Kursplan Institutionen för humaniora Institutionen för samhällsvetenskap Kurskod GIX151 Dnr HUM 04:62D/72D SVI 2000:8 Beslutsdatum 2004-06-01-02 2002-02-07 Kursens benämning Engelsk benämning Undervisningsspråk Ämne Inriktning svenska och samhällsorienterande ämnen mot undervisning och lärande i grundskolans tidiga år. Swedish and social sciences directed towards teaching and learning in the early school years. Svenska Litteraturvetenskap, svenska språket, historia, religionsvetenskap och geografi Poängtal 40 ECTS-poäng 60 Nivå 1-20 inom resp. ämne. Kursplanen gäller från 2004-07-01 Inplacering i utbildningssystemet Förkunskaper Syfte Inriktningen ingår i programmet för lärarutbildning och riktas till lärare för skolans tidiga år. Den kan också erbjudas som fristående kurs, varvid de verksamhetsförlagda delarna i kursen kan utbytas mot fältstudier i kombination med litteraturstudier. För tillträde till inriktningen krävs att den studerande är antagen till programmet för lärarutbildning, inriktning mot skolans tidiga år. För tillträde till inriktningen som fristående kurs krävs grundläggande behörighet samt SvB, EngB, ShA, MaA, alternativt lärarexamen. Kursens syfte är att: Den studerande får insikt i och förvärvar en övergripande uppfattning om ämnet svenska som universitetsämne i lärarutbildningen och som skolämne samt om historia, religionsvetenskap och geografi som universitetsämnen i lärarutbildningen och som skolämnen inom SO-blocket. den studerande uppnår sådana kunskaper och färdigheter att de kan hjälpa och bedöma elever i förskolan och grundskolans
2 tidiga år i deras utveckling av språk-, läs- och skrivförmåga och av kunskaper om omvärlden med hänsyn tagen till elevers sociala tillhörighet samt till ålder, kön och etnicitet den studerande självständigt och tillsammans med andra ska kunna planera, genomföra, utvärdera och utveckla förskoleverksamhet och tidig skolundervisning i enlighet med aktuella styrdokument den studerande förvärvar insikter i närsamhällets kunskapskällor och uppnår förmåga att använda dem för att öka sin kunskap och utveckla metoder, didaktiska projekt och arbetssätt som kan stimulera barns kreativitet och upptäckarglädje den studerande ska få kunskap om språkets betydelse för begreppsutveckling och om sambandet mellan språk- och kunskapsutveckling den studerande ska skaffa sig kunskaper och erfarenheter om hur livsfrågor och kulturmötesfrågor kan problematiseras och bearbetas i barnlitteraturen den studerande genom studiet av närsamhället ska utveckla insikten om betydelsen av kunskap i ämnena för att förstå sin samtid och för att utveckla medvetenhet om och respekt för olika grupper och deras villkor i samhället den studerande tillägnar sig kunskap om och insikter i samhällets historiska utveckling, religionernas samspel med sin tid och kontext samt platsens möjligheter i geografi-ämnet den studerande ska kunna behärska informations- och kommunikationsteknik (IKT) i sin undervisning och barnverksamhet den studerande tillägnar sig en vetenskaplig bas i ämnena samt kan tillvarata och systematisera egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat som grund för utveckling av lärarrollen den studerande utvecklar sin egen läs- och skrivförmåga genom att aktivt arbeta med olika slags texter samt deltar i ett processorienterat skrivande. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) utgör en viktig och nödvändig del av inriktningen. Didaktisk teori som behandlas under inriktningen kopplas ihop med verkligheten genom VFU. På motsvarande sätt illustrerar problemställningar uppkomna genom VFU centrala moment i den didaktiska teori som behandlas. De studerande ges tillfälle att omsätta sina kunskaper i praktiken. De får även dokumentera och utvärdera undervisningssituationer, ta del av lokala styrdokument och utifrån sina iakttagelser problematisera det pedagogiska arbetet. Ett kompletterande mål för all utbildning inom det humanistiska området är förmågan att korrekt använda svenska språket i tal och skrift.
