1. INLEDNING FORSKNINGSMILJÖERNA STIG MONTIN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. INLEDNING FORSKNINGSMILJÖERNA STIG MONTIN"

Transkript

1 1. INLEDNING STIG MONTIN Det är med stolthet vi här presenterar en forskningsöversikt över nordisk kommunforskning. Bakgrunden är ett samarbete som pågått sedan 1991 mellan nordiska kommunforskare i form av en årligen återkommande konferens där doktorander och seniorforskare presenterar uppsatser. År 2011 är det dags för den 20:e konferensen och detta jubileum föranleder denna forskningsöversikt. I forskningsöversikten presenteras forskning som bedrivits sedan Det finns fler kommunforskare i Norden än de som har bidragit till denna forskningsöversikt, men vi menar att de framträdande är representerade. Det är vår förhoppning att denna sammanställning ger nyttig och inspirerande läsning samt kännedom om kommunforskning, forskarna och deras institutioner. Inte minst hoppas vi att praktiskt verksamma politiker och tjänstemän i de nordiska kommunerna och regionerna skall finna forskningsöversikten användbar i samtalen om den framtida utvecklingen. FORSKNINGSMILJÖERNA De forskningsmiljöer som ursprungligen tog initiativ till samarbetet finns vid Oslo universitet, Bergens universitet, Odense universitet (som numera tillhör Syddansk universitet), Åbo Akademi, samt Göteborgs universitet. Under årens lopp har forskare från andra miljöer tillkommit. Det har funnits och finns fortfarande en dominans av statsvetare i nätverket, men eftersom kommunforskning är ett ämnesöverskridande forskningsfält är det med glädje vi kan konstatera att flera andra ämnesdiscipliner varit representerade under årens lopp, liksom i denna forskningsöversikt. De årliga konferenserna och nätverket av forskare har varit ett viktigt stöd för många doktorander som på detta sätt snabbt har kunnat internationalisera sin forskning. Hela 20 olika forskningsmiljöer finns representerade i forskningsöversikten. Dessa är universiteten i Oslo, Umeå, Uppsala, Göteborg, Aarhus, Örebro, Linköping, Lund, Akureyri, Jyväskyle, Helsingfors, Tromsö samt Syddansk Universitet, Universitetet i Nordland, Åbo Akademi, Högskolan i Molde, Northern Research Institute i Tromsö, Institutt for samfunnsforskning i Oslo, Uni Rokkansenteret i Bergen samt Anvent Kommunalforskning i Köpenhamn. 1

2 KOMMUNFORSKNINGENS STUDIEOBJEKT Vad betyder kommunforskning i detta sammanhang, varför är kommuner intressanta att studera och vad är det som påverkar vad forskningen handlar om? Svar på de frågorna kan i första hand sökas i forskningsöversiktens bidrag. Här skall inledningsvis ges några övergripande svar. Kommunforskningen avgränsas vanligen av sitt studieobjekt, det vill säga subnationella politiskt styrda enheter. Därmed ryms även regionala enheter inom fältet. Oftast är det institutioner som studeras och hur dessa påverkar och påverkas av den förda politiken inom olika områden. De politikområden som är aktuella för en kommunforskare är närmast obegränsade. En nordisk kommun sysslar med det mesta och därför kan de konkreta empiriska studieobjekten variera. En fråga som dykt upp är vad det är för skillnad mellan stadsforskning (urbanforskning) och kommunforskning? Några kallar sig urbanforskare medan andra kallar sig kommunforskare. Skillnaden är minimal, skulle jag vilja hävda. Medan kommunforskarna är lite mer intresserade av formella institutioner är urbanforskarna lite mer intresserade av de urbana fysiska, sociala och ekonomiska miljöerna och strukturerna. Tillsammans har man dock gemensamma intressen och i takt med att fler infallsvinklar och teoretiska perspektiv används för att bygga vetenskaplig kunskap om utvecklingen på lokal och regional nivå framstår behovet av samarbete mellan olika ämnesdiscipliner som självklart. VARFÖR STUDERA KOMMUNER? Varför är det intressant att studera kommuner? Ur ett vetenskapligt perspektiv kan det hävdas att kommunerna är det närmaste ett samhällsvetenskapligt laboratorium vi kan komma. Antalet enheter inom ett och samma politiska system är så pass många att ger en god grund för generaliseringar och jämförelser. Samtidigt är varje enhet tillräckligt liten för att kunna kontrollera för olika faktorer och för att kunna studera processer över tid. Eftersom nordiska kommuner har ett omfattande välfärdsansvar och stor betydelse för samhällsutvecklingen är kommunforskningens samhällsrelevans också stor. I många fall sker även samarbeten mellan forskare och praktiker. VAD INSPIRERAR FORSKNINGEN? Det som framför allt påverkar och inspirerar oss som kallar oss kommunforskare är tre saker. Det ena är det som händer i kommuner och regioner. Nya idéer och praktiker formas, till exempel organisationsförändringar, demokratiutvecklingsprojekt eller nya former av samarbeten och snabbt är vi där 2

