Programmet frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Transkript

1 BESLUT Dnr: 12/02649 SAKEN Kaliber, P1, , program om den svenska gruvnäringen; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Programmet frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. PROGAMMET I programmets påannonsering sa programpresentatören följande. Stigande priser på järnmalmsmetaller har satt svenska gruvor i fokus igen. I tre program har Kaliber granskat den svenska gruvnäringen och i dag handlar det om miljarderna som försvinner och skiten som riskerar att bli kvar. Programmet handlade om det ökade intresset för gruvnäring i Sverige, vart vinsterna från näringen tar vägen, samt vilka konsekvenser gruvnäringen kan få för miljön i de regioner där den bedrivs. I programmet intervjuades lokala intressenter som renskötare, politiker och boende i områden där nya gruvor planerades. Vidare intervjuades bland annat företrädare för utlandsägda gruvbolag, en nationalekonom och flera experter på gruvnäring. ANMÄLAN Programmet har anmälts av SveMin, en branschförening för gruvor, mineraloch metallproducenter i Sverige. Föreningen anser att programmet är obalanserat, tendentiöst och osakligt. SveMin anser vidare att utländska bolag misstänkliggjordes och kritiken mot programmet kan sammanfattas i följande punkter. De utpekade utländska företagen har inte fått möjlighet att bemöta den kritik Myndigheten för radio och tv Tel: Fax: Box 33, Stockholm-Globen registrator@mrtv.se Besöksadress: Arenavägen 55, plan 7

2 2/7 som framfördes i programmet Utländskt ägande har hanterats ensidigt och kränkande. Flera av reporterns uttalanden och ordval var på närmare anförda grunder tendentiösa och kränkande. PROGRAMFÖRETAGETS YTTRANDE Sveriges Radio (SR) anser att programmet överensstämmer med kraven på opartiskhet och saklighet och anför i huvudsak följande. Programmet Kaliber är P1:s granskande program för undersökande journalistik som sänds en gång i veckan. I programmet granskas samhällsfenomen i tiden, effekter av trender och företeelser i vardagen. I oktober förra året sändes en serie om den pågående expansionen av gruvnäringen i Sverige. I takt med att priserna på mineraler gått upp har gruvnäringen fått ny fart, nya gruvor anläggs och gamla gruvor öppnas igen. Programmet ville därför granska effekten av etableringen. Det anmälda programmet var det första i en serie om tre och syftet var att granska effekterna av etableringen av gruvindustrin, vart vinsterna av näringen tar vägen och vilka miljömässiga konsekvenser gruvindustrin har. Slutsatsen av granskningen var att vinsterna ofta inte stannar i regionen, samtidigt som andra näringar och miljö drabbas negativt av gruvdriften. Positiva effekter i form av ett ökat antal arbetstillfällen och ökad bruttonationalprodukt framkom dock också i programmet. Två företag tas upp närmare, Dragon Mining och Hannas Reward Ltd. Dragon Mining har släppt ut gifter i vattendrag och därför blivit stämda för miljöbrott. I programmet framgick det att företagets vd menar att utsläppsvillkoren varit omöjliga att följa men att han inte vill kommentera en pågående rättssak. Att många stora gruvbolag har utländska ägare är ett faktum. Programbolaget kan inte se att frågan har hanterats ensidigt och kränkande. Företrädare för de närmare granskande bolagen fick komma till tals och bemöta kritiken. Dessutom intervjuades en nationalekonom vid Luleå tekniska universitet om de positiva effekterna av gruvnäringen. Vidare intervjuades företaget Hannans svenske representant som fick bemöta den kritik som riktades mot dem från en renägare som berörts av att företagtes planerade gruvdrift där. I sin anmälan lyfter SveMin fram flera exempel på uttalanden och ordval av reportern som de anser var tendensiösa och i vissa fall osakliga. SR bemöter dessa exempel nedan. De som redan finns mångmiljardinvesterar för att öka produktionstakten, och breder ut sig mera. Kaliber inleder i dag serien Malmens makt. Anmälaren anser att uttalandet var tendensiöst vinklat. Enligt SR är gruvindustrin en expansiv näring som kräver stora områden för att kunna utvidga sin verksamhet. Bland annat håller två tätorter, Kiruna och Malmberget, på att flyttas för att ge plats åt gruvor.

