Strategisk samverkan för svensk gruvnäring

Strategisk samverkan för svensk gruvnäring

Innehållsförteckning Förord... 3 Rapportens innehåll i korthet... 4 Arbetsgruppens förslag... 8 Inledning... 12 Utblick... 14 Gruvnäringen i världen... 14 Gruvnäringen i EU och Europa... 15 Gruvnäringen i Norden... 17 Gruvnäringen i Sverige... 18 Svensk gruvnäring i siffror... 20 Visioner, strategier och utmaningar för gruvnäringen... 24 Behovet av strategisk samverkan... 24 Utmaning 1: Snabbt växande gruvsamhällen... 26 Utmaning 2: Behovet av fungerande infrastruktur och hållbar energi... 29 Utmaning 3: Klimat, miljö, arbetsmiljö och miljötillstånd... 33 Utmaning 4: Utbildning och kompetensförsörjning... 38 Utmaning 5: Forskning och innovationer... 40 Utmaning 6: Ökad förädlingsgrad och återinvesteringar... 42 2

Förord Sverige är ett exportberoende land som är beroende av att det finns ett fungerande och väl utvecklat samarbete mellan alla de aktörer som kan bidra till att vi blir fortsatt framgångsrika i den internationella konkurrensen. I regeringsställning utformade Socialdemokraterna strategiska program för flera nyckelbranscher i syfte att stärka Sveriges konkurrenskraft. Ett sådant exempel är Metallurgi en del av det innovativa Sverige. 1 Sverige behöver nu mer av sådan samverkan för att utveckla strategiskt viktiga framtidsbranscher. En sådan bransch är gruvnäringen som är på stark frammarsch i Sverige och som har ytterligare stor utvecklingspotential. Under hösten 2011 tillsatte den Socialdemokratiska partistyrelsen (PS) en arbetsgrupp med uppgift att ta fram ett strategiprogram för den svenska gruvnäringen med utgångspunkt från följande frågeställningar: - Hur kan vi stimulera till en ökad förädlingsgrad i gruvnäringen? - Hur gör vi för att vinster från utvinningen av svenska råvaror i största möjliga utsträckning återinvesteras i landet? - Hur effektiviserar vi tillståndsgivningen utan att tappa fokus på miljökraven? - Hur bemöter vi arbetskrafts- och utbildningsbehoven samt hur ökar vi samverkan för att stimulera forskning, utveckling och innovationer? I arbetsgruppen var Bo Bylund ordförande till och med februari 2012. I arbetsgruppen har Karin Åström 2, Lars Johansson 3, Tomas Nilsson 4, Maria Strömkvist 5, Marita Ulvskog 6 och Wille Birksten 7 ingått. Arbetet har från och med mars 2012 letts av Jan Nygren. Sekretariatet har bestått av Erik Gutierrez Aranda, och från och med mars 2012 också av Marie Martinsson, Partistyrelsens kansli. 1 Metallurgi En del av det innovativa Sverige, producerad av Näringsdepartementet 2005 2 Riksdagsledamot och ansvarig för mineralfrågorna i riksdagens näringsutskott (S) 3 Riksdagsledamot, Riksdagens trafikutskott (S) 4 Ordförande för Gruv 4:an IF Metall, tidigare vikarierande riksdagsledamot (S) 5 Kommunalråd i Ludvika (S) 6 Gruppledare för Socialdemokraterna i Europaparlamentet och ansvarig för industri- och mineralfrågor 7 Dåvarande ansvarig tjänsteman för frågor som rör gruvnäringen på IF Metall 3

När arbetsgruppen analyserat de utmaningar som den svenska gruvnäringen står inför har den speciellt studerat tre dokument: Dels Finlands mineralstrategi 8, dels det av Norrbottens och Västerbottens länsstyrelser framtagna arbetsmaterialet Regional mineralstrategi för Norrbotten och Västerbotten 9, dels den av Sveriges geologiska undersökningar (SGU) framtagna promemorian En kraftfull svensk mineralstrategi från mars 2011 10. Ovan nämnda dokument förtjänar definitivt en egen läsning. Arbetsgruppen har i varierande utsträckning ställt sig bakom flera av förslagen i dessa olika dokument. Ibland har vi i fotnot, eller på annat sätt angivit detta i texten. Ibland finns de i den löpande texten med annan formulering och då anges det inte särskilt. Rapportens innehåll i korthet Under en period har vi upplevt en högkonjunktur inom gruvnäringen som är exceptionell och som lett till ökade investeringar och öppnandet av både nya och gamla gruvor. Under det senaste året har dock världsmarknadspriserna sjunkit och konjunkturen mattats. Men det sker från en mycket hög nivå och den allmänna uppfattningen både i och utanför branschen, är att expansionen globalt - och därmed också i Sverige - kommer att fortsätta och under överblickbar tid ge Sverige goda möjligheter till ökad export, ökade intäkter och ökad sysselsättning. Det sistnämnda i områden som traditionellt har haft problem med sysselsättningsgraden. Detta i en tid då konjunkturen också i övrigt synes svikta. Gruvbranschens expansion är därför dubbelt glädjande. För att möjliggöra fortsatt expansion krävs en rad åtgärder. Utbyggnad av infrastruktur, kortare ledtider för prövning av tillstånd, mer utbildning och förbättrade forskningsresurser för att nämna några av de områden där insatser behöver göras. Men det räcker inte med att enbart ägna uppmärksamhet åt enskilda områden. För att Sverige ska kunna tillgodogöra sig utvecklingen i gruvnäringen, krävs ett helhetsgrepp, som också innefattar berörda kommuners förutsättningar att hantera de väldiga möjligheter, men också tuffa utmaningar som detta innebär. Många av de berörda kommunerna är förhållandevis små om man ser till invånarantal och skatteunderlag. Ansvaret för att hantera expansionen ligger på dessa kommuner, men eftersom gruvnäringens utveckling är en nationell angelägenhet, krävs insatser från regering, Riksdag och berörda myndigheter. Det krävs en samlad nationell strategi för gruvnäringens fortsatta expansion som också innefattar detta sistnämnda. 8 ISBN 978-952-217-133-7 9 Regional mineralstrategi för Norrbotten och Västerbotten, Länsstyrelsen i Västerbotten, april 2012 10 Dnr 04-2095 (SGU) 4

