1 Ungdomars drogvanor i Salems kommun 2 Vi började omedelbart att fördela mäsken. Jag hällde ur dunken medan Niila langade fram muggarna. Alla drack raskt ur under kompakt tystnad. Nästa omgång följde omedelbart. Ett ivrigt sörplande och kolkande. Mugg nummer tre. När även den var tömd beordrades paus för rapning och ifyllande av snus. Alla sneglade på varandra och muttrade att svagare pissmäsk fick man då leta länge efter, och att i deras hemby drack ungarna sånt här i nappflaska. Supportrar och observatörer tiggde om smakprov och fick. Själv tog jag en munfull och höll på att få en rå potatis i halsen. Det smakade degvätska och var rent djävulskt starkt. 2 års drogvaneundersökning i Salems kommun Ur Mikael Niemis Populärmusik från Vittula. 2 års drogvaneundersökning i Salem kommun är ett samarbete mellan Salems kommun, Björn Callmar, och Jörgen Larsson, Prev & InFo. Undersökningen genomfördes under april 2 i form av en anonym enkät i årskurs 7 och 9 på grundskolenivå samt årskurs 2 på gymnasienivå till skillnad från års undersökning som inbegrep 6-9 på grundskolenivå och årskurs 1-2 på gymnasienivå. 2 års jämförande statistik för Stockholms stad och ett antal kommuner i Stockholms län 1 är hämtade från PreCens (Preventionscentrum i Stockholm). Den jämförande statistiken för riket är hämtad från CAN (Centralorganisationen för alkohol och narkotika). Rapporten inleds med en sammanfattning av 2 års drogvaneundersökning i Salems kommun (årskurs 7 och 9 samt årskurs 2 på gymnasienivå) jämfört med års lokala drogvaneundersökning, Stockholm stad och ett antal kommuner i Stockholms län ( respektive 2 i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasienivå) samt riket (1 och 2 i årskurs 9). Sammanfattningen belyser Tobak, Alkohol och Narkotika. Rapporten avslutas med en slutdiskussion med förslag på åtgärder och plan för spridning av resultatet. I Bilaga 1 presenteras jämförande statistik. I Bilaga 2 återfinns grafiska figurer med text till 2 års lokala drogvaneundersökning. I Bilaga 3 beskrivs undersökningens genomförande. I Bilaga 4 refereras Priv & InFo:s resonemang kring drogvaneundersökningar. Sammanfattning av 2 års drogvaneundersökning Tobak Rökning lokalt perspektiv Med rökare avses att man röker dagligen eller ibland. I Salems kommun röker ca % av niondeklassarna vilket är ca tio procentenheter lägre än i riket. Andelarna som röker har minskat betydligt i årskurs 9 respektive årskurs 2 på gymnasienivå sedan undersökningen år. Könsmässigt är det en klar övervikt för flickor, 23% mot 17% pojkar i årskurs 9. I åk 2 utgörs rökarna av 21% pojkar och 27% flickor. I åk 7 har rökningen ökat något sedan förra undersökningen med könsfördelningen 12% pojkar och 21% flickor. 1 Ekerö, Haninge, Solna, Sundbyberg och Södertälje kommun.
2 Det är relativt stora andelar föräldrar som vet om att deras barn röker. Har föräldrarna accepterar att deras barn röker eller har de kapitulerat inför sina barns rökning? Det är en intressant fråga att diskutera på föräldramöten. Rökning regional och nationellt jämförelse Resultatet om rökning är något förbryllande. Dels har andelen rökande sjunkit drastiskt sedan års undersökning, från 3% till % i årskurs 9 respektive från 3% till 23% i årskurs 2 på gymnasiet, dels ligger det mycket lågt i jämförelse med genomsnittet i länet, 26% i årskurs 9 respektive 38% i årskurs 2 på gymnasienivå samt med CAN:s nationella studie, 3% i årskurs 9. Finns det någon tillförlitlighet i resultatet eller är det slumpen? Om resultatet stämmer kan det vara på gott och ont det är positivt om trenden att röka mattas av men vad, om något, ersätter rökningen? Då både antalet elever som säger sig ha provat att sniffa är högt och antalet elever som säger sig ha provat narkotika har ökat något är det viktigt att se om sniffning och narkotiska preparat som inte kräver erfarenhet av tobaksrökning (ecstasy, Rohypnol etc.) ersätter rökning. Rökning åtgärder Det har skett en liten ökning sedan års undersökning i årskurs 7, från 13% till 16%, en ökning som också är anmärkningsvärd rörande alkohol, sniffning och narkotika. Årskurs 7 är en viktig målgrupp i det drogförebyggande arbetet/tobak i kommunen. Regional och nationell statistik för årskurs 7 är inte tillgänglig i skrivande stund. Flickor är överrepresenterade bland rökarna i såväl Salems kommun som i länet och riket, alltså en trend som håller i sig. Att flickor röker och pojkar snusar eller använder andra former av droger förefaller handla om trender och image. Liknande skillnader kan ses mellan flickor och pojkar vad gäller konsumtion av sprit. Skall flickor utgöra en specifik målgrupp i det drogförebyggande arbetet/tobak i kommunen? Slutligen är det viktigt att involvera föräldrar i det drogförebyggande arbetet/tobak och åskådliggöra föräldrars attityder till att deras barn röker. Alkohol Alkohol/kvantitet lokalt perspektiv Andelarna elever i årskurs 7 och årskurs 2 på gymnasienivå som har druckit alkohol det senaste halvåret har ökat. I årskurs 9 är andelen lika stor som år. I årskurs 7 och 9 är könsfördelningen jämn. I årskurs 2 på gymnasienivå är andelen flickor som druckit alkohol större än andelen pojkar, 93% mot 86% Andelen storkonsumenter 2 av alkohol har ökat betydligt i årskurs 7 och årskurs 2 på gymnasienivå sedan undersökningen år. I årskurs 9 har andelen storkonsumenter sjunkit. Det är en större andel pojkar än flickor i årskurs 9 (29% mot 22%) som storkonsumerar 2 I frågeblanketten framgår att med storkonsumtion menas att man vid ett och samma tillfälle dricker sex burkar folköl (= 24cl starksprit) eller fyra burkar starköl (= 24 cl starksprit) eller fyra stora flaskor starkcider/alkoholäsk eller en flaska vin (= ca cl starksprit) eller en halv halvflaska sprit (= 18 cl starksprit). Den andel av eleverna som har en sådan konsumtion minst en gång per månad redovisas i diagrammet ovan.
