTI/ESAP 6 begränsas till versionerna ; sedan dess har version 2.8 och nu senast 2.9 tillkommit 1. I konsekvens av detta föreslog tekniska kansliet att de två äldsta versionerna (d.v.s. 2.5 och 2.6) upphör att vara rekommenderade av SFTI. För SFTI Fulltextfaktura, som omfattar både SFTI/ESAP 6 och 9, finns bara versionerna 2.2 och 2.3; den äldre är överspelad och bör utgå. 1 Sekr not. En sammanställning över versioner av för SFTI Sc 6 har publicerats på SFTI:s webb, under fliken Specifikationer (den vid mötet aktuella version är daterad ).

4 3 Vid mötets diskussion av förslaget konstaterades att fokus behöver ligga på nyare versioner vid kravställande (t.ex. vid upphandling) så att funktionerna i senare versioner implementeras. Samtidigt utformas nya ESAP-versioner med bakåtkompatibilitet, och under senare år har dessutom tilläggen i SFTI/ESAP 6 främst speglat behov inom vissa branscher (t ex läkemedel), vilket medför att alla implementationer inte behöver påverkas av att fokus flyttas till senare versioner. Deltagarna ansåg att äldre versioner, som tas bort från SFTI:s webb, behöver finnas kvar i arkiv och kunna göras åtkomliga på begäran. Det noterades att SFTI Basinnehåll för scenario 6, avrop mot ramavtal, tagits fram med version 2.5 som grund (p.g.a. bakåtkompatibilitet fungerar Bas även med version 2.7, 2.8 och nu beslutade 2.9) men att dess underbilagor för närvarande beskrivs enligt version 2.7 och 2.8. Beslut. Beredningsgruppen rekommenderar till Styrgruppen Att SFTI:s stöd för SFTI/ESAP 6 version 2.5 och 2.6 upphör Att SFTI:s stöd för SFTI Fulltextfaktura version 2.2 upphör. a) Svekatalog 2.0 publicerad Thomas Pettersson rapporterade att Svekatalog 2.0 nu publicerats på SFTI:s webb 2. I enligt med Beredningsgruppens beslut den 4 februari (och med fastställelse 20 februari i Styrgruppen) överensstämmer den med katalogen enligt PEPPOL BIS 1A version 4 men utan dess katalogsvar. Dokumentationen kommer att kompletteras med exempel anpassade till svensk användning av katalog. b) Guider för mappning av transaktioner från SFTI/ESAP 6 till Svehandel Tekniska kansliet har även tagit fram förslag till guider för mappning av transaktioner enligt SFTI/ESAP 6 till motsvarigheterna inom Svehandel och även dessa finns nu publicerade på SFTI:s webb 3. Mappningen är gjord mot version 2.8 av SFTI/ESAP 6 och behöver i och med dagens beslut anpassas till version 2.9. Tekniska kansliet inbjuder intresserade användare att sakgranska och kommentera guiderna. Guiderna är inte tänkta att inkluderas in i den formellt fastställda SFTI-dokumentationen, utan deras funktion är enbart stödjande. a) Användning av PEPPOL infrastruktur Kerstin Wiss Holmdahl meddelade att arbetet pågår med förstudie av hur PEPPOL:s infrastruktur för transport kan användas i SFTI. I processen 2 Se under fliken Specifikationer, därefter välj Svekatalog. 3 Se under fliken Specifikationer, därefter välj Transportsätt och annan infrastruktur, och sedan Konvertering med SFTI mappningsguider.