Innehåll Inriktningen består av följande delkurser: Delkurs 1: Närsamhällets historia, geografi och religion. (20 p) Problematiken omkring relationen mellan den lokala och den nationella historien tas upp på flera olika plan. Fokus riktas på ett antal miljöer som kommer att studeras ur såväl ett historiskt som ett geografiskt perspektiv. Platsens möjligheter för undervisning i SO samt didaktiska frågor ges stort utrymme. Kursen ger en introduktion i flera grundläggande moment utifrån ämnena historia och geografi. Religion börjar i ett livstolknings- och livsfrågeperspektiv och ger en bred introduktion i religionsvetenskapens olika områden. Närsamhället blir en viktig bas för att tillägna sig kunskap om människors skiftande sätt att leva och organisera sin tillvaro. Olika religioner och kulturmöten i det egna samhället, kyrkor och deras historia, liksom nyandliga rörelser och deras ursprung kommer här att behandlas. Texter ur bibeln och andra religionsdokument, samt tolkning av texterna utifrån ett berättelsedidaktiskt perspektiv, ingår härvid som en del av studiet. I delkursen ingår fyra moment: Geografi 6 poäng, Religionsvetenskap 6 poäng, Historia 5 poäng och 3 poäng verksamhetsförlagd utbildning. I den verksamhetsförlagda utbildningen ska den studerande i historia och geografi ges möjlighet att analysera barns sätt att orientera sig i tid och rum samt att utveckla metoder där stimulerandet av barns inlevelseförmåga leder till bestående kunskaper. 3 I religion inbegriper denna del samtal, undersökningar och projekt med bilder, symboler och berättelser. I dessa arbetsmoment ges den studerande möjlighet att utforska barns tankar och funderingar kring livsfrågor och människosyn, och samtidigt inspirera till nyfikenhet och kunskapssökande. Efter genomgången delkurs ska den studerande kunna använda landskap och miljöer som utgångspunkt för undervisningen kunna integrera centrala och lokala perspektiv för att förstå samhällsutvecklingen kunna värdera olika didaktiska val ha ökat sin medvetenhet om etiska perspektiv ha tillägnat sig ökad kunskap om religion och kultur och samspelet dem emellan ha övat sig i att se vad olika val av stoff får för konsekvenser för undervisningen
Delkurs 2. Barnspråk och barnlitteratur i ett mångkulturellt samhälle (10 p) 4 Delkursens syfte är att de studerande ska tillägna sig sådana insikter och färdigheter att de kan arbeta med olika slag av texter i sin kommande verksamhet. De studerande ska också träna upp sin förmåga att se på textens betydelse i olika kulturella sammanhang och att använda texter i skolan på ett kreativt sätt. I kursen ska de studerande få möta ett representativt urval av barnlitteratur och diskutera dess betydelse för barns socialisering och språkutveckling. Barnböckerna väljs så att de dels belyser skillnader mellan olika genrer och idéinnehåll, dels illustrerar anpassning till olika barns behov och användningsmöjligheterna i förskola och skola. Förhållandet mellan text och bild ska lyftas fram liksom också den rörliga bilden och dess betydelse i socialisationsprocessen. De studerande ska få träna sig i högläsning och fritt berättande och i samband därmed också studera hur man på bästa sätt samtalar med barn om det lästa. De studerande ska också få en inblick i de olika språkvärldar som omger barn och hur det mångkulturella samhället påverkar elevers skolsituation och därmed också klassrumsarbetet. I delkursen ingår tre moment: barnlitteratur 6 poäng, svenska som andraspråk 2 poäng och 2 poäng verksamhetsförlagd utbildning. Under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen, som omfattar ca 10 dagar, prövar de studerande hur deras läsning av barnlitteratur och fria berättande tas emot av barn i olika konstellationer och vilka möjligheter det finns att bearbeta litteraturen genom samtal och andra uttrycksformer. Samtidigt studeras hur förskolan/skolan tar till vara de olika kulturer och kulturella uttrycksmedel som barnen har med sig från sina hemmiljöer. Efter genomgången delkurs ska den studerande ha skaffat sig viss beläsenhet inom barnlitteraturen och fått erfarenhet av hur den på olika sätt kan förmedlas till barn uppövat sin förmåga att högläsa och berätta för barn blivit medveten om den kulturella mångfalden i samhället och fått insikter i hur den kan tas till vara i verksamheten Delkurs 3. Läs- och skrivutveckling under tidiga år (10 p) Delkursens syfte är att ge en teoretisk bakgrund till och didaktiska kunskaper om olika metoder för läs- och skrivutveckling under tidiga år. Kursen syftar också till att ge de studerande träning i att använda drama som stöd i det språk- och kunskapsutvecklande arbetet.
