1. INLEDNING FORSKNINGSMILJÖERNA STIG MONTIN

Transkript

1 1. INLEDNING STIG MONTIN Det är med stolthet vi här presenterar en forskningsöversikt över nordisk kommunforskning. Bakgrunden är ett samarbete som pågått sedan 1991 mellan nordiska kommunforskare i form av en årligen återkommande konferens där doktorander och seniorforskare presenterar uppsatser. År 2011 är det dags för den 20:e konferensen och detta jubileum föranleder denna forskningsöversikt. I forskningsöversikten presenteras forskning som bedrivits sedan Det finns fler kommunforskare i Norden än de som har bidragit till denna forskningsöversikt, men vi menar att de framträdande är representerade. Det är vår förhoppning att denna sammanställning ger nyttig och inspirerande läsning samt kännedom om kommunforskning, forskarna och deras institutioner. Inte minst hoppas vi att praktiskt verksamma politiker och tjänstemän i de nordiska kommunerna och regionerna skall finna forskningsöversikten användbar i samtalen om den framtida utvecklingen. FORSKNINGSMILJÖERNA De forskningsmiljöer som ursprungligen tog initiativ till samarbetet finns vid Oslo universitet, Bergens universitet, Odense universitet (som numera tillhör Syddansk universitet), Åbo Akademi, samt Göteborgs universitet. Under årens lopp har forskare från andra miljöer tillkommit. Det har funnits och finns fortfarande en dominans av statsvetare i nätverket, men eftersom kommunforskning är ett ämnesöverskridande forskningsfält är det med glädje vi kan konstatera att flera andra ämnesdiscipliner varit representerade under årens lopp, liksom i denna forskningsöversikt. De årliga konferenserna och nätverket av forskare har varit ett viktigt stöd för många doktorander som på detta sätt snabbt har kunnat internationalisera sin forskning. Hela 20 olika forskningsmiljöer finns representerade i forskningsöversikten. Dessa är universiteten i Oslo, Umeå, Uppsala, Göteborg, Aarhus, Örebro, Linköping, Lund, Akureyri, Jyväskyle, Helsingfors, Tromsö samt Syddansk Universitet, Universitetet i Nordland, Åbo Akademi, Högskolan i Molde, Northern Research Institute i Tromsö, Institutt for samfunnsforskning i Oslo, Uni Rokkansenteret i Bergen samt Anvent Kommunalforskning i Köpenhamn. 1

2 KOMMUNFORSKNINGENS STUDIEOBJEKT Vad betyder kommunforskning i detta sammanhang, varför är kommuner intressanta att studera och vad är det som påverkar vad forskningen handlar om? Svar på de frågorna kan i första hand sökas i forskningsöversiktens bidrag. Här skall inledningsvis ges några övergripande svar. Kommunforskningen avgränsas vanligen av sitt studieobjekt, det vill säga subnationella politiskt styrda enheter. Därmed ryms även regionala enheter inom fältet. Oftast är det institutioner som studeras och hur dessa påverkar och påverkas av den förda politiken inom olika områden. De politikområden som är aktuella för en kommunforskare är närmast obegränsade. En nordisk kommun sysslar med det mesta och därför kan de konkreta empiriska studieobjekten variera. En fråga som dykt upp är vad det är för skillnad mellan stadsforskning (urbanforskning) och kommunforskning? Några kallar sig urbanforskare medan andra kallar sig kommunforskare. Skillnaden är minimal, skulle jag vilja hävda. Medan kommunforskarna är lite mer intresserade av formella institutioner är urbanforskarna lite mer intresserade av de urbana fysiska, sociala och ekonomiska miljöerna och strukturerna. Tillsammans har man dock gemensamma intressen och i takt med att fler infallsvinklar och teoretiska perspektiv används för att bygga vetenskaplig kunskap om utvecklingen på lokal och regional nivå framstår behovet av samarbete mellan olika ämnesdiscipliner som självklart. VARFÖR STUDERA KOMMUNER? Varför är det intressant att studera kommuner? Ur ett vetenskapligt perspektiv kan det hävdas att kommunerna är det närmaste ett samhällsvetenskapligt laboratorium vi kan komma. Antalet enheter inom ett och samma politiska system är så pass många att ger en god grund för generaliseringar och jämförelser. Samtidigt är varje enhet tillräckligt liten för att kunna kontrollera för olika faktorer och för att kunna studera processer över tid. Eftersom nordiska kommuner har ett omfattande välfärdsansvar och stor betydelse för samhällsutvecklingen är kommunforskningens samhällsrelevans också stor. I många fall sker även samarbeten mellan forskare och praktiker. VAD INSPIRERAR FORSKNINGEN? Det som framför allt påverkar och inspirerar oss som kallar oss kommunforskare är tre saker. Det ena är det som händer i kommuner och regioner. Nya idéer och praktiker formas, till exempel organisationsförändringar, demokratiutvecklingsprojekt eller nya former av samarbeten och snabbt är vi där 2