5 4 konsulteras även olika intressenter och organisationer som kan påverkas. Ambitionen är att färdigställa en rapport under innevarande år. b) Ag Slutenvårdsdos Som specifikation av slutenvårdsdos utvecklar arbetsgruppen format för en bilaga liknande den som används för extempore, och vilken kan skickas tillsammans med en order motsvarande avropet i SFTI/ESAP 6. När tillverkning eller förpackning skett skickas ett återkopplande meddelande med information om använda artiklar och mängd till inköpssystemet arbetsgruppen undersöker om Orderöverenskommelse eller Leveransavisering kan passa för denna information. Arbetet planeras bli klart under hösten. c) Ag Resebeställningar Anna-Karin Wahlström berättade att arbetsgruppen startat med ett möte i juni och då tagit fram ett förslag till process vid resebeställning. Vid resebeställningar fungerar beställningsattest endast undantagsvis, varför intresset riktas mot en transaktion med funktion av Orderöverenskommelse som kan föras över till köparsystemet direkt i samband med att beställningen läggs. Ett utkast har tagits fram i en mindre grupp och därefter sonderats med SJ, för tänkt användning vid resebeställning på SJ:s webb. Förslaget kommer att presenteras för arbetsgruppen den 18 september. Arbetet har väckt stort intresse bland de statliga myndigheterna. Som nästa steg kommer arbetsgruppen att gå vidare med beställning via resebyrå. d) Ag Utomregionala ersättningar Arbetsgruppen arbetar med att utveckla stödet vid fakturering när vård sker utanför det egna landstinget. Det är frågor inom tre områden som studeras: Formatet för en bilaga till faktura, vilken beskriver den vård som faktureras, och vilken behöver ge dels detaljer så att fakturan skall kunna godkännas och dels underlag för statistik och uppföljning Begränsningar i integritetslagstiftningen som försvårar rapportering mellan landstingen; denna fråga är nu vidareförd till Datainspektionen Förfarande (eller lösning) för kommunikation av vårdinformationen. Nästa möte i arbetsgruppen är den 22 september. a) Förslag till nya upphandlingsregler med fokus på e Kerstin Wiss Holmdahl informerade om satsningar inom EU med mål att skapa en inköpskedja som är helt igenom elektronisk. Bland annat sker det genom det nya direktivet om upphandling respektive försörjningsdirektivet, där det finns bestämmelser om elektroniska förfaranden, och genom direktivet

6 5 om e-fakturering i offentlig sektor med bestämmelser om en europeisk standard m.m. som ska tas fram inom CEN. Andra initiativ finns i form av storskaliga projekt (exempelvis esens) och stöd till verksamheter som OpenPEPPOL och standardiseringsinsatser inom CEN (t.ex. workshop BII3). Det nya upphandlingsdirektiven antogs den 15 januari av EU-parlamentet och finns nu publicerade 4 för implementering i nationell lag. De nya direktiven innehåller bestämmelser om elektronisk kommunikation och elektroniska medel som styr inte bara den initiala upphandlingen utan även förnyad konkurrensutsättning. E-auktioner finns redan i svensk lag men nu ska även regler om e-kataloger och dynamiska inköpsystem, med mera, implementeras. Därvid ska förutom de nya upphandlingsdirektiven dessutom Upphandlingsutredningens förslag till nya upphandlingsregler hanteras. De föreslagna reglerna finns på remiss till 1 oktober (SOU 2014:51 och DS 2014:25). Införandeförslagen gällande direktivens e -regler kommenteras nedan. Direktivets artikel 22 anger förutsättningar för elektronisk kommunikation, särskilt vid ingivande av anbud elektroniskt, liksom alternativ till elektroniska medel. Upphandlande myndighet har att säkerställa att integritet och sekretess upprätthålls och att tidsstämpling sker. Säkerhetsnivån ska anges av medlemsstaterna, eller av de upphandlande myndigheterna som agerar inom en övergripande ram som har fastställts av den berörda medlemsstaten, och denna nivå skall ställas i proportion till riskerna. Det svenska förslaget är att huvudparten av dessa bestämmelser implementeras. Direktivbestämmelserna öppnar för möjligheten att upphandlande myndigheter och enheter på regional och lokal nivå kan få en tidsfrist på ytterligare 30 månader vid införande, men det svenska förslaget tar inte fasta på detta. Dynamiska inköpssystem beskrivs i artikel 34. Regler för selektivt förfarande är tillämpliga, samtliga anbudsökanden som uppfyller urvalskriterierna får tävla om anbud inom ramen för systemet. Förslaget är att Sverige implementerar dynamiskt inköpssystem. Elektroniska auktioner, dvs. en upprepad elektronisk process för att skilja ut bästa anbud, behandlas i artikel 35. Användning av elektronisk auktion måste uttryckligen anges i förfrågan, liksom regler om tidsfrister, etapper, med mera. Förslaget är att Sverige implementerar dessa bestämmelser. 4 Se s/index_en.htm