Den borgerliga regeringen har i budgetarbetet presenterat några förslag i ämnet. Dels en utbyggnad av malmbanan för cirka 850 miljoner, dels en förstärkning av vägen mellan Pajala och Svappavaara för cirka 1,3 miljarder, samt cirka 50 miljoner per år under fyra års tid till Vinnova för forskningsinsatser på området. Ytterligare, i skrivande stund opreciserade, infrastruktursatsningar på en dryg miljard aviseras också. Arbetsgruppen noterar denna förändrade principiella inställning till dylika satsningar med tillfredställelse, men kan inte annat än konstatera att det behövs mer för att hantera de möjligheter som gruvnäringen ger oss. Gruvbrytning har genom historien varit viktig för Sveriges ekonomiska utveckling. Idag förekommer gruvbryning främst i malmfälten i Norrbotten, Västerbotten och Bergslagen men prospektering pågår i rekordstor omfattning över stora delar av landet. Över 100 bolag letar malm i Sverige. Sverige är det land i Västeuropa som har störst mineraltillgångar och det är därför viktigt att gruvnäringen ges möjlighet att utvecklas. Omkring 10 000 personer är anställda inom gruvnäringen och ytterligare 35 000 personer inom dess kringnäringar och fler nyanställningar planeras. Enligt en studie som basindustrin gjort för Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) inom ramen för projektet "Innovation för tillväxt", står malm, skog, stål och kemi tillsammans för cirka 100 miljarder i nettoexport. Med tanke på expansionstakten och näringens betydelse är behovet av insatser stort alltifrån investeringar i infrastruktur till utbildning och bostäder i de områden som berörs. För att människor ska kunna ta de jobb som nu växer fram krävs en väl fungerande infrastruktur och logistik. Bostäder är grundläggande, liksom el- och vattennät, barnomsorg, skolor, vårdcentraler, fritidsaktiviteter och kulturutbud. Mångfald och jämlika levnadsförhållanden är andra kännetecken på attraktiva samhällen. Fler, inte minst kvinnor och ungdomar, måste attraheras att vilja arbeta inom gruvnäringen och bosätta sig i gruvnära samhällen. Fungerande vägar och järnvägar är en grundförutsättning för att gruvindustrin ska kunna utvecklas vidare. Viktigt är också att förutsättningarna för de dagliga persontransporterna förbättras när och där näringen expanderar. Det finns starka skäl för att infrastrukturen i norra Sverige bör planeras i ett nordiskt och europeiskt perspektiv och byggas ut, framför allt i samarbete med Norge och Finland. Infrastrukturen måste klara av en ökad mineralutvinning i de delar av landet där sådan utvinning nu pågår eller planeras. Gruvindustrin är energiintensiv i många av 5

sina processer. Det krävs tillgång till energi som både är ekologiskt hållbar och säker på lång sikt. Sveriges rika mineraltillgångar gör vårt land strategiskt relevant för andra EU-länder som söker vägar för att säkra tillgången till råmaterial. Det intresse som finns i EU för norra Europas mineraltillgångar gör att användande av olika stöd och hjälp från EU bör undersökas. Lika viktigt är att Sverige driver på i EU-sammanhang. Ett centrum för gruvhanteringen i EU, bör kunna förläggas till Sverige. Gruvbrytning är alltid ett ingrepp i miljön och ställer därför höga krav på miljöarbetet. Samhället måste föra en aktiv dialog med gruvföretagen så att alla känner till spelreglerna och gemensamt ansvarar för att utveckla miljöarbetet. De metaller som tas upp ska tas tillvara. En viktig fråga är effektiviteten i de tillståndsprocesser som kringgärdar nya gruvetableringar eller återstarter av nedlagda gruvor. Det är grundläggande att rådande miljörestriktioner tillämpas men det är bekymmersamt att tillståndshandläggningen tenderar att dra ut under mycket lång tid. Sverige är ett modernt gruvland med moderna gruvor, spetsforskning och ett miljöarbete i världsklass. Här finns en av världens mest avancerade tekniker för brytning under jord. 11 Men utbildning, know-how och kompetens är alltid en färskvara. Under de närmaste åren behöver gruvnäringen rekrytera minst 5 000 nya medarbetare, enligt Arbetsförmedlingen. Samma behov finns inom många olika delar av industrin så konkurrensen om arbetskraften kommer att vara stor. Alla utmaningar som gruvnäringen möter både klimatpåverkan, kompetensutvecklingen, växande samhällen, infrastrukturen och energibehov är beroende av innovationer. Den höga energiåtgången gör till exempel att energieffektivisering alltid är på agendan. Utvinningsmetoder, som kemisk och biologisk lakning skapar möjligheter att bryta mineraler som inte kan utvinnas idag och med lägre energibehov. Svensk gruvindustri har med initiativet Bergforsk skapat ett svenskt strategiskt gruvforskningsprogram tillsammans med Vinnova, vars första utvärderingar visar på ett bra resultat. De enskilda företagen gör också egna insatser. LKAB deltar i flera projekt för att minska klimatpåverkan, och Boliden deltar i EUprojektet BioMine, för utvecklingen av moderna lakningsmetoder. 11 Förklaring: Underjordsbrytning väljs då malmkroppen ligger vertikalt i förhållande till marken och eller djupt under jord. Metaller och mineraler i människans tjänst 6

Mineraler av olika slag kommer även fortsättningsvis att exporteras i en mindre förädlad form, men det ligger ofta ett värde i att öka vidareförädlingsgraden av det som tas upp ur marken. Gruvverksamheten i Sverige öppnar för en rad nya affärsverksamheter kopplade till hela värdekedjan. Sverige har också ett ansvar för att bidra till hela EU:s tillväxt genom den dynamik och de innovativa möjligheter som den samlade kompetensen erbjuder. Åtgärder måste vidtas för att stimulera marknadsföring och kompetensutveckling byggd på samverkan mellan svenska och utländska aktörer med intresse att etablera verksamhet i Sverige. Det huvudsakliga ansvaret för detta ligger hos branschen själv, men här kan universitet och högskolor också spela en viktig roll. Gruvbrytning ger utvecklingsländerna stora möjligheter till inkomster och sysselsättning. Men, det är ofta hårda villkor för dem som arbetar i gruvorna. Föråldrad teknik och gammaldags ledarskap bidrar bland annat till detta. SIDA, som har kunskap om hur man arbetar i utvecklingsländer bör ges i uppdrag att tillsammans med SGU påtagligt öka sina ansträngningar och sitt engagemang på detta område. Det måste vara tydligt vilka regler som ska gälla för alla intressenters verksamhet svenska som utländska. Snabbare processer för att genomföra tillståndsprövningar är en nödvändighet. Det förutsätter ett nationellt ansvarstagande för att ge berörda myndigheter de resurser som behövs för att säkerställa en effektiv myndighetsutövning med bibehållna krav på högsta möjliga kvalitet. Arbetsgruppen menar också att det industriella perspektivet på gruvnäringen tydligare måste tas till vara, lämpligast genom ett ökat engagemang och ansvarstagande i Näringsdepartementet från regeringens sida. Gruvnäringens villkor, som exempelvis tillgång till god infrastruktur, FoU, geologisk kunskapsuppbyggnad och fungerande regelverk, både etiska och andra, är naturligtvis avgörande för gruvnäringens möjligheter att utvecklas. Men, det är också viktigt att ha en helhetsbild, där förutsättningarna för ett gott liv för de människor som verkar i de samhällen där gruvorna finns och expansionen sker, lyfts fram och hanteras. Skola, omsorg, kulturutbud, fritid och allt det som hör till bra livsbetingelser för de enskilda människorna måste finnas med i en diskussion om gruvnäringens förutsättningar och utveckling. 7