3 för att försöka förstå vad som händer men också varför saker inte händer. Vi blickar ut bortom landets gränser och försöker förstå och förklara varför samma saker händer (eller inte händer) i våra grannländer. Den kommunala och regionala politiska och professionella idévärlden och praktiken - och framför allt förändringar i denna - är således en viktig drivkraft. Det är dessutom så att de som anslår medel för forskning också är intresserade av att dessa fenomen blir beforskade. En annan viktig inspirationskälla är den internationella forskningen om kommuner, städer och regioner. Inte minst kommer våra teoretiska perspektiv från detta håll. I konferenspapper, i artiklar och i böcker samt i sammankomster med kollegor från andra länder hittar vi begrepp, modeller och teoretiska ramverk som bearbetas och används för att beskriva, förklara och förstå utvecklingen i Norden. Ofta kan det också bidra till att tjänstemän och politiker ökar sin självförståelse. Ett litet personligt exempel på det var när jag för flera år sedan träffade en kommunal tjänsteman och berättade om New Public Management. Han hade tidigare aldrig hört eller sett uttrycket, men efter att jag redovisat den grundläggande tankefiguren sa han att det var just det man höll på med i kommunen. Genom att få inspiration från teoretiska perspektiv kunde han sätta in kommunens förändringar i ett större sammanhang. Den lilla anekdoten får illustrera ett sätt på vilket samhällsvetenskaplig forskning kan främja praktikers självreflektion. Den tredje inspirationskällan är vi själva. Kommunforskningen är till stor del självgenererande. Enkelt uttryckt betyder det att när vi väl har genomfört en studie av något specifikt fenomen eller problem så föder det nya frågeställningar. I detta sammanhang händer det också ofta att vi på nordisk nivå tar kontakt med varandra för att forma nya mindre forskarnätverk och samarbeta kring forskningsansökningar och empiriska studier. Både idémässiga och faktiska förändringar i praktiken, teoretisk utveckling och självgenerering gör att kommunforskningen finner nya frågeställningar och nya empiriska studieobjekt. Samtidigt finns det också en viktig kontinuitet i den nordiska kommunforskningen. Det finns flera frågeställningar som är ständigt aktuella, till exempel den lokala demokratins utveckling, politikerrollen och relationen mellan stat och kommun. I denna forskningsöversikt finns både exempel på nya problemställningar och studieobjekt och exempel på frågeställningar som varit aktuella under en längre period. 3

4 KOMMUNFORSKNINGENS INRIKTNING DE SENASTE 20 ÅREN Sett över en tjugoårsperiod är det ett par intressanta förändringar som skett och som rönt ett ökande intresse hos kommunforskarna. Ett sådant område handlar om styrning i vid mening. I början av 1990-talet hade marknadsorienterade styrnings- och organisationsfilosofier fått starkt genomslag i många nordiska kommuner. Många uppsatser vid de nordiska kommforskarkonferenserna handlande om dessa förändringar, ofta rubricerade som New Public Management. Intresset för detta område har fortsatt, men det begrepp som numera fått störst spridning är governance. Under 2000-talet har var och varannan uppsats på ett eller annat sätt knutit an till nya former av styrning och organisering (ibland översatt till samstyrning eller interaktiv samhällsstyrning ). Ett annat område som blivit föremål för flera studier under senare tid är regionaliseringsprocesserna i Norden. Med det avses både uppifrån styrda strukturförändringar och regionalt definierade samarbetsprocesser. I det första fallet har vi den hårt styrda strukturförändringen i Danmark då 270 kommuner reducerades till 98 kommuner och den mjukare varianten i Finland med frivilliga kommunsammanslagningar och den än mer trevande utvecklingen i svenska regioner. I det andra fallet handlar det om hur regionala aktörer formar formella och informella samarbeten, till exempel regionala samverkansorgan. Ofta är det governance-perspektivet som används för att förstå vad som händer på den regionala nivån. Ett tredje område som fått ökad uppmärksamhet i den nordiska kommunforskningen under de gångna 20 åren är genusperspektivet på kommunal och regional politik och förvaltning. I början av 1990-talet låg detta i sin linda, men under årens lopp har det skrivits ett flertal doktorsavhandlingar på detta tema. En viktig faktor i detta sammanhang är att andelen kvinnor bland kommunforskarna har ökat, åtminstone i Sverige. En möjlig effekt av att påtala hur könstillhörigheten på flera sätt påverkar den kommunala politiken är att såväl forskare som praktiker ute i kommunerna inte är lika könsblinda längre. Slutligen kan man i exemplifieringen av nya forskningsområden också peka på det växande intresset för ny informationsteknologi och dess betydelse för förvaltning, politik och demokrati. I takt med att själva tekniken utvecklas (i form av till exempel system för ärendehantering, klagomålshantering, personalplanering och medborgarinflytande) och att denna anammas inom flera områden växer också intresset av att undersöka implementering och effekter av teknikens användning. Även betydelsen av sociala medier (t ex bloggar, twitter och Facebook) i det kommunala politiska livet börjar ägnas uppmärksamhet inom kommunforskningen. 4

5 Kommunforskningen kan således producera kunskap och viktiga insikter som förhoppningsvis också kan bidra till en positiv samhällsutveckling. Så, välkomna att ta del av och låt er inspireras av de olika exempel på nordisk kommunforskning som redovisas i denna forskningsöversikt! 5

6

NORDISK KOMMUNFORSKNING

NORDISK KOMMUNFORSKNING NORDISK KOMMUNFORSKNING EN FORSKNINGSÖVERSIKT MED 113 PROJEKT REDAKTÖR: ANDREAS IVARSSON Bokens utsida: Kartan visar könsfördelningen i Nordens kommuner. Kommuner som är gulfärgade har en balanserad könsfördelning

Läs mer

NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap

NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap NEW PUBLIC MANAGEMENT Pia Renman Arbetsvetenskap 2014-02-10 Dagens översikt 1 New Public Management 2 3 Kritik mot offentlig sektor Interaktiv samhällsstyrning New Public Management, NPM Samlingsbegrepp