7 6 Bestämmelser för elektroniska kataloger finns i direktivets artikel 36. Upphandlande myndighet kan kräva att anbud lämnas i form av e-katalog (som ev. åtföljs av andra kompletterande handlingar) eller skall innefatta e- katalog. E-katalog skall uppfylla kraven för elektroniska medel men upphandlande myndighet får i övrigt anvisa de specifikationer, format och andra krav som skall gälla. E-katalog skall upprättas av anbudssökande eller anbudsgivare för deltagande i visst upphandlingsförfarande; den kan användas vid förnyad konkurrensutsättning under ramavtal och vid dynamiskt inköpssystem. Vid ramavtal kan den upphandlande myndigheten upprätta katalogen enligt tidigare ingivna kataloger. Det föreslås nu i Sverige att reglerna om e-kataloger inryms under reglerna om elektronisk kommunikation; en alternativ text finns dock. b) E-fakturering, inkl. fakturastandardisering i CEN Direktivet om e-fakturering vid offentlig upphandling blev klart i våras och är nu publicerat 5. Enligt direktivet ska kommissionen begära att en standardiseringsorganisation (CEN) utarbetar dels standard för den semantiska datamodellen, dels listar lämpliga syntaxer ( max 4 stycken ), och dels anvisar lämpliga syntaxbindningar för datamodellen till syntaxerna. Efter utarbetande av standarden och tester ska den publiceras och implementeras. Medlemsstaterna skall säkerställa att upphandlande myndigheter och enheter tar emot elektroniska fakturor, vars format överensstämmer med publicerade specifikationer och vilka utfärdas till följd av kontrakt enligt upphandlingsdirektiven. Staterna har endast 18 månader (för vissa enheter 30) på sig att efter standardens publicering att lagstifta om införande. Kommissionen har förberett ett mandat till CEN. Förslagets utformning har föranlett synpunkter angående en del i sent skede införda tillägg, och kommissionen har därefter förtydligat att mandatet skall följa direktivet. CEN har redan förberett med en programkommitté som hade kick-off den 9 september. Sverige representeras formellt av SIS som formar en spegelkommitté för arbetet hittills har 5 medlemmar anmält intresse att delta och fler är välkomna att engagera sig. c) eidas förordning om elektronisk identifiering och signatur Då Ulf Palmgren fått förhinder gick Magnus igenom den nya EU-förordningen "Electronic Identification and Signature (Electronic Trust Services)" - eidas. Ursprungligen var eidas ett direktiv, men då EU-kommissionen ansåg dessa frågor vara av sådan vikt gjordes direktivet om till en förordning, dvs. en EUlag som alla medlemsländer i EU måste följa. 5