3 3/7 För 20 år sen släppte Sverige prospekteringen fri, och öppnade för företag från hela världen att komma hit, sätta spaden i marken och exploatera naturresurserna. Nu märks effekten. I dag är hundra olika företag ute och letar malm och de heter saker som Beowulf, Northland, Avalon och Blackstone Nickel, och ägarna sitter i många fall i andra delar av världen. Anmälaren hävdar att prospekteringen var öppen för utländska företag innan dess och att uttalandet är tendensiöst och ger en negativ bild av utländska företag. Det var enligt SR möjligt för utländska bolag att prospektera i Sverige före år 1992, men det var varken enkelt eller fördelaktigt. År 1992 ändrades minerallagen med syfte att göra det attraktivt för utländska företag att prospektera i Sverige och år 1993 gjordes fler förändringar för att öppna för utländska bolag. För att underlätta för utländska etableringar avskaffades det särskilda tillstånd som utländska företag tidigare måste ha för att förvärva mineralrättigheter och fast egendom och kronoandel, som gav staten rätt att bli hälftenägare i varje gruvprojekt, avskaffades. Kronoandelen sågs av många utländska gruvföretag som ett hinder av institutionell karaktär (proposition 1992/93:238 s. 10) vid överväganden om etablering i Sverige. Utgångspunkten för programmet var att se vart vinsterna tar vägen, varför det var relevant att säga var ägarna till företagen finns. Massor av djupa borrhål. Anmälaren anser att uttalandet ger ett överdrivet intryck av antalet borrhål. SR vill framhålla att enligt Hannas Reward Ltd så har företaget hittills borrat meter i det så kallade Rakkuriområdet, det vill säga plockat upp meter stenstavar från berget. Så här långt har de borrat 35 borrhål i fyndigheten och ytterligare drygt 20 hål planeras. Hålen är mer än 300 meter djupa. Luxemburgföretaget Northland Resources [---] utdelning till riskkapitalister runt om i världen. Anmälaren anser att uttalandet var kränkande och tendensiöst. SR vill framhålla att bolaget Northland Resources har sitt säte i Luxemburg. Investerare, bland annat riskkapitalister, från olika delar av världen har investerat i bolaget. En ägarlista finns på bolagets webbplats. Riskkapital är enligt NE:s definition kapital investerat i projekt som innebär ett risktagande. I inskränkt mening avser riskkapital det kapital i ett företag som tillskjutits av ägarna, det vill säga eget kapital i motsats till lånat (främmande) kapital. Att termen riskkapital av vissa kan anses vara belastad gör den inte mindre korrekt. Det är dessutom rimligt att notera att det är utländska ägare när ett av syftena med programmet var att granska var vinsterna av gruvnäringen hamnar. De tusentals tunga malmlastbilar som är på väg ut i trafiken. Anmälaren anser att uttalandet gav intryck av att trafiken i allmänhet kommer att översvämmas av malmbilar. Enligt SR granskade programmet bland annat hur miljön påverkades av gruvnäringen. Ett exempel på utvecklingen är vägsträckan