3 alkohol. Likaså i årskurs 2 på gymnasienivå (55% mot 33%). I årskurs 7 är andelen storkonsumerande flickor övervägande (12% mot 19%). De flesta uppger att den första berusningen sker i 13-15 års åldern. Pojkarna berusar sig första gången i något lägre ålder än flickorna. Alkohol/kvantitet regionalt och nationellt perspektiv Trots att alkoholkonsumtionen någon gång per halvår bland elever i årskurs 7 och årskurs 2 på gymnasienivå har ökat samt att antalet storkonsumenter av alkohol har ökat sedan års lokala undersökning, i vissa fall dramatiskt, från 6% till 16% i årskurs 7 respektive från 3% till 45% i årskurs 2 på gymnasienivå, ligger Salems niondeklassare på samma nivå som genomsnittet i riket (26%) och mycket under genomsnittet i länet, 34% i årskurs 9 respektive 57% i årskurs 2 på gymnasienivå. Vissa stadsdelar i Stockholm har så oroande höga siffror som t.ex. 44% i årskurs 9 och 66% i årskurs 2 på gymnasienivå. Att resultaten för alkoholkonsumtion i årskurs 9 följer samma trend som för rökning (detta inbegriper också konsumtion av hembränd sprit) föranleder även här en reflektion om orsakerna till minskningen. De flesta uppger att den första berusningen sker i 13-15 års åldern. Det stämmer väl med uppgifterna för åk 9 i riket (CAN 1). Jämförande statistik om alkoholdebut regionalt är inte tillgänglig i skrivande stund. Alkohol/kvantitet åtgärder Liksom vad gäller rökning är årskurs 7 en viktig målgrupp då det skett en mindre eller större ökning inom samtliga kategorier. Vad gäller storkonsumtion av alkohol är det i årskurs 7 dessutom flickorna, till skillnad från årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasienivå, som dominerar. Regional och nationell statistik för årskurs 7 är inte tillgänglig i skrivande stund. Det är angeläget att ta upp frågan om ungdomarnas alkoholvanor på föräldramöten och involvera föräldrar i det drogförebyggande arbetet/alkohol generellt, men inte minst i årskurerna 7 och 8. Alkohol/kvalitet lokalt perspektiv Eleverna i åk 7 och 9 konsumerar i första hand starköl, följt av sprit och folköl omräknat i % alkohol. Vin är den minst populära drycken. Gymnasieeleverna dricker i första hand starköl och folköl. På tredje plats kommer sprit och vin är minst populärt. Öl, oavsett styrka, föredras av pojkarna. Vin och starksprit föredras av flickorna. Detta gäller för alla tre årskurserna. Konsumtionen av hembränd sprit har ökat i årskurs 7, från 5% till 13%, och i årskurs 2 på gymnasienivå, från 27% till 32%, men minskat i årskurs 9, från 34% till 26%, sedan förra undersökningen. I årskurs 7 och 9 är det övervägande pojkar som har druckit hembränt det senaste året. I årskurs 2 på gymnasienivå överväger flickorna (53% flickor jämfört med 21% pojkar). Alkohol/kvalitet regionalt och nationellt perspektiv Jämförande statistik om val av alkoholhaltig dryck regionalt och nationellt är inte tillgänglig i skrivande stund.
4 Konsumtion av hembränd sprit är ovanligare i undersökningsgruppens årskurs 9 jämfört med genomsnittet i riket, 26% mot 3%. Däremot ligger Salems kommun över genomsnittet i länet, 26% mot % i årskurs 9 respektive 32% mot 27% i årskurs 2 på gymnasienivå samt ytterligare över jämfört med genomsnittet i Stockholms stad, 26% mot 19% i årskurs 9 respektive 32% mot 24% i årskurs 2 på gymnasienivå. Vad innebär detta? Ju längre in i storstadskärnorna desto mindre konsumtion av hembränd sprit? I en kranskommun som t.ex. Haninge ligger genomsnittet högre än i Salem. Hur ser det ut i andra storstäder som Göteborg och Malmö? Alkohol/kvalitet åtgärder Effekterna av hembränd sprit är, liksom av många narkotiska preparat, oförutsägbara alltså livsfarliga. Här finns starka skäl för ett preventivt arbete. Alkohol/anskaffan lokalt perspektiv Det vanligaste sättet att skaffa alkohol är genom äldre kamrater, 69% i årskurs 7, 5% i årskurs 9 och xx% i årskurs 2 på gymnasienivå. Därefter kommer vuxen bjuder, föräldrar utan lov, d.v.s. att man stjäl alkohol hemma, vuxen langar, köp av folköl och förälder med lov. Det vanligaste sättet att skaffa hembränd sprit är tillika genom kamrater som bjuder, 6% i årskurs 7, 46% i årskurs 9 och 5% i årskurs 2 på gymnasienivå. Därefter kommer köpt av vän, köpt av langare, förälder, väns förälder och vuxen bjuder. Ju mer ungdomar dricker, desto mindre känner deras föräldrar till om saken. Det är genomgående i många studier. De allra flesta föräldrar lever i okunnighet om storleken på deras barns alkoholkonsumtion. Alkohol/anskaffan regionalt och nationellt perspektiv Jämförande statistik om anskaffan av alkoholhaltig dryck regionalt och nationellt är inte tillgänglig i skrivande stund. Alkohol/anskaffan åtgärder Det är anmärkningsvärt att så många elever uppger att de köper folköl själva och att de får eller tar alkohol av sina föräldrar. Detta bör uppmärksammas på föräldramöten. Dels så att polis och föräldrar kan hjälpas åt att agera mot oseriösa livsmedelshandlare, men också för att minska ungdomars tillgång till alkohol i hemmen. Med tanke på ungdomars försmak för folköl och det faktum att ungdomar kan köpa folköl i handeln är det viktigt att utveckla ett större samarbete med handeln i kommunen. Det är som framgår, mycket vanligare att eleverna får tag på hembränd sprit från kamrater än från vuxna. Detta faktum kan polisen beakta vid förhör med ungdomar och försöka utröna varifrån de har fått tag på den illegala spriten. Hembränd sprit skaffas ofta från människor som också sysslar med annan kriminalitet som t.ex. falska legitimationer och narkotika. Då många föräldrar förefaller okunniga om deras barns alkoholkonsumtion är det angeläget att involvera föräldrar i det drogförebyggande arbetet, att diskutera alkoholkonsumtion på föräldramöten, informera föräldrar om barn och ungdomars alkoholkonsumtion och titta närmare på vuxenvärldens egna attityder till alkohol.
