Evanthia Kalpazidou Schmidt Forskningsmiljoer i ett nordiskt perspektiv En komparativ studie i ekologi och kunskapsproduktion UPPSALA 1996
Innehall Tabeller 9 Figurer 11 Forord 13 Del I: Bakgrund, teori och metod KAPITEL 1: Inledning, bakgrund och syfte 17 Inledning 17 Forskningsmiljoer som ett pedagogiskt problemomrade 19 Bakgrund och syfte 20 KAPITEL 2: Begreppsanalys 23 Inledning 23 Forskningsmiljoer - kreativa miljoer 23 Disciplinens kultur 25 Kvalitet och kvalitetskontroll i forskningen - vad ar god forskning?... 26 Forskningsproduktivitet 29 Produktivitet, erkannande och Matteus-effekten 32 KAPITEL 3: Teoretisk referensram 34 Inledning 34 Faktorer som styr forskningens utveckling 34 Det internalistiska perspektivet 37 Byrakratimodellen 37 Marknadsmodellen 38 Demokratimodellen 39 Normemas betydelse i en forskningsmiljo 39 Kommunikationens betydelse i forskarsamhallet 41 Mikroperspektivet inom internalismen 42 Det externalistiska perspektivet 43 Det institutionella perspektivet inom externalismen 45 Mikroperspektivet inom externalismen 46
Det forskningspolitiska perspektivet 47 Sammanfattande diskussion 48 Olika evalueringsperspektiv 49 Undersokningens evalueringsmodell 50 Vad ar en stark evaluering? 55 Sammanfattande slutsatser 57 KAPITEL 4: Studiens upplaggning och genomforande 59 Nagra metodologiska stallningstaganden 59 Metodproblem 63 Datainsamlingen 67 Psykologisk Laboratorium vid Kopenhamns universitet 67 Psykologisk institutt vid Oslo universitet 68 Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet 69 Del II: Komparativ analys och diskussion av en empirisk undersokning KAPITEL 5: Utglngspunkter for komparationen mellan forskningsmiljoerna: Vissa resultatjamforelser 73 Inledning ; 73 En sammanfattande komparation av produktionen mellan de nordiska forskningsmiljoerna 73 Doktorsavhandlingar - annan internationell publikationsverksamhet i de nordiska forskningsmiljoerna 74 Sammanfattande slutsatser 78 KAPITEL 6: De nordiska forskningsmiljoernas historiska utveckling... 80 Psykologisk Laboratorium, Kopenhamns universitet 80 En historisk oversikt 80 Organisering av Psykologisk Laboratorium 84 Psykologisk institutt, Oslo universitet 85 En historisk oversikt 85 Organisering av Psykologisk institutt 89 Psykologiska institutionen, Stockholms universitet 90 En historisk oversikt 90 Organisering av Psykologiska institutionen 97 Varfor utvecklades psykologin ss olika pa universiteten i Kopenhamn, Oslo och Stockholm? 98 KAPITEL 7: Forskningsmiljoernas ramar och organisation 101 Inledning 101 Forandringar i forskningsmiljoernas ramar 101 Danmark 101 Norge 102 Sverige 104
Forskningsmiljdernas strukturer 105 De nordiska forskningsmiljoernas styrelseforhallanden 106 Tjanstestruktur och kompetenskrav vid tjanstetillsattningar vid de nordiska universiteten och hogskolorna - nagra huvuddrag 107 Danmark 109 Norge 110 Sverige 111 Personorienterade - positionsorienterade tjanstestrukturer 112 Tjanstestruktur och forskarselektion 115 Regelsystemens kompetenskrav vid tjanstetillsattningar och konsekvenser for forskningen 116 De psykologiska examina i Norden 117 Doktorsgraden/doktorsexamen i Danmark, Norge och Sverige 119 Motivation och forskarkarriar 122 De nordiska forskningsmiljoernas "inre" strukturer 123 Relationen grundutbildning - forskning i de nordiska forskningsmiljoerna 127 De nordiska miljoernas intema kommunikationskanaler 128 Kontinuitet och fornyelse av strukturen i de aktuella nordiska forskningsmiljoerna 129 Sammanfattande slutsatser 130 KAPITEL 8: Forskningsmiljoernas input 132 Inledning 132 Institutionernas demografi 132 Mobiliteten 138 Finansieringen av forskningen 140 Den fysiska miljon 144 Sammanfattande slutsatser 145 KAPITEL 9: Processeraa i forskningsmiljoerna 147 Inledning 147 Den vetenskapliga personalens arbetsuppgifter och fordelningen av arbetstiden i forskningsmiljoema 147 Forskningsaktivitet - forskarnas verksamhetsomraden 150 Forskningsklimat och forskningsmiljoer 153 Attityder till forskning och forskningstraditioner 153 Forskamas autonomi och sjalvstandighet 157 Kommunikation och samarbete inom forskningsmiljoerna 161 Konkurrensaspekter 164 Socialisationsprocessen och de nya forskama 169 Handledningstraditioner 175 Forskarrekryteringen 177 Nationella och internationella forskarkontakter 178 Forskningsmiljoema och samhallsdebatten 181
Forskarnas mojligheter att paverka och forandra miljoeraa 183 Olika forskningsmiljoer - olika publiceringsmonster 185 Sammanfattande slutsatser 188 Del III: Sammanfattning av huvudresultaten och avslutande kommentarer KAPITEL 10: Sammanfattande jamforelser av huvudresultaten 193 Inledning 193 Produktiviteten i de nordiska forskningsmiljoerna 193 Systemskillnader i strukturen mellan forskningsmiljoerna 194 Funktionsskillnader mellan forskningsmiljoerna 197 Overgripande ramfaktorer och produktivitet 203 Sammanfattande slutsatser 204 KAPITEL 11: En sammanfattning av de faktorer som bildar en forskningsmiljo 208 Inledning 208 Vad kannetecknar forskningsmiljoer? 208 Betingelser for forskningens utveckling 211 "Urbana" och "rurala" forskningsmiljokulturer 214 Forskningsmiljoer och omgivande ramar 220 Intemalism kontra externalism 220 Resultatens tillforlitlighet och studiens rackvidd 221 Fortsatt forskning 222 KAPITEL 12: English Summary 225 Introduction 225 Theoretical approach 226 Design and methodology 229 'Results 230 Concluding remarks 234 Referenser 235 Bilaga 247