Förmågan att hantera helheten bygger också på att det finns kunskap, engagemang och aktivt deltagande från politiskt ansvariga, myndigheter och branschens företrädare i näringens globala utveckling. Arbetsgruppens förslag Arbetsgruppen rapport är ingen slutlig kravlista över vad som konkret och i exempelvis i budgettermer behöver göras för att åstadkomma en sammanhållen satsning på att snabbt skapa bättre förutsättningar för gruväringens expansion. Rapporten är däremot ett underlag för ett fortsatt arbete i den socialdemokratiska partistyrelsen och i de socialdemokratiska utskottsgrupperna i Riksdagen. Där måste sammanvägningen av förslag och möjligheter ske utifrån budgetutrymme och övriga prioriteringar. Arbetsgruppen är, efter arbetet med detta program, om möjligt än mer övertygad än innan arbetets start, om behovet ett sammanhållet strategiprogram för gruvnäringens utveckling och att det också skapas resurser för att det ska kunna genomföras. Nedan följer en sammanfattning på arbetsgruppens konkreta förslag ordnade efter rapportens avsnitt utan inbördes prioritering: Utblick EU har växlat upp och ökat sitt engagemang för råvarupolitiken och Sverige ska vara en drivkraft för gruvnäringens utveckling också i EUsammanhanget. Sverige bör använda sig av EU:s olika policyinstrument för att utveckla den svenska gruvnäringen, till exempel innovationspartnerskapet på råvaruområdet. Sverige måste också inför slutförhandlingarna om EU:s forskningspolitik arbeta för att maximera den svenska utväxlingen och säkerställa att forskning inom gruv- och råvarusektorerna finns med bland prioriteringarna. Sverige bör driva kravet att ett EU-organ för forskning och utveckling inom gruvnärigen placeras i Sverige. Luleå och Malmfälten bör inom ramen för EU-samarbetet ges status som gruvstrategiskt område för utveckling av mineralisering och ny teknik. Inom EU finns de så kallade Erasmus- och Leonardprogrammen för samverkan och utbyte inom både högre utbildning och yrkesutbildning. Den svenska gruvnäringen bör i samverkan med övriga aktörer stimulera ett ökat svenskt deltagande i EU:s utbytesprogram. 8

Gruvbrytning ger utvecklingsländerna stora möjligheter till inkomster och sysselsättning. Men arbetsvillkoren är ofta svåra för dem som arbetar i gruvorna. SIDA bör tillsammans med SGU påtagligt öka sina ansträngningar och inom ramen för utvecklingssamarbetet stärka utvecklingsländerna i detta avseende. Utmaning 1: Snabbt växande gruvsamhällen Tillväxtverket och SGU bör tillsammans få uppdraget att föreslå åtgärder för att skapa långsiktigt hållbara och attraktiva gruvsamhällen. Detta uppdrag bör också åtföljas av ekonomiska resurser. För att utveckla levande gruvsamhällen måste det vara möjligt att leva ett gott liv. Skola, omsorg, kulturutbud, fritid och allt det som hör till bra livsbetingelser för de enskilda människorna måste finnas med i en diskussion om gruvnäringens förutsättningar och utveckling. Staten måste öka sitt ansvar för att bygga bostäder i gruvsamhällena. En åtgärd kan vara att utveckla kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder eller att införa ett statligt investeringsstöd. (Kreditgarantier kan bidra till att det blir enklare att bygga hus även på landsbygden. Problemet är att marknadsvärdet på många ställen är lägre än byggkostnaderna och då är det svårt att få stora lån på banken.) De boende som till följd av ny exploatering på orten tvingas att byta från en äldre hyresbostad till en nyproducerad med högre hyra bör kompensera för detta. De boende drabbas ofta av högre boendekostnader som de inte kompenseras för. Handläggningstiderna för nya detaljplaner måste kortas till exempelvis tio veckor, för att nybyggnation inte i onödan ska fördröjas. Utmaning 2: Fungerande infrastruktur och hållbar energi Partistyrelsen och de berörda utskottsgrupperna i riksdagen bör snarast skapa förutsättningar för att genomföra de infrastrukturprioriteringar som identifierats i Trafikverkets kapacitetsutredning och som är viktiga för gruvnäringens expansion. Investeringar i energisystemet bidrar till stärkt konkurrenskraft och jobbskapande. Precis som basindustrin i övrigt behöver gruvindustrin en långsiktig blocköverskridande uppgörelse som tryggar energitillgången och ger ett överskott på energi. Vi måste undvika att hamna i ett läge där industrin måste avstå från investeringar på grund av osäkerhet om den framtida energitillgången. 9

EU:s energipolitik innebär att Europas energisystem ska sammanlänkas och det är inte längre möjligt att ensidigt prioritera svenska intressen. Det kan komma att få konsekvenser för vår elintensiva industri som traditionellt har kunna räkna med lägre elpriser än konkurrenter i övriga europeiska länder. Regeringen bör uppdra åt Energimyndigheten att undersöka vilka konsekvenser EU:s energipolitik kan komma att få för den svenska industrins konkurrenskraft. En sådan utredning bör också lämna förslag som kan motverka eventuella försämringar i konkurrenskraften. Utmaning 3: Klimat, miljö, arbetstillstånd och miljötillstånd Sverige måste ligga i framkant både när det gäller gruvbrytning och miljöhänsyn. Samhällets olika institutioner måste föra en nära dialog med gruvföretagen så att de känner spelreglerna och kan samverka för att utveckla miljöarbetet. Allt kan inte regleras i lagstiftning och branschen har ett stort ansvar för självreglering. Företagens agerande inom bl.a. miljö och säkerhet är avgörande för att en framtida utvinningsverksamhet kan ske på ett hållbart sätt som skapar acceptans och förtroende hos allmänheten. Generella styrmedel såsom miljöskatter, certifikat och handel med utsläppsrätter spelar en stor roll och ska fortsätta att utvecklas så att en hållbar omställning stimuleras. När vi i Sverige utvecklar gruvor är det viktigt att det blir rätt från början så att utsläpp av mineraler och läckage från deponeringar undviks. Snabbare processer behövs för tillståndsprövningarna för att korta ledtiderna för öppnandet av nya gruvor. Berörda kommuner måste vara med tidigt i processen. Just nu ses minerallagen över i en utredning med syfte att utveckla regelverket så att alla inblandade ska få tydlig information tidigt. Partistyrelsen och berörda utskottsgrupper bör noga följa utredarens arbete då det kan komma att leda till förbättrad informationshantering. Att behöva miljöpröva befintliga verksamheter flera gånger ökar krånglet och minskar förutsägbarheten. Under 2012 valde HD att inte pröva principfrågan om en samlad prövning, vilket innebär att en tidigare dom från Miljödomstolen står fast. I sin tur innebar detta att LKAB:s dagbrottsgruva i Svappavaara fått stängas. Det är nödvändigt med ett klargörande om denna nya praxis ligger i linje med lagstiftningens intentioner. Arbetsgruppen föreslår också att Naturvårdsverkets roll utökas, inte minst som rådgivare i tidiga skeden. Detta måste ske i samverkan med SGU. Arbetsmiljöverket ska stärkas och dess inspektörer ges resurser som ger möjlighet till förebyggande arbete. Detta är ett förslag som tidigare presenterats i socialdemokraternas arbetsmiljöprogram - och det gäller likaväl 10