5 Sniffning Sniffning lokalt perspektiv I Salems kommun har 15% av niondeklassarna sniffat en eller flera gånger. Det är en liten ökning med några procentenheter i både årskurs 7 och 9 sedan år. Uppgifter om gymnasieskolan saknas. Det är i första hand pojkar som har sniffat i bägge årskurserna. Sniffning regionalt och nationell jämförelse Det är resultatet av sniffning som är mest uppseendeväckande i 2 års drogvaneundersökning. Salems kommun har det största antalet elever som säger sig ha sniffat en eller flera gånger, 6% i årskurs 7, 15% i årskurs 9 och xx% i årskurs 2 på gymnasienivå, jämfört med länet, % i årskurs 9 respektive 8% i årskurs 2 på gymnasienivå, och nationellt, 8% i årskurs 9. Sniffning åtgärder Effekten av sniffning är, liksom av hembränd sprit och många narkotiska preparat, oförutsägbara. Tändargas, bensin, kosmetiska produkter. Det finns förmodligen en stor okunskap om vad de unga sniffarna drar i sig. Salems kommun bör, i sitt drogförebyggande arbete, fokusera på sniffning. Narkotika Narkotika lokalt perspektiv Resultat visar hur pass exponerade de olika årskurserna är för narkotika enligt elevernas egen bedömning. Det är en dramatisk ökning av elever på högstadiet som svarar att de haft möjlighet att pröva narkotika sedan den tidigare undersökningen, från 5% till 19% (!) i årskurs 7 respektive, från 3% till 38% i årskurs 9. Resultatet pekar på en marginell minskning på gymnasienivå men är ändå högt, 46%. Narkotikan ökar dessutom bland ungdomar i Salems kommun. Bland niondeklassarna i Salem uppger 13% att de har testat narkotika mot % i års drogvaneundersökning. Det finns en oroväckande ökning i årskurs 7, från 1% till 6%, samt en liten ökning i årskurs 2 på gymnasienivå, från 19% till 23%. Könsfördelningen är jämn i åk 7. I åk 9 och åk 2 är det en klar övervikt för pojkarna. Det finns ett samband mellan hur pass exponerade eleverna är för narkotika och i vilken utsträckning man är beredd att testa. D.v.s. om det finns mycket narkotika i ett område, kommer fler ungdomar att pröva. Ett alarmerande faktum är att en allt större andel av de elever som uppger att de haft möjlighet att pröva narkotika också har gjort det jämfört med undersökningen år, från % till 32% i årskurs 7, från 33% till 35% i årskurs 9 respektive från 4% till 5% i årskurs 2 på gymnasienivå. Totalt uppger 28 elever åk 9 och åk 2 på gymnasienivå att de har använt narkotika. Många av eleverna har använt flera preparat, men samtliga har använt hasch. Cannabis (hasch och marijuana) är det klart vanligaste preparatet. Totalt tio elever uppger att de också har använt andra preparat. I första hand amfetamin, därefter ecstasy, LSD och heroin.
6 Narkotika regionalt och nationellt perspektiv Jämförande statistik om möjligheten att prova narkotika regionalt och nationellt är inte tillgänglig i skrivande stund. Salems kommun ligger på genomsnittet för länet (13%) och något under genomsnittet för Stockholm stad (14%) men klart över riksgenomsnittet (8%) i årskurs 9. Kommunen ligger något under genomsnittet i länet (25%) och ytterligare något under genomsnittet i Stockholm stad (27%) i årskurs 2 på gymnasienivå. Narkotika åtgärder Att så många elever säger sig ha haft möjligheten att prova narkotika bör tas på allvar och finnas med i den preventiva planeringen för kommunen. Att det drogförebyggande arbetet måste fokusera på narkotika i samtliga årskullar är en förutsättning för att kunna stävja bruket av narkotika. Återigen finns det emellertid en dramatisk ökning i årskurs 7. Slump eller ihållande trend detta måste tas i beaktan. Narkotika/samband lokalt perspektiv Det är mycket tydliga samband mellan rökning, storkonsumtion av alkohol och narkotikaanvändning. Det är relativt få elever med obefintlig tobakskonsumtion som använder de övriga berusningsmedlen. Av icke-rökarna i exempelvis årskurs 9 är endast 13% storkonsumenter av alkohol. Bland rökarna är hela 78% storkonsumenter. Mönstret är liknande i årskurs 7, 6% bland icke-rökare mot 63% bland rökarna. I årskurs 2 på gymnasienivå är skillnaden inte lika markant, 44% mot 6%. I årskurs 9 har 48% av rökarna använt narkotika minst en gång jämfört med 5% av ickerökarna. I gymnasiets årskurs 2 har 9% av icke-rökarna använt narkotika. Av rökarna har hela 7% gjort det! Narkotika/samband regionalt och nationellt perspektiv Jämförande statistik om sambanden rökning/alkohol respektive rökning/narkotika regionalt och nationellt är inte tillgänglig i skrivande stund. Alkohol/samband åtgärder Att sambandet rökning och storkonsumtion av alkohol och bruk av narkotika är så tydligt är den minkande rökningen en positiv trend. Ändock kan det finnas falluckor någonting vi inte ser. Det drogförebyggande arbetet i kommunen måste vara övergripande, alltså inbegripa alla droger, samt cross-sectional, d.v.s. inbegripa andra områden som går hand i hand med drogområdet, såsom våld och hot om våld, ungdomsbrottslighet, skol- och integrationsfrågor etc.