Läs mer

PR-Barometern Samhälle

PR-Barometern Samhälle PR-Barometern Samhälle 2012 Generella resultat från PR-Barometern Samhälle 2012 PR Barometern Samhälle en undersökning av svenska mediers relation till institutioner, myndigheter, organisationer och intresseorganisationer

Läs mer

AKADEMI OCH PRAKTIK I EUROPEISKT SAMARBETE FÖR ÖKAT KOLLEKTIVTRAFIKRESANDE SAMOT - THE SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP

AKADEMI OCH PRAKTIK I EUROPEISKT SAMARBETE FÖR ÖKAT KOLLEKTIVTRAFIKRESANDE SAMOT - THE SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP AKADEMI OCH PRAKTIK I EUROPEISKT SAMARBETE FÖR ÖKAT KOLLEKTIVTRAFIKRESANDE SAMOT - THE SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP KUNSKAPSUTBYTE PÅ INTERNATIONELL ARENA Vid SAMOT bedrivs forskning

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Ansökan om forskningsmedel 2015-01-29

Ansökan om forskningsmedel 2015-01-29 1 Observera att ansökan med bilagor endast ska skickas elektroniskt till konkurrensverket@kkv.se Datum Ansökan om forskningsmedel 215-1-29 1 Sökande (huvudansvarig för projektet) 2 Anslagsförvaltare Namn

Läs mer

Jämförelser nordiska lärosäten

Jämförelser nordiska lärosäten Jämförelser nordiska lärosäten Organisationsmodeller Nyckeltal 2017 Preliminär sammanställning 14 augusti Jämförelser organisationsstruktur - översikter 2017-11-20 Arbetsgrupp åtgärdsplan 2017 2 Verkställande

Läs mer

Fud 2010. Kristina Vikström Samhällsvetenskaplig forskning

Fud 2010. Kristina Vikström Samhällsvetenskaplig forskning Fud 2010 Kristina Vikström Samhällsvetenskaplig forskning Varför ska en industri satsa på ett samhällsforskningsprogram? SKB måste agera inom ramen för det demokratiska systemet för att genomföra vårt

Läs mer

Övriga Josefina Syssner, Brita Hermelin, Peter Åbrodd och Christine Erlandsson

Övriga Josefina Syssner, Brita Hermelin, Peter Åbrodd och Christine Erlandsson 2014-03-11 1 (4) Centrum för kommunstrategiska studier Styrelsesammanträde nr 1 Datum: 2014-03-11 Närvarande: Ordinarie ledamöter Anders Senestad, ordförande Mats Johansson 5-13 Maria Gillberg 5-13 Anders

Läs mer

Forskningsmiljoer i ett nordiskt perspektiv

Forskningsmiljoer i ett nordiskt perspektiv Evanthia Kalpazidou Schmidt Forskningsmiljoer i ett nordiskt perspektiv En komparativ studie i ekologi och kunskapsproduktion UPPSALA 1996 Innehall Tabeller 9 Figurer 11 Forord 13 Del I: Bakgrund, teori

Läs mer

PM GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för analys och utvärdering Box 100, Göteborg

PM GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för analys och utvärdering Box 100, Göteborg UNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2012 En analys av resultatet för Göteborgs. Magnus Gunnarsson/Avdelningen för analys och utvärdering PM 2012:03 Diarienummer V2012/679 Oktober 2012 PM

Läs mer

Demokrati medborgardialog och governance

Demokrati medborgardialog och governance Demokrati medborgardialog och governance 8 februari 2017 Innehåll Demokrati i förändring Analys och slutsatser Governance Kritik mot medborgardialog Demokratiteori Demokrati i förändring Problem idag Färre

Läs mer

Högskoleutbildning i regional utveckling. Presentation Reglabs styrelse 24 augusti 2016

Högskoleutbildning i regional utveckling. Presentation Reglabs styrelse 24 augusti 2016 Högskoleutbildning i regional utveckling Presentation Reglabs styrelse 24 augusti 2016 Innehåll presentation Sammanfattning av arbetet hittills Akademi för Regional utveckling Förslag på pilot Nästa steg

Läs mer

Inför Reglabs medlemsmöte. Stockholm 14 september 2016

Inför Reglabs medlemsmöte. Stockholm 14 september 2016 Inför Reglabs medlemsmöte Stockholm 14 september 2016 Innehåll 1 Sammanfattning av arbetet 1 Akademi för Regional utveckling 1 Förslag på pilot 1 Nästa steg Sammanfattning - Utbildningsformer MOOC (=öppna

Läs mer

Bilaga 7. Centrum för välfärdsstudier

Bilaga 7. Centrum för välfärdsstudier Bilaga 7 Centrum för välfärdsstudier Verksamhetsplan 2019 Centrum för välfärdsstudier Centrum för välfärdsstudier () är en centrumbildning vid Högskolan i Borås. fokuserar på de möjligheter och utmaningar

Läs mer

S-studenters långtidsplan fram till 2020

S-studenters långtidsplan fram till 2020 S-studenters långtidsplan fram till SOCIALDEMOKRATISKA Inledning S-studenter är det socialdemokratiska studentförbundet i Sverige och har sin ideologiska och organisatoriska grundsyn inom socialismen och

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

1 (5) Bilaga 7. Dnr Centrum för välfärdsstudier

1 (5) Bilaga 7. Dnr Centrum för välfärdsstudier 1 (5) Bilaga 7 Dnr 695-16 Centrum för välfärdsstudier Centrum för välfärdsstudier verksamhetsplan 2017 Centrum för välfärdsstudier (CVS) är en centrumbildning vid Högskolan i Borås. CVS fokuserar på de