I kursen läggs stor vikt vid diskussioner om och kritiskt prövande av teorier, metoder och läromedel för den tidiga läs- och skrivutvecklingen. Forskning om barn som läser och skriver tidigt studeras liksom även om språkförseningar och läs- och skrivsvårigheter, där diagnostiseringsmetoder och åtgärder diskuteras. 5 De studerande får under kursen grundläggande kunskaper i pedagogiskt drama som de sedan ska försöka omsätta till språk- och kunskapsstimulerande verksamhet bland barn. I delkursen ingår tre moment: läs- och skrivutveckling 6 poäng, drama 1 poäng och 3 poäng verksamhetsförlagd utbildning. Under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen, som omfattar ca 15 dagar, kartlägger de studerande ett läs- och skrivutvecklingsförlopp hos några barn med olika förutsättningar, där de också får möjlighet att pröva sina idéer om litteraturläsning och kreativ språkstimulans. Efter genomgången delkurs ska den studerande ha skaffat sig kunskaper om läs- och skrivutveckling fått erfarenhet av pedagogiskt drama och själv prövat det i en barngrupp deltagit i och dokumenterat ett läs- och skrivutvecklingsförlopp hos några barn där olika metoder för diagnostisering och stimulansåtgärder diskuteras med utgångspunkt från kurslitteraturen Undervisningsformer Examination Undervisningen ges i form av föreläsningar, gruppdiskussioner samt obligatoriska seminarieövningar där de studerande redovisar den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Kursen examineras genom muntliga och/eller skriftliga prov och redovisningar av obligatoriska uppgifter. Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras genom att förmågan att omsätta kunskaper i adekvat handling i förhållande till elever och skolans uppdrag prövas. Lärarstudentens professionella förhållningssätt examineras efter samråd med lärarutbildare i verksamheten. Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras i tre moment om 3 poäng i slutet av delkurs 1, 2 poäng i delkurs 2 och 3 poäng i delkurs 3. Betygsättning Vid betygsättning av den verksamhetsförlagda utbildningen samt drama 1 poäng används betygen Godkänd eller Underkänd. Vid betygsättning av övriga moment används betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Övrigt Verksamhetsförlagd utbildning omfattar 8 poäng utlagda på delkurs
1 med 3 poäng, delkurs 2 med 2 poäng och delkurs 3 med 3 poäng. 6 Inriktning svenska och samhällsorienterande ämnen mot undervisning och lärande i grundskolans tidiga år omfattar totalt 60 poäng. Inriktningens tredje termin ges under beteckning GIX152, Det globala samhället, 20 poäng. Kursbevis Studerande som med godkänt resultat genomgått kursen kan på begäran erhålla kursbevis. Läromedel Författare/red. Titel, förlag och utgivningsår Sidor Geografi: Ahlberg, Nils Améen, Lennart Delkurs 1: Närsamhällets historia, geografi och religion.( 20 p) Stadens mönster. De historiska kartorna berättar. Stockholm : Riksantikvarieämbetet 1998 Stadens gator och kvarter. Stadsmiljöns geografiska grunddrag. 2. uppl. LiberFörlag 1985. 139 89 Arvidsson, L Lärarrollen. 2000. Björklund, Gunilla Handbok i geografi. Natur och kultur 1993 143 Cserhalmi, Niklas m. fl. Hansson, Bo Fårad mark. Handbok för tolkning av historiska kartor och landskap. Stockholm : Sveriges hembygdsförbund. 1998. Exkursionshäfte Växjö (2002) Kompendie 175 Hansson, Bo Delkursinformation geografisk inriktning. (2002) Kompendie Mårtensson, Solveig & Gösta Wennberg (red) Geografi - världens ämne. Om att undervisa i geografi. Stockholm : Utbildningsradion 1996 158 Sporrong, Ulf, m fl. Svenska landskap. Solna : Statens naturvårdsverk. 1995 184 Olsson, Anders Staden, hur vill vi ha den. Dokumentation från seminarium om stadsmiljö i Gävle den 11-12 september. Stockholm. Regeringskansliet, kulturdepartementet. 1999. Kulturmiljövård i skogen. Att känna och bevara våra kulturminnen. Jönköping. Skogsstyrelsen. Stockholm: Riksantikvarieämbetet 1994 40 259