också gruvnäringen där det fortfarande är nödvändigt att motverka olycksfall, arbetsskador och arbetsrelaterade sjukdomar Svenska kollektivavtal ska gälla för alla som arbetar i Sverige. Den svenska modellen bygger på att det finns starka parter på arbetsmarknaden som sluter kollektivavtal. Avtalen skapar goda förutsättningar för flexibilitet och utveckling, skapar trygghet och ser till att konkurrensen inte sker genom lönedumpning och dåliga arbetsvillkor. Utmaning 4: Utbildning och kompetensförsörjning Fler regionala och lokala utbildningar med inriktning på gruvnäringen bör startas, till exempel som teknikcollege. Förutsättningarna för att skapa regionala branschråd, eller en kompetenskommission, som kan inventera bristyrken och beställa skräddarsydda utbildningar bör undersökas. Dessa åtgärder kan vara viktiga steg framåt för att matcha arbetsutbud med efterfrågan i gruvsektorn. Utbildningsprogrammen för exempelvis yrkeshögskolorna måste dimensioneras och profileras så att de möter upp det framtida arbetskraftsbehovet. Rekrytering till de geovetenskapliga utbildningarna har länge varit på tillbakagång. SGU:s bedömning är att nuvarande omfattning är otillräcklig. Införandet av geologi som ämne vid det teknikcollege som startats i Uppland är en åtgärd som kan mana till efterföljd. Rekryteringsbasen kan och bör utökas genom att i större utsträckning inkorporera jämställdhetsdimensionen och utbilda och anställa kvinnor. Samverkansprojektet Kvinnor i basen där Norsjö, Malå och Vindelns kommuner samarbetar är ett bra exempel att arbeta vidare med. Kraftfulla informationsinsatser behövs för att lyfta fram och marknadsföra branschens villkor. Här måste berörda kommuner, branschen, enskilda företag och också länsstyrelserna i samverkan ta ett ökat ansvar. Förslag ska tas fram på hur Sverige kan stödja utbildningssamarbete inom mineralområdet på nordisk nivå. Inom ramen för fördjupat nordiskt samarbete kring mineralfrågorna har LTU uppdraget att utreda förutsättningarna för en nordisk geomaster. Utmaning 5: Forskning och innovationer Det innovationspolitiska forskningsråd som Stefan Löfven och socialdemokraterna föreslagit är ett utmärkt forum för analyser prioriteringar och resurstillskottsdiskussioner Poängen är att frågan om prioriteringar kan diskuteras med de som också berörs, inte bara med forskarvärldens 11

företrädare. En viktig uppgift för ett sådant råd blir att visa hur en långsiktig finansiering av den nationella gruv- och mineralforskningen kan säkerställas. I en kraftfull svensk mineralstrategi lyfter SGU upp problemet med att FoU inom prospekteringsrelaterade ämnen haft en svag utveckling i Sverige. Förslag på hur Sveriges stöd till forskning på detta område kan stödjas och öka måste tas fram. Utmaning 6: Ökad förädlingsgrad och återinvesteringar Frågan om att koppla tillståndsgivning till krav på framtida återinvesteringar bör prövas av partistyrelse och berörda utskottsgrupper i Riksdagen. Diskussionen kring återinvesteringar är i hög grad en fråga om marknadens utveckling, regelverks förutsägbarhet och det allmänna företagsklimatet i landet. Även om man bör vara försiktig med sådana krav är frågan är om man kan hitta ytterligare stimulans genom att koppla tillståndsgivning till diskussion om framtida återinvesteringar. Tillväxtverket och SGU bör få uppdraget från Regering och Riksdag att ta fram en sammanhållen nationell strategi för gruvnäringen. När en sådan strategi förankrats i riksdagen bör Tillväxtverket och SGU också svara för strategins genomförande. En sådan strategi måste tas fram i samverkan med alla involverade parter - enskilda företag, branschen, kommunerna och berörda myndigheter. Inledning I globaliseringens spår växer det fram en ny tillväxtpolitisk spelplan. Den snabba industriella utvecklingen i befolkningsmässiga giganter som Kina och Indien, i delar av Sydamerika, Östeuropa och Afrika skapar stora utmaningar och möjligheter. Enligt IMF:s prognoser så kommer den kinesiska ekonomin storleksmässigt att vara ikapp USA:s och EU:s redan år 2016. 12 I en världsekonomi utan gränser och med en stenhård konkurrens är samverkan och ett gemensamt ansvarstagande viktiga framgångsfaktorer. Detta är två grundläggande beståndsdelar i den svenska samverkansmodellen som starkt bidragit till att Sverige kan hävda sig väl internationellt. Sverige har år efter år varit ett av västvärldens mest konkurrenskraftiga länder. Vi har uppvisat tillväxtsiffror och ökningar av produktiviteten som många andra länder bara kan drömma om. 13 Vårt överskott i 12 Andel av världsekonomin 1980-2016, IMF:s prognos för åren 2011-2016 13 Socialdemokraternas budgetmotion 2012, Kunskap och arbete bygger Sverige starkt 12

utrikeshandeln under de senaste 20 åren är över 3 000 miljarder kronor. Sverige ska fortsätta att konkurrera med kunskap, nya affärsidéer, produkter och tjänster. Men för att svenska företag också i framtiden ska vara starka på världsmarknaden krävs att de kan öka sina marknadsandelar. 14 Historiskt sett har tillgången till mineraler alltid varit betydelsefull för den ekonomiska utvecklingen och utgjort en viktig grund i teknikutvecklingen. Den explosion som vi sett i produkter för att öka effektiviseringen på jobbet och bekvämligheten i hemmet hade inte varit möjlig utan tillgång till mineraler. Det krävs till exempel cirka 40 olika råmaterial för att tillverka en mobiltelefon. 15 I takt med industrialiseringen i omvärlden har efterfrågan på metaller och mineraler ökat lavinartad. Tillväxtländer som exempelvis Indien och Kina efterfrågar råvaror som en naturlig del av den ekonomiska utvecklingen. Befolkningen i dessa länder ställer krav på ökad och bättre levnadsstandard i takt med att den globala ekonomin växer. Även om världsmarknadspriserna nu sjunker på mineraler, förändras inte denna bild långsiktigt. Intresset för att prospektera efter nya fyndigheter är fortsatt mycket stort och kommer med stor sannolikhet att vara så i det långa tidsperspektivet. Det kommer fortsatt att vara järn, koppar, kalium och fosfat, alltså de traditionella mineralerna, som kommer att driva fram de stora investeringarna. Men, jakten har också startat på nya, strategiskt viktiga kritiska mineral. Man letar efter grundämnen som yttrium, lantan och dysprosium som nu behövs i nya tekniska och andra applikationer. Stora gruvföretag med LKAB och Boliden i framkant, producerar med full kapacitet och med hög lönsamhet. Investeringar i mångmiljardbelopp görs runt om i landet för att utöka verksamheten samtidigt som nya gruvor är på väg att öppnas eller starta på nytt. Ett exempel på det senare är nystarten av Dannemora järnmalmsgruva i Uppland som återinvigdes i juni 2012. 16 Utländska bolag spelar också en allt större roll för projektering och investeringar i nya gruvor. Northland Recources fick exempelvis brytningskoncession för Tapuli 2008 och för Sahavaara 2010 i Pajala kommun. Det är den enskilt största nya gruvbrytning i EU som startar vid årsskiftet 2012/13. 14 Metaller och gruvor.se, april 2012 och Hållbar gruvdrift internationell efterfrågan, regionvasterbotten.se 15 Metaller och mineraler ett nyhetsbrev från Sveriges geografiska undersökning (SGU) 2011 16 1992 lade SSAB ned driften men 2012 återupptog Dannemora Mineral driften 13