Läs mer

Nya möten mellan civilsamhället och den offentliga sektorn

Nya möten mellan civilsamhället och den offentliga sektorn Välkommen på seminarium! Nya möten mellan civilsamhället och den offentliga sektorn En diskussion med praktiker och forskare från Norge och Sverige Torsdagen den 27 september 2007, kl. 09.30-17.30 Hörsalen

Läs mer

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 Total svarsfrekvens 66,3% (69/104) Vad tyckte du om dagen som helhet? Namn Antal % A. Mycket bra 36 52,2 B. Bra 32 46,4 C. Mindre bra

Läs mer

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Call for Abstracts. NCCS konferens Kunskapsutveckling i vårdvetenskap Etik, Evidens och Estetik. 9-11 april 2008 Borås, Sverige

Call for Abstracts. NCCS konferens Kunskapsutveckling i vårdvetenskap Etik, Evidens och Estetik. 9-11 april 2008 Borås, Sverige Call for Abstracts NCCS konferens Kunskapsutveckling i vårdvetenskap Etik, Evidens och Estetik 9-11 april 2008 Borås, Sverige En årlig konferens för forskare, doktorander, vårdlärare, vårdprofessioner

Läs mer

Fud 2007 Samhällsforskning. Kristina Vikström

Fud 2007 Samhällsforskning. Kristina Vikström Fud 2007 Samhällsforskning Kristina Vikström Syftet med samhällsforskningsprogrammet Syftet är framförallt att ge ett breddat beslutsunderlag för olika beslutsfattare exempelvis kommunerna Svar på remissinstansernas

Läs mer

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Institutionen för socialt arbete Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Vårterminen 2011 Kursansvarig: Jörgen Lundälv December 2010 JL 1 Välkommen! Du hälsas

Läs mer

FÖRFATTARPRENSENTATIONER

FÖRFATTARPRENSENTATIONER FÖRFATTARPRENSENTATIONER Alla författare presenteras i bokstavsordning utifrån förnamn. Numret inom parentes avser bilderna i det efterföljande bildavsnittet. ANDERS LIDSTRÖM (1) Professor i statsvetenskap

Läs mer

Institutionen idrottsvetenskap VERKSAMHETSPLAN 2013

Institutionen idrottsvetenskap VERKSAMHETSPLAN 2013 2013-04-10 Institutionen idrottsvetenskap VERKSAMHETSPLAN 2013 Idrottsvetenskap vid Malmö högskola är en sammanhållen organisation i en flervetenskaplig och progressiv miljö som bedriver utbildning, forskning

Läs mer

Idéer och tankar kring Halländsk mat! Hur vill Du bidra?

Idéer och tankar kring Halländsk mat! Hur vill Du bidra? Wapnö Gård, Halmstad den 3 juni 2014 Idéer och tankar kring Halländsk mat! Hur vill Du bidra? DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Gastronomiska Samtal Halland Processledning och dokumentation:

Läs mer

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete, Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning

Läs mer

HOTEL MARKET UPDATE. KONJUNKTUR & TRENDER PÅ DEN NORDISKA HOTELLMARKNADEN Sep/19

HOTEL MARKET UPDATE. KONJUNKTUR & TRENDER PÅ DEN NORDISKA HOTELLMARKNADEN Sep/19 HOTEL MARKET UPDATE KONJUNKTUR & TRENDER PÅ DEN NORDISKA HOTELLMARKNADEN Sep/19 Varsågod, vi har nosat upp de senaste siffrorna. MAKROINDIKATORER I SVERIGE 3 ÖVERGRIPANDE OM DEN SVENSKA HOTELLMARKNADEN

Läs mer

Malmö Svenska Nätverket för Europaforskning i Statsvetenskap (SNES) Styrdokument

Malmö Svenska Nätverket för Europaforskning i Statsvetenskap (SNES) Styrdokument Malmö 2016-03-10 Svenska Nätverket för Europaforskning i Statsvetenskap (SNES) Styrdokument Svenska nätverket för Europaforskning i statsvetenskap (SNES) består av elva medlemsinstitutioner och engagerar

Läs mer

Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2019

Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2019 Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2019 Anseendeindex svenska lärosäten 2019 slutsatser och kommentarer Chalmers i anseendetopp För åttonde året i följd presenterar Kantar Sifo sitt anseendeindex

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2018

Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2018 Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2018 Anseendeindex svenska lärosäten 2018 slutsatser och kommentarer Chalmers toppar för sjunde året i rad För sjunde året i följd presenterar Kantar Sifo

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ELKRAFTTEKNIK. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ELKRAFTTEKNIK. TFN-ordförande ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ELKRAFTTEKNIK TFN-ordförande 2012-10-30 1 Ämnesområde Ämnet omfattar studier av hållbara system för elgenerering, transport av elektrisk energi samt växelverkan

Läs mer

FSE den gränsöverskridande fakulteten. Strategidokument innehållmässigt godkänt av fakultetsrådet Språket uppdateras ännu.

FSE den gränsöverskridande fakulteten. Strategidokument innehållmässigt godkänt av fakultetsrådet Språket uppdateras ännu. FSE den gränsöverskridande fakulteten Strategidokument innehållmässigt godkänt av fakultetsrådet 21.10.2015. Språket uppdateras ännu. Vår vision Åbo Akademi är det gränsöverskridande universitetet med

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse och

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Times Higher Education World University Ranking 2015/2016

Times Higher Education World University Ranking 2015/2016 Sid 1 (7) Times Higher Education World University Ranking 2015/2016 I årets THE ranking ökar Umeå universitet 42 platser och intar nu nummer 294. Placeringen innebär en tionde plats i riket. UmU ökar i

Läs mer

Hej och välkomna till Europakunskap!