7 Slutdiskussion Ungdomars drogvanor Mikael Niemi tar med oss på en odysée i de tornedalska ungtupparnas dryckesvanor under 6- talet. Trots att tiderna förändras och ungdomars attityder till droger med dem skönjer berättelsen en tidlöshet. Vi känner igen den grabbiga jargongen, tävlingsinstinkt och prestige, grupptryck, tillhörighet och gemenskap, kvantiteten och en oundviklig grand final. Ungdomars bruk av tobak (rökning och snusning) har sjunkit något och intensivkonsumtionen av alkohol (folköl, starköl, vin, sprit, alkodrycker och hembränt) har legat på ungefär samma nivå som 1971 respektive 1974 (CAN). Däremot har (miss)bruket av narkotika i Stockholms län, och därmed också Salems kommun, börjat uppnå 1971 års proportioner. Utbudet av narkotika har förändrats. En ständigt förnyad flora av sofistikerade narkotiska preparat tränger sig fram på ungdomsarenan vid sidan om nya sniffningspreparat och doping. Tillgången på narkotika ökar p.g.a. en ökad införsel, trafficking. Priset på narkotika sjunker då enorma kvantiteter förs in i Sverige. Narkotikapolitiken kommer i gungning och lagstiftningen luckras upp då nyliberala och resignerade attityder till droger vinner terräng i vissa europeiska länder. Flickor/kvinnors attityder till droger har förändrats och sambanden mellan droger, våld och ungdomsbrottslighet blir allt tydligare. 2 års drogvaneundersökning i Salems kommun bygger på statistik. Statistik är siffror och siffror visar sällan på hela sanningen. Den kan, emellertid, ge oss ett hum om vad dagens ungdomar har för drogvanor och vara en viktig pusselbit i det övergripande drogförebyggande arbetet. Men vad är ett drogförebyggande arbete? Att arbeta för ett rökfritt godtemplarsamhälle är knappast någon realistisk målsättningen. Legala droger som tobak och alkohol har funnits i vår kultur sedan urminnes tider. Att ungdomar dessutom testar och experimenterar med det farliga och förbjudna och att pekpinnar gör det farliga och förbjudna ännu mer utmanande vet vi. Däremot bör ett narkotikafritt samhälle utan missbruksproblem vara varje kommuns vision. Ett viktigt förhållningssätt i det drogförebyggande arbetet är därför att sätta droger i sitt sammanhang och i ungdomarnas sociala kontext. För det första, är det viktigt att arbeta på en bred front med alltifrån specifika drog- och brottsförebyggande åtgärder till generella barnoch ungdomsfrågor, såsom ungdomskultur, livsvärderingar, genusperspektiv, demokrati- och inflytandefrågor. För det andra, att arbeta med både frisk- och riskfaktorer i det fokuserade drogförebyggande arbetet och i generella barn- och ungdomsfrågor. För det tredje, utveckla en kommunövergripande samverkan mellan barn- och ungdomsverksamheter, föräldrar och ungdomar själva kring dessa frågor. För det fjärde, skapa en geografisk gemenskap kring barn- och ungdomsgenerationen. För det femte, att utveckla ett generationsövergripande förhållningssätt i arbetet med barn och ungdomar. Hur får man ungdomar att tänka till, vilja tänka till, både en och två gånger innan de tänder en första cigg eller lyfter ölsejdeln eller nubbeglaset och en och tusen gånger innan de testar ett narkotiskt preparat, doping eller sticker näsan i en dunk bensin, så många gånger att de ger fan i det? Endast genom att medvetandegöra både unga och vuxna om drogers konsekvenser och deras egna attityder till droger kan det skapas en generationsövergripande dialog.
8 Förslag rörande ANT-piloter och ett samverkande ANT-råd Salems kommun bör utveckla ett ANT-råd med ANT-piloter från de olika verksamheterna (kommun, skola, fritidsverksamhet och föräldrar) i syfte att strukturera det drogförebyggande arbetet och utveckla en samverkan mellan verksamheterna. ANT-rådet bör arbeta parallellt med Psykolog- och kuratorsteamet, ungdomsgruppen, skolornas elevvårdsteam och ungdomsmottagningen. Syfte med ANT-rådet Syftet med ett kommunövergripande ANT-råd är att: utveckla att samverkansforum för kommun, skola och fritidsverksamhet, föräldrar och ungdomar kring det drogförebyggande arbetet: för diskussion om det drogförebyggande arbetet, för planering av drogförebyggande insatser i skola och fritidsverksamhet, för samordning av fortbildning, utbildning, droginformation, föreläsare, seminarieverksamhet etc., för utveckling av skolornas kommunövergripande drogpolicy samt skolornas handlingsplaner mot droger, för uppföljning och utvärdering av det drogförebyggande arbetet samt spridning och påverkan gentemot närsamhället, för fördjupning av underlaget till drogvaneundersökningar samt för utvecklingen av det drogförebyggande arbetet till att inbegripa en brett perspektiv på barn- och ungdomsfrågor och ungdomskultur. Organisation av ett ANT-råd 2 ANT-piloter från respektive skola (SO-lärare/lärare som arbetar med ANT-frågor och Livskunskap med särskilt intresse för ANT-frågor och drogförebyggande i skolan). 2 ANT-piloter från barnomsorgen (barnomsorgspersonal med särskilt intresse för t.ex. mindre barns upplevelse av drogmissbruk i familjer). 1 ANT-pilot från respektive skolråd (förälder med särskilt intresse för ANT-frågor och drogförebyggande arbete i skolan). 2 ANT-piloter från den kommunala fritidsverksamheten (fritidsledare med särskilt intresse för ANT-frågor och drogförebyggande arbete i fritidsverksamhet). 1 ANT-pilot inom socialtjänsten (ungdomssekreterare med särskilt intresse för missbruk och kriminalitet bland barn och ungdomar, fokus på sniffning). Ungdomar med särskilt intresse för ANT-frågor och drogförebyggande arbete som referenspersoner. Ungdomssamordnare (ansvarig för det kommunövergripande drogförebyggande arbetet och sammankallande till ANT-rådet).