De svenska gruvföretagen uppskattar själva att investeringarna under de kommande fem åren kan uppgå till 50 miljarder kronor i vad som för närvarande anses vara Sveriges mest expansiva bransch med stor betydelse för export och svensk ekonomi. 17 Exporten av mineraler ökar mest, 17 procent enligt SCB under 2011 och står för tolv procent av den totala varuexporten. Samtidigt är de utmaningar som gruvnäringen möter många och skiftande över hela landet. Många tidigare utflyttningskommuner växer nu snabbt och det är brist på bostäder och lokaler. I oktober 2008 beslutade LKAB:s styrelse om en ny huvudnivå för järnmalmsgruvan i Kiruna. Året dessförinnan hade Bergsstaten gett LKAB tillstånd för bearbetning av en ny malmkropp i Malmberget och för en ny huvudnivå. Utvinningen innebär att fastigheter i Malmberget påverkas av deformationer och sättningar i marken. Tillståndsgivningen tar lång tid och riskerar att hindra nyinvesteringar. Rekryteringsbehoven är stora och det råder konkurrens om arbetskraften. Sverige har nu chansen att spela en avgörande roll i jakten på nya fyndigheter av metall och mineral. Men det kräver ett offensivt agerande med en rad olika insatser. Ansvaret för att ta fram ett heltäckande strategiprogram ligger naturligtvis hos regeringen. Men, dess genomförande måste hanteras av en rad parter inom ramen för en strategisk samverkan alltifrån enskilda företag, branschen, kommunerna och berörda myndigheter. Myndigheten SGU har, med utgångspunkt från sitt uppdrag, tagit fram promemorian En kraftfull svensk mineralstrategi. Som arbetsgruppen skriver inledningsvis är den värd att läsas i sin helhet. Tillväxtverket har ett bredare uppdrag i tillväxtfrågor, bland annat att stötta regioner för att skapa miljöer som är attraktiva för näringslivet. Tillväxtverket och SGU skulle kunna bli de myndigheter som gemensamt och tillsammans med övriga berörda parter - framför allt kommuner och län får ansvaret för att driva en av regering och Riksdag beslutad samlad strategi för att utveckla gruvnäringen. Utblick Gruvnäringen i världen Globalt har intresset för gruvnäringen varierat stort över tid. Den kraftiga ekonomiska uppgång som skedde efter andra världskriget sammanföll med många länders frigörelse i tredje världen. I Algeriet utvecklades till exempel de första tankarna på mineralråvaror som den hävstång för ekonomisk och social utveckling 17 Metallerochgruvor.se, 2012, Svemin: Svensk gruvindustri 2011 och SGU 2011 14

som de nygrundade nationerna behövde. Mineraltillgångarna skulle kontrolleras av staten och användas för något mer än att bara berika de stora gruvbolagen i de forna kolonialmakterna. Nationaliseringar genomfördes i stor skala både i industriländer som England, Frankrike och i länder som Chile, Venezuela, Zambia, Kongo och andra länder. Trettio år senare, under slutet av 1990-talet, i metallpriscykelns absoluta bottenläge, privatiserades det mesta av dessa industrier igen. 18 Vid millennieskiftet (1999/2000) var det politiska intresset för gruvindustrin mycket lågt globalt sett. Men i takt med att priserna började stiga växte intresset, inte minst politiskt. Många länder och regioner ser idag stora möjligheter att skapa allt större vinster och ekonomiska fördelar genom gruvnäringen. Det statliga inflytandet över världens gruvindustri har ökat kraftigt i och med Kinas entré på banan. 19 Brytningen av många viktiga metaller är begränsad till ett fåtal länder och ett fåtal företag. Tre stora företag står till exempel för 2/3 av all järnmalmsexport i världen. Kina producerar 95 procent av sällsynta jordartsmetaller, Brasilien producerar 90 procent av all niob och Sydafrika producerar 70 procent av allt rodium. Gruvnäringen i EU och Europa Under mycket lång tid var Europas försörjning av metaller en lågt prioriterad fråga både i Europas gruvländer och i Bryssel. Men när priserna pressades upp och det blev brist på strategiskt viktiga mineraler ökade det politiska intresset för råvarusituationen. Tillgången på mineralhaltiga råvaror är numera av yttersta vikt för EU och Europa. EU:s medlemsländer använder 25 30 procent av den globala produktionen av metaller. Bygg-, bil- och flygplansindustrierna samt den kemiska industrin och tillverkningen av maskiner och utrustning omsätter sammanlagt cirka 1 300 miljarder euro och sysselsätter 30 miljoner personer. Den egna produktionen är enbart cirka tre procent av världsproduktionen och många viktiga metaller utvinns inte alls i Europa. 20 EU-länderna är bland annat helt beroende av import av tenn, kobolt, molybden och har ett stort underskott av nickel, järn, bly och koppar. 21 EU:s arbete med råvarufrågan tog sin början 2008 när EU-kommissionen i ett meddelande lanserade ett Europeiskt råvaruinitiativ. EU:s råvaruinitiativ vilar på tre pelare: förbättrad tillgång till råvaror genom internationell handel, ökad prospektering 18 Finlands mineralstrategi ISBN 978-952-217-133-7 och Regional mineralstrategi för Västerbotten och Norrbotten, version 1, april 2012 19 Regional mineralstrategi för Västerbotten och Norrbotten, version 1, april 2012 20 SGU: verksamhetsberättelse och årsredovisning 2010 21 Betänkande 2011/12: NU 14 Mineralpolitiska frågor 15