Hej och välkomna till Europakunskap! Hej och välkomna till Europakunskap! Kursen Europakunskap är en statsvetenskapskurs. Statsvetenskapliga perspektiv dominerar kursen, men även vi använder oss även av historiska, ekonomiska, geografiska

Läs mer

Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten har inrättat följande stipendier:

Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten har inrättat följande stipendier: 1(6) Nomineringar till Filosofiska fakultetens stipendier 2010 Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten har inrättat följande stipendier: * Stipendium till lärare eller tjänsteman vid filosofiska

Läs mer

FÖRTYDLIGANDEN. Stockholm, Ola Odebäck Vd, Ramböll Management

FÖRTYDLIGANDEN. Stockholm, Ola Odebäck Vd, Ramböll Management FÖRTYDLIGANDEN Ramböll Management har skrivit ett avropssvar till ESF-rådet gällande resultat- och effektutvärderingen av Socialfonden (Dnr 2011-100). Vi har blivit ombedda av uppdragsgivaren att tydliggöra

Läs mer

DET SVENSKA NÄTVERKET FÖR EUROPARÄTTSFORSKNING INBJUDER TILL: Europarättsdagar. 25-26 augusti, 2014. Museum Gustavianum, Akademigatan 3, Uppsala

DET SVENSKA NÄTVERKET FÖR EUROPARÄTTSFORSKNING INBJUDER TILL: Europarättsdagar. 25-26 augusti, 2014. Museum Gustavianum, Akademigatan 3, Uppsala DET SVENSKA NÄTVERKET FÖR EUROPARÄTTSFORSKNING INBJUDER TILL: Europarättsdagar 25-26 augusti, 2014 Museum Gustavianum, Akademigatan 3, Uppsala Nätverket för Europarättsforskning inbjuder till Europarättsdagar,

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENERGITEKNIK. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENERGITEKNIK. TFN-ordförande ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENERGITEKNIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Energiteknik omfattar utveckling av teknik och processer för en uthållig energiförsörjning. Forskningen

Läs mer

Kulturen och den politiska styrningen. Kulturproduktionens villkor Karlstad 15 september 2016

Kulturen och den politiska styrningen. Kulturproduktionens villkor Karlstad 15 september 2016 Kulturen och den politiska styrningen Kulturproduktionens villkor Karlstad 15 september 2016 Armlängdsprincipen För att politikerna inte ska kunna styra innehållet i kulturverksamheten fastställer den

Läs mer

Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2017

Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2017 Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2017 1 Övergripande värdering Allmänt rykte Anseende 2 3 Personligt intryck Lita på Känslomässig samhörighet Anseendeindex 90 86 90 78 70 50 30 4 5 Kvalitet

Läs mer

2.3.2 CHEFSPROFESSION SOM HOT MOT DEMOKRATIN

2.3.2 CHEFSPROFESSION SOM HOT MOT DEMOKRATIN 2.3.2 CHEFSPROFESSION SOM HOT MOT DEMOKRATIN ANN-SOFIE LENNQVIST LINDÉN Alltsedan Woodrow Wilson i en artikel (1887) drog en skiljelinje mellan politik och förvaltning har idén om att det är både önskvärt

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

PM GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för analys och utvärdering Box 100, Göteborg

PM GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för analys och utvärdering Box 100, Göteborg UNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 20 En analys av resultatet för Göteborgs. Magnus Gunnarsson/Avdelningen för analys och utvärdering PM 20:08 Diarienummer V 20/344 PM GÖTEBORGS UNIVERSITET

Läs mer

Riktlinjer för LUMA-center Finlands forsknings- och utvecklingsverksamhet

Riktlinjer för LUMA-center Finlands forsknings- och utvecklingsverksamhet LUMA-center Finland Promemoria 1 (5) Riktlinjer för LUMA-center Finlands forsknings- och utvecklingsverksamhet 1. Inledning LUMA-center Finlands direktion fastslog vid sitt möte den 11 november 2017 ett

Läs mer

HOTEL MARKET UPDATE. KONJUNKTUR & TRENDER PÅ DEN NORDISKA HOTELLMARKNADEN Okt/19. Varsågod, här är siffrorna som piggar upp i höstmörkret.

HOTEL MARKET UPDATE. KONJUNKTUR & TRENDER PÅ DEN NORDISKA HOTELLMARKNADEN Okt/19. Varsågod, här är siffrorna som piggar upp i höstmörkret. HOTEL MARKET UPDATE KONJUNKTUR & TRENDER PÅ DEN NORDISKA HOTELLMARKNADEN Okt/19 Varsågod, här är siffrorna som piggar upp i höstmörkret. MAKROINDIKATORER I SVERIGE 3 ÖVERGRIPANDE OM DEN SVENSKA HOTELLMARKNADEN

Läs mer

SKALPROBLEMET: Svenska publikationer och citeringar

SKALPROBLEMET: Svenska publikationer och citeringar Ulf Sandström 27 okt 07 Erik Sandström SKALPROBLEMET: Svenska publikationer och citeringar 1998 2005 I föreliggande rapport ställs frågan om det är möjligt att använda citeringsgraden som indikator på

Läs mer

report och styrning av vård Leading Health Care nr 2 2012 förutsättningar och utmaningar Redaktörer: Jon Rognes & Anna Krohwinkel Karlsson

report och styrning av vård Leading Health Care nr 2 2012 förutsättningar och utmaningar Redaktörer: Jon Rognes & Anna Krohwinkel Karlsson report Leading Health Care nr 2 2012 &Ledningssystem och styrning av vård förutsättningar och utmaningar Redaktörer: Jon Rognes & Anna Krohwinkel Karlsson Ledningssystem och styrning av vård förutsättningar

Läs mer

VALÅR I KLASSRUMMET. Det är viktigt att unga förstår vilka beslut som fattas i Strasbourg och i Bryssel och hur det påverkar deras vardag.