8 7 Förordningen är nu antagen och träder i kraft den 17 september och medlemsländerna är skyldiga att tillämpa förordningen från den 1:a juli d) Information om införandearbetet med e-fakturering i Danmark och Norge Danmark: På grund av förhinder från Helle Schade-Sørensen, Digitaliseringsstyrelsen, presenterade Kerstin Wiss Holmdahl det danska införandearbetet. I Danmark är elektronisk fakturering mot alla offentliga verksamheter obligatorisk sedan Kraven har lagts genom två kungörelser och innebär att formatet OIOUBL (baserat på UBL 2.0) och infrastrukturen NemHandel skall användas. Cirka 18 miljoner e-fakturor per år tas emot av de offentlig sektor, endast 10 % skickas från leverantör via skanningbyrå; från utländska leverantörer accepteras papper eller pdf. Förutom elektroniska fakturor finns stöd för e-katalog (post award) och e- order, men volymerna är ännu inte så stora. Danmark deltar i utvecklingen inom OpenPEPPOL och man planerar för en stegvis övergång. Inom 3-5 år avser man gå över från NemHandel till PEPPOL infrastruktur. Från 15 september är det möjligt att hantera PEPPOL:s leveransavisering, och man testar att ta emot PEPPOL-fakturor från utländska leverantörer via en konverterande gateway. Inom två år kommer man att anta PEPPOL:s profiler endera som kompletterande versioner till de motsvarigheter som redan finns i OIOUBL (t.ex. vid order och faktura) eller som enda alternativ (som i fallet leveransavisering). Danmark är aktiva i CEN BII, både i pre award och post award, men avser inte använda dess resultat direkt utan väljer att använda OpenPEPPOL:s implementationer av BII-leverablerna. När EU:s fakturadirektiv träder i kraft planerar man att göra PEPPOL BISfaktura (ev. anpassad enligt CEN PC) och PEPPOL infrastruktur obligatorisk. Under tiden rekommenderar man användning av nämnd gateway eller de kommersiella accesspunkter som tillhandahålls av danska tjänsteleverantörer, och låter existerande nationella lösningar fungera parallellt med PEPPOL. Norge: Olav Kristiansen, Difi, presenterade införandearbetet i Norge. Också Norge har valt att göra e-fakturering obligatoriskt. Från den 1 juli 2011 krävs att statliga myndigheter och hälsomyndigheter kan ta emot e-faktura i standardformatet EHF, från och med den 1 juli 2012 måste de kräva att elektronisk faktura och kreditnota används i alla avtal. Difi eftersträvar europeisk interoperabilitet när man väljer fakturastandard. Den valda grundstandarden är UBL 2.1, specificerad enligt CEN BII och med anvisningar för implementering enligt PEPPOL BIS. Resultatet gäller vid internationell fakturering, men på grund av vissa speciella nationella behov har man gjort några ytterligare anpassningar och kallar det resulterande formatet (för användning inom Norge) för EHF.

9 8 Difi driver på systemleverantörerna för att motivera dem att implementera, dels genom att arrangera ett återkommande leverantörsfora (4 möten per år) och dels genom att publicera vilka som stödjer formatet. Difi är PEPPOL-myndighet och håller en PEPPOL SMP (Service Metadata Publisher) med databas över mottagare av PEPPOL-dokument, kallad ELMA. Det finns för närvarande 44 kommersiella PEPPOL-accesspunkter. För små leverantörer (med få fakturor) finns webbportaler, kopplade till en accesspunkt, där fakturor som registreras kan genereras enligt EHF standardformat. Bland spridningsaktiviteter finns forum för säljare och köpare 2 gånger per år, och en årlig e-fakturakonferens med deltagare. I september 2014 finns nästan registrerade fakturamottagare (endast 6 % är offentliga aktörer) och cirka skickade fakturor per månad. Som sammanfattning pekades till att lagstiftning är den starkaste drivkraften för införande, men att sådana instrument kräver politisk acceptans som tar tid. Både nationell och europeisk koordinering krävs. De är vidare viktigt att nå de kommersiella aktörerna och att supportfunktioner behöver tillhandahållas. a) Styrgruppen Kerstin Wiss Holmdahl informerade om att Konkurrensverket har tillkommit som ny huvudman i SFTI och i Styrgruppen, detta som följd av att uppdraget avseende upphandlingsstöd flyttats från Kammarkollegiet till Konkurrensverket. Styrgruppen nästa möte är den 15 september och på agendan finns då bland annat att ta ställning till dagens rekommendationer från Beredningsgruppen och att följa upp verksamhetsplan och utfall mot budget. b) Konkurrensverket Magnus rapporterar att den nya stödavdelningen på KKV nu börjar ta form. Ny organisation på stödavdelningen från den 1 september ser ut som följer. Avdelningen består av fyra enheter: S1 - Enheten för Policystyrning Där olika policyfrågor hanteras, främst kring miljö och hållbarhet S2 - Enheten för Upphandlingsstöd Hanterar frågor rörande stöd vid upphandlings inklusive help desk. Nytt är att help desken nu är öppen alla dagar i veckan mellan 8.30 och Svar på mera komplicerade frågor ges inom två arbetsdagar. S3 - Enheten för Inköpsanalys och Avtalsförvaltning Ny enhet som kommer att hantera bl. a. modeller för analys och utvärdering, samt e - och standardiseringsfrågor.