och utvinning av råvaror inom EU och slutligen åtgärder för förbättrad resurseffektivitet och återvinning. EU:s råvarustrategi har framförallt kommit att handla om att säkra tillgången på kritiska råmaterial - dvs. i praktiken de sällsynta jordartsmetaller som är nödvändiga för högteknologiska produkter som exempelvis datorer, mobiltelefoner och vindkraftverk. Även om sällsynta jordartsmetaller - trots namnet - är vanligt förekommande runt om i världen bryts de nästan uteslutande i Kina som därigenom har kontroll över världsmarknaden. När handeln med de sällsynta jordartsmetallerna belades med exportrestriktioner skapades stor oro, vilket ledde till en tvist i WTO i ett mål som drevs av USA, EU och Mexiko mot Kina. Sammanfattningsvis har de tidigare prisökningarna, den ökade efterfrågan på mineraler, de globalt förändrade förutsättningarna för råvarusektorn och tillgången på kritiska råmaterial fått EU att skärpa sitt engagemang inom mineral- och råvarupolitiken. Lanseringen av råvaruinitiativet 2008, och det uppföljande meddelandet har resulterat i ett antal konkreta initiativ. EU-kommissionen har genomfört en systematisk analys av utbudet av råvaror och som en följd av arbetet presenterades 2010 en lista på strategiska mineralråvaror för vilka EU har ett stort importberoende. 22 Även inom industri, FoU och innovation ser EU behov av en europeisk samverkan. Det har bland annat resulterat i initiativ som ETP-SMR - en teknikplattform för europeisk gruvindustri som startades 2005 och där svensk gruvindustri och LTU varit drivande. I februari 2012 lanserade EU-kommissionen dessutom ett innovationspartnerskap för råvarusektorn. Vidare efterfrågar EU-kommissionen nationella strategier för medlemsstaternas gruv- och mineralnäringar. EU:s ökade engagemang i råvarufrågan öppnar upp möjligheter för Sverige att använda sig av EU:s olika policyinstrument för att utveckla den svenska gruvnäringen. Sveriges ställning som en av Europas ledande gruvländer gör att den svenska gruvnäringens intressen och vårt lands mineraltillgångar möter de behov som övriga Europeiska länder har vad gäller säkrade råvaruleveranser. Det är också viktigt att Sverige är pådrivande avseende gruvnäringens utveckling i EUsammanhang. Sverige, men också Finland och Norge har kunskap och erfarenheter som bör användas i EU-arbetet. Exempelvis bör Sverige driva kravet på att ett EUorgan för gruvhanteringen i EU placeras i Sverige. 22 SGU: Bergverksstatistik 2010 Statistics of the Swedish Mining Industry 2010, periodiska publikationer 2011:2 16

Gruvnäringen i Norden De globala förutsättningarna för gruvbranschen anses vara mycket goda. Även om priserna på mineraler nu går ner, sker det från en mycket hög nivå och behovet av mineraler lär knappast minska. Tvärtom ökar behovet långsiktigt. Det skapar fortsatt goda villkor för nordisk och svensk gruvindustri. I konkreta termer beräknas gruvindustrin i Sverige öka sin produktion av metallmalmer med 150 procent fram till år 2020. 23 Det är en mycket stark tillväxt jämfört med ökningstakten mellan 1990 till 2010 som låg på cirka 25 procent. En liknande trend finns i Finland och Norge, även om utvecklingen i Norge sker från lägre utgångsnivåer. År 2010 presenterade Finland en mineralstrategi som sträcker sig fram till 2050. I den föreslås en rad investeringar för att utveckla den inhemska gruvindustrin bland annat att näringen ska stärkas generellt, tillgång till metallråvaror ska prioriteras, miljöpåverkan av gruvindustrin ska minimeras, produktiviteten ökas, FoUkapaciteten ska öka och tillgången på expertis stärkas. Resurser har avsatts för forskningsinsatserna och arbetet har startat med programmet Green Mining som har en budget på 60 miljoner euro för perioden 2011-2016. 24 I Norge utarbetas en ny mineralstrategi som ska bli klar år 2012. Norge ska inte längre enbart fokusera på olja utan nu också på mineralråvaror som varit lågt prioriterade. I Nordnorge investeras inom geologisk kartering och man planerar för ett nationellt forskningsprogram (MINFORSK) liknande det finska Green Mining. 25 23 SGU: SGU: Bergverksstatistik 2010 Statistics of the Swedish Mining Industry 2010, periodiska publikationer 2011:2 24 2011/12: NU14 Mineralpolitiska frågor 25 Finlands mineralstrategi 17

Malmproduktion i Norden 2001 2020 26 Gruvnäringen i Sverige I tusen år har malmen och gruvorna i Bergslagen, Västerbotten och Norrbotten varit en grund för Sveriges utveckling. Järnmalm har brutits i Kiruna, Pellivuoma, Grängesberg och Dannemora, koppar i Aitik och Falun, zink i Askersund, bly i Laisvall, guld i Vindelgransele och Svartliden och silver i Sala. Gruvbrytningen har utgjort en väsentlig del av de svenska statsfinanserna. Malmen har gett stora exportinkomster och starkt bidragit till Sveriges välfärd. Kring gruvorna har en metallurgisk industri byggts upp sida vid sida med en verkstadsindustri. Den senare har både tagit fram produkter som behövs inom industrin och i hemmen och utvecklat utrustning för att underlätta mineralutvinning. Produkterna från malmindustrin förädlas i smältverk och raffinaderier till metall som legeras till lämpliga egenskaper och sedan formas i valsverk och liknande till metallprodukter. En allt större tjänsteproduktion har skapats som utgår ifrån gruvnäringen och industriell verksamhet. Tjänstesektorn har skapat många nya arbetsplatser på de gamla industriorterna. Det är en utveckling som vi bejakar. Det innebär nya 26 Raw Materials Group, 2011 18