VALÅR I KLASSRUMMET. Det är viktigt att unga förstår vilka beslut som fattas i Strasbourg och i Bryssel och hur det påverkar deras vardag. dnr 1023/18 VALÅR I KLASSRUMMET Det svenska riksdagsvalet är avslutat och vi har en regering på plats. Men valåret i klassrummet tar inte slut där. I maj är det val till Europaparlamentet och i samband

Läs mer

OFFENTLIG FÖRVALTNING

OFFENTLIG FÖRVALTNING OFFENTLIG FÖRVALTNING Arbeta i demokratins tjänst -styra samhällsutvecklingen -förändra eller bevara medborgarnas levnadsvillkor (ideologiskt, praktiskt) Den organisation av myndigheter som ska bereda

Läs mer

Kommunförbundet Skåne. Resultat Workshop. Lund 28 augusti 2017 Organisation & samverkan

Kommunförbundet Skåne. Resultat Workshop. Lund 28 augusti 2017 Organisation & samverkan Resultat Workshop Lund 28 augusti 2017 Organisation & samverkan Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund Postadress: Box 53, 221 00 Lund Webbadress: kfsk.se Telefon: 072-885 4700 Program 09.00 Inledning BOSS-teamet

Läs mer

Forskningsagenda: nationellt forskningsprogram inom migration och integration. Kortversion

Forskningsagenda: nationellt forskningsprogram inom migration och integration. Kortversion Forskningsagenda: nationellt forskningsprogram inom migration och integration Kortversion Syftet med forskningsprogrammet är att stärka forskningen inom området och främja tillgängliggörande och spridning

Läs mer

SVENSK IDROTTSPSYKOLOGISK FÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2015

SVENSK IDROTTSPSYKOLOGISK FÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2015 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2015 INNEHÅLL 1. Ordföranden har ordet 2. Styrelsens berättelse Styrelsens sammansättning och organisation 3. Styrelsemöten 4. Informationsverksamhet 1. ORDFÖRANDEN

Läs mer

Studieplan och gemensam struktur för Master E.G.A.L.E.S. Études Genre et Actions Liées à l Egalité dans la Société (magisterstudier)

Studieplan och gemensam struktur för Master E.G.A.L.E.S. Études Genre et Actions Liées à l Egalité dans la Société (magisterstudier) Studieplan och gemensam struktur för Master E.G.A.L.E.S. Études Genre et Actions Liées à l Egalité dans la Société (magisterstudier) 2013-2014 Uppdaterad per den.6.2013 Termin 1: Grunder i kön och jämställdhet:

Läs mer

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle LINKÖPINGS UNIVERSITET Uppdaterad: 2014-09-08 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Statsvetenskap 3 Lisa Hansson (lisa.hansson@liu.se) Offentlig politik

Läs mer

Institutionen för pedagogik och didaktik. Studiehandledning. Vårdpedagogik/Hälsopedagogik III VPG10F/VPG11F

Institutionen för pedagogik och didaktik. Studiehandledning. Vårdpedagogik/Hälsopedagogik III VPG10F/VPG11F Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Vårdpedagogik/Hälsopedagogik III VPG10F/VPG11F Höstterminen 2016 Kursansvarig: ulf.olsson@edu.su.se Kursadministratör: emmi.fagerlund@edu.su.se

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Folkhögskolor - för jämlik utbildning och hälsa. På gång! Nätverksträff för kontaktpersonerna. För mer information se sist i nyhetsbrevet!

Folkhögskolor - för jämlik utbildning och hälsa. På gång! Nätverksträff för kontaktpersonerna. För mer information se sist i nyhetsbrevet! Folkhögskolor - för jämlik utbildning och hälsa Nyheter! Hej! Här kommer det första nyhetsbrevet från Folkhögskolor för jämlik utbildning och hälsa. Jag, Mari Karlsson, kommer att som processledare på

Läs mer

Tabellbilaga KONFIDENSINTERVALL

Tabellbilaga KONFIDENSINTERVALL Tabellbilaga KONFIDENSINTERVALL Tabellbilaga Tabell 3.1b Typ av medlemskap i ideella föreningar efter antal anställda i föreningen. Konfidensintervall på 90-procents säkerhetsnivå, 2012. Procent Typ av

Läs mer

Aalund Nordics PR Barometer Näringsliv. Aalund Nordics

Aalund Nordics PR Barometer Näringsliv. Aalund Nordics Aalund Nordics 2013 Generella resultat från 2013 års PR-Barometer Näringsliv Om undersökningen Aalunds PR-Barometer är en kommunikationsundersökning som syftar till att mäta journalisters uppfattningar

Läs mer

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Sverige behöver en ny kulturvanestatistik Kulturpolitiska rekommendationer 2013:1 Sammanfattning Aktuell och tillförlitlig statistik om hur kultur produceras och konsumeras