4 4/7 från gruvan i Pajala till järnvägen i Svappavaara där en malmlastbil kommer passera var tredje minut dygnet runt. Omkring Svappavaara by kommer dessa lastbilar också möta LKAB:s 400 lastbilar per dygn från en ny planerad gruva i Mertainen. Sverige är något av ett lågprisland för de multinationella gruvbolagen. Ett lågskatteland när det handlar just om gruvdrift. [---] Där jämfördes olika kostnader för att driva en gruva i 20 olika länder. Och Sverige toppar listan som billigast och med högst avkastning till utländska ägare. Anmälaren anser att det var osakligt att blanda olika begrepp. I det avsnitt av programmet som anmälaren citerar nämndes en omfattande kartläggning som Världsbanken gjorde år Olika kostnader för att driva en gruva i 20 länder jämfördes i kartläggningen och Sverige toppade listan som billigast och med högst avkastning till utländska ägare. Staten öppnade också arkiven med information om var fyndigheter finns. Arkiven var enligt anmälaren tillgängliga även tidigare. I samband med beslutet om att avskaffa den statliga prospekteringen, bestämdes att Sverige skulle satsa på att samla ihop och tillgängliggöra informationen om var fyndigheter finns för att hjälpa prospekteringsföretagen. För att ytterligare förbättra möjligheterna för prospektering beslutade riksdagen våren 1992 att etablera ett mineralinformationskontor i Malå för att ta hand om svensk prospekteringsinformation. Man inrättade ett mineralkontor i Malå, vid Sveriges geologiska undersökning (SGU), med uppgift dels att insamla, uppdatera och bearbeta informationen av relevans för prospektering, dels att marknadsföra denna. Enligt chefen för SGU:s mineralinformationskontor i Malå, fanns ingen offentlig prospekteringsinformation innan regeringen valde att öppna mineralinformationskontoret i Malå, det vill säga före lagändringen år Man kunde få tillstånd av nämnden för statens gruvegendom (NSG) men i princip var Boliden den enda gruvbolag som inte var statligt. Efter år 1992 samlades allt material på SGU i Malå som fick uppdraget att tillgängliggöra och marknadsföra informationen. Anmälaren är vidare kritisk till ett uttalande om att land efter land inför en gruvskatt. Enligt anmälaren är det bara Australien som infört en sådan. Exempel på länder som har gruvskatt är Albanien, Argentina, Brasilien, Indien, Polen, Ryssland, Ungern samt delstaten Quebec i Kanada. En av de rapporter om gruvskatt som sammanställts under det senaste året kommer från revisionsbolaget PWC. I den konstateras att den globala trenden är att skattetrycket på just specifikt gruvbolag ökar. För några år sen, 2008, gjorde Naturvårdsverket en kartläggning av gamla gruvområden och hur mycket pengar som skulle behövas för att sanera och då beräknades priset till mellan två och tre miljarder varav en stor del måste bekostas av staten. Anmälaren anser att uttalandet gav en skev bild av dagens förhållanden då

5 5/7 Sverige har en mycket gammal tradition av gruvbrytning. I programmet återgavs resultatet av Naturvårdsverkets kartläggning från Det framgår också att gruvbolagen i samband med miljöprovning måste avsätta en summa pengar för att efterbehandla området i framtiden. En gruvexpert vid länsstyrelsen i Norrbotten, uttalade följande i programmet. Det har visat sig problematiskt att vissa fall, som exempelvis man haft nyligen i Västerbotten, så är inte de här ekonomiska åligganden tillräckliga, de räcker inte till att återställa. Då får samhället träda in och städa upp. Då får pengarna användas till sånt i stället för skola, barnomsorg, åldringsvård. Det gruvexperten syftade på var ett tillsynsprojekt som länsstyrelsen i Västerbotten genomförde år vid nyligen nerlagda gruvor. Projektet finansierades av Naturvårdsverket och syftet var att få en helhetsbild och att utföra en nulägesanalys av miljöpåverkan från nedlagda gruvor samt att utvärdera vilken effekt de krav som ställts i prövningar och tillsyn har haft på miljön. En slutsats i rapporten (sid. 119) är: Tillsynsmyndigheten måste alltför ofta i ett mycket sent skede av gruvprojektet ta ställning till dels om det är möjligt att förelägga om bolaget höjer den ekonomiska säkerheten, och dels om en omprövning är möjlig, med risk för att indirekt sätta bolaget i konkurs. När väl konkursen inte kan undvikas och om den ekonomiska säkerheten har underdimensioneras, så saknas tillräckliga medel för att utreda gruvans samlade inverkan på miljön och för att genomföra efterbehandling enligt uppställda mål och för en långsiktig uppföljning av åtgärdsmålen. I vissa fall har kvarvarande medel täckt endast ca 10 den faktiska efterbehandlingskostnaden. För att komma tillrätta med de ofta allvarliga och svårhanterliga miljöproblem som bristande efterbehandling leder till, så behövs de ekonomiska frågorna och planeringen och genomförandet av efterbehandlingsåtgärder ges betydligt större tyngd vid prövningen av gruvor. SR ska enligt sitt sändningstillstånd granska myndigheter, organisationer och företag som har inflytande på beslut som rör medborgarna samt spegla verksamheten inom sådana organ och inom andra maktsfärer. Enligt granskningsnämndens praxis är det tillåtet att skildra ett ämne från en speciell utgångspunkt, och att det i så fall klart bör framgå av programmet eller programpresentationen. Så skedde också i detta fall, och som framgår av programföretagets yttrande kom såväl företrädare för gruvbolag som de som berörs eller på annat sätt jobbar med gruvnäringen till tals. AKTUELLA BESTÄMMELSER SR ska bedriva programverksamheten opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet ska råda i radion (6 i sändningstillståndet). Kravet på opartiskhet innebär enligt granskningsnämndens praxis bland annat att kontroversiella ämnen eller händelser inte får behandlas ensidigt, det vill säga så att endast en parts version eller synpunkter klart dominerar ett program eller inslag. Vid sin prövning kan nämnden ta hänsyn till ett annat program eller inslag, förutsatt att en sådan balansering framstår som naturlig för lyssnarna. Det kan till exempel röra sig om inslag i den löpande