9 ANT-rådets samverkansmöten Antal möten: Två gånger per termin (februari, mars, september och november). Antal deltagare: ca 15 per gång. Utbildning ANT-piloterna får en grundläggande utbildning i drogförebyggande arbete i samarbete mellan Salems kommun och Maria Ungdom/PreCens/Örebro universitet följt av fortbildning varje år. Inslag i grundläggande utbildning: Vetenskapliga förhållningssätt och grundläggande metodlära, perspektiv på alkohol, narkotika och tobak politik och vetenskap, nationella handlingsplaner. Strukturella förändringar och socioekonomisk ojämlikhet i det svenska samhället med fokus på barn och ungdomar, barn- och ungdomsgenerationen idag. Drogkunskap, risk- och skyddsfaktorer för alkohol och drogproblem. Praktiska arbetsmetoder inom prevention och promotion, metoder för alkohol- och drogförebyggande arbete mot barn och ungdom, skolas och fritidsverksamhetens och familjens roll i det drogförebyggande arbetet. Uppföljning/utvärdering och kvalitetssäkring rörande drogprevention. Finansiering Projektet finansieras av projektet Ung i Salem 2/3. Presentationen av 2 års drogvaneundersökning Målgrupper Målgrupper för presentation av 2 års drogvaneundersökning är följande: Ungdomsledningsgrupp (förvaltningar och politiker), i samband med ungdomsledningsmöte. Ungdomsgruppen (fritidsverksamhet, kuratorer, närpolis m.fl.), i samband med ungdomsmöte. Övriga tjänstemän och politiker i kommunen, genom virtuellt utskick. Skolledningar, i samband med chef/rektorsmöte. Lärare/skolpersonal, i samband med presentation på respektive skola. Elever, i samband med klassrumsbesök om hur det är att vara ung i Salem. Föräldrar, i samband med presentationer på respektive skola. Föreningar, genom föreningsutskick. Medier, genom virtuellt utskick. Allmänhet, genom nyhetsbrev och Internet.
Informations- och spridningskanaler Styr- och referensgruppsmöten. Presentationer på skolor. Klassrumsbesök. Föräldramöten. Nyhetsbrev. Internet, hemsida Ung i Salem. Lokala medier. Typ av information skall spridas enbart de nya resultaten, olika samband, annan information som t ex mobiliserar olika målgrupper. Tidpunkt för spridning av undersökningens resultat Läsåret 2/3. Ansvarig för spridningen av undersökningens resultat Ungdomssamordnaren i Salems kommun. 2-7-24 Björn Callmar Ungdomssamordnare och projektansvarig för Ung i Salems 8-532 598 37
11 Bilaga 1 lokal, regional och nationell jämförelse
12
13
14
15
16 Bilaga 2 Ungdomars drogvanor i Sverige/Salems kommun Alkohol I Sverige har vi mångårig erfarenhet av drogvaneundersökningar. Nationellt görs sådana fortlöpande av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Sett över hela undersökningstiden från 1971 kan man sammanfattningsvis konstatera att andelen alkoholkonsumenter i åk 9 var högre under "mellanölstiden" jämfört med idag. När mellanölet togs bort 1 juli 1977 följde en minskning av andelen alkoholkonsumenter under de nästkommande åren. Från 1988 finns en svag ökning av konsumentgruppen som har planat ut i slutet av nittiotalet. Vad gäller berusningsbenägenheten är den också lägre idag jämfört med första halvan av sjuttiotalet. Men även här finns en ökning sedan 1988-89 som långsamt verkar fortsätta. Under senare år har framförallt folköl och hembränd sprit ökat bland ungdomar. Narkotika Mönstret kring narkotikavanorna i åk 9 har stora likheter med alkoholvanorna. År 1971 uppgav 14% av pojkarna och 12% av flickorna att de använt narkotika. År 1974 hade siffran sjunkit till 9 respektive 8 procent och låg sedan på ungefär samma nivå under resten av 197- talet fram till 1983 då andelen elever med narkotikaerfarenhet var 5% bland båda könen. Under senare delen av åttiotalet låg siffrorna på ca 3% och lika mellan pojkar/flickor. Därefter finns en ökning som 1 gav % för båda könen. Siffrorna i storstäder som Stockholm och Malmö ligger högre. Det är angeläget att påpeka att de här narkotikasiffrorna är för låga med tanke på en viss underrapportering och bortfall! Andel % som använt narkotika i riket (åk 9) 14 12 8 6 4 2 13 8,5 9 7,5 8 6 5 5 4 4 3 3 1971 1974 1979 1983 1986 1987 1989 1991 1993 1996 1999 1 Källa: CAN
17 Undersökningen 2 i Salems kommun - resultat Andel rökare % 35 3 25 15 5 3 3 23 16 13 åk 7 åk 9 åk 2 2 Med rökare avses att man röker dagligen eller ibland. I Salem röker ca % av niondeklassarna vilket är ca tio procentenheter lägre än i riket. Andelarna som röker har minskat betydligt i åk 9 och åk 2 sedan undersökningen år. Könsmässigt är det en klar övervikt för flickor (23% mot 17% pojkar i åk 9. I åk 2 utgörs rökarna av 21% pojkar och 27% flickor. I åk 7 har rökningen ökat något sedan förra undersökningen med könsfördelningen 12% pojkar och 21% flickor. Föräldrars vetskap om ungdomarnas rökning Känner dina föräldrar till att du röker? Ja-alternativet i % av de som röker dagligen eller ibland % 8 7 6 5 4 3 36 22 4 åk 7 åk 9 åk 2 48 2 44 7 Det är relativt stora andelar föräldrar som vet om att deras barn röker. Har föräldrarna accepterar att deras barn röker eller har de kapitulerat inför sina barns rökning? Det är en intressant fråga att diskutera på föräldramöten.
18 Andel som druckit alkohol senaste sex månaderna Har du någon gång under det senaste halvåret druckit öl, vin eller sprit? % 9 8 7 6 5 4 3 89 81 75 74 43 31 åk 7 åk 9 åk 2 2 Andelarna av eleverna i åk 7 och åk 2 på gymnasiet som har druckit alkohol det senaste halvåret har ökat. I åk 9 är andelen lika stor som år. I åk 7 och 9 är könsfördelningen jämn. I åk 2 är andelen flickor som druckit alkohol större än andelen pojkar, 93% mot 86%. Andel som har storkonsumtion av alkohol minst en gång/månad % 5 45 4 3 33 26 3 16 6 åk 7 åk 9 åk 2 2 I frågeblanketten framgår att med storkonsumtion menas att man vid ett och samma tillfälle dricker sex burkar folköl (= 24cl starksprit) eller fyra burkar starköl (= 24 cl starksprit) eller fyra stora flaskor starkcider/alkoholäsk eller en flaska vin (= ca cl starksprit) eller en halv halvflaska sprit (= 18 cl starksprit). Den andel av eleverna som har en storkonsumtion minst en gång per månad redovisas i diagrammet ovan. Diagrammet visar tydligt att andelen storkonsumenter av alkohol har ökat betydligt i åk 7 och åk 2 på gymnasiet sedan undersökningen år. I åk 9 har andelen storkonsumenter sjunkit.