Läs mer

Avsiktsförklaring gällande ULF-försöksverksamhet med praktiknära forskning i Skåneregionen

Avsiktsförklaring gällande ULF-försöksverksamhet med praktiknära forskning i Skåneregionen Avsiktsförklaring gällande ULF-försöksverksamhet med praktiknära forskning i Skåneregionen Bakgrund I Skåneregionen finns sedan 2011 en regional samverkansorganisation för en skola på vetenskaplig grund,

Läs mer

Innehåll. Inledning 2 Målgrupp 2 Mål, metod och resultat 2 Samarbeten under år 3 5 Sammanfattning 5

Innehåll. Inledning 2 Målgrupp 2 Mål, metod och resultat 2 Samarbeten under år 3 5 Sammanfattning 5 ! Avrapportering av år 3 1 sept 2011-31 aug 2012 Innehåll Inledning 2 Målgrupp 2 Mål, metod och resultat 2 Samarbeten under år 3 5 Sammanfattning 5!1 Inledning Allebarnsrätten grundar sig i en insikt i

Läs mer

Och hur ska det gå till då?

Och hur ska det gå till då? Och hur ska det gå till då? EN GEMENSAM VISION FÖR DE NORDISKA STÄDERNA POLITISKT LEDARSKAP OCH SAMSKAPANDE De nordiska städerna ska vara hållbara socialt, ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt genom

Läs mer

Forskning & utveckling i kollektivtrafiken. Tjänsteinnovationer i kollektivtrafik

Forskning & utveckling i kollektivtrafiken. Tjänsteinnovationer i kollektivtrafik Forskning & utveckling i kollektivtrafiken Tjänsteinnovationer i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta

Läs mer

Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet

Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet Linda Berg, föreståndare Linda.Berg@pol.gu.se /CERGU1 CERGU (group) CERGU_tweets Om CERGU Startade 1995 GU blev Jean Monnet Centre of Excellence 1998

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

SVENSK IDROTTSPSYKOLOGISK FÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2014

SVENSK IDROTTSPSYKOLOGISK FÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2014 SVENSK IDROTTSPSYKOLOGISK FÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2014 INNEHÅLL 1. Ordföranden har ordet 2. Styrelsens berättelse Styrelsens sammansättning och organisation 3. Styrelsemöten

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 137:3 2017

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 137:3 2017 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 137:3 2017 Tema mikrohistoria År 1976 publicerade den italienske historikern Carlo Ginzburg en bok som blev mycket uppmärksammad och som visade på ett nytt sätt att skriva

Läs mer

Nordisk Kulturfond INS. Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering 2003-2004. INS-projektet, Lunds universitet

Nordisk Kulturfond INS. Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering 2003-2004. INS-projektet, Lunds universitet INS Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering 2003-2004 Projektet initierades av Nordiska kulturfonden december 2001 Projektet administrerades av Norsk språkråd Projektledning:

Läs mer

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-15 FHN 2012.0017 Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Beslut om fördjupade granskningar av utbildningar i pedagogik

Beslut om fördjupade granskningar av utbildningar i pedagogik Rektor vid berört lärosäte Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Maria Södling 08-563 085 78 Maria.sodling@hsv.se

Läs mer

En överenskommelse mellan staten och den ideella sektorn i Sverige: framväxt, status och framtida utmaningar

En överenskommelse mellan staten och den ideella sektorn i Sverige: framväxt, status och framtida utmaningar En överenskommelse mellan staten och den ideella sektorn i Sverige: framväxt, status och framtida utmaningar HÅKAN JOHANSSON (SOCIALHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET), PRESENTATION CIFRI (CPH) KONFERENS APRIL

Läs mer

Att organisera för regional utveckling. Lukas Smas, NORDREGIO Johan Wänström, CKS

Att organisera för regional utveckling. Lukas Smas, NORDREGIO Johan Wänström, CKS Att organisera för regional utveckling Lukas Smas, NORDREGIO Johan Wänström, CKS Att organisera för regional utveckling Olika forskare olika perspektiv Lukas Smas, kulturgeograf och Johan Wänström, statsvetare

Läs mer

Sammanställning av beslut från disciplinnämnder och domar i disciplinärenden från för valtningsdomstolar 20 01

Sammanställning av beslut från disciplinnämnder och domar i disciplinärenden från för valtningsdomstolar 20 01 Sammanställning av beslut från disciplinnämnder och domar i disciplinärenden från för valtningsdomstolar 20 01 Sammanställning av beslut från disciplinnämnder och domar i disciplinärenden från förvaltningsdomstolar

Läs mer

Verksamhetsplan 2018 och prel Föreningen för folkbildningsforskning

Verksamhetsplan 2018 och prel Föreningen för folkbildningsforskning QuickTime och en TIFF (LZW)-dekomprimerare krävs för att kunna se bilden. Verksamhetsplan 2018 och prel. 2019 Föreningen för folkbildningsforskning org. nr 802016-5315 www.folkbildningsforskning.se Fastställd

Läs mer

Nu när jag har stått här framför er och lyssnat, har insikten sakta kommit till mig..vad uttrycket att stå till svars för, egentligen betyder.