Geografi, natur och samhälle. Gleerups. 7 Stadsgeografi och stadslandskap. Ur SGÅ 1993 + Human Geography (1999) Gleerups geografibok för gymnasiet. Summa 750 Religion: Beskow, Per Trons vägar Om religion och livsfrågor. Proprius 1999. 278 Dyregrov, Atle Barn i sorg. Studentlitteratur 1990. 116 Frisk, Liselott Gren, Jenny Nyreligiositet i Sverige. Ett religionsvetenskapligt perspektiv. Nya Doxa 1998. Etik i pedagogens vardagsarbete. 2. uppl. Liber 2001. 239 204 Hellström, Jan Arvid Vägar till Sveriges kristnande. Atlantis 1996. 286 Rosenblad, Dorothea (red) Från Alfons till Dostojevskij. Barnkonventionen genom litteratur. Rädda Barnen 1999. 110 Roth, Hans Ingvar Den mångkulturella parken om värdegemenskap i skola och samhälle. Skolverket 2000. 125 Samuelsson, Jan Islam i Sverige Nutid och framtid. Natur och Kultur 181 1999. Summa: 1588 Historia: Aronsson, Peter (red.) Aronsson, Peter och Erika Larsson Berggren, Lars och Mats Greiff Geijerstam, Jan af Karlegärd, Christer Larsson, Hans-Albin (red.) Makten över minnet. Historiekultur i förändring. Studentlitteratur 2000. Konsten att lära och viljan att uppleva. Historiebruk och upplevelsepedagogik vid Foteviken, Medeltidsveckan och Jamtli. Centrum för kulturforskning, Växjö universitet, 2002. En svensk historia från vikingatid till nutid. Studentlitteratur 2000. Miljön som minne - att göra historien levande i kulturlandskapet Riksantikvarieämbetet 1998. Att undervisa i svensk historia. Studentlitteratur 1991 s 1-50. Historiedidaktiska utmaningar. Jönköping University Press. 1998 s 32-106. 154 289 327 137 50 75
Nilsson, Hans (red.) Svanberg, Ingvar och Mattias Tydén Att använda lokalhistoria i undervisningen. Konferensrapport. Centrum för lokalhistoria. Linköping 1995. I nationalismens bakvatten. Om minoritet, etnicitet och rasism. Studentlitteratur 2000. 84 106 8 Stencilmaterial 150 Summa 1372 Delkurs 2:Barnspråk och barnlitteratur i ett mångkulturellt samhälle, 10 poäng Axelsson, Monica (red.) Chambers, Aidan Att undervisa elever med Svenska som andraspråk ett referensmaterial, Skolverket 1999 Tvåspråkiga barn och skolframgång mångfalden som resurs, Rinkeby Språkforskningsinstitut 1999 Böcker inom oss. Om boksamtal, Norstedts 1994 el. senare Grundskolan. Kursplaner. Bedömning. Svenska. Svenska som andraspråk. Modersmål www.skolverket.se 103 151 154 Kjersén Edman, Lena Barn- och ungdomsböcker genom tiderna. N&K 2002 227 Ladberg, Gunilla Skolans språk och barnets. Studentlitteratur 2000 230 Nettervik, Ingrid I barnbokens värld. Gleeerups 2002 280 Nikolajeva, Maria Bilderbokens pusselbitar. Studentlitteratur 2000 270 Skardhamar, Anne-Kari Litteraturundervisning i grundskolan, Studentlitteratur 1994 Barnlitteratur enligt separat litteraturlista Delkurs 3. Läs- och skrivutveckling under tidiga år (10 p) 140 Allard, B., Rudqvist, M. & Sundblad, B. Nya LUS-boken. Bonniers 2001 176 Alleklev,B & Lindvall, L Listiga räven, läsinlärning genom skönlitteratur. En bok för alla 2000 75 Björk, M. & Liberg, C. Vägar in i skriftspråket. Natur & Kultur 1996 159
9 Dahlgren, G. m.fl. Barn upptäcker skriftspråket. Liber 1993 158 Ekström, S. & Isaksson, B. Bildglädje och läslust. En bok för alla 1997 92 Lagercrantz, Olof Om konsten att läsa och skriva. Wahlström & Widstrand 1985 95 Lindö, R Det gränslösa språkrummet. Studentlitteratur 1998 239 Sandqvist, Carin & Teleman,Ulf (red.) Språkutveckling under skoltiden, Studentlitteratur 1989, s.7-78, 159-275 200 Stadler, E. Läs- och skrivinlärning. Studentlitteratur1998 98 Söderblom, H. (red.) Sagor att läsa och berätta. En bok för alla 1990 184 Taube, K Läsinlärning och självförtroende. Rabén & Sjögren 1987 133 Widerberg, S. & G.(red.) Barnens versbok. En bok för alla 1993 236 Läromedel för den första läsningen samt barnlitteratur enligt separat litteraturlista