19 Det är en större andel pojkar än flickor i åk 9 (29% mot 22%) som storkonsumerar alkohol. Likaså i åk 2 (55% jämfört med 33%). I åk 7 är andelen storkonsumerande flickor övervägande (12% mot 19%) Andelen storkonsumenter av alkohol bland niondeklassarna i Salems kommun är några procentenheter lägre än genomsnittet i riket (26% mot 28%). Det är angeläget att ta upp frågan om ungdomarnas alkoholvanor på föräldramöten, inte minst i åk 7 och 8. Olika dryckers andel av elevernas alkoholkonsumtion åk 9 % 3 8 28 folköl starköl vin sprit 34 Cirklarna sammanfattar frågorna om konsumtion av olika drycker. Här framgår att starköl konsumeras mest, följt av sprit och folköl omräknat i % alkohol. Vin är den minst populära drycken. Olika dryckers andel av elevernas alkoholkonsumtion åk 2, gymnasiet % 6 25 3 folköl starköl vin sprit 39 Gymnasieeleverna dricker i första hand starköl och folköl. På tredje plats kommer sprit och vin är minst populärt. Öl, oavsett styrka, föredras av pojkarna. Vin och starksprit föredras av flickorna.
De vanligaste sätten att skaffa alkohol (åk 7) i % av de som dricker, möjligt att fylla i fler alternativ % 8 7 6 5 4 3 69 41 4 åk 7 24 14 vän föräld u lov vux bjud köp öl II föräld m lov vux lang Det är anmärkningsvärt att så många elever uppger att de köper folköl själva och att de får eller tar alkohol av sina föräldrar. Detta bör uppmärksammas på föräldramöten. Dels så att polis och föräldrar kan hjälpas åt att agera mot oseriösa livsmedelshandlare, men också för att minska ungdomars tillgång till alkohol i hemmen. Föräldrar utan lov betyder att man stjäl alkohol hemma. De vanligaste sätten att skaffa alkohol (åk 9) i % av de som dricker, möjligt att fylla i fler alternativ % 6 5 5 44 4 3 24 18 15 åk 9 vän vux lang vux bjud föräld u lov föräld m lov köp öl II Det vanligaste sättet att skaffa alkohol är dock som i de flesta andra undersökningar genom kamrater som oftast är äldre. Detta gäller för både åk 7, 9 och åk 2. (Staplarna summerar inte till vilket beror på att eleverna haft möjlighet att fylla i flera svarsalternativ).
21 Andel som har druckit hembränd sprit senaste året Har du någon gång under de senaste 12 månaderna druckit % 4 35 3 25 15 5 5 hemtillverkad sprit, s k hembränt? 13 34 åk 7 åk 9 åk 2 26 2 27 32 Konsumtion av hembränd sprit är ovanligare i undersökningsgruppens åk 9 jämfört med genomsnittet i riket (26% mot 36%). Här finns dock starka skäl för ett preventivt arbete. Hembränd sprit skaffas ofta från människor som också sysslar med annan kriminalitet som t.ex falska legitimationer och narkotika. Konsumtionen har ökat i åk 7 och 2 på gymnasiet, men minskat i åk 9 sedan förra undersökningen. De vanligaste sätten att skaffa hembränd sprit i % av de som dricker hembränt, möjligt att fylla i fler alternativ % 7 6 5 4 3 6 36 5 46 27 27 27 26 27 18 18 9 6 7 7 åk 7 åk 9 å 2 vän bjud köpt vän köpt lang föräld väns föräld vux bjud Källa: Salems kommun & Jörgen Larsson Här redovisas de vanligaste sätten för ungdomarna att skaffa hembränd sprit. Det är som framgår, mycket vanligare att eleverna får tag på hembränd sprit från kamrater än från vuxna. Detta faktum kan polisen beakta vid förhör med ungdomar och försöka utröna varifrån de har fått tag på den illegala spriten. I åk 7 och 9 är det övervägande pojkar som har druckit hembränt det senaste året. I åk 2 på gymnasiet överväger flickorna. (53% flickor jämfört med 21% pojkar).
22 Föräldrars vetskap om ungdomarnas alkoholvanor Känner dina föräldrar till att du använder alkohol? -i % av de som dricker alkohol % 6 5 4 3 55 31 14 37 37 åk 7 åk 9 åk 2 24 nej liten del/hälften nästan allt/allt 4 38 5 Källa: Salems kommun & Jörgen Larsson Ju mer ungdomar dricker, desto mindre känner deras föräldrar till om saken. Det är genomgående i många studier. De allra flesta föräldrar lever i okunnighet om storleken på deras barns alkoholkonsumtion. Detta är angeläget att diskutera på föräldramöten. Självrapporterad ålder för första berusningen Hur gammal var du första gången du kände dig berusad? % 25 15 5 1 3 år/yngre 2 4 6 9 åk 9 13 11 år 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år/äldre 2 22 18 9 14 1 2 De flesta uppger att den första berusningen sker i 13-15 års åldern. Det stämmer väl med uppgifterna för åk 9 i riket (CAN 1). Pojkarna berusar sig första gången i något lägre ålder än flickorna.
23 Andel som har sniffat Har du sniffat någon gång? % 16 14 12 8 6 4 2 3 6 14 åk 7 åk 9 15 2 I Salem har 15% av niondeklassarna sniffat en eller flera gånger. Det är en liten ökning med några procentenheter i både åk 7 och 9 sedan år. Det är i första hand pojkar som har sniffat i bägge årskurserna. Snittet för åk 9 i riket som har sniffat är ca 8%. Andel som haft möjlighet att pröva narkotika Har du haft möjlighet att pröva narkotika? % 5 47 46 4 3 3 38 19 5 åk 7 åk 9 åk 2 2 Bilden visar hur pass exponerade de olika årskurserna är för narkotika enligt elevernas egen bedömning. Det är en dramatisk ökning av elever på högstadiet som svarar att de haft möjlighet att pröva narkotika. Detta bör tas på allvar och finnas med i den preventiva planeringen för kommunen.