3 för att försöka förstå vad som händer men också varför saker inte händer. Vi blickar ut bortom landets gränser och försöker förstå och förklara varför samma saker händer (eller inte händer) i våra grannländer. Den kommunala och regionala politiska och professionella idévärlden och praktiken - och framför allt förändringar i denna - är således en viktig drivkraft. Det är dessutom så att de som anslår medel för forskning också är intresserade av att dessa fenomen blir beforskade. En annan viktig inspirationskälla är den internationella forskningen om kommuner, städer och regioner. Inte minst kommer våra teoretiska perspektiv från detta håll. I konferenspapper, i artiklar och i böcker samt i sammankomster med kollegor från andra länder hittar vi begrepp, modeller och teoretiska ramverk som bearbetas och används för att beskriva, förklara och förstå utvecklingen i Norden. Ofta kan det också bidra till att tjänstemän och politiker ökar sin självförståelse. Ett litet personligt exempel på det var när jag för flera år sedan träffade en kommunal tjänsteman och berättade om New Public Management. Han hade tidigare aldrig hört eller sett uttrycket, men efter att jag redovisat den grundläggande tankefiguren sa han att det var just det man höll på med i kommunen. Genom att få inspiration från teoretiska perspektiv kunde han sätta in kommunens förändringar i ett större sammanhang. Den lilla anekdoten får illustrera ett sätt på vilket samhällsvetenskaplig forskning kan främja praktikers självreflektion. Den tredje inspirationskällan är vi själva. Kommunforskningen är till stor del självgenererande. Enkelt uttryckt betyder det att när vi väl har genomfört en studie av något specifikt fenomen eller problem så föder det nya frågeställningar. I detta sammanhang händer det också ofta att vi på nordisk nivå tar kontakt med varandra för att forma nya mindre forskarnätverk och samarbeta kring forskningsansökningar och empiriska studier. Både idémässiga och faktiska förändringar i praktiken, teoretisk utveckling och självgenerering gör att kommunforskningen finner nya frågeställningar och nya empiriska studieobjekt. Samtidigt finns det också en viktig kontinuitet i den nordiska kommunforskningen. Det finns flera frågeställningar som är ständigt aktuella, till exempel den lokala demokratins utveckling, politikerrollen och relationen mellan stat och kommun. I denna forskningsöversikt finns både exempel på nya problemställningar och studieobjekt och exempel på frågeställningar som varit aktuella under en längre period. 3

4 KOMMUNFORSKNINGENS INRIKTNING DE SENASTE 20 ÅREN Sett över en tjugoårsperiod är det ett par intressanta förändringar som skett och som rönt ett ökande intresse hos kommunforskarna. Ett sådant område handlar om styrning i vid mening. I början av 1990-talet hade marknadsorienterade styrnings- och organisationsfilosofier fått starkt genomslag i många nordiska kommuner. Många uppsatser vid de nordiska kommforskarkonferenserna handlande om dessa förändringar, ofta rubricerade som New Public Management. Intresset för detta område har fortsatt, men det begrepp som numera fått störst spridning är governance. Under 2000-talet har var och varannan uppsats på ett eller annat sätt knutit an till nya former av styrning och organisering (ibland översatt till samstyrning eller interaktiv samhällsstyrning ). Ett annat område som blivit föremål för flera studier under senare tid är regionaliseringsprocesserna i Norden. Med det avses både uppifrån styrda strukturförändringar och regionalt definierade samarbetsprocesser. I det första fallet har vi den hårt styrda strukturförändringen i Danmark då 270 kommuner reducerades till 98 kommuner och den mjukare varianten i Finland med frivilliga kommunsammanslagningar och den än mer trevande utvecklingen i svenska regioner. I det andra fallet handlar det om hur regionala aktörer formar formella och informella samarbeten, till exempel regionala samverkansorgan. Ofta är det governance-perspektivet som används för att förstå vad som händer på den regionala nivån. Ett tredje område som fått ökad uppmärksamhet i den nordiska kommunforskningen under de gångna 20 åren är genusperspektivet på kommunal och regional politik och förvaltning. I början av 1990-talet låg detta i sin linda, men under årens lopp har det skrivits ett flertal doktorsavhandlingar på detta tema. En viktig faktor i detta sammanhang är att andelen kvinnor bland kommunforskarna har ökat, åtminstone i Sverige. En möjlig effekt av att påtala hur könstillhörigheten på flera sätt påverkar den kommunala politiken är att såväl forskare som praktiker ute i kommunerna inte är lika könsblinda längre. Slutligen kan man i exemplifieringen av nya forskningsområden också peka på det växande intresset för ny informationsteknologi och dess betydelse för förvaltning, politik och demokrati. I takt med att själva tekniken utvecklas (i form av till exempel system för ärendehantering, klagomålshantering, personalplanering och medborgarinflytande) och att denna anammas inom flera områden växer också intresset av att undersöka implementering och effekter av teknikens användning. Även betydelsen av sociala medier (t ex bloggar, twitter och Facebook) i det kommunala politiska livet börjar ägnas uppmärksamhet inom kommunforskningen. 4

5 Kommunforskningen kan således producera kunskap och viktiga insikter som förhoppningsvis också kan bidra till en positiv samhällsutveckling. Så, välkomna att ta del av och låt er inspireras av de olika exempel på nordisk kommunforskning som redovisas i denna forskningsöversikt! 5

6