6 6/7 nyhetsförmedlingen eller i en programserie. Det kan också vara ett program som programföretaget hänvisar till i samband med sändningen. Det är tillåtet att skildra ett ämne från en speciell utgångspunkt, men i så fall bör detta klart framgå av programmet eller programpresentationen. Kravet på opartiskhet tillämpas enligt nämndens praxis i princip fullt ut på programledare, reportrar och andra som genom sin ställning i ett program kan uppfattas som företrädare för programföretaget. Bestämmelsen innebär bland annat att en programledare eller reporter inte får göra värderande uttalanden eller ta ställning i kontroversiella frågor. Av betydelse för bedömningen är också bestämmelsen om att SR ska stimulera till debatt, kommentera och belysa händelser och skeenden samt granska myndigheter, organisationer och företag som har inflytande på beslut som rör medborgarna (11 i sändningstillståndet). Denna skyldighet innebär enligt nämndens praxis att ett program eller inslag kan ha en kritisk infallsvinkel utan att strida mot kravet på opartiskhet. Kravet på saklighet innebär främst att uppgifter som är av betydelse för framställningen ska vara korrekta och att framställningen inte får vara vilseledande, till exempel genom att väsentliga uppgifter utelämnas. GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING Granskningsnämnden konstaterar att det tydligt framgick att utgångspunkten för programmet, som var den första delen i en serie av tre, var att granska den svenska gruvnäringen. Det framgick vidare att fokus i det aktuella avsnittet låg på var vinsterna från gruvnäringen tar vägen och vilka konsekvenser det ökade intresset för gruvnäring i Sverige kan ha på miljön. Enligt nämndens mening ligger ett granskande program av detta slag väl i linje med SR:s granskningsskyldighet enligt sändningstillståndet. I programmet fick företrädare för de gruv- och prospekteringsbolag som särskilt berördes möjlighet att bemöta de uppgifter som fördes fram i programmet. Enligt nämndens mening riktades det inte någon kritik mot några andra bolag som var av sådant slag att det krävde ett bemötande. Programmet strider därför inte mot kravet på opartiskhet i detta avseende. Nämnden anser inte heller att reporterns beskrivning av ägandet i de gruv- och prospekteringsföretag som omnämndes i programmet strider mot kravet på opartiskhet i SR:s sändningstillstånd. Nämnden kan mot bakgrund av uppgifterna i SR:s yttrande inte finna att de invändningar som anmälaren för fram om reporterns uttalanden och förhållningsätt innebär någon överträdelse av kraven på opartiskhet och saklighet. Nämnden kan heller inte finna att programmets utformning eller innehåll i övrigt strider mot dessa krav.

7 7/7 Detta beslut har fattats av Henrik Jermsten, Elisabet Bäck, Maria Edström, Leif Hedman, Jan Holmberg, Martin Holmgren och Dilsa Demirbag-Sten efter föredragning av Johannes Wik. På granskningsnämndens vägnar Henrik Jermsten Johannes Wik Detta är en elektronisk kopia av beslutet. Namnunderskrifter finns på originalhandlingen som förvaras hos myndigheten.