24 Andelen som använt narkotika Har du någon gång använt narkotika? % 3 23 19 13 6 1 åk 7 åk 9 åk 2 2 Källa: Salems kommun & Jörgen Larsson Narkotikan ökar bland ungdomar i Salems kommun. Bland niondeklassarna i Salem uppger 13% att de har testat narkotika. Könsfördelningen är jämn i åk 7. I åk 9 och åk 2 är det en klar övervikt för pojkarna. Enligt CAN har ca 8% av niondeklassarna i riket prövat narkotika år 2. Vi vet av Stockholmsundersökningar att siffrorna är sex procentenheter högre i Stockholm än ute i landet. Andelen som använt narkotika av de som haft möjlighet % 6 5 5 4 3 32 35 åk 7 åk 9 åk 2 Den här bilden kan ses som ett mått på elevernas förmåga att avstå från att testa narkotika. Det skiljer som synes en del mellan de olika årskurserna. Det finns ett samband mellan hur pass exponerade eleverna är för narkotika och i vilken utsträckning man är beredd att testa. D.v.s. om det finns mycket narkotika i ett område, kommer fler ungdomar att pröva.
25 I Salems kommun var motsvarande siffror från förra undersökningen %, 33% och 4% fördelat i åk 7, åk 9 och åk 2 på gymnasiet. Det är alarmerande att fler av de som haft möjlighet att pröva narkotika också gör det. Totalt uppger 28 elever åk 9 och åk 2 på gymnasiet att de har använt narkotika. Många av eleverna har använt flera preparat, men samtliga har använt hasch. Cannabis (hasch och marijuana) är det klart vanligaste preparatet. Totalt tio elever uppger att de också har använt andra preparat. I första hand amfetamin, därefter ecstasy, LSD och heroin.
26 Samband mellan rökning och storkonsumtion av alkohol minst en gång / månad % som är storkonsumenter 8 63 6 4 åk 7, 9 och åk 2 på gymnasiet 78 6 44 6 13 röker Källa: Salems kommun & Jörgen Larsson vt 2 röker ej I åk 9 är 78% av rökarna storkonsumenter av alkohol. Endast 13% av icke-rökarna dricker mycket varje månad. Mönstret är liknande i åk 7. Samband mellan rökning och narkotika åk 7, 9 och åk 2 på gymnasiet % som använt narkotika 8 7 6 48 4 18 4 5 9 röker Källa: Salems kommun & Jörgen Larsson vt 2 röker ej I åk 9 har 48% av rökarna använt narkotika minst en gång jämfört med 5% av icke-rökarna. I åk 2 på gymnasiet har 7% av rökarna använt narkotika mot 9% av icke-rökarna. Det är väldigt tydliga samband mellan rökning, storkonsumtion av alkohol och narkotikaanvändning. Det är relativt få elever med obefintlig tobakskonsumtion som använder de övriga berusningsmedlen. Jörgen Larsson i juni 2
27 Bilaga 3 - Genomförande av 2 års drogvaneundersökning Underlag för 2 års drogvaneundersökning Undersökta skolor: Rönninge, Skogsäng, Säby/Skyttorp, Söderbyskolan och Rönninge gymnasium Tidpunkt: April 2 Undersökta årskurser: åk 7, 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Antal: n = 32 elever i åk 7 och 9 samt 44 elever i gymnasiet Bortfall: 18% i åk 7 och 9 sammanslagna 45% i åk 2, gymnasiet Internt bortfall: Totalt 346 elever i båda skolformerna har fyllt i enkäten. På vissa frågor kan n-talen skifta i och med att ett visst internt bortfall förekommer. OBS kompletteras vid publicering på kommunens hemsida.
28 Bilaga 4 Varför är det viktigt att följa drogvaneutvecklingen bland ungdomar? Få arbetsfält innehåller så mycket rykten och gissningar som alkohol- och drogområdet. Vi har alla vid upprepade tillfällen hört att "drickandet går allt längre ner i åldrarna" och att "det säljs knark på skolgårdarna." Men hur är det i verkligheten? Det finns olika sätt att försöka ta reda på det: använda befintliga data från polisingripanden, akutinläggningar mm, intervjua nyckelgrupper av professionella och andra "kännare" av lokalsamhället, arbeta med enskilda djupintervjuer bland ungdomar, arrangera fokusgruppsintervjuer eller arbeta återkommande med anonyma enkätundersökningar av elever på högstadiet och i gymnasiet. Den här beskrivningen utgår från det sistnämnda och är ett försök att maximera nyttan av resultatet från anonyma elevenkäter. Alltså, varför är det viktigt att undersöka elevers alkoholoch drogvanor? Här är några synpunkter: En drogvaneundersökning ger en någorlunda välgrundad uppfattning om vad och hur mycket skolelever använder av olika berusningsmedel tillsammans med andra data om t ex trivsel, social bakgrund, attityder mm. En väl genomförd redovisning av undersökningsresultaten till de lokala politikerna kan bidra till att resurser nyskapas eller omdisponeras så att nya prioriteringar görs för det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Undersökningsresultaten kan när de presenteras i media och på konferenser - öka engagemanget mot ungdomsmissbruk, t ex genom förbättrad ANT-undervisning, effektivare arbete av poliser, fältassistenter, socialarbetare, vårdanställda, fritidsledare m fl. Och sist men inte minst, en drogvaneundersökning kan engagera och aktivera tonårsföräldrar som en preventiv kraft mot missbruk. Om undersökningarna upprepas årligen eller var annat år kan tidsserien ge åtminstone indikationer på hur olika drogpreventiva åtgärder ger effekter i på ungdomarnas konsumtion av bl.a. alkohol, narkotika och tobak. En bra undersökning bör minimera antalet liknande lokala undersökningar. Enkätundersökningen ger data som kan användas för fördjupade analyser om orsakssamband. Några metodproblem med drogvaneundersökningar Svarens tillförlitlighet Erfarenheten säger att elever som medvetet överdriver sina drogvanor är få. Överdrifterna är då oftast av den karaktären att det är lätt att exkludera dessa blanketter vid inmatningen. Ibland vill vissa elever imponera på sina kamrater genom att kryssa i en högre alkoholkonsumtion än vad som är den verkliga. Den risken kan minimeras om undersökningen sker under tystnad och att ingen elev kan se vad kamraterna fyller i för svar. Ett större problem är underrapportering eller osanna svar. Respondenten kan ha en ovilja att svara sanningsenligt på känsliga frågor. Speciellt om elevens beteende innebär ett socialt icke önskvärt eller kriminellt beteende. Detta har visat sig vid flera studier av den vuxna befolkningen. I praktiken innebär det att framförallt frågorna om narkotika sannolikt underrapporteras av de elever som har sådana erfarenheter. Dessa elever kan möjligen känna