10 9 S4 - Enheten för Utredning Hanterar frågor kring uppföljningar, samt ansvarar för att koordinera regeringsuppdrag inom stödområdet och besvarande av remisser. c) Ekonomistyrningsverket Anna-Karin Wahlström informerade om att ESV vid halvårsskiftet lämnat statusrapport till regeringen över arbetet med e-handel i staten respektive OpenPEPPOL och E-SENS. ESV fortsätter arbetet med leverantörsanslutning riktat mot leverantörer som är gemensamma för flera myndigheter. På grund av att ett ramavtal för e-faktura går ut hjälper ESV myndigheterna att informera vid bytet av operatör vid elektroniska fakturor in och ut. d) Sveriges Kommuner och Landsting Förutom aktivt deltagande i SFTI driver SKL mer allmänt arbete med e- tjänster, engagemanget i eidas är ett exempel. En projektledarträff planeras oktober, denna gång omfattande deltagare från kommuner, landsting och staten. e) GS1 Mia Lenman rapporterade att GS1 märker ett ökande krav på bra utformning av grunddata, som artikelinformation, så att de kan spridas och nyttiggöras i systemen hos de parter som samverkar. Exempel på områden med växande krav är lösningar för punch-out och för spårbarhet. f) NEA, Nätverket för elektroniska affärer År 2011 fick NEA möjligheten att organisera ett svenskt forum för e-faktura, kopplat till Kommissionens flerpartsforum för e-faktura. Det europeiska flerpartsforumet avslutade sitt uppdrag i och med att slutrapport avlämnades förra hösten. Det europeiska flerpartsforumet ska fortsätta och därmed även det svenska e-fakturaforumet, det senare är öppet för alla intresserade men verksamhetens inriktning är för stunden oklar. Nästa möte i det svenska forumet är den 25 september, se Arbetsgrupp Juridik och Säkerhet kommer framöver att inriktas mot dataskydd och integritet, frågor om redovisning/bokföring och arkivering m.m. Ett seminarium med inriktning på säkerhet anordnas tillsammans med SIG Security den 20 oktober. Nästa möte är den 12 september. Det kommer troligen även att bli en grupp om juridiska frågor som en del av det nationella e-fakturaforumet Arbetsgrupp Handel och Logistik har publicerat en uppdaterad sammanställning över standarder för e-affärer inom svenska branscher, och man är på gång att släppa en beskrivning över vad e-fakturering innebär; efakturavägar. Arbetsgruppen samlas vanligen för lunchmöten, nästa tillfälle är den 28 november. Webinarer anordnas i olika aktuella ämnen inom NEA:s intresseområde.

11 10 NEA erbjuder också en neutral plattform för samverkan mellan marknadsoperatörer inom e-affärer. Enligt tidigare beslut hålls nästa möte med Beredningsgruppen den 18 november. Inga frågor fanns noterade under denna punkt. Ordföranden tackade deltagarna för visat engagemang och avslutade mötet. Per Carlsson ordförande Sören Lennartsson sekreterare Justeras: Lars Dykert Siv Waldén

12 1(1) Per Carlsson, ordförande Cajsa Ahlinder Thomas Altinell Oscar Börjesson Lars Dykert Anna Engström Axel Ericsson Erika Karlsson Sara Killander Niklaz Kling Olav Kristiansen (punkt 7d) Mia Lenman Sören Lennartsson Petter Linderborg Magnus Matts Agnetha Mohr Thomas Pettersson Ulrika Staedler (f.m., per tfn) Anna-Karin Wahlström Siv Waldén Kerstin Wiss Holmdahl Sigtuna kommun Visma Commerce Unit 4 Agresso AB Örebro läns landsting LRD Revision och Rådgivning Aga Gas AB Martin & Servera Nacka kommun Malmö stad Försvarsmakten Difi GS1 Sweden SFTI tekniska kansli Lidingö stad Konkurrensverket Borås stad SFTI tekniska kansli Lunds Universitet Ekonomistyrningsverket SLL Upphandling Sveriges Kommuner och Landsting