utmaningar för samhället, framförallt när det gäller att skapa förutsättningar för utbildning och kompetensutveckling. Internationellt sett är gruvbranschen i Sverige liten och även de större svenska gruvföretagen är relativt små och verkar företrädesvis inom landet. Trots sin relativa litenhet har de svenska företagen genom forskning och utveckling blivit mer konkurrenskraftiga och är i många fall teknik- och miljöledande. Det har starkt bidragit till att vi idag har en omfattande och internationellt konkurrenskraftig gruvnäring. 27 Expansionen av svensk gruvindustri har inneburit en utveckling av både tung verkstadsindustri och små och medelstora företag som utvecklar produkter och tjänster nationellt och internationellt. Gruv- och mineralindustrin med dess anknytande näringar är en mycket viktig utvecklingskraft för nationell, regional och lokal ekonomi, för exportinkomster och för regional utveckling. Inom industrin och i samarbete med olika forskningsorganisationer finns ett forsknings- och utvecklingsarbete, vilket resulterat i att de på många områden ligger i fronten av utvecklingen. En stor del av tungt bergarbete har exempelvis kunnat automatiseras i LKAB: s gruvor. 28 Metallurgin förser hela det svenska näringslivet med råvaror, teknologi och miljökunnande. Järnoch stålindustri, gruvor och smältverk och vidareförädlingen inom verkstadsindustrin är sammantaget av stor betydelse för det svenska industrisystemet, den ekonomiska tillväxten och exportnettot. Exportberoendet kommer att öka och samspelet med omvärlden blir än mer betydelsefullt. 29 Sverige är idag ledande malmproducent inom EU och står för närmare 90 procent av järnmalmsproduktionen inom unionen. Gruvnäringen har ett nuvarande produktionsvärde om cirka 19 miljarder kronor om året och exporterar drygt hälften av detta. Som tidigare nämnts har järnmalmspriset sjunkit med 15-20 procent från oktober 2011- men från en mycket hög nivå. Indexpriset för 62-procentig järnmalm har sjunkit från 150-170 dollar per ton under 2011 till 130-150 dollar 2012. Kina köper över 60 procent av den järnmalm som exporteras i hela världen och lägger därmed också grunden för järnmalmspriset. Nu ser vi en viss inbromsning av efterfrågan i 27 Betänkande 2011/12: NU 14 Mineralpolitiska frågor 28 LKAB:s årsredovisningar 2010-2011, betänkande 2011712: NU 14 Mineralpolitiska frågor 29 Regeringens innovationsstrategi från 2004 19

Kina och det påverkar naturligtvis prisnivån. Vi ser också hur fler aktörer etablerar sig på marknaden och det leder också till att priserna sjunker efter ett tag. 30 Dock är bedömningen från näringslivet att svensk gruvnäring fortsatt kommer att expandera och vara internationellt konkurrenskraftig under lång tid framöver. Svensk gruvnäring i siffror - Gruvnäringen är Sveriges mest expansiva bransch och investeringarna kommer troligen att uppgå till 50 miljarder kronor under de kommande fem åren. 31 - Den svenska gruv- och stenindustrin tillsammans med stål- och metallverken omsätter 220 miljarder kronor och sysselsätter nästan 60 000 personer 32. Andelen anställda i gruvnäringen är idag den största på 20 år. 33 - Exporten av metaller och mineralprodukter ökade kraftigt, med 17 procent under 2011 enligt SCB. Det innebär stora intäkter, investeringar i forskning och teknikutveckling och nya jobb. - Vid utgången av 2011 fanns 17 gruvor med koncession i drift i Sverige. Av dessa var 15 metallgruvor. - Cirka 90 procent av den svenska gruvproduktionen sker i Kiruna, Malmberget och Aitik (dagbrottsgruva utanför Gällivare). 34 Sammantaget svarar Norrbotten och Västerbotten tillsammans för 95 procent av svensk gruvnäring. 35 - Under 2010 öppnade LKAB ett dagbrott 36 för järnmalmsbrytning i Gruvberget (Svappavara i Norrbottens län). Verksamheten där har nu tills vidare avstannat pga. av en tidigare dom i Miljödomstolen som HD beslutat att inte pröva. - De nya prospekteringstillstånden är, liksom under senare år, koncentrerade till de tre malmregionerna i landet: Malmfälten i Norrbottens län, Skellefteåfältet och guldlinjen i Västerbottens län samt Bergslagen. Under 2011 har två bearbetningskoncessioner för järn beviljats (Håksberg och Blötberget i Dalarnas län). 30 NSD, juni 2012, TV4 Norrbotten, juni 2012 31 SGU:s årsredovisning 2011 32 Arbetsförmedlingens statistikdatabas 2011 33 SGU:s årsredovisning 2011 34 SGU: Bergverksstatistik 2010 Statistics of the Swedish Mining Industry 2010, periodiska publikationer 2011:2 35 Regionvasterbotten/pressrum, april 2012 36 Förklaring: Dagbrott bedrivs huvudsakligen där malmkroppen ligger ytligt och horisontellt med marken samt om kringliggande bergarter har dålig stabilitet. Några exempel är stenbrott och grustag. Metaller och mineraler i människans tjänst 20

- Enligt SGU 37 väntas ett femtontal nya eller nygamla gruvor öppna inom en tioårsperiod. 37 SGU: Bergverksstatistik 2010 Statistics of the Swedish Mining Industry 2010, periodiska publikationer 2011:2 21

22

Län Antal arbetsställen S:a arbetare 2009 S:a arbetare 2010 Järnmalmsgruvor Icke järnmalmsgruvor Örebro 2 351 438 438 Dalarna 1 287 309 309 Västerbotten 7 550 581 581 Norrbotten 4 2 473 2 728 2 235 493 Hela riket 2010 14 4 056 2 235 1 821 Hela riket 2009 3 661 4 056 2 044 1 617 23

Samtliga illustrationer är från Svensk gruvindustri 2011 SweMin och SGU Visioner, strategier och utmaningar för gruvnäringen Behovet av strategisk samverkan Gruvnäringen expanderar. Företagen LKAB och Boliden genomför nu stora investeringar för att utöka kapaciteten i sin verksamhet. Enligt beräkningar, som tidigare redovisats, kommer ett 15-tal nya eller nygamla gruvor att öppnas inom en tioårsperiod. Det innebär att antalet gruvor fördubblas i Sverige. Gruvnäringen befinner sig således i en positiv utveckling efter en lång tid av krympande verksamhet och nedläggning av många gruvor. 38 Att antalet prospekteringar har intensifierats i Sverige skapar framtidstro, utvecklingsmöjligheter och skatteunderlag till många av de regioner som tidigare brottats med utflyttning och avfolkning. Nya arbetstillfällen skapas i den direkta gruvnäringen och inom dess kringnäringar till exempel underleverantörer och 38 Arbetsförmedlingen 24