29 oro över att deras formulär kan identifieras vilket de uppfattar kan leda till negativa konsekvenser. Bortfall I åk 9 brukar bortfallet, d v s frånvaron under en slumpvis vald lektion, ligga på ca 14%. Det kallas för externt bortfall. Vi vet genom s k bortfallsanalyser att de som konsumerar mycket alkohol och har erfarenhet av narkotika är överrepresenterade i bortfallet. (Vid bortfallsanalyser får de frånvarande eleverna göra enkäten när de återkommer till skolan. Därefter jämförs de med dem som var närvarande vid det ordinarie undersökningstillfället. Vid en sammanräkning brukar frekvenserna stiga med några procentenheter framför allt vad gäller storkonsumtion av alkohol och narkotikaerfarenheter). Man måste därför ta hänsyn till att de resultat man får vid en drogvaneundersökning innehåller mörkertal på några procent när det gäller dessa beteenden. Med det interna bortfallet menas att elever som deltar i undersökningen låter bli att svara på vissa frågor i enkäten. Att genomföra drogvaneundersökningen När det är beslutat vilka årskurser som ska undersökas måste rektorerna kontaktas för ett godkännande. Rektorn behöver förankra detta bland de lärare som ska genomföra undersökningen. För att undersökningen ska gå till på samma sätt i alla klasser är det viktigt med instruktionsbrev till lärare och elever. Se exempel i bilagan. Efter insamling av blanketterna måste någon eller några personer stansa in uppgifterna, göra frekvenstabeller, analysera materialet, göra OH-bilder och ev. rapport. Innan presentationen av undersökningen Innan det är dags att presentera undersökningen bör man utarbeta en strategi för hur det ska gå till för att få ut maximalt av resultaten. Här är några frågeställningar för en väl genomtänkt strategi: Vilka målgrupper ska vi nå? - kommunledning, andra beslutsfattare, närpolis, skolor, socialtjänst, ideella organisationer, föräldrar, företagare, allmänhet m.fl. Vilka kanaler ska vi använda? - interna nyhetsblad, hemsidor, lokala medier, muntliga och skriftliga presentationer, konferenser, föräldramöten mm Vilken information ska vi ge? - enbart de nya resultaten, olika samband, annan information som t ex mobiliserar olika målgrupper etc. När ska informationen ges och vem ska få den först? Vem ansvarar för vad?
3 Att presentera undersökningen För att göra en bra presentation av resultaten från en drogvaneundersökning krävs snygga OH-bilder (gärna i färg). Om undersökningsresultaten kommer i tabellform kan man göra grafiska bilder i t ex Microsoft Office-programmet Power Point eller Lotusprogrammet FreeLance Graphics. Bilderna bör göras som en jämförelse mellan de lokala resultaten och genomsnittet i Sverige genom CAN:s årliga rikssiffror. En enkät innehåller ofta många frågor och man måste göra ett urval. Presentationen bör inte ta mer än ca 4 minuter. Här följer ett förslag på viktiga frågor att presentera för föräldrar, politiker, skolanställda och olika professionella grupper inom preventionsområdet: - andel rökare - andel som druckit alkohol senaste halvåret en / flera gånger - olika dryckers andel av den totala alkoholkonsumtionen. Detta visar vilka drycker som är populärast bland ungdomar. - andel intensivkonsumenter av alkohol (I frågeblanketten framgår att med intensivkonsumtion menas att eleven vid ett och samma tillfälle dricker sex burkar folköl (= 24cl starksprit) eller fyra burkar starköl (= 24 cl starksprit) eller en flaska vin (= ca cl starksprit) eller en halvflaska sprit (= 35 cl starksprit). Den andel av eleverna som har en sådan konsumtion minst en gång per månad räknas som intensivkonsument). - de vanligaste sätten att skaffa alkohol - föräldrarnas uppskattade vetskap om ungdomarnas alkoholkonsumtion - andel som druckit hembränd sprit under det senaste året (t ex 1-4 ggr, 5 ggr eller mer) - de vanligaste sätten att skaffa hembränd sprit - andel som har sniffat / sniffar (om resultatet är anmärkningsvärt) - andel som haft möjlighet att pröva narkotika - andel som har prövat / använder narkotika (En etisk regel som är viktig att iaktta, är att några få procent som har använt narkotika på ett litet antal elever kan göra det lätt att identifiera enskilda individer. Undersökningen görs inte av det skälet. Om det görs på det sättet kommer elevernas vilja till att svara sanningsenligt att minska markant. En bra regel är att redovisa sex elever eller färre som har använt narkotika som noll procent). - vilka typer av narkotika som är aktuella Om det föreligger stora könsskillnader på vissa frågor är det viktigt att illustrera detta! Det är också värdefullt att göra en kort sammanfattning på papper för utdelning i samband med presentationen. Genom att dessutom göra s k korstabuleringar går det att redovisa olika samband, t ex mellan skolk och missbruk, mellan rökning och narkotikaanvändning, sociala bakgrundsfaktorer och missbruk mm.
31 Vad säger resultaten? Det är viktigt att försöka analysera vad resultaten visar. Om t ex resultaten är goda, (visar en minskning) beror det på att de unga efterfrågar mindre alkohol, narkotika och tobak? Har deras grundläggande attityd förändrats eller handlar det snarare om att tillgängligheten har minskat? Eller kan en minskning eller ökning förklaras med en allmän trend i landet som helhet? T ex att narkotikaanvändning ökar eller minskar? För att säkrare kunna uttala sig om vad siffrorna står för behövs jämförbara kontrollområden där det inte görs några påtagliga åtgärder under motsvarande tidpunkt. Jörgen Larsson 1.
32 Kompletterande uppgifter
33 Instruktioner och utskick