Nu när jag har stått här framför er och lyssnat, har insikten sakta kommit till mig..vad uttrycket att stå till svars för, egentligen betyder. Rektors svarstal till studenterna på rektorsuppvaktningen Tack Björn. Och tack Jack. Tack Lunds universitets studentkårer! Nu när jag har stått här framför er och lyssnat, har insikten sakta kommit till

Läs mer

Den svenska övertron på Twitters genomslag. (Medie)bilden av vs. fakta om twittraren i Sverige 2012

Den svenska övertron på Twitters genomslag. (Medie)bilden av vs. fakta om twittraren i Sverige 2012 Den svenska övertron på Twitters genomslag (Medie)bilden av vs. fakta om twittraren i Sverige 2012 1 Den svenska övertron på Twitters genomslag Allmänhetens bild färgas av mediebilden Slutsatser Allmänheten

Läs mer

VÄLKOMNA. till TOPPMÖTE. i Nordic City Network:s FORUM FÖR POLITISKA LEDARE. 17 april 2018 Malmö

VÄLKOMNA. till TOPPMÖTE. i Nordic City Network:s FORUM FÖR POLITISKA LEDARE. 17 april 2018 Malmö VÄLKOMNA till TOPPMÖTE i Nordic City Network:s FORUM FÖR POLITISKA LEDARE 17 april 2018 Malmö PROGRAM NORDIC CITY LAB OCH VÄRLDSUTSTÄLLNING Hannah Wadman Direktör Nordic City Network EN GEMENSAM VISION

Läs mer

Det här är Folkuniversitetet

Det här är Folkuniversitetet Kanske minns du hur det kändes när du lärde dig läsa? Hur du öppnade en dörr och såg världen på ett helt nytt sätt. Hur tecknen som tidigare varit oförståeliga plötsligt fick mening. Hur du i början läste

Läs mer

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap Henry Ohlsson Curriculum Vitæ Senast ändrad: 25 februari 2015 Personligt fullständigt namn födelsedatum och födelseort civilstånd Henry Gustav Ohlsson 22 maj 1956, Bollnäs, Sverige sammanboende med Ylva

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Social investeringsfond

Social investeringsfond En efterfrågad fördjupning Social investeringsfond Grundtanken är att skapa ekonomiskt utrymme för förebyggande insatser som bidrar till att reducera framtida kostnader för utanförskap Värdet av en god

Läs mer

Hur säkerställer vi att cancerpatienter får ta del av nya behandlingsmöjligheter på jämlikt vis? Referat från Almedalsseminarium 3 juli 2018

Hur säkerställer vi att cancerpatienter får ta del av nya behandlingsmöjligheter på jämlikt vis? Referat från Almedalsseminarium 3 juli 2018 Hur säkerställer vi att cancerpatienter får ta del av nya behandlingsmöjligheter på jämlikt vis? Referat från Almedalsseminarium 3 juli 2018 2013 utsågs immunterapi mot cancer till årets forskningsgenombrott

Läs mer

Nikolaos TSIAMIS Europa Direkt-nätverkssamordnare. Europa Direkt-nätverk EU på lokal och regional nivå

Nikolaos TSIAMIS Europa Direkt-nätverkssamordnare. Europa Direkt-nätverk EU på lokal och regional nivå Nikolaos TSIAMIS Europa Direkt-nätverkssamordnare Europa Direkt-nätverk EU på lokal och regional nivå Europa Direkt-nätverk För att informera lokalt ute i landet har EU-kommissionen byggt upp i alla 28

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi Dnr: HS 2014/499 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi (Doctoral studies in Business Administration) Karlstads universitet 651 88 Karlstad

Läs mer

Kommunikationsstrategi för samverkan och externa relationer vid GIH

Kommunikationsstrategi för samverkan och externa relationer vid GIH STRATEGI Datum: 2017-01-30 Diarienummer: GIH 2016/600 Författare: Louise Ekström Karin Larsén Beslutat av: Högskolestyrelsen Beslutsdatum: 2017-02-17 Giltighetstid: februari 2017 - juni 2018 1(6) Kommunikationsstrategi

Läs mer

Programbeskrivning RE:Source bilaga D Kommunikationsstrategi för RE:Source Etapp

Programbeskrivning RE:Source bilaga D Kommunikationsstrategi för RE:Source Etapp Programbeskrivning RE:Source bilaga D Kommunikationsstrategi för RE:Source Etapp 1 2016-2018 1 (5) Mål för programkommunikationen Vision för RE:Source Sverige ska bli världsledande på att minimera och

Läs mer

Kulturfakta.

Kulturfakta. Page 1 of 9 Subscribe Past Issues Tra Nyhetsbrev från Kulturanalys Norden View this email in your browser Kulturfakta Välkommen till Kulturanalys Nordens nyhetsbrev Kulturfakta. Här lyfter vi fram nyheter

Läs mer

QUIS, EN KORT HISTORIK

QUIS, EN KORT HISTORIK QUIS, EN KORT HISTORIK 1982 Tekniska Museet Sammanställer en utställning Kvinnliga uppfinnare finns dom? i samarbete med gruppen Kvinnor och Teknik från Fredrika Bremerförbundet. Kvinnliga uppfinnare från

Läs mer

Kvalitetsbegreppet inom vuxenutbildningen - ett Nordplus Voxen projekt

Kvalitetsbegreppet inom vuxenutbildningen - ett Nordplus Voxen projekt Kvalitetsbegreppet inom vuxenutbildningen - ett Nordplus Voxen projekt Bakgrund Nordiskt nätverk för formell vuxenutbildning Samverkande organisationer är Finland Axxell Danmark VUC & FLD Island IÐAN fræðslusetur

Läs mer

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002 Jan Wretman Statistiska Institutionen Stockholms Universitet 106 91 Stockholm e-mail: jan.wretman@stat.su.se Rapport nr. 27 från projektet

Läs mer