tjänsteföretag. Uppskattningsvis genererar gruvnäringen, förutom direkta arbetstillfällen, även tre till fyra indirekta jobb per arbetsplats i en gruva. 39 Det är naturligtvis en utveckling som välkomnas men som också för med sig nya gemensamma utmaningar för näringsliv, fackliga organisationer, akademi och andra strukturer i samhället. För att våra naturtillgångar ska användas på ett långsiktigt, stabilt och hållbart sätt krävs att utvecklingen sker inom ramen för en sammanhållen strategi, som behandlar frågor om grundläggande geologiska undersökningar, forskning, utbildning, miljöskydd, infrastruktur m.m. I denna strategi bör återvinning vara en väsentlig del. Men gruvnäringen är också en bransch där kraven på långsiktighet och ett ansvarsfullt agerande måste vila tungt på företagen. Inte minst eftersom utvinningsverksamheten är känslig ur miljösynpunkt och därför att prospektering oftast sker på annans mark. Branschorganisationen för gruv- och prospekteringsindustrin, SveMin 40 har tagit fram etiska riktlinjer för sina medlemmar. I dessa behandlas frågor om gruvbranschens uppgift, bärkraftig utveckling, god arbetsmiljö, miljöskyddsarbete, riskperspektiv, öppen och saklig information, god redovisningssed, prospektering med respekt för markägarens intressen och utbildning. Till de etiska reglerna har lagts rekommendationer om publiceringsstandard för företag som är engagerade i prospektering, utveckling och mineralutvinning, dammsäkerhetspolicy för medlemsföretagen, riktlinjer för prospekteringsarbete samt vägledning för god miljöpraxis vid prospektering i skyddade områden. 41 Den europeiska branschorganisationen, Euromines, där SveMin är medlem, har i Guidelines on Sustainable Development for the European Mining Sector behandlat mer övergripande frågor utgående från principerna för hållbar utveckling. 42 Gruvbolagen i Sverige är alla medlemmar i SveMin 43 och förväntas följa de etiska riktlinjerna. Bolag som LKAB och Boliden har dessutom egna riktlinjer och åtaganden bland annat energi- och miljöpolicies. Av prospekteringsbolagen är en del företrädesvis mindre bolag inte medlemmar i SveMin och påverkas åtminstone inte 39 Arbetsförmedlingen 40 www.industriarbetsgiavrarna.se 41 SGU: En kraftfull svensk mineralstrategi, sid. 12 42 www.industriarbetsgivarna.se 43 SweMins etiska riktlinjer: http://www.svemin.se/om_oss/svemin/redovisningsregler 25

formellt av branschföreningens riktlinjer. Men de kan vara medlemmar av motsvarande föreningar i annat land. Företagens agerande i frågor som rör bland annat miljö och säkerhet är avgörande för om en framtida utvinningsverksamhet kommer att ske på ett lämpligt hållbart sätt och om den kommer att mötas av acceptans och förtroende hos allmänhet och intressenter. Alla delar i detta kan inte regleras via lagstiftning utan blir beroende av självreglering i branschen. Det kan då finnas anledning att dessa förhållanden diskuteras med branschen i perspektivet av om de är tillräckliga, om några kompletteringar behöver göras osv. Sverige har, tillsammans med Finland och Norge kunskaper på gruvområdet som också bör användas i globala sammanhang. Gruvbrytning ger utvecklingsländerna stora möjligheter till inkomster och sysselsättning. Men, det är ofta hårda villkor för de som arbetar i gruvorna. Föråldrad teknik och gammaldags ledarskap bidrar bl.a. till detta. Här kan Sverige och Norden spela en viktig roll genom kunskaps- och tekniköverföring. En sådan aktivitet ligger i linje med svensk biståndstradition. Det skapar också långsiktiga relationer till berörda länder, vilket gynnar båda parter. Ansträngningar har gjorts tidigare men bör nu intensifieras. SIDA, om har kunskap om hur man arbetar i utvecklingsländer bör ges i uppdrag att tillsammans med SGU påtagligt öka sina ansträngningar och sitt engagemang på detta område. Utmaning 1: Snabbt växande gruvsamhällen För de samhällen och regioner som är berörda innebär utvecklingen inom gruvbranschen en fantastisk möjlighet och stora utmaningar. Utveckling av dessa samhällen inom områden som boende, utbildning, arbetsmarknad, fritid, vård, barnomsorg, fysisk miljö, den sociala miljön och identiteten blir betydelsefull för att behålla och attrahera ny arbetskraft. Viktigt är också verksamheter och aktiviteter som baseras på naturmiljöer, kultur och kulturarv. Många gruvsamhällen befinner sig i en paradoxal situation. För inte så länge sedan revs bostäder och arbetslösheten var hög men idag är verkligheten en annan. Kraftig efterfrågan på malmer har nu istället lett till behov av nya bostäder och industrilokaler och stort behov av att rekrytera arbetskraft. Ungdomar och framför allt unga kvinnor tenderar att flyttar från dessa områden och det blir ett tydligt överskott av män. En av de stora utmaningarna för gruvsamhällen och för orter med råvaruindustrin som grund är att de uppkommit till följd av sin specialisering kring en råvara, men att deras långsiktiga överlevnad hänger på möjligheten till diversifiering av 26

arbetstillfällen, till exempel kompletterande industri och verksamheter i andra näringar. Ett försök att åstadkomma kompletterande verksamhet är Projekt Bergskraft Bergslagen som kan liknas vid en inkubator för utveckling och forskning av lokal gruvnäring i Kopparbergsregionen. Modellen syftar till att stärka tillväxten ur ett bredare perspektiv. Det kan uppnås genom att stimulera näringsliv, forskning och det offentliga i ett samverkande kluster. 44 Arbetsgruppen menar att detta är en modell som bör kunna spridas och stöttas ekonomiskt. Demografin i flera av de inlandskommuner, där gruvnäringen finns, försämrar möjligheterna att rekrytera arbetskraft lokalt. En ökad in- och utpendling till gruvkommunerna är redan nu ett sätt att lösa bristen på arbetskraft och i ett initialt skede är det en nödvändig och acceptabel metod. Många av de uppgifter som öppning av gruva innebär, är av mer kortsiktig natur. Långsiktigt är det dock viktigt att de som arbetar i gruvnäringen och deras anhöriga också bor på orten. Inte minst med tanke på skatteunderlag och kommunernas möjlighet att erbjuda rimlig service. För kommunerna är det viktigt att finna balansen i exempelvis bostadsbyggandet så att man inte riskerar att hamna i ett läge där man återigen får ta ansvar för risken att behöva riva moderna bostadshus. Inpendling i stor skala ställer också höga krav på infrastruktur och logistik. Detta är några skäl till varför det är viktigt att ett bredare perspektiv läggs på utvecklingen av gruvnäringen. I synnerhet som jobb- och veckopendling för många numera är ett realistiskt alternativ. Studier visar att människor allt mindre är beredda att flytta på grund av arbete. Istället värdesätts miljö, socialt nätverk och tillgång till utbildning allt högre. 45 För mindre kommuner som Pajala, Storuman och Lycksele kan de gruvor som finns eller som kommer att starta, fungera som en tillväxtmotor, men de garanterar inte att befolkningsutvecklingen vänder uppåt. Det behövs fler insatser som gör att de förutsättningar som varje samhälle har för att komplettera gruvnäringen tillvaratas. Det är ingen enkel uppgift och det kräver en aktiv medverkan av fler än de berörda samhällena. Att exempelvis bygga nya bostäder i de regioner där nybyggnadskostnaden överstiger marknadsvärdet är ingen enkel uppgift. Fastighetsägaren har ingen möjlighet att vid en vidareförsäljning få ut skillnaden mellan ersättningsbelopp och nybyggnadskostnaden. Många banker anser att det är ett för stort risktagande och nybyggnationer är i regel kostsamma. Lösningen ligger inte heller i att köpa äldre hus och gårdar billigt eftersom det oftast krävs stora investeringar för att renovera sådana 44 http://www.bergskraft.se/ 45 Gruvnäringens förutsättningar i norra Sverige- utredning om hållbara samhällen, mineralpolitik och innovation, Umeå universitet 2011 27